av Tomas Kronståhl (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Regeringen hade möjligheten att vid EU:s fiskeråd den 23–24 oktober följa Ices och kommissionens rekommendationer och helt stoppa det storskaliga fisket efter sill/strömming i hela Östersjön.
Situationen för flera fiskarter i Östersjön är akut hotat och vi ser exempelvis att torsken, som vi införde fiskestopp för i Östersjön redan 2019, inte har återhämtat sig. Ska vi nu låta sill och strömming gå samma öde till mötes blir det den definitiva dödsstöten för det småskaliga kustnära fisket efter livsmedelsfisk.
Redan 1974 gjordes den första vetenskapliga uppskattningen av mängden sill/strömming i Östersjön och sedan dess har mer än 77 procent av sillen försvunnit. Flera forskare hävdar att vi om inget radikalt görs är på väg att hamna i samma situation som för torsken, där 90 procent har försvunnit från Östersjön. Trots fiskestopp sedan 2019 syns ingen återhämtning ännu.
Östersjöns ekosystem står inför en osäker framtid. Fiskbestånden är på alarmerande låga nivåer och EU-kommissionens förslag om ett totalstopp för fisket i området är en kraftfull påminnelse om den allvarliga situationen. Nu hade regeringen möjligheten att agera beslutsamt genom att införa hårdare kontroller för storskalig trålning, satsning på bättre havsmiljön och sträva efter ett fiskestopp för det storskaliga trålningsfisket inför höstens förhandlingar i EU om fiskekvoterna. Det är inte bara en fråga om att skydda vår natur, utan även om att värna om vårt kulturarv och de samhällen som är beroende av fisket.
Regeringen och ministern valde att gå emot EU-kommissionens rekommendation och gick i stället på minskade kvoter,
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren: