av Patrik Lundqvist (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
År 2020 lämnades utredningen om en inkomstbaserad a-kassa. Den innehöll flera förändringar av systemet som påverkar både enskildas och statens ekonomi. Så som alla, eller åtminstone de flesta, statliga utredningar var förslagen som lämnades i sin helhet kostnadsneutrala enligt de bedömningar som gjordes. Så långt allt väl, och man kan nu också när regeringen presenterat sitt förslag till reformering av a-kassan se stora likheter med utredarens förslag.
Men det finns också en hel del skillnader. Till exempel hade utredningen 10 000 kronor i månaden som lägsta inkomst för att få ersättning, medan regeringens förslag är 11 000 kronor i månaden.
Förändringen följer svensk ekonomi och löneutvecklingen, men eftersom det inte i dag är tydligt vilka effekter regeringen räknat med att den här och andra förändringar har var för sig är det svårt att se hur förslaget i sin helhet ändå är kostnadsneutralt.
Min fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson är därför:
Hur har regeringen räknat fram kostnaderna för sina förändringar av a-kassan var för sig, och vilka statsfinansiella effekter har förändringarna?