av Ingela Nylund Watz (S)
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Den 14 december 2022 lämnade statsrådet Slottner ett svar på en skriftlig fråga från ledamoten Adrian Magnusson (S) om regeringen har för avsikt att lägga fram förslag om införandet av en statlig e-legitimation i någon form. Av statsrådets svar framgår att regeringen under våren 2023 skulle ta ställning till förslaget från Myndigheten för digital förvaltning om en statlig e-legitimation. Detta besked skulle dock visa sig vara felaktigt eftersom statsrådet någon vecka senare, den 22 december 2022, tillkallade en särskild utredare, rådmannen Henrik Ardhede, för att utreda bland annat möjligheterna att införa en statlig e-legitimation. Utredaren lämnade ett delbetänkande, En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61), och remisstiden sattes till den 31 januari 2024. Regeringen har alltså ännu ett år efter utlovat besked inte tagit ställning. Regeringen har heller inte aviserat någon proposition om att införa en statlig e-legitimation för innevarande riksmöte, vilket statsrådet meddelat i sitt svar till mig på skriftlig fråga 2023/24:501 Statlig e-legitimation i januari i år.
Motiven för att införa en statlig e-legitimation är flera. Det handlar främst om att stärka samhällets redundans, att motverka bedrägerier och att underlätta för så många som möjligt att få tillgång till en e-legitimation och därmed minska det digitala utanförskapet. En statlig e-legitimation skulle dessutom stärka den civila beredskapen och öka konkurrensen på e-legitimationsmarknaden, där den privata lösningen bank-id i dag är totalt dominerande.
I Betalningsutredningen (SOU 2023:16), som avlämnade sitt betänkande i mars 2023, förordade utredaren Anna Kinberg Batra ett skyndsamt införande av en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå, vilket var en uppfattning som hon kommunicerade publikt redan i november 2022. Motivet som anfördes var att det är problematiskt att ”ett fåtal banker och privata företag idag äger och kontrollerar samhällsviktig infrastruktur som i Bank-id:s fall sträcker sig långt bortom betalningssystemet”.
För att mer effektivt kunna bekämpa den organiserade brottsligheten och dess upplägg med bland annat alltmer omfattande nätbedrägerier är behovet av att införa en statlig e-legitimation i Sverige på högsta tillitsnivå mycket brådskande. Dessutom är det ett krav enligt e-IDAS-förordningen för EUs medlemsländer att anmäla en sådan. Av Ardhedes förslag framgår dock att nödvändiga lagstiftnings- och regelförändringar för att möjliggöra ett införande av en statlig e-legitimation bör kunna träda i kraft först den 1 mars 2026, vilket rimligen inte kan betraktas som ett skyndsamt förfarande.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Erik Slottner: