av Nadja Awad (V)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Flickor och kvinnor får i snitt en adhd-diagnos fyra år senare i livet än pojkar och män, visar en ny svensk forskningsstudie. Studien är en stor befolkningsbaserad tvärsnittsstudie baserad på data från över 2,4 miljoner invånare i Region Stockholm. Den publicerades i tidskriften Journal of Child Psychology and Psychiatry den 28 november 2023 och har redan fått stor uppmärksamhet i både forskarvärlden och medierna.
Studien har kunnat jämföra flickor och pojkar samt kvinnor och män med adhd utifrån hur mycket vård de behövt inom alltifrån primärvård till specialistvård och inneliggande sjukhusvård, vilka diagnoser de fått inom både kroppslig och psykisk sjukdom och vilka olika läkemedel de använt. För att jämförelserna skulle bli rättvisande kopplade de även på information om till exempel ålder, kön, migration och dödsfall. Allt som allt deltog drygt 85 000 personer mellan den 1 januari 2011 och den 21 december 2021.
Studien visar att flickor och kvinnor har en högre grad av psykisk ohälsa, tar mer mediciner och har fler vårdtillfällen än pojkar och män med adhd eller flickor utan adhd. Innan de har fått adhd-diagnosen och fått behandling för det har flickorna fått antidepressiv behandling, behandling för humörsvängningar, lugnande läkemedel och läkemedel mot sömnsvårigheter.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att flickor och kvinnor med adhd ska få vård och stöd i ett tidigare skede?