Interpellation 2023/24:470 Bostadskrisens konsekvenser för svensk ekonomi

av Mikael Damberg (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Bostadsbyggandet har tvärnitat i Sverige. Konkurser och varsel når rekordnivåer. Antalet bolag som gick omkull fyrfaldigades under förra året, jämfört med år 2022. Antalet varsel var högre än i någon annan bransch. Vårt land står inför den värsta bostadskrisen på årtionden. Samtidigt råder det en påtaglig brist på bostäder i Sverige. Enligt Boverket behövs 67 000 nya bostäder om året, men prognosen är att knappt 20 procent av behovet kommer att täckas.

Sverigedemokraterna och regeringen har hittills presenterat höjt tak i rotavdraget som enda åtgärd för att öka byggandet. Mot bakgrund av det allvarliga läge branschen befinner sig i, och de omfattande konsekvenser för ekonomin som detta medför, framstår åtgärden varken som adekvat eller tillräcklig.

Vi socialdemokrater har därför presenterat ett alternativ till hur krisen kan bemötas. Med ett paket av åtgärder, däribland statliga byggkrediter, en statlig byggstimulans och åtgärder för energieffektivisering, kan arbetstillfällen räddas och de negativa effekterna på Sveriges ekonomi mildras.

Utvecklingen i byggbranschen eldar på bostadsbristen och drabbar alla i behov av en bostad. Den leder också till en fördjupad lågkonjunktur. Konjunkturinstitutets bedömning är att inbromsningen i byggbranschen sänker bnp med en procentenhet. Sverige blir med andra ord påtagligt fattigare till följd av krisen i byggsektorn.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

  1. Gör ministern och regeringen samma bedömning som Konjunkturinstitutet om det fallande bostadsbyggandets effekt på svensk bnp?
  2. Vilka ytterligare åtgärder tänker ministern vidta för att förhindra att krisen i byggbranschen försämrar svensk ekonomi?