av Niklas Sigvardsson (S)
till Utbildningsminister Mats Persson (L)
När budgetpropositionen presenterades onsdagen den 20 september var det stort fokus på tabeller, siffror och hur pengarna ska fördelas. Det är lätt att glömma bort att i budgetpropositionen ställs också viktiga övriga förslag, såsom det grundläggande målet för studiestödssystemet. I över 20 år har det inte varit någon som helst konflikt kring detta mål, utan det har varit långsiktiga stabila förutsättningar och en bred politisk enighet kring det grundläggande målet. När det senast reviderades i och med budgetpropositionen för 2016 i december 2015 bestämdes målet få följande lydelse:
”Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken.”
Då det varit en bred uppslutning och då studiestödssystemet beskrivs som välfungerande är det anmärkningsvärt att regeringen förslår att målet ska förändras. Det görs dessutom på den viktiga punkten att studiestödssystemet inte ska verka utjämnade. En mening som helt stryks är nämligen: ”Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa.”
Att ta bort en så väsentlig del av målet för studiestödet är anmärkningsvärt. Det är anmärkningsvärt att regeringen så tydligt väljer bort jämlikhet och alla människors rätt till utbildning. För det är en viktig del av det svenska studiestödssystemet att det både är rekryterande och utjämnande. Det ska bidra till social rättvisa. Det borde fortsatt vara en självklar del i den svenska studiestödspolitiken, men så verkar inte vara fallet.
Av detta skäl vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Mats Persson: