av Markus Kallifatides (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
I december 2023 ställde jag skriftliga frågor gällande huruvida statsrådet tagit initiativ eller avsåg att ta initiativ till en samlad uppskattning av hur många fler eller färre bostäder som de hittills vidtagna åtgärderna på det bostadspolitiska området sammanlagt gett upphov till.
Av statsrådets svar utläser jag att någon sådan uppskattning inte finns på horisonten för statsrådet och regeringen. Man nöjer sig med att uttala att ”det behöver byggas fler bostäder över hela landet, och det är viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet”.
Allmänheten och riksdagen kan alltså inte ta del av uppskattningar från regeringen av effekterna av en lång rad vidtagna åtgärder, såsom borttagande av investeringsstöd till byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå, ändrade planer för byggande av nya stambanor, stopp för avveckling av Bromma flygplats eller de planeringsstimulanser som införts i och med statsbudgeten för 2024.
Av statsrådets tidigare svar framgår dock att de medel som finns tillgängliga för planeringsstimulansen för småhus under 2024 kan räcka till planläggning av cirka 4 000 småhus och till cirka 5 000 småhus per år under 2025–2026. Vad gäller planeringsstimulansen för möjliggörande av omvandling av lokaler till bostäder har statsrådet meddelat att tillgängliga medel under 2024 skulle räcka till drygt 133 000 kvadratmeter lokalarea för omvandling till boarea och beräknas kunna räcka till drygt 166 000 kvadratmeter per år under 2025–2026.
I maj 2024 frågade jag statsrådet om och i så fall hur han och regeringen säkerställt att dessa stöd går till kommuners arbete med detaljplaner som annars inte hade tillkommit, det vill säga utan stöden, och hur det i så fall har säkerställts.
Av svaret på den frågan framgår att regeringen har bedömt att det inte finns någon rimlig möjlighet att på ett tillförlitligt sätt urskilja detaljplaner som inte hade kommit till stånd utan regeringens stöd från de planer som ändå skulle ha upprättats. Statsrådet konstaterar att stödet fungerar ”som en bonus för de kommuner som upprättar planer för nu aktuella ändamål, oavsett i vilken omfattning planerna hade upprättats utan stödet”.
Mot bakgrund av att statsrådet i sitt svar menar att regeringen löpande följer effekterna av beslutade reformer och kontinuerligt överväger behovet av ytterligare åtgärder vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Är statsrådet nöjd med kvaliteten i och effekterna av de bostadspolitiska åtgärder som regeringen hittills vidtagit, och om inte, vilka initiativ är statsrådet beredd att ta?