av Ida Ekeroth Clausson (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Under förra riksmötet ställde jag två interpellationer till finansministern om hur hon arbetar för att förebygga överskuldsättning. Svaren lät välmenande men saknade konkreta besked om vad hon och regeringen avser att göra. Nu har det hunnit bli höst och ett nytt riksmöte, men det kommer fortfarande nya tidningsrubriker om ökade skulder i samhället. Sanningen är att skuldberget hos Kronofogden fortsätter växa och nu är det högsta någonsin. Det visar ny statistik från myndigheten för årets sex första månader.
Kronofogdens talesperson förklarar ökningen med att många har svårt att få pengarna att räcka till. Det handlar om räkningar till inkassobolag och banker men också om kostnader för boende och el. Det är tydligt att inflationen och höjda räntor fortsätter att dränera hushållens ekonomi, och i krisens kölvatten ökar ärendena till Kronofogden. 345 barn har berörts av vräkningar under det första halvåret 2023. Det är en ökning med 28 procent jämfört med samma tid föregående år. Detta samtidigt som det totala antalet vräkningar ökar. Förutom det personliga lidandet, inte minst för de barn som berörs, får det stora ekonomiska konsekvenser för samhället varje gång någon vräks.
En långvarig överskuldsättning riskerar att ha en nedbrytande effekt på den enskilde. Forskningen kring överskuldsättning visar att den kan kopplas samman med bland annat psykiska störningar, alkoholberoende, drogproblematik, depression, självmord och självmordsförsök. Personer som inte arbetar eller blir sjuka till följd av sina skulder medför också kostnader för samhället.
SD-regeringen upprepar gång på gång att det inte finns något man kan göra för att stötta hushållen på grund av inflationen. I stället sänkte de skatten för dem med de högsta inkomsterna i år och föreslår skattesänkningar på snus och plastpåsar inför nästa år. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en skuldutredning som nu är ute på remiss. För att stötta hushåll här och nu har Socialdemokraterna föreslagit en skuldakut för att stötta hushållen genom krisen. I förslaget ingick tuffare tag mot kreditgivningsföretag, att införa ett nationellt skuldregister, statligt startlån för unga och en satsning på konsumentvägledning. Men det röstades ned. Vi tycker även att staten ska ta ett större grepp om den statliga banken SBAB för att öka konkurrensen och gynna bolånetagarna. Men det har SD-regeringen inte gjort.
Nu är vi i ett läge där det krävs en aktiv finanspolitik och inte en regering som sitter på sina händer. Det går faktiskt att stötta hushållen – bara man vill.
Med anledning av att problemen kring överskuldsättning fortsätter öka samtidigt som åtgärder från regeringen alltjämt saknas vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: