av Ingela Nylund Watz (S)
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
Efter att den högre utbildningen i Stockholmsregionen hade utretts under lång tid beslutade riksdagen 1995 att inrätta Södertörns högskola. Bakgrunden var bland annat att övergången från gymnasieskola till högre studier var låg i södra delen av Stockholmsregionen, att arbetslösheten var hög och att problemen med segregationen tenderade att öka. Avsikten var också att stärka Stockholmsregionens ställning i Östersjöområdet genom mångdisciplinär forskning inom ramen för en universitetsstruktur. För detta ändamål inrättades Östersjöstiftelsen.
När riksdagen fattade beslutet om att inrätta högskolan var förutsättningen för planeringen att det var ett nytt universitet som skulle etableras, inte en regional högskola. Denna föresats infriades dock inte av staten, varför högskolan från starten fick anpassa den planerade verksamheten under hård ekonomisk press. Dåvarande Stockholms läns landsting tog under många år ett mycket stort ekonomiskt ansvar för att kompensera för att staten inte uppfyllde de ursprungliga planeringsförutsättningarna.
Södertörns högskola är i dag ett stabilt lärosäte i Flemingsberg med över 13 000 studenter. Här utbildas för välfärdens yrken som poliser och lärare men också inom ekonomi, humaniora, natur- och miljövetenskap. Högskolan bidrar starkt till den akademiska utbildningsnivån i Stockholmsregionen, och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har efter utvärdering gett högskolan tillstånd att utfärda doktorsexamen i de flesta av sina ämnen. Högskolan står sig mycket väl i förhållande till de nya universiteten både vad gäller kvalitet och resultat inom forskning och utbildning. Östersjö- och Östeuropaforskningen har fått ökad aktualitet och betydelse efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
Sedan 2014 har antalet högskoleplatser ökat i omfattning, men trots detta har antalet högskoleplatser i relation till befolkningen i Stockholmsregionen minskat på grund av befolkningstillväxten, vilket riskerar att hämma huvudstadsregionens tillväxt.
I maj 2022 beslutade regeringen om vilka övergripande kvalitetsaspekter som ska beaktas inom ramen för de utbildnings- och forskningspolitiska skälen vid beslut om benämningen universitet. Av beslutet framgår också att regeringen inför beslut om benämningen universitet kan uppdra åt UKÄ att ta fram underlag kring dessa aspekter för regeringens bedömning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson följande: