	Kommenterad dagordning
	Kommenterad dagordning
	Rådet
	Rådet
	2024-05-30
	Ju2024/01161
Justitiedepartementet	EU-nämnden
EU-enheten	Riksdagen
	Kopia: Justitieutskottet
	Kopia: Socialförsäkringsutskottet
	Kopia: Civilutskottet
	Kopia: Försvarsutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 13–14 juni 2024

Torsdagen den 13 juni - Inrikes frågor

1. Godkännande av dagordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Se bifogad preliminär dagordning.

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista.

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

3. Det övergripande läget i Schengenområdet

a)Kommissionens rapport om Schengenläget 2024

b)Prioriteringar för Schengenrådets cykel 2024–2025

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: En återkommande punkt på Schengenrådets dagordning är den om det samlade tillståndet i Schengenområdet.

Under denna dagordningspunkt kommer kommissionen presentera sin årliga Schengenrapport (COM (2024) 173 final). Rapporten baseras till stor del på de Schengenutvärderingar som genomförts. I årets rapport presenterar kommissionen en rad identifierade brister och fem förslag till prioriterade områden för att hantera bristerna, med syfte att säkerställa ett välfungerande Schengenområde: 1) Konsolidera ramverket för Schengenförvaltningen, 2) Stärkt beredskap, säkerhet och motståndskraft vid yttre gräns, 3) Konsolidering av digitaliseringsprocesser och system, 4) Gränsöverskridande brottslighet; inklusive lyftande av inre gränskontroller, 5) Återvändande.

Under samma dagordningspunkt kommer även prioriteringarna för den kommande Schengenrådscykeln 2024–2025 avhandlas. Ordförandeskapet har föreslagit tre prioriterade områden:

I. Öka motståndskraften vid yttre gräns, och konsolidering av digitalisering av förfaranden och system

II. Öka effektiviteten i återvändandearbetet/systemen

III.Öka den inre säkerheten, samtidigt som man säkerställer fri rörlighet utan inre gränskontroller.

Under respektive område föreslås ett begränsat antal operativa åtgärder i syfte att på ett tydligare sätt kunna följa upp medlemsstaternas ansträngningar på området. Ordförandeskapet föreslår att arbetet med genomförande av uppföljningsprocessen utvecklas, med uppföljning av de överenskomna tre prioriterade områdena i tur och ordning med början

2 (32)

under hösten och därefter utvärdering under våren innan nya prioriteringar och åtgärdsområden tas fram inför Schengenrådet i juni kommande år.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens rapport, som väl belyser de utmaningar som Schengenområdet står inför. Regeringen stödjer ordförandeskapets förslag till områden som ska ges särskilt fokus under det kommande året. Regeringen stödjer även att arbetet med uppföljning av de prioriterade områdena utvecklas.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Återkommande fråga i samband med RIF-råd. Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 29 februari 2024. Samråd med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 1 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Tillståndet i Schengenområdet är en återkommande punkt på RIF-rådets dagordning och kommer sannolikt att följas upp även framöver.

Faktapromemoria: -

4. Schengenförklaring

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har inför Schengenrådet i juni aviserat att man avser lägga fram en så kallad Schengendeklaration för att uppmärksamma Schengensamarbetet som initierades för snart 40 år sedan och för att befästa medlemsstaternas fortsatta engagemang på området. Utkastet till deklaration innehåller allmänna skrivningar om Schengensamarbetets historia, framgångar, utmaningar och framtid.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan godkänna deklarationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

3 (32)

Faktapromemoria: -

5. Framtiden för EU:s viseringspolitik

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Det belgiska ordförandeskapet väntas presentera ett diskussionsunderlag som innefattar både interna och externa aspekter av viseringspolitiken. Frågor som väntas tas upp är bland annat missbruk av viseringsfrihet och åtgärder för att hantera det, samt visering som incitament för samarbetet med tredjeländer.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att det belgiska ordförandeskapet tar upp viseringspolitikens framtid för diskussion på ministernivå. Möjligheten för tredjelandsmedborgare att göra kortvariga besök till Schengenområdet är viktig. Samtidigt måste koordinerade åtgärder vidtas för att motverka ogrundade asylansökningar och missbruk av Schengenviseringar eller att arbeta olovligen. Tredjeländer i EU:s närområde som åtnjuter viseringsfrihet måste fortsätta att aktivt anpassa sin viseringspolitik till EU:s. Beslut om viseringsfrihet måste grundas på heltäckande konsekvensanalyser som beaktar migrations- och säkerhetsrisker.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

6. Genomförandet av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Interoperabilitetsförordningarna trädde i kraft den 19 juni 2019 och skulle varit genomförda vid utgången av år 2023. RIF-rådet

4 (32)

godkände i oktober 2023 kommissionens och eu-LISA:s förslag till ny tidsplan. Slutdatum för genomförandet är nu satt till utgången av 2026.

Störst fokus ligger nu på driftsättningen av det första av de nya systemen, in- och utresesystemet EES. Arbetet löper enligt den nya tidplanen och EES väntas kunna driftsättas under hösten 2024. Vid rådsmötet förväntas ministrarna få aktuell information om läget i genomförandet.

Sverige följer den övergripande tidplanen.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Återkommande fråga i samband med RIF-råd. Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 29 februari. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 1 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Den övergripande uppföljningen sköts av kommissionen som regelbundet rapporterar till RIF-rådet.

Faktapromemoria: 2017/18: FPM41

7. Övriga frågor

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om övriga frågor.

8.Förordningen om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

5 (32)

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade i maj 2022 förordningen om förebyggande och bekämpande av sexuella övergrepp mot barn (CSAM- förordningen). Syftet med förslaget är att förebygga och bekämpa lagring och spridning av sexuellt övergreppsmaterial samt kontakt med barn i sexuella syften (grooming) i elektroniska kommunikationer och digitala tjänster. Tjänsteleverantörer föreslås bli skyldiga att bedöma, förebygga, minska och rapportera risker för sådant missbruk av deras tjänster. Den mest ingripande åtgärden i förslaget är den så kallade spårningsordern. En spårningsorder ska kunna riktas mot en kommunikations- eller lagringstjänst om det bedöms föreligga en signifikant eller förutsägbar risk för att tjänsten används för spridning eller lagring av övergreppsmaterial och tjänsten inte själv vidtagit åtgärder för att förhindra detta. Spårningsordens syfte är att med tekniska verktyg identifiera förekomst av övergreppsmaterial eller grooming i tjänsten.

Det innevarande belgiska ordförandeskapet har under våren tagit fram olika alternativ i syfte att begränsa spårningsorderns tillämpningsområde och balansera förslaget ytterligare i fråga om rättssäkerhet, integritet och cybersäkerhet. Ordförandeskapet föreslår bland annat att en kommunikations- eller värdtjänst, eller en del av en tjänst, delas in i olika riskkategorier för att bedöma risken för att tjänsten används i syfte att begå sexuella övergrepp mot barn. Beroende på vilken riskkategori en tjänst tillhör blir tjänsteleverantören antingen skyldig eller rekommenderad att vidta ytterligare riskminimeringsåtgärder. Vidare föreslås ett antal avgränsningar av spårningsorderns tillämpningsområde och åtgärder för öka träffsäkerheten och därmed minska risken för att material som inte är straffbart rapporteras.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Justitieutskottet den 16 juni 2022 och 14 september 2023 och information den 1 december 2022, 20 april 2023, 30 november 2023 och 29 februari 2024. Överläggning med Konstitutionsutskottet den 15 december 2022 och information den 18 april 2023. Samråd i EU-nämnden den 2 december 2022, den 13 oktober 2023, den 1 december 2023 och den 1 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Arbetet väntas fortsätta under det inkommande ungerska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: 2021/22: FPM99

6 (32)

9. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

10.Migrations- och asylpakten: genomförande

a)Uppföljning av ordförandeskapet

b)Gemensam plan för genomförande av pakten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: De tio rättsakterna kopplade till det gemensamma asylsystemet inom ramen för den så kallade migrations- och asylpakten kommer att träda i kraft den 11 juni 2024. Med undantag för vidarebosättningsförordningen som blir tillämplig omedelbart, har medlemsstaterna två år på sig att anpassa sin lagstiftning och sina processer innan de nya reglerna ska börja tillämpas. Utöver det arbete som sker på nationell nivå kommer mycket arbete med genomförandet att ske på EU- nivå. Bland annat ska kommissionen enligt bestämmelser i vissa av rättsakterna anta en genomförandeplan för att säkerställa att medlemsstaterna är tillräckligt förberedda när de nya reglerna ska börja tillämpas. Kommissionens genomförandeplan väntas presenteras den 12 juni 2024. Vid nu aktuellt möte väntas det belgiska ordförandeskapet uppdatera ministrarna om genomförandearbetet och kommissionen kommer presentera den gemensamma genomförandeplanen. Någon diskussion i anslutning till lägesrapporteringen har inte aviserats, men kan inte uteslutas.

7 (32)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att asylrättsakterna i migrations- och asylpakten antagits. Nu väntar ett omfattande arbete för att genomföra det som EU kommit överens om. Ett korrekt genomförande i alla medlemsstater är avgörande för att systemet ska fungera. Regeringen välkomnar därför kommissionens arbete med genomförandet och att det sker återkommande uppföljning och diskussion i rådet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden om enstaka eller flera av rättsaktsförslagen har skett återkommande inför möten i rådet för rättsliga och inrikes frågor. Senaste tillfället var den 1 december 2023.

Överläggning med socialförsäkringsutskottet har skett löpande sedan förslagen presenterades. Senaste tillfället var den 11 maj 2023. Information till utskottet har också lämnats löpande, senast den 29 februari och den 14 maj 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Genomförandet kommer framöver vara en återkommande dagordningspunkt i rådet.

Faktapromemoria: -

11.Tillgång till data för effektiv brottsbekämpning: presentation av högnivågruppens rekommendationer

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Högnivågruppen för tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning (HLG), som inrättades under det svenska ordförandeskapet, har sedan juni 2023 arbetat för att ta fram rekommendationer för att adressera de operativa utmaningarna för brottsbekämpningen när det gäller frågor om tillgång till data, framför allt kopplade till kryptering och datalagring. Arbetet med att ta fram rekommendationer har framför allt skett inom ramen för de tre arbetsgrupperna under högnivågruppen där experter från medlemsstaterna har deltagit.

8 (32)

Rekommendationerna är uppdelade under tre huvudrubriker; kapacitetsutvecklande åtgärder, åtgärder för att stärka samarbetet med industrin samt öka inflytandet i standardiseringsorgan och rättsliga åtgärder.

Gruppens rekommendationer presenterades och diskuterades den 21 maj 2024. Rekommendationerna välkomnades på ett generellt plan av HLG. Rekommendationerna bedömdes kunna tjäna som utgångspunkt för kommande åtgärder och lagstiftning.

Nästa steg i processen är att kommissionen senast i oktober 2024 ska färdigställa en slutrapport på grundval av högnivågruppens rekommendationer. Rapporten syftar till att ge ytterligare information om hur vissa rekommendationer ska omsättas i praktiken samt en eventuell prioritering av de viktigaste rekommendationerna. Ytterligare ett möte i högnivågruppen planeras att anordnas under hösten 2024 under det ungerska ordförandeskapet för att få en rapport om det arbete som utförts av experterna efter det fjärde plenarmötet och för att diskutera och godkänna slutrapporten som en produkt som ägs av högnivågruppen.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att välkomna högnivågruppens rekommendationer som en bra utgångspunkt för fortsatta diskussioner om hur brottsbekämpande myndigheters tillgång till data kan förbättras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 17 januari 2023 och 30 november 2023. Samråd med EU-nämnden den 2 juni 2023 och 1 december 2023.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

9 (32)

12.Konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina

a)Inre säkerhet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: EU har vidtagit ett antal åtgärder för att hantera risker för den inre säkerheten till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Frågan är återkommande på RIF-dagordningen. Vid mötet förväntas rådet informeras av kommissionen och berörda EU-myndigheter om de olika åtgärder som vidtagits.

EU har en pågående dialog om inre säkerhet med Ukraina som omfattar gränssäkerhet, vapensmuggling, våldsbejakande utländska stridande och övriga säkerhetsrisker. EU:s myndigheter, däribland Europol, Frontex och Eurojust samarbetar med Ukraina. Fokus är på att förhindra spridning av vapen, bevaka de yttre gränserna, övervaka utvecklingen gällande våldsbejakande utländska stridande som kan utgöra extremist- eller terroristhot, insamling av bevis om krigsförbrytelser, motverka hot mot civilbefolkningen, motverka desinformation, och skydda kritisk infrastruktur.

Med stöd från EU har Ukraina inrättat ett nationellt vapenregister och etablerat en nationell kontaktpunkt för skjutvapen. För att anpassa Ukrainas gränsförvaltning till EU-standard har en strategi för integrerad gränsförvaltning utvecklats tillsammans med experter från EU.

EU har även civila krishanteringsinsatser i både Ukraina och Moldavien inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 29 februari 2024. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 1 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Frågan förväntas fortsatt behandlas vid kommande RIF-råd.

Faktapromemoria: -

10 (32)

b)Genomförandebeslut om förlängning av det tillfälliga skydd som infördes genom genomförandebeslut (EU) 2022/382

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Politisk överenskommelse/principöverenskommelse

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Den 4 mars 2022 beslutade rådet att aktivera direktivet om tillfälligt skydd (massflyktsdirektivet) till förmån för personer som flyr Ukraina till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Vid RIF-rådet den 13–14 oktober 2022 meddelade kommissionen att man inte avsåg att föreslå en avaktivering av direktivet, vilket fick stöd av medlemsstaterna. Det innebar en automatisk förlängning i två omgångar till den 4 mars 2024. Därefter beslutade rådet i oktober 2024 om en ny förlängning som gäller till mars 2025.

Kommissionen har aviserat att förslag till beslut om förlängning av direktivet till mars 2026 ska presenteras efter Europaparlamentsvalet i juni 2024. Vid mötet förväntas rådet nå en politisk överenskommelse om förlängning av direktivet till mars 2026. Samtliga medlemsstater har tidigare uttryckt stöd för en förlängning.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer en förlängning av massflyktsdirektivets aktivering med ytterligare ett år till mars 2026.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd i EU-nämnden den 25 och 26 februari, den 3 och 25 mars, den 3 juni, den 6 oktober, den

2 december 2022 samt den 2 juni och den 22 september 2023. Tidigare behandlad vid möte i socialförsäkringsutskottet: Överläggning den 1 december 2022, 13 juni 2023 och den 21 september 2023. Information den 1 mars, den 31 maj, den 5 oktober 2022 och den 1 juni 2023.

Fortsatt behandling av ärendet: Beslut om förlängning av aktiveringen av direktivet till mars 2026 förväntas under Belgiens ordförandeskap senare i juni.

Faktapromemoria: -

11 (32)

13.Hantering av säkerhetsutmaningar

a)Bedömning av den rådgivande styrelsen för underrättelseverksamhet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av ordföranden för gruppen för kamp mot terrorism/lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Under dagordningspunkten kommer en lägesrapport ges gällande aktuella säkerhetshot mot EU och hur medlemsstaternas säkerhets- och underrättelsetjänster samarbetar för att möta dessa. Intelligence Advisory Board (IAB) representerar samtliga säkerhets- och underrättelsetjänster från EU:s medlemsstater samt från Norge, Schweiz och Storbritannien. IAB är tjänsternas huvudsakliga kommunikationskanal gentemot EU. Det gäller såväl i kontraterrorism som i andra strategiska frågor. Lägesrapporten väntas ges av Belgien i egenskap av ordförande i gruppen för kamp mot terrorism (Counter-Terrorism Group, CTG). CTG är ett mellanstatligt forum för säkerhetstjänster med ansvar för terrorismbekämpning i EU:s medlemsstater samt Norge, Schweiz och Storbritannien.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Återkommande fråga i samband med RIF-råd. Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 30 november 2023. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 1 december 2023.

Fortsatt behandling av ärendet: Det EU-gemensamma arbetet för att möta säkerhetshot mot EU hanteras löpande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

12 (32)

b)Förebyggande och bekämpning av våldsbejakande extremism och terrorism

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Hotet från våldsbejakande extremism och terrorism har blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Mångfalden av digitala plattformar bidrar till att spridningen av våldsbejakande budskap och terrorisminnehåll kan ske i stor omfattning och till att hoten är gränsöverskridande till sin natur. De våldsbejakande extremistmiljöerna hämtar sin näring från politiska händelseförlopp och samhällskriser både nationellt och internationellt och är i ständig förändring. Sverige, där regeringen nyligen har beslutat om en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism, är en av de medlemsstater som har en väl utvecklad struktur för det förebyggande arbetet, bland annat genom Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet.

I kommissionens agenda för terrorismbekämpning från december 2020 aviseras ett inrättande av ett kunskapsnav mot radikalisering (Knowledge hub). Kunskapsnavet innebär en vidareutveckling av det nätverk för förebyggande frågor, Radicalisation Awareness Network, som kommissionen inrättade 2011. Kunskapsnavet kommer att lanseras vid ett högnivåmöte i Bryssel den 17 juni.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

13 (32)

14.Kampen mot olaglig narkotikahandel och organiserad brottslighet

a) Rapport från ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid RIF-rådet planerar det belgiska ordförandeskapet att lämna en lägesrapport om arbetet med att genomföra EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen presenterades i oktober 2023 och innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden; stärka motståndskraften i logistiknaven (bland annat hamnar), avveckla kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster, förebyggande åtgärder och internationellt samarbete. Det belgiska ordförandeskapet har prioriterat genomförandet av tio av åtgärderna i färdplanen.

En diskussion om färdplanen, i synnerhet kring stärkt säkerhet i hamnarna, hölls även vid det informella RIF-mötet i januari i år. Belgiska ordförandeskapet lämnade en motsvarande lägesrapport vid RIF-rådet i mars.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 1 februari 2024 (om europeiska hamnalliansen) och 29 februari 2024 (om EU:s färdplan). Samråd med EU-nämnden den 1 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2023/24: FPM19

b) Slutsatser om kartläggningen av kriminella högrisknätverk

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

14 (32)

Förslagets innehåll: I rådslutsatserna fastslås att de kriminella nätverken som utgör de främsta hoten, behöver kartläggas vartannat år. Organiserad brottslighet, inklusive illegal narkotikahandel, utgör ett stort hot mot europeiska medborgare, företag och institutioner, såväl som mot den europeiska ekonomin och mot medlemsstaternas säkerhet. Kartläggningen kan komplettera underrättelsebilden som presenteras i den nuvarande EU- gemensamma strategiska hotbildsanalysen, den så kallade SOCTA:n (Serious and Organised Crime Threat Assessment). Den kan också bidra till att bättre prioritera brottsbekämpande myndigheters insatser på nationell nivå och EU-nivå på kriminella nätverk med hög risk.

Bakgrunden till rådslutsatserna är Europols rapport som presenterades den 3 april och innehåller en kartläggning av de kriminella nätverk som utgör de största hoten mot EU:s inre säkerhet. Det är den åtgärd i EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Samtliga MS och även 17 tredjeländer har bidragit till rapporten.

En diskussion om färdplanen, i synnerhet kring stärkt säkerhet i hamnarna, hölls även vid det informella RIF-mötet i januari.

Förslag till svensk ståndpunkt: Sverige kan godkänna rådslutsatserna.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria: 2023/24: FPM19

15. Förstärkning av krisberedskap och krishantering på EU-nivå

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Carl-Oskar Bohlin

Förslagets innehåll: En av det belgiska ordförandeskapets prioriteringar är att stärka EU:s krisberedskap och krishantering. I samband med RIF-rådet den 13–14 juni avser ordförandeskapet hålla en bred diskussion om

15 (32)

stärkandet av unionens beredskap och krishantering. Med hänvisning till diskussioner om ett breddat och mer tvärsektoriellt mandat för Centrumet för samordning av katastrofberedskap (Emergency Response Coordination Centre, ERCC) kan denna fråga väntas utgöra en del av diskussionen.

Förslag till svensk ståndpunkt: Givet utvecklingen med flera parallella, gränsöverskridande och sektorsövergripande kriser och mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget anser regeringen att det är viktigt att stärka EU:s arbete med beredskap och krishantering i bred mening. Erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina tyder på att EU:s beredskap behöver stärkas utifrån ett allriskperspektiv, inklusive mot olika former av antagonistiska hot och en ansats som utgår från hela samhället.

I ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska läget och en alltmer utmanande hot- och riskbild, välkomnar regeringen även en bredare, mer tvärsektoriell, roll för ERCC.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

16.Övriga frågor

a) Icke-officiellt dokument om ett nytt säkerhetspaket

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Sverige

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Inför framtagandet av medlemsstaternas prioriteringar till den inkommande kommissionens arbete, den så kallade strategiska agendan, har regeringen särskilt valt att lyfta fram bland annat frågan om organiserad brottslighet. Inom EU finns idag gemensam lagstiftning och ett operativt samarbete för att gemensamt hantera den gränsöverskridande utmaningen som grov organiserad brottslighet och terrorism utgör. Regeringen kan konstatera att initiativ från EU-kommissionen inom andra politikområden, till exempel konkurrenskraft, innovation och handel, inte

16 (32)

alltid beaktar de effekter som dessa instrument får på det brottsbekämpande området. Det är därför angeläget att den nya kommissionen tar omhand frågor som rör unionens inre säkerhet på ett allomfattande sätt. Avsikten är att säkerställa att ny lagstiftning och policy som föreslås av kommissionen beaktar förslagets påverkan på brottsbekämpande myndigheters möjlighet att bekämpa grov organiserad brottslighet och skydda Unionens inre säkerhet. Regeringen har därför bett ordförandeskapet att få informera om denna prioritering som en övrig fråga vid RIF-rådet.

b)Ministermöte mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Bryssel den 20–21 juni 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte på området för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA den 20–21 juni 2024.

c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Ungern.

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Det inkommande ungerska ordförandeskapet kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden juli-december 2024.

17 (32)

Fredagen den 14 juni - Rättsliga frågor

17.Förordningen om fastställande och erkännande av föräldraskap i gränsöverskridande situationer

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: I december 2022 presenterade kommissionen ett förslag till en ny EU-förordning med gemensamma internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap i gränsöverskridande situationer. Förslaget innehåller enhetliga regler om internationell behörighet och tillämplig lag vid prövning av frågor om föräldraskap i gränsöverskridande situationer. Det föreslås också bestämmelser om erkännande av avgöranden och godkännande av officiella handlingar om föräldraskap samt inrättande av ett europeiskt föräldraskapsintyg. Förslaget gäller alla barn i EU, oavsett hur barnet har blivit till eller hur barnets familj ser ut. Det omfattar alltså också barn till samkönade föräldrar och barn som tillkommit genom surrogatarrangemang. Förslaget ska inte påverka nationella materiella regler om föräldraskap.

Vid RIF-rådet ska en riktlinjedebatt hållas om vägen framåt när det gäller föräldraskap efter surrogatarrangemang i fråga om lagval och erkännande av utländska avgöranden.

Utgångspunkten för den politiska diskussionen är att föräldraskap efter surrogatarrangemang ska omfattas av förordningens regler. Ordförandeskapet föreslår också undantag som ska möjliggöra för medlemsstaterna att under vissa förutsättningar fortsätta att tillämpa sina egna regler om erkännande och fastställande av föräldraskap efter surrogatarrangemang.

För svensk del innebär förordningens regler om lagval att surrogatlandets lag, även tredjelands lag, ska tillämpas av svenska myndigheter när de fastställer föräldraskapet. Förordningens regler om erkännande innebär att avgöranden eller officiella handlingar om föräldraskap ska accepteras i andra medlemsländer utan att något särskilt förfarande krävs.

18 (32)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ambitionen att stärka barns grundläggande rättigheter och att öka rättssäkerheten för familjer inom EU. Det är angeläget att bevaka att unionsrättsakten inte innebär att surrogatarrangemang främjas, men att de barn som tillkommer genom sådana arrangemang tillförsäkras samma juridiska rättigheter som andra barn, inklusive rätten till sitt ursprung. Enligt regeringens bedömning skulle förordningens regler om lagval kunna innebära att surrogatarrangemang främjas. Regeringen bedömer också att det behöver analyseras närmare om förordningens regler om erkännande av avgöranden och godkännande av handlingar i vissa fall skulle kunna försvåra barnets rätt till kännedom om sitt ursprung, eftersom dessa uppgifter inte alltid kommer att finnas med i den handling som ska erkännas eller godtas. De föreslagna undantagen bedöms inte vara tillräckliga för att fullt ut tillgodose Sveriges behov. Sverige kan ge uttryck för en konstruktiv hållning inför de fortsatta förhandlingarna men bör samtidigt betona vikten av att få till stånd en reglering som fullt ut tillgodoser medlemsstaternas behov av att inte behöva tillämpa regler i strid med sina egna regler och förfaranden i fråga om föräldraskap efter surrogat.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med civilutskottet den 21 februari 2023 och 25 maj 2023. Information tills civilutskottet vid flera tillfällen, senast 21 maj 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatta förhandlingar i rådsarbetsgrupp.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM42

18. Direktivet om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Förslaget till direktiv innebär att det ska finnas en gemensam minimireglering inom EU i vissa konkursrättsliga frågor, till exempel återvinning i konkurs, verktyg för att spåra konkursboets tillgångar och ett förenklat konkursförfarande för mikroföretag. Det övergripande syftet med förslaget är att utveckla EU:s kapitalmarknad och underlätta för gränsöverskridande investeringar inom EU. Förhandlingarna i rådet har

19 (32)

pågått sedan januari 2023. Vid rådsmötet väntas ordförandeskapet informera om utvecklingen i förhandlingarna.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i civilutskottet den 21 februari 2023, den 25 maj 2023 och den 19 december 2023. Samråd i EU-nämnden den 13 oktober 2023.

Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatta förhandlingar i rådsarbetsgrupp.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM48

19. Direktivet om bekämpande av korruption

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: För att effektivt kunna förebygga och bekämpa korruption har kommissionen den 3 maj 2023 presenterat ett direktivförslag med åtgärder inom flera olika områden. I förslaget föreslås minimibestämmelser för olika typer av korruptionsbrott och påföljder för dessa. Dessutom föreslås bestämmelser som syftar till att förbättra samordningen och samarbetet inom området. Vissa åtgärder för att förebygga korruption föreslås också.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom beslutet om allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 15 juni 2023. Information till justitieutskottet den 16 november 2023 och den 7 maj 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: När rådet beslutat om allmän riktlinje kan trepartsmöten inledas med Europaparlamentet i syfte att nå en överenskommelse om rättsakten, vilken därefter kan antas slutligt.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM93

20 (32)

20.Direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Direktivet om bekämpande av sexuell exploatering av barn m.m. antogs 2011 och innehåller minimiregler om brottsrekvisit och påföljder när det gäller sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografibrott. Det innehåller också bestämmelser som syftar till att stärka åtgärderna för att förebygga sådana brott och förbättra skyddet för brottsoffer.

Kommissionen presenterade den 6 februari 2024 ett nytt direktivförslag om ändringar av direktivet om bekämpande av sexuell exploatering av barn m.m. Det övergripande syftet med ändringsdirektivet är att kriminalisera alla former av sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn, att nationella regler om utredning och åtal för sådana brott ska vara effektiva, att det förebyggande arbetet mot, liksom stöd till offer för, sådana brott ska förbättras samt att bättre möjligheter för samordning av åtgärder för att förebygga och motverka sådana brott ska skapas både på nationell och internationell nivå.

Förslaget har i olika delar diskuterats på teknisk nivå under våren 2024. En fråga som har aktualiserats under dessa diskussioner är hur bland annat så kallade deepfakes (som baseras på verkliga barn) samt AI-genererat material och barnsexdockor/robotar (som inte baseras på verkliga barn) ska hanteras. Diskussioner har här bland annat handlat om sanktionsnivån ska påverkas av den omständigheten att ett verkligt barn inte är involverat i ett AI-relaterat brott och om det finns ett behov av att inkludera barnsexdockor/robotar i direktivets tillämpningsområde och, i så fall, vilka handlingar som ska kriminaliseras.

Vid RIF-rådet ska en riktlinjedebatt kring dessa frågor och om preskriptionstider hållas.

21 (32)

Förslag till svensk ståndpunkt: Arbetet med att bekämpa sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och brott som har samband med material med sexuella övergrepp mot barn är en viktig fråga för regeringen. Det europeiska samarbetet är viktigt, bland annat mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och att övergreppsmaterial sprids via internet. När det gäller material med sexuella övergrepp mot barn kommer regeringen att verka för att uppnå en heltäckande kriminalisering och för att säkerställa att sådant material, oavsett framställningsform, hanteras på ett likvärdigt sätt. Regeringen kommer också att verka för en lösning som är tillräckligt flexibel för att kunna godtas av övriga medlemsstater, men också för att säkerställa att även i dag okända framställningsformer kommer att kunna omfattas. När det gäller preskriptionstider är det viktigt att brott mot barn kan utredas även en viss tid efter att barnet fyllt 18 år. Regeringen kommer därför att verka för väl avvägda preskriptionstider.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 16 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatt arbete i rådsarbetsgrupp.

Faktapromemoria: 2023/24:FPM46

21.Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.

22. Europeiska åklagarmyndigheten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

22 (32)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Detta är en återkommande lägesrapport på RIF-rådet.

Den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) inrättades genom rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Eppo blev operativ den 1 juni 2021 och 22 medlemsstater hade då anslutit sig till Eppo.

Den 5 januari 2024 anmälde Polen sin avsikt att delta i det fördjupade samarbetet om Eppo. Kommissionen bekräftade den 29 februari 2024 Polens deltagande och Polen blev därmed den 23:e medlemsstaten att delta i Eppo.

Regeringen arbetar för att Sverige också ska ansluta sig och överlämnade den 12 mars 2024 en proposition till riksdagen med förslag på nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna delta i Eppo. Regeringen har också gett i uppdrag till Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att vidta de förberedande åtgärder som krävs. För att Sverige ska kunna bli medlem i Eppo krävs att en anmälan om Sveriges avsikt att delta i det fördjupade samarbetet om Eppo lämnas in till kommissionen och rådet. Kommissionen ska därefter inom fyra månader bekräfta Sveriges deltagande. En svensk anslutning bedöms kunna ske under år 2024.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 18 januari 2024. Samråd med EU-nämnden vid flera tillfällen, senast den 1 december 2023.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2013/14:FPM10

23. Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

23 (32)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU:s medlemsstater vidtagit en rad åtgärder såväl nationellt som gemensamt på EU-nivå och internationellt för att säkerställa ansvarsutkrävande för internationella brott som begås i samband med Rysslands aggression mot Ukraina.

På EU-nivå har bland annat diskuterats hur EU:s medlemsstater bäst kan stödja utredningar av krigsförbrytelser genom att skicka nationella experter till stöd för ukrainska utredningar och genom att ge ekonomiskt stöd eller skicka nationella experter till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Från Sverige har finansiella bidrag om sju miljoner kronor lämnats till ICC. Därtill har Åklagarmyndigheten sekonderat tre åklagare och Polismyndigheten sex experter till ICC. Sverige bidrar även med expertis till EU:s rådgivande civila insats EUAM Ukraina som stödjer reformer av rättsvårdande myndigheter och ger stöd till utredningar av krigsförbrytelser. Därutöver bidrar Sverige med personal till EUMAM Ukraine (The EU Military Assistance Mission in support of Ukraine).

Under 2022 gavs Eurojust en ny uppgift att bevara, analysera och lagra bevisning avseende krigsförbrytelser som begås i bland annat Ukraina och som kan göras tillgänglig för nationella och internationella rättsliga myndigheter, inklusive ICC. Databasen som inrättats för denna uppgift har tagits i bruk (Core International Crimes Evidence Database – CICED).

Inom ramen för Eurojusts mandat har en koordineringsmekanism som ska stödja utredningar och insamlingen av bevisning om det ryska aggressionsbrottet för framtida rättegångar inrättats, International Coordination Center for the Prosecution of the Crime of Aggression (ICPA). Arbetet i ICPA inleddes i juli 2023.

Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att ansvar utkrävs för de internationella brotten begångna under Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen avser fortsätta att aktivt stödja åtgärder för ansvarsutkrävande för dessa brott inom EU-samarbetet.

24 (32)

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

24.Kampen mot olaglig narkotikahandel och organiserad brottslighet: rapport från ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Under det svenska EU-ordförandeskapet hölls vid ett flertal tillfällen diskussioner på olika nivå om betydelsen av rättsligt samarbete i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det spanska ordförandeskapet tog arbetet vidare med särskilt fokus på det rättsliga samarbetet med Latinamerika.

Under det belgiska ordförandeskapet har diskussionerna om organiserad brottslighet haft fortsatt prioritet, med särskilt fokus på kampen mot narkotikahandel. Diskussioner har först vid bland annat RIF-rådets informella möte för justitieministrarna i januari 2024 och i Samordningskommittén på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Under våren har rådslutsatser om åklagarsamarbete och stärkt samarbete gentemot tredje land i kampen mot den organiserade brottsligheten förhandlats.

Vid RIF-rådet den 13–14 juni planerar ordförandeskapet för en lägesrapport om rättsligt samarbete i kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

25 (32)

Faktapromemoria: -

25.Slutsatser om stärkandet och skyddet av en fri, öppen och välunderbyggd debatt

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg

Förslagets innehåll: Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna blev i och med Lissabonfördragets ikraftträdande rättsligt bindande som en del av primärrätten. EU arbetar aktivt med att stärka genomförandet av stadgan inom institutionerna och i medlemsstaterna, bland annat med utgångspunkt i kommissionens strategi på området. Rådet antar med viss regelbundenhet slutsatser om olika relevanta områden med koppling till rättighetsstadgan.

Det belgiska ordförandeskapet presenterade den 1 mars 2024 ett utkast till rådsslutsatser om en fri, öppen och informerad demokratisk debatt. Dessa tar sin utgångspunkt i rättighetsstadgan och lyfter fram behovet av att bemöta ökad polarisering i samhällsdebatten och de hämmande effekterna på ett fritt åsiktsutbyte som ett hårdnade debattklimat kan medföra. Medlemsstaterna, kommissionen och EU-myndigheter uppmanas att vidta olika åtgärder för att komma till rätta med dessa utmaningar. Det gäller t.ex. kunskapshöjande insatser för ökad medie- och informationskunskap, arbete för att motverka hat och hot, ett ökat demokratiskt utrymme för det civila samhället och att metoder för att främja ett gott samtalsklimat.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av utkastet till slutsatser.

Regeringen anser att en fri, öppen och informerad demokratisk debatt är av betydelse för samhällsutvecklingen. Den fria åsiktsbildningen utgör en av det svenska statsskickets grundvalar, och rätten till yttrande- och informationsfrihet, demonstrationsfrihet och mötesfrihet är därför centrala för vår demokrati. Väl avvägda, proportionerliga och relevanta åtgärder för att främja ett öppet åsiktsutbyte är viktiga, samtidigt som sådana åtgärder inte otillbörligt får inskränka andra grundläggande fri- och rättigheter.

26 (32)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Konstitutionsutskottet

informerades den 23 april 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

26.Genomförandet av Istanbulkonventionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg

Förslagets innehåll: EU har i juni 2023 tillträtt Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) avseende frågor som rör straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement, samt avseende frågor beträffande unionens institutioner och offentliga förvaltning.

I samband med EU:s tillträde har Europarådet väckt frågan om behovet att ändra procedurreglerna för Europarådets partskommitté (partskommittén) i syfte att undvika att EU och dess medlemsstater får oproportionerligt inflytande i partskommittén. Rådsbeslut om EU:s hållning till partskommitténs förslag antogs 22 april 2024 av utrikesrådet.

Som en följd av EU:s anslutning till konventionen, behöver EU vidare samordna sina ståndpunkter inför varje möte som äger rum i Europarådets partskommitté.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Justitieutskottet den 17 maj 2016 och den 15 december 2022

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2015/16:FPM68

27 (32)

27.Övriga frågor

a)Förhandlingarna mellan EU och USA om ett avtal om elektroniska bevis

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den 6 juni 2019 gav rådet kommissionen i uppgift att förhandla fram ett EU-gemensamt avtal med USA om tillgång till elektroniska bevis. Behovet av ett sådant avtal kunde konstateras under förhandlingar av den så kallade e-bevisförordningen (EU:s förordning 2023/1543 av den 12 juli 2023 om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande åtgärd till följd av straffrättsliga förfaranden). Det handlar bland annat om att det krävs en reglering av hur motstridiga skyldigheter som kan uppstå för tjänsteleverantörer med hänsyn till att de kan vara underkastade såväl EU- rättslig som tredjelands lag, främst amerikansk lag, ska hanteras.

Förhandlingarna med USA inleddes 2019. Med hänsyn till att förhandlingarna av e-bevisförordningen drog ut på tiden, pausades förhandlingarna med USA. Sedan förhandlingarna av förordningen kunde slutföras under våren 2023 återupptogs förhandlingarna med USA upp i mars 2023. Förhandlingarna går nu in i en ny fas där avtalets innehåll ska diskuteras mer i detalj och avtalstexter ska tas fram.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Informationen till justitieutskottet vid ett flertal tillfällen, senast den 29 februari 2024. Samråd med EU-nämnden vid ett flertal tillfällen, senast den 1 mars 2024.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

28 (32)

b)Resultattavlan för rättskipningen i EU 2024

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den rättsliga resultattavlan publiceras av kommissionen varje år och syftet är att ge ett komparativt jämförelsematerial avseende de nationella domstolarnas grad av framför allt självständighet, effektivitet och kvalitet. Resultattavlan utgör även ett av verktygen i kommissionens arbete med att övervaka efterlevnaden av rättsstatsprincipen

imedlemsstaterna. Kommissionen ska vid RIF-rådet presentera den tolfte upplagan av resultattavlan.

c)Tillgång till data för effektiv brottsbekämpning: presentation av högnivågruppens rekommendationer

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

29 (32)

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 17 januari 2023 och 30 november 2023. Samråd med EU-nämnden den 2 juni 2023 och 1 december 2023.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

d)Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Bryssel den 20–21 juni 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte på området för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA den 20–21 juni 2024.

e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Ungern.

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Det inkommande ungerska ordförandeskapet kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden juli-december 2024.

30 (32)

I anslutning till rådets möte: Gemensamma Schengenkommittén

1. Det övergripande läget i Schengenområdet

a) Kommissionens rapport om Schengenläget 2024

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkten 3 a.

b) Prioriteringar för Schengenrådets cykel 2024–2025

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkten 3 b.

2. Schengenförklaring

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkten 4.

3. Framtiden för EU:s viseringspolitik

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Se ovan punkten 5.

31 (32)

4. Genomförandet av interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan punkten 6.

5.Övriga frågor

a)Den finländska regeringens förslag till lag om säkerheten vid de nationella gränserna för att bekämpa instrumentaliserad inresa av migranter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Finland

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Finland vill vid RIF-rådet informera om det förslag som har överlämnat till den finska riksdagen om en ny tillfällig lag för att motverka instrumentaliserad inresa av migranter.

b) Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Se ovan punkten 9.

32 (32)