Fråga 2023/24:353 Effekter av kreditgarantier till nyproduktion av bostäder

av Markus Kallifatides (S)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

I budgetpropositionen (prop. 2023/24:1, utgiftsområde 18) gör regeringen bedömningen att tidigare vidtagna åtgärder har bidragit till målet om en väl fungerande bostadsmarknad men att målet inte är uppfyllt. Regeringen konstaterar att det behövs fler bostäder, särskilt i vissa delar av landet och framför allt för hushåll som har svårt att få en bostad (sidan 24).

Regeringen hänvisar vidare till Boverkets uppskattning av det sammanlagda behovet av nya bostäder till och med 2030 till 536 000, det vill säga cirka 67 000 bostäder årligen, relativt jämnt fördelat över perioden. Regeringen konstaterar att det under ett par års tid har byggts i en takt som svarat mot den framtida förväntade befolkningsökningen och för att kompensera för det latenta underskottet av bostäder. Men då Boverkets beräkning utgår från antalet färdigställda bostäder återspeglas inte det rådande konjunkturläget med en kraftig nedgång i antalet påbörjade bostäder i årets prognos (sidan 19).

Givet denna bristande måluppfyllelse och stora behov av nyproduktion av bostäder under åren framåt aviserar regeringen ett antal åtgärder. En av dessa är att regeringen bemyndigas att under 2024 ställa ut kreditgarantier för nybyggnad och ändringar av bostäder, avlösning av kommunala borgensåtaganden och lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativa hyresrätter, som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 8 000 000 000 kronor.

Regeringen redovisar vidare att det under 2022 beviljades totalt 60 nya garantier, omfattande drygt 2 300 lägenheter, varav de flesta avsåg garantier under byggtiden. Det var då en minskning jämfört med 2021, då totalt 69 nya kreditgarantier för närmare 2 700 lägenheter ställdes ut. Regeringen konstaterar att Boverket får ställa ut kreditgarantier, inklusive tidigare utfärdade garantier, för ett belopp om högst 8 miljarder kronor. Vid utgången av 2022 var det utestående garanterade beloppet närmare 5,6 miljarder kronor med ett maximalt garanterat belopp om drygt 7,1 miljarder kronor. Vid utgången av 2021 var det utestående garanterade beloppet knappt 4,4 miljarder kronor och det maximalt garanterande beloppet knappt 6,7 miljarder kronor. Det har därmed under 2022 skett en ökning i det utestående garanterade beloppet (sidan 20).

Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till statsrådet Andreas Carlson:

 

Har statsrådet tagit initiativ till en beräkning av hur många nybyggda bostäder utställandet av nya kreditgarantier kommer att resultera i 2024-2026, och kan statsrådet i så fall redogöra för resultatet?