av Azadeh Rojhan (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Tyvärr verkar det högst tveksamt om världen kommer att nå mål två i Agenda 2030. Det handlar om det basala behovet mat och om att utrota hunger, att uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt att främja ett hållbart jordbruk. Här behöver Sverige göra mer. FAO rapporterar att hungern i världen fortsätter att öka, och ofattbara 2,4 miljarder människor lever med otrygg livsmedelsförsörjning. Det motsvarar 30 procent av jordens befolkning. Problemet är större än att det går att lösa med nödransoner och matpaket. De globala matsystemen måste stärkas och utvecklas så att mer mat produceras för fler. När hungern ökar drabbar det också kvinnor och barn värst.
Rätten till mat måste bli något som fler får uppleva. Här vet vi att småskaliga bönders kooperativ går i bräschen, och särskilt kvinnliga småskaliga bönder gör stora insatser för att det ska finnas mer mat på bordet i områden med störst behov.
Kooperativt företagande har visat sig vara ett kraftigt verktyg för att skapa utveckling för bönder med småskaliga jordbruk. Genom de kooperativa företagen kan medlemmarna, varav många är kvinnor, stärka sina möjligheter att förhandla priser för sina varor och få rådgivning, kapital och tekniskt stöd för att stå emot klimatförändringarnas effekter. Vidare kan kooperativen ge tillgång till lager, vidareförädling och produktutveckling, vilket ger fler produkter att sälja på marknaden.
Sverige borde dra lärdom av sin egen kooperativa historia och stötta utvecklingen av kooperativa och andra demokratiska rörelser. De kooperativa företagen är samhällsbärande i världen genom att de har en utjämnande och stabiliserande samhälls- och marknadsroll.
Kooperativ bidrar till att rätten till mat blir något som fler får uppleva. Här går småskaliga bönders kooperativ i bräschen i världen, och särskilt kvinnliga småskaliga bönder gör stora insatser för att det ska finnas mer mat på bordet i områden med störst behov. Runt om i världen är kooperativa företag och organisationer en naturlig plats för människor att organisera sig i för att få ett bättre liv. Det visar inte minst den kooperativa biståndsorganisationen We Effects arbete.
Kooperativt företagande har visat sig vara ett kraftigfullt verktyg för att skapa utveckling för bönder med småskaliga jordbruk.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa en fråga till statsrådet Johan Forssell:
Ser statsrådet vikten av att i det internationella utvecklingssamarbetet stödja kooperativ utveckling och småskaliga bönder, särskilt kvinnor, för att stärka de globala matsystemen och utrota hungern, och vilka initiativ är statsrådet i så fall beredda att ta?