av Tobias Andersson (SD)
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Den svenska delen av statligt ägda Postnord AB har under de senaste åren sammantaget gått med flera miljarder i vinst. Den samlade verksamheten inom bolaget inberäknat de danska och norska verksamheterna har dock haft stora utmaningar, vilket påverkat resultatet negativt. Detta kan, tillsammans med medieuppgifter om felaktigt utdelade paket och brev och förändrad utdelning av post, ha lett till en bild av en svensk statlig postverksamhet i ekonomisk kris. Så är emellertid inte fallet.
Den förra socialdemokratiska regeringen gav en statlig utredare i uppdrag att se hur den så kallade samhällsomfattande posttjänsten (en miniminivå av posttjänster till alla i hela landet garanterad genom EU-rätten) skulle finansieras. I betänkandet Posttjänst för hela slanten (SOU 2023:4) lämnades därför ett förslag om att sammantaget avsätta närmare 900 mkr, varav 300 mkr för vinst, till den aktör som ska få uppdraget att utföra den samhällsomfattande posttjänsten. Postnord AB föreslogs få det uppdraget och därmed 900 mkr om året i statligt stöd. Utredningen har remissbehandlats och förslaget om stöd till Postnord fick ett unisont negativt mottagande av remissinstanserna. Den aktör som är positiv är Postnord AB.
Konkurrensen på den svenska postmarknaden har lett till att kostnaden för att skicka brev i Sverige, jämfört med andra länder, är väsentligt mycket lägre. Detta gäller i synnerhet inom det konkurrensutsatta området för så kallade sändningar. Det har också lett till att det nu finns flera olika aktörer som utför olika servicetjänster i stora delar av landet, på helt andra sätt än i våra nordiska grannländer. En bedömning olika privata aktörer gör, är att om det föreslagna stödet införs, riskerar deras verksamheter omintetgöras och slås undan. De kan inte konkurrera med ett statligt bolag som dopas med närmare en miljard i statligt stöd. En effekt av det föreslagna stödet är också att utvecklingen inom den privata delen av sektorn hämmas och att beslut om nya investeringar inte tas, så länge ”hotet” om stödet inte är avfört. Bara misstanken att stödet kan komma att införas, innebär att planer på utbyggda tjänster för post i landet nu stoppas.
Samtidigt finns det stora behov av förbättrad samhällsservice i stora delar av landet och privata företag skulle kunna vara en del i detta i väsentligt högre grad än de är i dag. En förutsättning för detta är dock att det finns trygga ekonomiska förutsättningar för dem. Flera aktörer har också tagit upp behovet av en utvecklad dialog med regeringen om dessa servicefrågor i sina remissvar över Posttjänst för hela slanten.
Mot denna bakgrund önskar jag fråga statsrådet Erik Slottner följande:
Avser statsrådet att intensifiera dialogen med det privata näringslivet om förutsättningar för en utvecklad postservice i hela landet, samt hur fortskrider arbetet med remissvaren?