av Per-Arne Håkansson (S)
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
I promemorian om höjd spelskatt, från 18 till 22 procent, framhåller regeringen att priset på spel sannolikt kommer att bli dyrare. Utan att undertecknad har invändningar mot själva höjningen i sig torde det vara av vikt att analysera huruvida kanaliseringen och konsumentskyddet utifrån detta påverkas då fler spelare riskerar att komma att spela utanför systemet hos olicensierade spelbolag.
En oroande utveckling framgår av AB Trav och Galopps, ATG:s, analysverktyg som visar att trafiken till olicensierade sajter har fortsatt öka under det första kvartalet 2023. Kanaliseringen beräknas under kvartalet ha sjunkit till spannet 71–83 procent för den totala licensmarknaden, men är betydligt lägre för casino.
Spelinspektionen flaggar i sitt remissvar avseende höjningen av spelskatten att myndigheten noterar ett större tapp under 2023, särskilt bland spelbolag som betalar spelskatt. Detta tas såvitt undertecknad förstått inte med i regeringens underlagspromemoria. Det finns också anledning att fråga sig om en konsekvensanalys tagits fram. Folkhälsomyndigheten efterlyser i sitt remissvar en analys av hur förslaget påverkar såväl marknadsutvecklingen som utvecklingen av spelproblem i olika grupper. Ekonomistyrningsverket konstaterar i sitt remissvar att det finns skäl till försiktighet vid fastställande av spelskatt och att det saknas tillräckligt underlag i promemorian som leder till slutsatsen att skattesatsen på spel bör ligga på 22 procent.
Nettoomsättningen för den olicensierade marknaden beräknas till 2,8–5,5 miljarder kronor på årsbasis. Det föreligger en risk för att statens kontroll över delar av spelmarknaden reduceras avsevärt och därmed möjligheten att skydda svenska spelkonsumenter. Spelfriheten, som bedriver behandlingsvård av spelberoende och anhöriga, vittnar om att åtta av tio som söker hjälp spelar olicensierat, och Spelinspektionens undersökning om svenskars spelvanor online visar att onlinecasino tillsammans med poker är de vanligaste spelformerna som spelas olicensierat. Förutom mänskligt lidande och psykisk ohälsa innebär spelmissbruk också ökade samhällsekonomiska kostnader.
Jag vill med anledning av ovanstående ställa följande fråga till statsrådet Niklas Wykman:
Har statsrådet beaktat dessa konsekvenser i sina överväganden, och föreligger någon analys kring huruvida fler individer beräknas flytta över till olicensierat spel och därmed riskerar vara oskyddade eftersom olicensierade operatörer inte har någon omsorgsplikt?