Interpellation 2023/24:680 Stärkande av demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet

av Kadir Kasirga (S)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Den 31 mars gick medborgarna i Turkiet till valurnorna för att utöva sin demokratiska rätt i lokalval. För första gången på 23 år förlorar Erdoğans AKP-MHP-regering ett val med stora marginaler. Valresultaten visar att landets största oppositionsparti, det socialdemokratiska CHP, blir det största partiet och att Dem-partiet (före detta HDP) vinner majoriteten av de kurdiska städerna och blir det största partiet i 78 kommuner. Det är värt att notera att CHP vann stort i de prestigefyllda och strategiska metropolerna som Istanbul, Ankara och Izmir. 

Den allmänna opinionen och oppositionen i landet är nu oroliga över att Erdoğan gör en repris på 2019, då över 60 folkvalda borgmästare i de kurdiska städerna frihetsberövades och sattes i fängelse. Turkiet har i dag över 6 000 politiska fångar. Detta faktum och den skrämmande utvecklingen placerar Turkiet i en exklusiv och tragisk grupp, nämligen som ett av de länder som har flest politiska fångar. 

Särkilt HDP-medlemmar förföljs systematiskt av myndigheter, och flera av deras ledande politiker, bland andra tidigare medordföranden Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ, är frihetsberövade sedan 2016 och riskerar horribelt långa fängelsestraff. Demirtaş och de andra politikernas fortsatta frihetsberövande är en påtaglig påminnelse om bristen på rättsstatens principer och bristen på demokratiska rättigheter i Turkiet.

Alla som kritiserar Turkiets alltmer desperata regim eller som samarbetar med organisationer som för den kurdiska minoritetens talan är enligt regimen terrorister och islamofober. Genom repressionspolitik mot kurder och andra regimkritiker försöker AKP-MHP-regeringen flytta fokus från bland annat de stora ekonomiska problem som landet brottas med. 

Tidigare socialdemokratiska regeringar har agerat kraftfullt mot dessa uppenbara kränkningar av demokratiska rättigheter och framfört kritik både i bilaterala relationer med Turkiet och genom EU. De socialdemokratiska regeringarna har också flertal gånger uppmanat Turkiet att verka för en fredlig och demokratisk lösning av kurdfrågan i landet. Dessvärre har det varit oroväckande tyst från den nuvarande högerkonservativa regeringen och särskilt från utrikesminister Tobias Billström när det gäller den alltmer alarmerande situationen i Turkiet. 

Som medlemmar av EU är vi förpliktade att försvara de demokratiska idealen, inklusive att respektera valresultat och att skydda de mänskliga rättigheterna. Med tanke på den oroande situationen i Turkiet är det nödvändigt att vi gör ett starkt ställningstagande för att stödja demokratiska rättigheter och processer.

Därför vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

  1. Vad avser ministern och regeringen att göra för att uppmana Turkiet att respektera valresultat och frige politiska fångar, inklusive Selahattin Demirtaş och Osman Kavala?
  2. Hur arbetar ministern och regeringen för att försäkra att länder som Turkiet, som har viktiga relationer med Sverige och EU, efterlever demokratiska principer och respekterar mänskliga rättigheter?
  3. Anser ministern och regeringen att Turkiet uppfyller kraven för att inleda förhandlingar om eventuellt medlemskap i EU?