av Kristoffer Lindberg (S)
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Tyvärr kan vi se att fenomen som social dumpning blivit ett problem i flera kommuner, bland annat i Gävleborgs län. Social dumpning innebär att kommuner med få hyreslägenheter får personer med försörjningsstöd att flytta till en annan kommun. Inte sällan är det rika välbärgade kommuner i storstäderna som uppmanar socioekonomiskt utsatta invånare att flytta till en annan mindre ort. Det görs med löfte om bättre möjligheter att skapa ett gott liv, oavsett hur arbetsmarknaden och mottagarmöjligheterna ser ut i den aktuella kommunen. Detta är en cynisk människosyn.
Söderhamns kommun har varit särskilt drabbad av social dumpning eftersom det i vissa områden har funnits lägenheter som stått tomma och som oseriösa hyresvärdar köpt upp och kunnat profitera på. På så sätt ökar segregationen, ojämlikheten och utsattheten.
I en annan kommun – Gävle – har det länge satsats på minskade klyftor, genom bland annat arbetsmarknadsmarknadsåtgärder och på stadsdelslyft som har till syfte att lyfta en hel stadsdel och ge unga en så bra start i livet som möjligt. Gävle kommun lägger tid och resurser på detta för att de tror på en kommun som håller ihop. Men då gäller det att välbärgade Stockholmskommuner också investerar i bostäder och i sina invånare och inte behandlar barnfamiljer som en bricka i ett cyniskt spel.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning om att motverka social dumpning (Dir. 2022:56) som den nuvarande regeringen skyndade sig att lägga ned i december 2022. Den utredningen skulle ta fram förslag för ökad samverkan mellan landets kommuner och motverka social dumpning. Eftersom detta är en angelägen fråga som berör många som lever i utsatthet var det förvånande att regeringen valde att lägga ned utredningen utan någon större motivering.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Erik Slottner: