av Sara Gille (SD)
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Vid den iranska revolutionen 1979 ersattes monarkin med ett religiöst ledarskap. Man införde strikta sharialagar, där kvinnors rättigheter inskränktes och samhället blev alltmer könssegregerat. I dag har det gått 45 år sedan dess, och än i dag lever den kvinnliga befolkningen i Iran under ett politiskt förtryck.
Sedan 2022, då den 22-åriga Mahsa Zhina Amini dog i polisens förvar efter att hon gripits på grund av att hon inte ansågs ha täckt håret, har allt fler kvinnor runt om i världen protesterat på olika sätt. Även i Iran har flertalet kvinnor modigt försökt att göra sina röster hörda genom att trotsa den obligatoriska slöjan.
För att kunna upprätthålla kvinnoförtrycket har polisen fått i uppgift att straffa dem som bryter mot landets lagar genom att vägra bära hijab, och sedan årsskiftet måste kvinnor även bära slöja när de sitter i en bil. Tiotusentals kvinnor har fått sina bilar konfiskerade som straff för att de trotsat Irans slöjlagar. Andra har åtalats och dömts till spöstraff eller fängelsestraff, fått andra påföljder som böter eller tvingats delta i “moralundervisning”. Vidare har flera kaféer och andra verksamheter stängts av rättsväsendet då de serverat kvinnor som inte burit slöja eller har burit den på fel sätt. Allt fler av moralpolisens fordon syns nu på gatorna i Irans huvudstad Teheran för att aktivt hålla koll på den kvinnliga befolkningen.
Under ett tv-framträdande lördagen den 13 april meddelade polischef Abbas Ali Mohammadian att polisen i Teheran, såväl som i andra provinser, nu ska införa ytterligare åtgärder mot denna typ av överträdelser av slöjlagstiftningen, till följd av att ledaren, ayatolla Ali Khamenei, vidhållit i ett tal att kvinnor i den islamiska republiken måste lyda klädreglerna. Enligt iransk lag är en kvinna skyldig att dölja sin kropp utanför hemmet och för människor hon inte är släkt med.
Nyligen gick Amnesty International ut med att moralpolisen i januari gav 74 piskrapp mot en kvinna som visat sig offentligt utan slöja. Enligt kvinnan hade hon piskats av en manlig tjänsteman i närvaro av en domare i ett rum som beskrevs som en ”medeltida tortyrkammare”. Detta har dock inte skrämt Irans kvinnor, utan de fortsätter att trotsa dessa strikta sharialagar i en förhoppning om ett mer jämställt och friare samhälle.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström följande:
På vilket sätt ämnar ministern och regeringen agera mot Iran med anledning av vad som anförs ovan om iranska kvinnors situation?