av Isabell Mixter (V)
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Den dåvarande regeringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). När den högerkonservativa regeringen tillträdde lades utredningen ned och det tillsattes i stället en arbetsgrupp på Socialdepartementet som skulle göra en ”översyn av karensavdraget”. Det var tydligt redan när utredningen lades ned att den nuvarande regeringens mål och syfte med att lägga ned utredningen var att begrava frågan om borttagande av karensavdraget.
Coronakrisen har visat hur skadligt det kan vara med sjuknärvaro, det vill säga att arbetstagare känner sig tvingade att gå till jobbet trots att de inte är friska. Det är något vi egentligen vetat sedan länge. I rapporten Sjuk på jobbet – En rapport om sjuknärvaron bland Handels medlemmar (2023) som besvarades av 3774 Handelsmedlemmar angav sju av tio att de någon gång under de senaste tolv månaderna gått till arbetet trots att de med tanke på hälsotillståndet borde ha låtit bli. Fyra av tio angav att de gick till jobbet sjuka för att de inte hade råd att vara sjukskrivna.
I december 2023 presenterades resultatet av översynen av karensavdraget. Det är modesta förändringar som föreslås i översynen. Enligt nuvarande regelverk finns ett högriskskydd som träder in efter fler än tio karensavdrag under ett år. I översynen föreslås i stället ett karenstak som ska slå in efter sex sjuktillfällen under ett år.
Den stora mängden som avstår från att sjukskriva sig av ekonomiska orsaker kommer dock inte att träffas av den föreslagna förändringen, om de föreslagna förändringarna ens blir verklighet. Problemet med att människor tvingas gå till arbetet trots sjukdom för att inte förlora lön kommer att kvarstå. Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör slopas och hade gärna sett att den ursprungliga utredningen hade fått fortgå. Så blev dock inte fallet.
Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje: