av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
När världsfacket ITUC för tionde gången nyligen presenterade sitt globala index för mänskliga rättigheter i arbetslivet kunde ingen förbättring skönjas. Under året som gått utsattes arbetstagare för våld i 44 länder, och fackligt aktiva dödades i 8 länder.
Totalt har 149 länder granskats och betygssatts utifrån 97 kriterier, med utgångspunkt från rättspraxis och FN-organet ILO:s konventioner. Förutom våld och rena mord greps eller häktades arbetstagare i 69 länder. Vidare visar rapporten att 77 procent av länderna förbjöd arbetstagare att gå med i facket och att 87 procent av länderna har inskränkt strejkrätten.
Den negativa globala utvecklingen för mänskliga rättigheter i arbetslivet går hand i hand med demokratins tillbakagång, enligt rapporten. Årets granskning visar att 42 procent av länderna begränsar yttrande- och organisationsfriheten, vilket är en kraftig ökning sedan den första mätningen 2014, då 26 procent av länderna inte respekterade yttrande- och organisationsfriheten.
Rapporten listar världens tio sämsta länder för arbetstagare: Bangladesh, Belarus, Ecuador, Egypten, Eswatini (tidigare Swaziland), Guatemala, Myanmar, Tunisien, Filippinerna och Turkiet. Rapporten pekar också ut en mängd företag och koncerner som har varit inblandade i fall där arbetstagarnas rättigheter har kränkts, som är kopplade till en kränkning eller där företagen har brustit i sitt ansvar – många med komplexa leverantörskedjor, andra med så kallade gigjobb kopplade till digitala plattformar och flyktiga anställningsformer. I exempelvis Bangladesh har regeringen expanderat frihandelszonerna, där inga fria fackföreningar är tillåtna, för utländska företag.
Behovet av ett starkt internationellt stöd, inte minst genom internationellt utvecklingssamarbete, som stärker fackens globala arbete är viktigare än någonsin. När människor som lever i fattigdom och förtryck organiserar sig kan de förbättra sina arbets- och levnadsvillkor och samtidigt stärka demokratin.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Johan Forssell:
På vilket sätt agerar statsrådet för att Sverige genom svenskt internationellt bistånd bidrar till att stärka mänskliga rättigheter i arbetslivet och främjar arbetstagares situation i länder som Sverige bedriver handel och samarbete med?