av Linus Sköld (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
År 2023 har norrbottniska hushåll fått se sina utgifter öka dramatiskt. I våras presenterade fyra civilsamhällesorganisationer hur den ekonomiska situationen gör allt fler barnfamiljer fattiga. I somras presenterade vi S-ledamöter från Norrbotten en rapport, med statistik från riksdagens utredningstjänst, som visade att ett norrbottniskt typhushålls utgifter för mat, el och bränsle ökat med upp till 86 procent de senaste fem åren. Under hösten har den utvecklingen fortsatt, och julmaten är 2023 rekorddyr – mer än 18 procent dyrare än 2021, enligt Matpriskollen. Hårdast drabbas förstås de som har det sämst ställt.
Samtidigt gör banker och elbolag enorma vinster och borde kunna bidra mer. Höginkomsttagare med goda marginaler borde kunna bidra mer. Det vill säga rika borde kunna bära en större del av den ekonomiska krisen. Med den politik som regeringen lagt fast i budgeten för 2024 verkar det i stället vara landets mest utsatta som får bära krisen som ytterligare sten på redan tung börda. Regeringen prioriterar att sänka skatten på snus, hushållsnära tjänster och plastpåsar medan sjukpensionärer, ensamstående föräldrar och fattigpensionärer går en lång och hård vinter till mötes.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga finansminister Elisabeth Svantesson: