av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Ett fraktfartyg behöver drygt två dagar för att göra resan Göteborg–Southampton. Krav på fysiska pappershandlingar innebär dock att det tar minst sju dagar att få fram handelsdokumenten som behövs för resan. Genom att digitalisera dokumenten kan man minska handläggningstiden med 75 procent och göra stora kostnadsbesparingar, men för att det ska vara möjligt krävs lagändringar.
I dag kräver en enskild internationell handelstransaktion i snitt 36 olika dokument i 240 kopior. Det rör sig om alltifrån packlistor, ursprungscertifikat och transportdokument som konossement till försäkringsbrev som ska passera mellan ett trettiotal olika parter, från köpare och säljare till banker och fraktbolag.
Enligt Världshandelsorganisationen (WTO) kan dokumentation och byråkrati stå för en femtedel av de totala fraktkostnaderna vid en transaktion. Digitala dokument har börjat användas i många länder, och det som kallas för Trade Tech är en förutsättning för att effektivisera den globala handeln. Digitala dokument kan också förbättra spårning genom användandet av blockkedjor, vilket dessutom radikalt försvårar för penningtvätt eller att företag försöker undkomma sanktioner.
Det finns i gällande svensk lagstiftning ingenting som definierar vad en elektronisk löpande handling är eller hur en sådan ska vara utformad, vilket gör det problematiskt för företag att gå över till digitala dokument.
Min fråga till statsrådet Erik Slottner är:
Hur kommer statsrådet och regeringen att agera för att digitalisering av handelsdokument ska bli möjlig?