av Aida Birinxhiku (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit en fri, hållbar och rättvis internationell handel. Sverige har en lång tradition av att stå upp för en politik som säkerställer att den globala handelns fördelar kan komma alla till del. Handeln har varit och fortsätter att vara avgörande för att lyfta människor ur fattigdom, stärka den sociala dialogen och genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Sverige har historiskt sett varit pådrivande för en internationell handel som värnar exempelvis miljön, klimatet och arbetstagares rättigheter i syfte att uppnå en mer långsiktig och hållbar tillväxt.
Den nuvarande regeringen har emellertid övergett målet om en rättvis internationell handel. I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att det tidigare målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande skulle upphöra att gälla och strök skrivningen om en rättvis handel (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:98).
En handelspolitik som säkerställer att alla kan dra nytta av den globala handelns fördelar är avgörande för att upprätthålla legitimiteten och acceptansen för frihandel, särskilt mot bakgrund av de ökade protektionistiska strömningarna runt om i världen. En rättvis handel är således en förutsättning för en regelbaserad handel. I tider av ökad protektionism, pågående handelskonflikter och geopolitiska spänningar blir det allt viktigare att Sverige står upp för en fri, hållbar och rättvis internationell handel. Denna utveckling är högst oroväckande sett till handelns betydelse för vår framtida välståndsutveckling och den gröna omställning som just nu pågår.
Mot bakgrund av ovanstående är min frågeställning till statsrådet Johan Forssell följande:
På vilka grunder har statsrådet och regeringen strukit målet om en rättvis handel?