av Lars Wistedt (SD)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Det pågår ett krig i Sveriges närområde som i värsta fall kan utvecklas till ett europeiskt storkrig. I det försvarspolitiska inriktningsbeslutet från 2020 är det tydligt att Försvarsmakten ska fortsätta sin omställning från insatsförsvar till invasionsförsvar. Mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022, och det alltmer akuta hot som Ryssland innebär för fred och stabilitet, förstärkte riksdagspartierna Försvarsmaktens förmågehöjande verksamhet genom ytterligare budgettillskott i mars 2022.
Det finns en riksdagsgemensam överenskommelse att Försvarsmakten mer eller mindre akut ska öka sin förmåga. Det innebär fler övningstillfällen, utbyggnad av infrastruktur, fler flygningar, samövningar med Natoförband med mera. En förutsättning för att förmågehöjningen och tillväxten inom försvaret ska kunna genomföras är att det fredstida regelverket för miljötillstånd och processerna runt omkring förenklas.
I det kompletterande budgetunderlaget för 2021 lämnade Försvarsmakten sitt första förslag på förändringar i miljöbalken och har sedan dess återkommande påtalat behovet av skyndsamhet i ärendet. I Överbefälhavarens militära råd från 2023 framgår det att miljöprocessens nuvarande utformning bland annat riskerar att försena införandet av Jas 39 Gripen E vilket givet omvärldsläget skulle vara mycket olyckligt.
Enligt Försvarsmakten har den promemoria som presenterades av Klimat- och näringslivsdepartementet i april 2023 tydliga begränsningar och tillgodoser endast vissa delar av den ursprungliga hemställan. Ärendet återremitterades till Klimat- och näringsdepartementet innan sommaren och sedan dess har det varit tyst.
Senfärdigheten i beredningen av ärendet riskerar att försena och fördröja den av riksdagen beslutade förmågehöjningen och den nödvändiga förstärkningen av Försvarsmakten.
Med anledning av det som framförts vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
När kommer det aviserade förslaget att överlämnas?