av Jennie Nilsson (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda är den del av EU:s klimatpaket (Fit for 55). Direktivet är en viktig del i att öka renoveringstakten i Europa, sänka elpriserna och göra kontinenten oberoende av rysk gas.
Det förslag som nu föreligger efter trilogförhandlingar innebär att Europas regeringar ska presentera åtgärder för att uppnå en generell förbättring av energistandarden i hela byggbeståndet. Konkret innebär det ett stöd till dem som vill, men inte har råd att, tilläggsisolera, byta fönster eller installera luftvärmepump. Det är bra.
När direktivet är fastställt handlar det om att ta hem det till Sverige och genomföra det. Då gäller det att ha en politik för detta. En statlig medfinansiering av energieffektivisering har många fördelaktiga effekter. Fastighetsägare och hyresgäster minskar sina kostnader för energiförbrukning och får direkt stöd att bära investeringskostnaden för åtgärderna. Detta är i sin tur bra för klimatet, energisystemet, hushållens ekonomi och för att bibehålla kompetensen i sektorn, i stället för att fler byggnadsarbetare går ut i arbetslöshet.
Stödet för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden avvecklades efter högermajoritetens beslut om statens budget för 2019. Stödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen hösten 2016, och totalt beviljades drygt 350 miljoner kronor i stöd till bostadsbolag i 33 kommuner för upprustning av sammanlagt nästan 4 000 bostäder.
Den socialdemokratiska regeringen införde under 2021 ett nytt tidsbegränsat stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Syftet med stödet var att förbättra energiprestandan i flerbostadshus genom att förbättra lönsamheten och främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. Även detta stöd avvecklades av de högerkonservativa partierna vid beslutet om statens budget för 2022.
Vi socialdemokrater ser nu att behovet av ett riktat stöd för energieffektiviseringar är minst lika aktuellt som tidigare. Det är nödvändigt att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda genom att främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. För att öka takten i energieffektiviseringen har vi därför föreslagit att anslaget för energieffektivisering av flerbostadshus återinförs.
Vidare har vi i Socialdemokraternas rammotion också förslag om att höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering, en grön rot. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme eller vattenburen värme, installation av solceller, installation av dörr och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten.
I budgetpropositionen för 2024 skriver regeringen under utgiftsområde 18: ”Eftersom byggsektorns miljöpåverkan fortsatt är betydande är det positivt att energiprestandan i byggnadsbestånden fortsätter att förbättras. Det finns fortfarande ett behov av energieffektivisering i det äldre byggnadsbeståndet. Kommande bestämmelser i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (COM[2021] 802), förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (omarbetning) kommer att innebära ökade krav på energieffektivisering i både nya och befintliga byggnader.”
Utifrån denna ganska tydliga skrivning är det märkligt att det i regeringens budget saknas medel för detta arbete. Det som finns är pengar för att avveckla energieffektiviseringsstödet, trots vad regeringen skriver om ”ökade krav på energieffektivisering i både nya och befintliga byggnader”.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att Sverige ska kunna leva upp till det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda och uppnå en generell förbättring av energistandarden i hela byggbeståndet?