av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Regeringens ambition att skapa ett nytt stödsystem för det civila samhället har sedan starten kommunicerats som ett försök att skapa större kontinuitet och långsiktighet för organisationerna som mottar biståndsmedel. Biståndsminister Johan Forssell har tillsammans med andra representanter från regeringspartierna betonat vikten av en “sömlös övergång” till detta nya system, som är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2025. Även på konsultationsmöten med civilsamhället har regeringen upprepade gånger understrukit sitt åtagande att undvika skadlig ovisshet.
Trots dessa trosvissa löften ser verkligheten helt annorlunda ut. Regeringens beslut att avsluta existerande avtal med Sida från den 1 januari 2025 innebär att fler än 1 750 organisationer i över 90 länder står inför stora utmaningar med att anpassa sina projekt på kort tid. Dessa plötsliga förändringar riskerar att skapa allvarliga glapp i biståndsverksamheten, vilket har fått flera svenska och internationella aktörer att slå larm om de drastiska konsekvenser detta får för pågående projekt. Flera civilsamhällesorganisationer har pekat på att arbetet de bedriver är djupt beroende av långsiktig finansiering och att abrupta nedskärningar kan leda till nedläggningar av viktiga insatser, särskilt i fattigare och konfliktdrabbade regioner.
Sida har föreslagit en förlängning av existerande avtal med sex månader för att mildra effekterna av övergången till det nya systemet. Trots detta har regeringen ännu inte godkänt förslaget, vilket bidrar till en ökad osäkerhet bland organisationerna. Många har redan påbörjat uppsägningar av personal, både i Sverige och bland lokala partner utomlands, vilket inte bara påverkar personalen utan även de utsatta människor som förlitar sig på biståndet.
Med anledning av detta är min fråga till statsrådet Johan Forssell:
Hur säkerställer statsrådet och regeringen kontinuitet i stödet till civilsamhällesorganisationer när allt pekar på att tidsramen för införandet av det nya systemet riskerar att orsaka allvarliga glapp i finansieringen, vilket kan leda till uppsägningar och nedläggningar av viktiga projekt?