Fråga 2023/24:683 Ungas skuldsättning

av David Perez (SD)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Allt fler unga skuldsätter sig för både konsumtion och boende. Stigande priser på bostäder, varor och tjänster, i synnerhet vid landets större städer, gör att fler skuldsätter sig, dessvärre under långt tid. Enligt Kronofogden har antalet skuldsatta ökat, i synnerhet bland unga kvinnor där medianskulden blivit dubbelt så stor mellan 2011 och 2021. Bristfälliga kunskaper om ränta, amortering och krediter gör att folk inte kan få en tydlig bild över sin ekonomi. Det saknas kunskap bland befolkningen, i synnerhet unga, vilka långtgående konsekvenser det finns med skuldsättning. Denna utveckling är bekymmersam och riskerar att leda till en evig skuldsättning eftersom det är förhållandevis få som beviljas skuldsanering.

Allt är inte katastrof. Det finns även positiva trender som är värda att lyfta fram. Exempelvis att antalet skuldsatta unga vuxna hos Kronofogden minskar. Däremot har skuldbeloppen ökat kraftigt. 

Regeringsunderlaget går vidare med att reformera ränteavdraget för att inte innefatta blancolån, lån utan säkerhet, vilket är en form av kredit som är mycket vanlig vid privat konsumtion. Detta kommer att göra det dyrare att gå i skuld för denna typ av krediter, något som förhoppningsvis minskar både utbudet och efterfrågan bland dessa. 

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson följande:

 

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att minska skuldsättningen bland unga och undvika att fler unga vuxna skuldsätter sig genom dyra krediter?