av Katarina Luhr (MP)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Många forskare är överens om att vi, när vi planerar framtidens bostäder, på ett bättre sätt måste dela på våra bostäder för att klara klimatmål och bostadsbrist. Delningsbostäder, eller coliving, är i Sverige en relativt ny bostadsform där boendet delas av flera vuxna personer som var och en har en självständig rätt att bo i lägenheten. Till skillnad från traditionellt sammanboende där man delar lägenhet med familj eller vänner, eller kollektivboenden där kontraktsinnehavare hyr ut en del av lägenheten till inneboende, kan varje person som bor i en delningsbostad ha ett eget bostadskontrakt. En delningsbostad består av både privata rum där varje boende har en privat förfoganderätt och gemensamma delar som de boende gemensamt förfogar över. Centrala ytor som kök, vardagsrum och i vissa fall badrum är utformade för att användas tillsammans. Delningslägenheterna är ofta utrustade och möblerade, och hemförsäkring ingår i kontraktet. I många fall ingår även viss service i boendet, till exempel städning och internet.
Delningsbostäder kan vara en av flera lösningar för att minska bostadsbristen och svårigheterna på en rörlig arbetsmarknad då det delade boendet kan bidra till att man lättare kan få tag på en bostad, men även ett socialt sammanhang på en ny ort. Genom att man kan bygga resurseffektivt kan man få en billigare boendeform som också är klimatsmart samtidigt som denna typ av boende kan bidra till en ökad social hållbarhet där de boende kan få ett naturligt socialt sammanhang. En typ av delningsbostäder finns i dag i Sverige för kategorin unga vuxna (ofta studenter, forskare eller arbetande), men det finns intresse för ytterligare åldersgrupper, exempelvis äldre, mycket på grund av de sociala aspekterna.
Delningsbostäder skiljer sig ofta från både studentbostäder, hotellrum och vanliga hyresbostäder men har i dag ingen juridisk definition, vilket kan skapa problem för både hyresgäster och hyresvärdar. Ett av problemen har nyligen tydliggjorts genom en dom från hyresnämnden där hyresformen har likställts med andrahandsuthyrning och hyresvärden har dömts att betala tillbaka delar av hyran då den ansetts oskälig. Fler hyresgäster står i dag i kö för att pröva sina hyror hos hyresnämnden.
Svenska Colivingförbundet, som driver att fler delningslägenheter ska kunna komma till stånd i Sverige, har länge lyft frågan om att denna boendeform ska få en egen kategorisering med ett tydligt regelverk, då det finns flera utmaningar runt dagens befintliga lagstiftning. Den osäkerhet som uppstått efter hyresnämndens dom riskerar i dagsläget att sätta stopp för fler nya delningslägenheter. Genom en legal definition av delningsbostäder som en del av hyresbostadsmarknaden och ett tydligt juridiskt regelverk, med tydliga ramar, skulle både hyresvärdar och hyresgäster få förutsebara och långsiktiga rättsregler att förhålla sig till, vilket skulle öka tryggheten för alla inblandade.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Tänker statsrådet, inom sitt ansvarsområde, vidta några direkta åtgärder för att ta vidare frågan om delningsbostäder som en egen boendekategori i syfte att minska bostadsbristen?