av Anna Wallentheim (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Kriminalvårdens statistik avslöjar att svenska fängelser brottas med allvarlig platsbrist. En särskilt påtaglig problematik framträder på kvinnofängelserna, där beläggningsgraden på de fasta platserna har ökat markant. Beläggningsgraden på de sex kvinnoanstalterna ligger många gånger långt över 100 procent. För bara några år sedan låg beläggningsgraden på kvinnofängelserna runt 70 procent, men på senare tid har hårdare straff och ökad gängkriminalitet i Sverige pressat upp beläggningen i fängelserna.
Kriminalvårdens anställda påpekar dessutom att det har skett ett skifte när det gäller de intagnas brottsbakgrund. Tidigare dömdes kvinnor främst för narkotikarelaterade brott medan de nu allt oftare är inblandade i gängkriminalitet, vilket gör det svårt för kriminalvården att få ihop bra sammansättningar ute på avdelningarna.
Kvinnorna utgör såklart fortfarande en liten del av det totala beståndet av platser inom kriminalvården, men det påverkar flexibiliteten när det gäller tillgängliga platser och sysselsättning, enligt Kriminalvårdens årsrapport.
Kvinnoanstalterna i Sverige klassificeras som säkerhetsklass 2 och 3, medan den högsta säkerhetsklassen, klass 1, endast finns på anstalter för män, såsom Kumla och Hall.
De påtagliga konsekvenserna av platsbristen gör sig tydligt kännbara i det dagliga arbetet på anstalterna, där hot och våld mot både intagna och personal har ökat med över 200 procent under en treårsperiod. Allt fler anställda menar dessutom att vi inom närtid kommer att behöva en anstalt med högsta säkerhetsklassen även för kvinnor.
Med anledning av ovanstående skulle jag vilja ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer: