av Sanna Backeskog (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Alltför många utsätts för psykiskt våld i en nära relation. Förövare finns i alla åldrar och samhällsgrupper och inom både samkönade och heterosexuella relationer. Det är vanligast att förövaren är en man som kontrollerar, kränker och förtrycker en kvinna.
Tyvärr växer även barn upp med det psykiska våldet, antingen som direkt utsatt själv eller i och med att en förälder utsätts.
Forskningen tycks vara enig om att det är det psykiska våldet som är den våldsyttring som först visar sig i en relation. Det är också det våldet som upplevs som mest kränkande, oförutsebart och stressande men som av samhället alltför ofta negligeras som ömsesidigt relationsbråk.
I oktober 2021 gav dåvarande justitieminister Morgan Johansson hovrättsrådet Viveca Lång i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att se över straffansvaret för psykiskt våld. Departementspromemorian Straffansvar för psykiskt våld presenterades för ett och ett halvt år sedan – i juli 2022. Slutsatsen var att det finns ett behov av att stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld och att en ny brottstyp bör införas i brottsbalken. Man föreslår också att förolämpning bör läggas till i brottskatalogerna i fridskränkningsbrotten, olaga förföljelse och hedersförtryck.
Det finns alltså ett färdigutrett förslag på regeringens bord. Om det debatterade justitieminister Gunnar Strömmer, Sofia Amloh och undertecknad i kammaren den 26 juni 2023. Utifrån det är uppfattningen att det finns en bred politisk samsyn kring att en proposition om att psykiskt våld bör kriminaliseras vore välkommen.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer: