Interpellation 2023/24:288 Skolsituationen för elever med NPF

av Linus Sköld (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

Nätverket Rätten till utbildning har skickat en skrivelse till alla ledamöter i utbildningsutskottet. Av den framgår några slutsatser från deras samkörning av statistik från SCB och Socialstyrelsen. Nedan följer några exempel:

• Gruppen elever med NPF utgör 11,4 procent av det totala antalet elever i årskurs 9 i Sverige. Av dem som saknar gymnasiebehörighet utgör eleverna med NPF en dryg fjärdedel.
• 34 procent av eleverna med NPF saknar behörighet till gymnasiet, vilket kan jämföras med 12 procent hos elever utan NPF.
• De genomsnittliga skolresultaten för elever med NPF är så låga som 159 meritpoäng, jämfört med 235 meritpoäng för övriga elever.
• Elever som slutar grundskolan utan fullständiga betyg och har en NPF-diagnos har i genomsnitt över fyra underkända betyg jämfört med i genomsnitt ett underkänt betyg för elever utan NPF-diagnos.

I sin kommentar om statistiken i Ekot hänvisade Lotta Edholm till direktiven till den utredning om trygghet och studiero som regeringen nyligen tillsatt. I den saknas helt uppdrag för att stärka arbetet med att förebygga stök och otrygghet i skolan. Och arbetet med att anpassa skolan så att den möter varje barns behov kan inte stanna vid förslag för trygghet och studiero. Hela skolsituationen, även undervisningen och lärandets struktur och innehåll, spelar såklart stor roll för hur det går för elever med NPF.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lotta Edholm:

Hur ska statsrådet se till att elever med NPF får samma chans som andra att klara skolan?