av Monica Haider (S)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Målsättningen med reduktionsplikten är att minska utsläppen av växthusgaser genom en högre inblandning av förnybara bränslen. Men det finns exempel där den slår fel.
Alkylatbensin är i dag undantagen från lagen om reduktionsplikt på grund av positiva egenskaper för närmiljön. Ett liknande alternativ för dieselmotorer är ultrarena dieselbränslen som har samma egenskaper för närmiljön som alkylatbensin, men skillnaden är att detta drivmedel måste uppfylla reduktionsplikten. Precis som i fallet med alkylatbensin blir avgaserna med ultrarena dieseldrivmedel smutsigare om ett biodrivmedel måste blandas in. De båda drivmedlen har alltså samma egenskaper, med enda skillnaden att det ena används i bensinmotor och det andra i en dieselmotor. Men trots detta har drivmedlen olika lagar. Ultrarena dieseldrivmedel finns på marknaden för att åstadkomma rena avgaser när andra möjligheter för att åstadkomma det saknas. Detsamma gäller alkylatbensin.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari därför:
Varför behandlas drivmedlen olika i lagen även om egenskaperna är desamma, och avser statsrådet att ta initiativ till en förändring av lagstiftningen?