av Katarina Luhr (MP)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
PFAS är ett gift som inte bryts ned utan som stannar i mark, vatten och i våra kroppar, och PFAS hittas nu på fler och fler ställen. PFAS hittas även i fisk, kräftor, svamp och i viltkött från exempelvis rådjur som lever nära brandövningsplatser.
Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt, och cirka 2,4 miljoner svenskar får sitt dricksvatten därifrån. Tyvärr ligger även PFAS-halterna i Mälaren på vissa ställen nära och ibland även över det nya gränsvärdet för dricksvatten. Mätningar från Mälarens avrinningsområde visar att PFAS förekommer i Mälarens vatten, sediment och fisk. PFAS-halten i fisk ligger mycket nära vattenförvaltningens gränsvärde på flera platser i sjön.
Halterna riskerar att öka i Mälaren när förorenade brandövningsplatser i Ärna, Arlanda och Tullinge fortsätter att läcka ut PFAS i vårt dricksvatten. Många av dessa brandövningsplatser ligger på statlig mark och har staten som verksamhetsaktör. Staten behöver därför ta ett stort ansvar för att marken saneras innan mer PFAS förorenar våra dricksvatten.
Stora utsläpp av PFAS kommer ofta från statligt ägd verksamhet. Principen om att förorenaren betalar innebär att det är statens ansvar och skyldighet att åtgärda och sanera dessa områden.
I december 2023 skickade Mälarens vattenvårdsförbund en hemställan till regeringen om behovet av åtgärder för att förhindra ytterligare spridning av PFAS och om vikten av att staten tar sitt ansvar. https://www.malaren.org/aktuellt/2023/12/vart-dricksvatten-behover-skyddas-fran-pfas/
PFAS påträffas nu i hela landet och riskerar att bli ett stort problem för oss alla, både genom de negativa effekter på människors hälsa som PFAS ger upphov till och genom stora kostnader för livsmedelsproducenter och kostnader för vattenrening.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilka åtgärder planerar ministern, inom sitt ansvarsområde, och regeringen för att skydda medborgare, mat och vatten från ökande PFAS-halter?