av Sanna Backeskog (S)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Kriminalvården är en myndighet som har gjort en imponerande resa de senaste decennierna. Säkerheten har ökat markant, och att fler fängelser har byggts ut i hela landet har bidragit till fler jobb. Kriminalvårdens arbete med Bättre ut har visat sig vara framgångsrikt och världsunikt.
Svensk kriminalvård har länge varit ett föredöme för andra länder på grund av förmågan att arbeta utifrån två viktiga principer. Dels att verkställa straff. Brottsoffer ska få upprättelse, samhället ska skyddas från brottslingen och förövaren ska straffas. Dels att använda tiden på anstalt för att förebygga återfall i brott.
Målet är att klienterna under sin fängelsetid ska få verktyg för att klara av att leva ett liv fritt från kriminalitet. Kriminalvården arbetar med evidensbaserade behandlingsprogram, och svensk kriminalvård har lyckats bättre än många andra länder. Det finns många positiva exempel från anstalter runt om i landet på människor som avtjänat sitt straff, gjort sin läxa och fått behandling för sitt missbruk och sedan kunnat fungera fullt ut i samhället och arbetslivet. Ett stort orosmoln är dock att kriminalvårdens uppgifter gällande återfall i brott visar att den mångåriga positiva utvecklingen har avstannat. Detta är kanske inte är förvånande med tanke på plats- och personalbrist. Regeringen borde agera snabbt för att verksamheten ska fortsätta vila på vetenskaplig grund och för att medarbetarna ska ha förutsättningar att utföra sitt samhällsviktiga uppdrag.
Vidare är det återfallsförebyggande arbetet en uppgift som Kriminalvården inte kan och inte ska göra ensam. Den som vill lämna den kriminella livsstilen ska få hjälp att göra det. Ofta krävs omfattande insatser, och därför måste samverkan mellan alla inblandade aktörer fungera. Avhopparverksamheten behöver stärkas, och Kriminalvården behöver ha förutsättningar att arbeta långsiktigt och strukturerat med bland andra Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och civilsamhället. Dessutom kräver dagens läge ännu mer av samhällets samlade resurser. Våldsvågen kräver ett helt nytt angreppssätt. Hela samhället måste kraftsamla kring den grova brottslighet som splittrar Sverige, sätter skräck i bostadsområden och gör Sverige ett mindre tryggare land att leva i.
Arbetsförmedlingen har en viktig roll i det återfallsförebyggande arbetet. I dag finns Arbetsförmedlingen tillgänglig på alla Kriminalvårdens anstalter och frivårdskontor. På Kriminalvårdens hemsida står att syftet är att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden och öka förutsättningarna att hitta hållbara lösningar till egen försörjning och arbete i ett liv utan brott.
Nu får vi oroade uppgifter om att Arbetsförmedlingen, efter regeringens minskade budgetanslag till myndigheten, beslutat att minska sin verksamhet på Sveriges anstalter kraftigt. Från ett kontinuerligt relationsbyggande arbete på plats till enbart samverkan via mejl och digitala mötestjänster på förfrågan.
Om de viktigaste aktörerna inte kan samverka med Kriminalvården och därmed inte kan arbeta med att stoppa kriminella från att återfalla i brott kommer vi inte heller att lyckas knäcka gängen och stoppa våldet.
Min fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson är:
Vilken är ministerns och regeringens plan för Arbetsförmedlingens samverkan med Kriminalvården, och hur avser ministern att säkerställa att Arbetsförmedlingen bidrar i det avgörande återfallsförebyggande arbetet?