av Elin Söderberg (MP)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
I Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59) skriver regeringen följande (sidan 229): “Sammantaget innehåller klimathandlingsplanen den politik som under innevarande mandatperiod behöver genomföras för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå hela vägen till nettonollutsläpp 2045.”
I sitt pressmeddelande om handlingsplanen skrev regeringen följande:
“För allra första gången finns en plan för hur Sveriges klimatmål ska kunna nås, hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045.”
I samband med att regeringen presenterade den klimatpolitiska handlingsplanen skrev företrädare för regeringssamarbetet följande i en debattartikel i Dagens industri:
“För allra första gången finns nu en plan för hur vi ska klara Sveriges klimatmål och nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045, för att därefter ha negativa nettoutsläpp.“
Det från regeringsföreträdare i skrivelser, intervjuer och debatter återkommande påståendet om att den klimatpolitiska handlingsplanen visar hur Sverige ska nå nettonoll 2045 grundar sig på ett diagram (figur 14.1, sidan 218) i handlingsplanen. Diagrammet visar ett utsläppsscenario där nettonollutsläpp nås år 2045. Figuren är titulerad ”Utsläppscenario som når nettonollutsläppsmål 2045 och som innehållet i denna klimathandlingsplan bedöms skapa förutsättningar för”.
Figur 14.1 förklaras i handlingsplanen med följande text:
“Anm.: Naturvårdsverkets scenario visar hur målen i det svenska klimatpolitiska ramverket skulle kunna nås. Scenariot har uppdaterats med egna beräkningar som inkluderar statistiken fram till 2022, sänkt reduktionsplikt till EU:s lägstanivå under 2024–2026 och bedömningen att Sveriges ESR-åtagande 2030 ska nås. Övriga effekter av åtgärderna i budgetpropositionen för 2024 ingår inte i detta scenario. Nettoutsläpp visar utsläpp minus s.k. kompletterande åtgärder. Källa: Naturvårdsverket (2021), Uppdaterade målscenarier som visar hur målen i det svenska klimatpolitiska ramverket skulle kunna nås.”
De scenarier från Naturvårdsverket som anges som källa till figur 14.1 baseras på ett flertal antaganden om politiska åtgärder som inte återfinns som förslag i handlingsplanen, bland annat att endast utsläppsfria personbilar ska säljas från 2030 och att endast utsläppsfria lätta lastbilar ska säljas från 2035.
I texten till figur 14:1 citerad ovan anges även att Naturvårdsverkets scenario har “uppdaterats med egna beräkningar”. Dessa beräkningar har regeringen inte redovisat i klimathandlingsplanen. När Dagens Nyheter ställde frågan om dessa beräkningar till regeringen visade det sig att det handlar om beräkningar av ytterligare politiska åtgärder som inte aviseras i handlingsplanen.
Jag har två frågor till statsrådet Romina Pourmokhtari:
1. Vilka skäl ligger till grund för statsrådets beslut att i regeringens klimathandlingsplan inkludera en graf över ett scenario som inte följer av åtgärderna i regeringens klimathandlingsplan?
2. Har statsrådet tagit initiativ till en analys av vilka politiska åtgärder från och med 2027 till och med 2045 som beräkningarna återspeglar, och kan statsrådet i så fall redogöra för resultatet av analysen?