av Lotta Johnsson Fornarve (V)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Vart femte barn i världen lever i dag i en konfliktzon. Enligt Rädda Barnens rapport Stop The War on Children från 2020 är det fler barn än någonsin, minst 420 miljoner, som drabbas. Sedan dess har ytterligare konflikter tillkommit.
Några av de farligaste länderna att leva i som barn är Palestina, Syrien, Afghanistan, Somalia, Jemen och Ukraina. Situationen i Gaza saknar motstycke. Omkring hälften av de som fallit offer för Israels våld är barn. Enligt FN har fler barn dödats i Gaza än i alla andra konfliktområden på jorden det senaste året.
I Afghanistan är två tredjedelar av alla barn beroende av nödhjälp för att överleva, och landet står inför den värsta matkrisen någonsin. Efter jordbävningen den 7 oktober förra året är situationen särskilt svår. Allt fler barn tvingas arbeta i stället för att gå i skolan, och talibanstyrets restriktioner begränsar flickors fri- och rättigheter.
Kriget i Jemen är inne på sitt nionde år, och de som drabbas allra hårdast är barn. UNDP uppskattar att 259 000 människor, nästan 70 procent av de totala konfliktrelaterade dödsfallen, är barn yngre än fem år.
Men inte heller i länder som Mexiko, Filippinerna eller Myanmar garanteras barn sina fullständiga rättigheter. Krig och konflikter slår också hårt mot alla de barn som tvingas på flykt, ensamma eller tillsammans med sina familjer. Enligt Rädda Barnen är barn i konflikter mer utsatta nu än vad de varit under de senaste 20 åren.
Barn drabbas direkt av våld och konflikt, men också av fattigdom, undernäring, brist på vatten och sanitet, utebliven utbildning och hälsovård. I en konfliktsituation är barn särskilt sårbara. De har begränsade möjligheter att föra sin egen talan och ges sällan utrymme kring förhandlingsborden. Ofta ses barns säkerhet som en icke-fråga och en fråga som kan skjutas fram för att hanteras när konflikten är över.
I år är det 24 år sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige. Sverige ska vara ett land som aktivt tar ställning för barns rättigheter nationellt såväl som internationellt. Men för att mänskliga rättigheter ska upprätthållas även under svåra omständigheter krävs också ett aktivt arbete på alla nivåer.
Regeringens sänkning av biståndet innebär försämrade förutsättningar att tillgodose barns rättigheter och behov i världen. I den nya reformagendan för biståndet konstaterar regeringen att barn ofta är de som är allra mest utsatta och drabbas värst av fattigdom, krig, klimatförändringar och katastrofer. Man skriver vidare att det finns skäl att uppmärksamma barn när svenskt bistånd genomförs. Samtidigt är det svårt att se hur det ska ske på ett tillfredsställande sätt med regeringens omläggning av biståndet. Att man slopat enprocentsmålet och fokuserar biståndet till närområdet samtidigt som det numera ska syfta till att gynna svenska intressen är bara några exempel. Överlag saknas ett genomgående barnperspektivet i regeringens biståndspolitik.
Mina frågor till statsrådet Johan Forssell är: