av Nima Gholam Ali Pour (SD)
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Sedan länge har det funnits studier som visat att antisemitismen är mer utbredd bland muslimska migranter i Europa jämfört med resten av befolkningen. En studie från Forum för levande historia från 2005 (Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige) visade att ”antisemitiska uppfattningar och ambivalenta attityder till judar är jämförelsevis mer utbredd bland muslimer än bland kristna och icke-religiösa. Bland vuxna hyser 39 procent av dem som betecknar sig som muslimer en systematisk antisemitisk inställning jämfört med 5 procent totalt.”
I en studie från Forum för levande historia från 2020 (Antisemitism i Sverige – En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020) kan man läsa att antisemitiska föreställningar och attityder är mellan 19 och 30 procent högre bland respondenter med muslimsk religionstillhörighet jämfört med respondenter utan religionstillhörighet.
Manifestationen av dessa siffror har vi sett i städer som Malmö, där många judar har lämnat staden på grund av den muslimska antisemitismen. Den muslimska antisemitismen har också manifesterats i andra europeiska länder som Frankrike.
Samtidigt fortsätter den muslimska invandringen från länder där antisemitism är norm och statligt sanktionerad på grund av dessa länders historiska och samtida konflikt med staten Israel samt muslimska diktaturers användning av antisemitiska konspirationsteorier.
Efter firandena i svenska städer av terrorangreppet mot Israel den 7 oktober vore det oansvarigt att inte vidta specifika åtgärder för att stävja just den antisemitism som härrör från muslimska migranter. Det har redan gått för långt.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson: