Interpellation 2023/24:716 Kommunallagen och en ny säkerhetspolitisk verklighet

av Eric Palmqvist (SD)

till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

 

Jämte riksdagsuppdraget har jag, likt många andra riksdagsledamöter, kommunpolitiska uppdrag. I egenskap av kommunpolitiker har jag upplysts om kommunens roll i en beredskaps- eller krigssituation, och det skärpta säkerhetsläget har lett till att Sveriges kommuner måsta fokusera på säkerhetsfrågor på ett helt annat sätt i dag jämfört med tidigare. Ett av de hot som är mest påtagliga för landets kommuner redan i dag är det så kallade cyberhotet. Flera av landets kommuner har redan varit drabbade, på ett eller annat sätt, av hackerattacker, ransomware-attacker eller annat som satt hela eller delar av den kommunala it-infrastrukturen ur spel. Många är också de kommuner som uppger att de periodvis inom delar av den kommunala organisationen tvingats förlita sig till penna och papper. En snabb sökning på nätet med sökorden ”kommuner, papper och penna” bekräftar den bilden.

Som kommunpolitiker har jag också informerats om att landets kommuner har fått i uppdrag att rusta sig för en möjlig verklighet då verksamheterna måste fungera trots avsaknad av fungerande kommunala it-system, detta såväl i händelse av krig som i händelse av omfattande sabotage som är det mest överhängande hotet i dagsläget. Landets kommuner ska alltså vara rustade för att upprätthålla både grundläggande kommunal service och fungerande demokratiska processer inom politiken med hjälp av blott papper och penna.

Samtidigt föreskriver kommunallagen att alla kommuner måste ha en digital officiell anslagstavla. På denna ska tillkännagivanden, kungörelser och protokoll från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder publiceras. Brister kommunen i att göra detta föreligger en risk att beslut fattade i nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige upphävs av förvaltningsrätten om dessa överklagas av någon samhällsmedborgare. I förlängningen innebär detta att en utslagen digital anslagstavla potentiellt kan få till konsekvens att det politiska arbetet i en kommun lamslås. Detta är en djupt problematisk omständighet som noga bör beaktas, inte minst då det påvisar brister i lagstiftningen sett ur ett beredskapsperspektiv.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin följande:

 

Avser statsrådet att verka för att de lagar som reglerar de kommunala verksamheterna genomlyses ur ett beredskapsperspektiv för att säkerställa att de är funktionella och tillämpbara även vid oförutsedda och extraordinära händelser?