av Elin Söderberg (MP)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
I morgon anländer ytterligare ett stort fartyg fulltankat med rysk fossilgas till Nynäshamn. Hur kan det komma sig att Sverige fortfarande köper fossilgas från Ryssland? Svenska pengar via köp av fossil energi fortsätter att finansiera Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Hur kan regeringen låta detta fortgå?
Det kan bli krig i Sverige, men det ÄR krig i Ukraina. Vi bör kontinuerligt överväga hur vi kan öka vårt stöd till Ukraina och hur det kan ske snabbare. Det är inte bara moraliskt rätt att hjälpa det hårt prövade ukrainska folket, utan det är också genom stöd till Ukraina som vi sannolikt har bäst möjlighet att minska risken för framtida hot mot Sverige.
Samtidigt befinner vi oss i en klimatkris. EU:s klimattjänst Copernicus visar att 2023 blev det varmaste året på jorden som uppmätts enligt de globala temperaturdata som går tillbaka till 1850. Förra året var medeltemperaturen 1,48 grader över förindustriell tid. Två dagar i november var temperaturavvikelsen för första gången över 2 grader över förindustriell tid. Vi närmar oss Parisavtalets tak på max 1,5–2 graders global medeltemperaturhöjning med skrämmande stormsteg.
Trots detta har regeringen genomfört reformer som ökar Sveriges fossilberoende.
Ett minimikrav i sammanhanget är att inte finansiera Rysslands krigföring genom att köpa rysk fossil energi. När Miljöpartiet föreslog detta ledde detta till slut till ett tillkännagivande om att importen från Ryssland ska upphöra. Importen av rysk fossilgas fortsätter dock och försvarades senast av regeringen förra hösten.
Vad Sverige gör som enskilt land spelar roll i praktiken. Bara under krigets första nio månader har åtminstone åtta stora tankfartyg levererat rysk fossilgas till Sverige. De här leveranserna har ett uppskattat värde på över 1 miljard kronor.
Miljöpartiet har i decennier varnat för riskerna med att vara beroende av fossil energi från skurkstater, dels för klimatets skull, dels för försörjningstryggheten och säkerheten. Riksdagens tillkännagivande om att stoppa rysk gas beslutades i näringsutskottet, på Miljöpartiets initiativ. Trots detta har regeringen inte infört ett nationellt importstopp för fossil energi från Ryssland. Regeringen borde snarast följa riksdagens tydliga uppmaning: Stoppa importen av fossilgas från Ryssland!
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Avser statsrådet att agera för att ändra regeringens tidigare hållning och agera för ett nationellt importstopp på all fossil energi från Ryssland?