av Rickard Nordin (C)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Regeringen meddelade nyligen att reduktionsplikten justeras. Två väsentliga förändringar genomförs. Procentsatsen höjs till 10 procent, och el från publika laddningsstationer tas in i plikten.
Centerpartiets syn är att detta självklart är otillräckligt och att regeringens analyser kring utsläppsminskningar har stora brister och är ytterst tveksamma. Denna fråga handlar dock om hur regeringen avser att genomföra förslagen och hur det kommer att beräknas. Det finns ett antal viktiga frågor som regeringen bör besvara.
Enligt EU:s förnybarhetsdirektiv kan el från elbilar räknas dubbelt eller fyrdubbelt. Det skulle i så fall kunna göra att kvoten fylls snabbare även om utsläppen inte minskar lika mycket. Hur har regeringen valt att göra här? Använder man sig av dubbelräkning, eller är samma energimängd el och flytande förnybart drivmedel likvärdigt sett till utsläppsminskningar?
El brukar också sättas till noll i utsläpp, medan förnybara drivmedel klimatberäknas och deras faktiska utsläpp är det som mäts. Elen har dock också en klimatpåverkan. Den är olika beroende på hur den mäts. Det kan vara från ett specifikt kraftslag via ursprungsgarantier. Det kan vara den mix som blir över när annan el med ursprungsgarantier köpts (residualmix), och det kan vara marginalelen (ofta fossil). Hur det beräknas avgör helt hur mycket el som behövs för att uppfylla kvoterna och avgör såklart också hur mycket utsläppen minskar. Att räkna med noll utsläpp från el är oavsett korrekthet enligt regelverken helt falskt i verkligheten, så hur har regeringen valt att göra?
Regeringen har sagt att publika laddningsstationer ska räknas in. Gäller det samtliga laddningsoperatörer, oavsett om de också säljer flytande drivmedel eller ej? Väljer man att inkludera samtliga kan ju dessa då sälja sina utsläppsminskningar till drivmedelsbolag, som i sin tur sannolikt väljer att köpa in mindre förnybara drivmedel. Vilka inkluderas av plikten, och om det gäller samtliga, vilka konsekvenser bedömer regeringen att det får på försäljningen av förnybara drivmedel?
Effekten av att inkludera publik laddning i plikten blir också att alla som då laddar sin elbil publikt aktivt tränger undan förnybara drivmedel. Sätts elens utsläpp dessutom till noll, vilket ju inte är sant i verkligheten, ökar ju utsläppen för varje gång någon laddar publikt. Har regeringen tagit med detta i sina beräkningar? Hur tänker regeringen göra för att minska risken för undanträngningseffekter utan eller med negativ klimatnytta?
Det finns helt enkelt en mycket stor mängd frågor om både detaljerna kring förslaget och konsekvenserna av det hela. Inget av detta har regeringen hittills redovisat.
Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari blir därför:
Kan statsrådet bena ut detaljerna i reduktionspliktsförslaget och redogöra för en tydlig konsekvensanalys över effekterna av detsamma?