av Malin Larsson (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Jag har tidigare både interpellerat och ställt frågor till landsbygdsministern om situationen för våra kustfiskare som fiskar lax och för våra laxbestånd. Nu har det kommit uppgifter om att det finska jord- och skogsbruksministeriet meddelat att de kommer att tillåta fiske efter lax inom det område som Internationella havsforskningsrådet, Ices, avrått ifrån.
Det vetenskapliga underlag som Ices lämnade till EU-kommissionen inför beslut om årets fiskekvoter i Östersjön innehöll ett stopp för fiske efter lax i höjd med gränsen mot Västerbotten i Sverige. Därmed skulle fiske efter lax i område 29N och delområde 30 stoppas för att skydda det hotade laxbeståndet i Ljungan.
När beslut skulle fattas av EU:s 27 fiskeministrar gick Sverige och Finland emot de rekommendationer som forskarna lämnat och beslöt att ställa en ny fråga till Ices i det som kallas för ”en teknisk konsultation”. Ices har inte svarat, och med anledning därav har nu det finska jord- och skogsbruksministeriet beslutat att tillåta fiske efter lax och ge 45 yrkesfiskare tillåtelse att fiska i det som kallas för ”vetenskapligt fiske”. Men man kan fundera på vad ”vetenskapligt fiske” betyder och vad det innebär för Ljunganlaxen.
Det vetenskapliga underlag som den finska myndigheten nu hänvisar till motsägs av genetiska undersökningar som har gjorts och som visar att flera bestånd av lax, bland annat Ljunganlaxen, går över på finsk sida på vägen hem till sina svenska hemälvar.
Utifrån detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Har ministern haft kontakt gällande detta med sin finske kollega, och hur avser nu ministern att agera framåt för laxen och våra cirka 15 kustfiskare som fiskar lax i område 29N och delområde 30?