Fråga 2023/24:52 EU-lagstiftning i relation till hedersvåld

av Laila Naraghi (S)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Vid civilutskottets sammanträde den 19 september medverkade statssekreterare Mikael Kullberg, M, för överläggning om förslag till förordning om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av åtgärder samt samarbete i frågor som rör skydd för vuxna.

I ljuset av att kommissionen inte har presenterat någon jämställdhetsanalys av förslaget ställde vi socialdemokrater en kontroll- och faktafråga om regeringens bedömning av konsekvenserna särskilt för unga vuxna i en hedersrelaterad kontext. Vi frågade om vilka konsekvenser förordningen har för möjligheten att stödja unga vuxna i denna typ av situationer, exempelvis flickor i övre tonåren som förts bort sista sommarlovet på gymnasiet för tvångsgifte och som sedan kommer tillbaka till Sverige och unionen när de är myndiga och då tillsammans med sina nya ”förmyndare”. Vi reste frågor om vilket bemötande det blir och vilken hjälp som finns. Vi frågade om vilken påverkan som förordningen bedöms ha på dessa situationer och för Sveriges möjligheter att hjälpa och upptäcka utsatta unga kvinnor i en hederskontext.

Vi är, som vi sa på sammanträdet, medvetna om att förslaget omfattar vuxna som på grund av nedsatt eller otillräcklig personlig förmåga inte kan tillvarata sina egna intressen. Men vi ville – som kontrollfråga, särskilt i ljuset av frånvaron av en jämställdhetsanalys – höra regeringens bedömning av vilken kontroll och insikt som finns för att till exempel upptäcka missbruk av förmyndarskap i stater utanför EU, i hedersrelaterade kontexter, när det når Sverige och EU.

Sammanfattningsvis meddelade vi att vi var intresserade av att höra om och hur regeringen analyserat förslaget utifrån en jämställdhetsaspekt i allmänhet och en hederskontext i synnerhet.

Statssekreteraren svarade att ärendet är ute på remiss och att regeringen kommer att ha mer att säga om detta när remisserna inkommit och analyserats. Då ställde vi socialdemokrater en följdfråga om vilka det remitterats till, och vi frågade specifikt om Jämställdhetsmyndigheten och föreningen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime. Civilutskottet fick då beskedet från regeringen att det remitterats till Jämställdhetsmyndigheten. Vid sammanträdet sades att utskottet kommer att få en återkoppling av remissutfallet när det är klart.

Två dagar senare, den 21 september, mottog utskottet information från Regeringskansliet om att de önskade korrigera vad som sades under överläggningen. Regeringen meddelade att Jämställdhetsmyndigheten tyvärr hade blandats ihop med Diskrimineringsombudsmannen. Förslaget hade alltså inte remitterats till Jämställdhetsmyndigheten.

Utifrån informationen som gavs från regeringen den 19 september om remissförfarandets betydelse för regeringens analys av förslagets påverkan på unga kvinnor i en hederskontext uppkommer följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att regeringen verkligen ska kunna analysera förslaget utifrån en jämställdhetsaspekt i allmänhet och en hederskontext i synnerhet på det vis som utfästes till riksdagen vid utskottssammanträdet?