Fråga 2023/24:661 Förslaget om höjt lönegolv

av Martina Johansson (C)

till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

 

En utredning är nu presenterad för att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Dessutom föreslås att regeringen ska besluta om vilka yrkesgrupper som ska få arbetskraftsinvandra till Sverige. Detta är att gå tillbaka till en modell där de som är långt från verkligheten ska fatta beslut om det som är vardag och verklighet för företagare.

Sörmland är ett län med mycket besöksnäring. Många företag är beroende av att få anställa medarbetare från andra länder än Sverige och EU för att kunna bidra till svensk tillväxt genom att erbjuda kultur, upplevelse, mat och boende i länet.

Lönerna är inte i närheten av dem som regeringen nu går fram med, utan om beslutet genomförs kommer företagare i Sörmland inte att kunna rekrytera och därmed inte kunna erbjuda andra personer arbete i sommar. Resultatet blir företag som måste lägga ned sin verksamhet och fler människor som blir arbetslösa i Sverige. Vi måste också komma ihåg att många besöksföretagare verkar på landsbygden och därmed genererar underlag till förskola, skola och framför allt service i form av mataffärer.

Med ett lönegolv riskerar landsbygden att utarmas ytterligare, och det av en regering som säger sig värna landsbygden.

Siffror visar att företagare i Sörmland redan i dag misslyckas att rekrytera i 32 procent av tillfällena. Ett lönegolv skulle öka den siffran ytterligare.

Nedan följer citat från Svenskt näringsliv i Sörmlands kommentarer på förslaget om höjt lönegolv och prövning av regeringen om vilka arbeten som kan få undantag och finnas i Sverige. 

”Ett statligt lönegolv strider mot den svenska lönebildningsmodellen. Det är fack och arbetsgivare som förhandlar löner i kollektivavtal. Staten ska inte lägga sig i lönebildningen och ska heller inte avgöra vem som får anställas i enskilda företag.”

”Att återinföra ett förlegat system med myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning där staten överprövar arbetsgivarens behov är ingen bra idé. Dessutom med tillägget att regeringen ska ha sista ordet kring vilka yrkesgrupper som ska undantas. Det betyder i princip att regeringen inför en politisk arbetsmarknadsprövning. Rätten att bedöma behov av kompetens flyttas från företagen till staten.”

”Det svenska näringslivets kompetensförsörjning kommer att drabbas. Företag har redan idag svårt att hitta rätt kompetens. Det är därför helt fel att politiken gör det ännu svårare genom att begränsa tillgången på utländsk arbetskraft till näringslivet.”

”Arbetskraftsinvandring gagnar många svenska företag och den svenska välfärden. Under 2022 bidrog arbetskraftsinvandringen med 43 miljarder till BNP och ökade skatteintäkter med 14 miljarder kronor. Studier visar också att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare och anställer fler medarbetare.”

”Det råder redan en utbredd arbetskraftsbrist i vår region. Förslaget om lönegolv och politisk arbetsmarknadsprövning gör det ännu svårare att klara den lokala kompetensförsörjningen och klimatomställningen, men även livsmedelsproduktionen och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg.”

”Missbruk ska motverkas men förslaget om ett lönegolv är inte en effektiv åtgärd.”

Min fråga till statsrådet Maria Malmer Stenergard är följande:

 

Vad avser statsrådet att göra för att motverka att företagare inom besöksnäringen i Sörmland inte ska behöva avsluta sin verksamhet och öka arbetslösheten i ett län som redan hör till de län med Sveriges högsta andel arbetslösa på grund av förslaget om höjt lönegolv?