Protokollen för den 12 september justerades.
Andre vice talmannen meddelade att frågestund skulle äga rum torsdagen den 5 oktober kl. 14.00.
prot. 2023/24:5 för tisdagen den 26 september från finansutskottet och
prot. 2023/24:3 för torsdagen den 28 september från miljö- och jordbruksutskottet.
Följande skrivelser hade kommit in:
Interpellation 2023/24:38
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:38 Rut och rot
av Eva Lindh (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 7 november 2023.
Skälet till dröjsmålet är tidigare inbokade resor.
Stockholm den 29 september 2023
Finansdepartementet
Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppdrag
Johan Ndure
Departementsråd
Interpellation 2023/24:52
Till riksdagen
Interpellation 2023/24:52 Konsekvenser för SIUS när anslaget 1:4 omfördelas
av Jim Svensk Larm (S)
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 26 oktober 2023.
Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang.
Stockholm den 2 oktober 2023
Arbetsmarknadsdepartementet
Johan Pehrson (L)
Enligt uppdrag
Kerstin Bynander
Expeditionschef
Andre vice talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott:
2023/24:FPM3 Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2024 COM(2023) 492 till miljö- och jordbruksutskottet
Följande dokument hänvisades till utskott:
Motion
2023/24:74 till civilutskottet
EU-dokument
COM(2023) 258 till skatteutskottet
Åttaveckorsfristen för att avge ett motiverat yttrande skulle gå ut den 7 november.
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Konstitutionsutskottets utlåtande
2023/24:KU4 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av ytterligare förfaranderegler avseende verkställighet av dataskyddsförordningen
Svar på interpellation
Fru talman! Eva Lindh har frågat finansministern om hur hon kommer att agera för att nödvändiga förändringar av offentlighets- och sekretesslagen ska ske för att öka möjligheterna till samverkan. Interpellationen har överlämnats till mig.
Jag vill först bara säga att tillit till det offentliga och till gemensamma institutioner är en av grundstenarna för ett välfungerande samhälle. Det är grundläggande för medborgarnas tillit att det allmänna sköter sina åtaganden på ett effektivt och rättssäkert sätt. För att kunna göra detta behöver myndigheterna tillgång till uppgifter som är korrekta, aktuella och relevanta. Uppgifter som finns tillgängliga hos en myndighet kan vara avgörande för att en annan myndighet ska kunna utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter är därför en högt prioriterad fråga för regeringen.
Ett välfungerande informationsutbyte mellan myndigheter är ofta en förutsättning för att olika former av fusk, regelöverträdelser och brottslighet ska kunna förebyggas, utredas och bekämpas. Detsamma gäller för att bland annat förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.
Även myndigheter som kommer i kontakt med barn och unga behöver kunna dela och ta emot relevant information för att kunna vidta åtgärder för att skydda barn och unga som riskerar att fara illa. Det kan handla om barn som utnyttjas i kriminella sammanhang, där myndigheter och andra aktörer behöver agera för att förhindra att barnen lockas in i en livsstil som är präglad av brottslighet.
En utredare har haft i uppdrag att utvärdera möjligheterna till utökat informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Syftet var att säkerställa att de här aktörerna har tillgång till den information som de behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen och för att motverka arbetslivskriminalitet. Regeringskansliet bereder för närvarande förslag som utredaren lämnade i departementsskrivelsen Utökat informationsutbyte.
Regeringen har också beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter. Tilläggsdirektiven innebär bland annat att utredaren ska ta ställning till hur det kan införas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott.
Därutöver ser regeringen ett behov av att ta ett ännu bredare grepp om frågan om myndigheternas möjligheter till informationsutbyte. Därför anser regeringen att förutsättningarna för en generell reglering som möjliggör ett större informationsutbyte bör utredas. Inom kort kommer en utredning att tillsättas som ska få ett brett uppdrag att stärka möjligheterna till samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter.
Sammanfattningsvis delar jag i högsta grad Eva Lindhs beskrivning av problemet och av de avvägningar som måste göras. Jag kan samtidigt konstatera att regeringen redan agerar på flera sätt för att säkerställa att myndigheterna ska kunna utbyta uppgifter i betydligt större utsträckning än i dag. Jag är övertygad om att detta kan göras samtidigt som enskildas integritet ges ett tillfredsställande skydd.
Fru talman! För att kunna bekämpa brottsligheten krävs samverkan mellan olika delar av samhället. I dag utnyttjar de kriminella gängen att myndigheter inte har tillräcklig möjlighet att samverka. De kriminella har ingen sekretess.
Svar på interpellation
Med min bakgrund som socialarbetare har jag länge sett behovet av att utveckla möjligheterna till att samverka och se över sekretesslagstiftningen. Det är frustrerande att inte kunna stödja ett barn eller ungdom på bästa sätt med tidiga insatser för att vi inte kan samverka.
Det är naturligtvis viktigt att det finns en sekretesslagstiftning som skyddar den personliga integriteten vid våra kontakter med myndigheter. Men värdet av integritet måste vägas mot möjligheten att upptäcka och bekämpa brott och att säkerställa att barn och utsatta personer ska få den bästa hjälpen. Där är tyvärr sekretessen i många fall ett alltför stort hinder i dag.
Vi ser nu en eskalerande brottsvåg i Sverige. Många straffskärpningar har tagits fram liksom många nya sätt för polisen. Man har också blivit fler inom polisen. Det är bra. Men om vi på riktigt ska kunna knäcka gängen och ta tag i den ökande brottsligheten krävs det att vi även stoppar nyrekryteringen med tidiga insatser för att de som är på väg att dras in i kriminalitet inte ska göra det. När olika delar av samhället sitter på var sin pusselbit är det avgörande att de kan samverka. Det är då vi kan få de bästa insatserna. En samlad bild kan innebära att rätt stöd ges för att förhindra att ett barn eller en ungdom hamnar i svårigheter eller kriminalitet. När det gäller utsatta barn kan omsorgen om barnets bästa ibland förhindras på grund av att informationsutbyte inte kan ske och rätt avpassade insatser ges.
Sekretessen påverkar också möjligheten att ta tag i de brott som hotar samhällsgemenskapen, till exempel välfärdsbrottslighet i form av felaktiga utbetalningar och fusk. Nu angrips också kommuners och regioners välfärdsutbetalningar, till exempel till vårdcentraler, HVB-hem, skyddade boenden och familjehem. När det inte krävs något tillstånd för att etablera en verksamhet finns det en ökad risk.
Några vårdcentraler har visat sig skicka falska fakturor till regionen eller fiffla med journalerna. Det är svårt att upptäcka den här typen av fusk och felaktigheter. Därför krävs det att vi kan samverka. En ökad risk för upptäckt är bevisligen ett bra sätt att förhindra kriminella handlingar. Här är risken för upptäckt låg, och då kan ändrade sekretessregler underlätta.
De som vill utnyttja samhället eller dra in barn i brottslighet har som sagt ingen sekretess. Vi behöver förändra lagstiftningen för att vi ska kunna göra någonting åt det. Precis som justitieminister Strömmer sa har en utredning tagits fram, och min fråga är helt ärlig: När kan vi få på plats en förändrad lagstiftning så att vi kan få se en bättre samverkan? Jag vill verkligen veta det.
Det är bråttom nu. Det är så mycket negativt som händer. Därför behöver vi hjälpas åt att stävja brotten och få ungdomar på rätt sida.
Fru talman! Tusen tack till Eva Lindh för att hon både lyfter fram dessa viktiga frågor och beskriver dem i ljuset av egen praktisk erfarenhet av att arbeta socialpreventivt!
Jag vill helt och hållet bejaka ingången när det gäller sekretesshinder. Vi ska naturligtvis vårda den personliga integriteten, men sekretesshinder som har som främsta effekt att myndigheter i det goda samhället inte kan dela information med varandra för att på ett effektivt sätt hjälpa barn och unga bort från en begynnande brottslig bana – eller för den delen andra stora bekymmer som kan vara kopplade till det – är regler som vi måste ändra på och ta bort. Det är det ena.
Svar på interpellation
Förslag kommer att komma i slutet av oktober om detta, alltså lite förenklat samspelet mellan polis, socialtjänst och skola. Vi lade tilläggsdirektiv när vi tillträdde för att verkligen tydliggöra att vi vill ha en ny huvudregel som säger ”dela” och inte ”dela inte”.
Den målbild som jag har hört många socialsekreterare, lärare och poliser enas kring när de beskriver det här behovet är att de vill få en ordning där polis, skola och socialtjänst kan sätta sig runt samma bord och ösa upp allt de vet, fråga även andra aktörer som sitter inne på viktig information om de kan komma till bordet och dela med sig det de vet om en specifik individ och sedan gemensamt sätta in insatser med stor precision.
Med full medvetenhet om att det finns integritetsaspekter, inte minst inom socialtjänsten, ungdomspsykiatrin eller vad det kan vara, är det målbilden som vi arbetar utifrån. Jag är övertygad om att vi kommer att kunna hitta en väg som tillgodoser intresset av att kunna dela information och gemensamt arbeta precist och kraftfullt på ett helt annat sätt för att möta de här bekymren utan att äventyra viktiga integritetsvärden.
Den andra huvudströmmen kan man säga är den bredare frågan om att dela information mellan myndigheter. Där tycker jag också att det är väldigt bra att Eva Lindh lyfter upp den omfattande ekonomiska brottslighet som numera, till och med i högre grad än narkotikan, utgör en huvudsaklig intäktskälla för de kriminella nätverken. Där finns förstås alla uppmärksammade och förfärliga bedrägerier mot äldre människor, men där finns också systematiska bedrägerier mot våra välfärdssystem. Jag noterade också det senaste om att kriminella aktörer tycks öppna vårdcentraler.
Vi talade i justitieutskottet tidigare i dag om avhopparverksamhet. Jag vet att kommuner köper de tjänsterna av företag, många seriösa, men att det också där har letat sig in aktörer som på olika sätt har kopplingar till kriminella nätverk med omfattande penningtvätt och en obehaglig infiltrering av idrottens värld med olika intrikata sätt att tvätta pengar.
Summan av kardemumman är att det på alla nivåer måste bli bättre samverkan och ett annat samspel. Skälet till att det här hamnade hos finansministern är kanske att den andra huvudströmmen här är en utredning som har gjorts med Finansdepartementet som beställare och som tar sikte på allt det som handlar om att upprätthålla lag och ordning i det offentliga välfärdssystemet. Där kommer en utbetalningsmyndighet i närtid – toppen! Det kommer att komma skarpa förslag från Finansdepartementet under hösten som handlar om att riva en del av sekretesshindren. Vi kommer att vilja gå ännu längre och därför återkomma med ytterligare en utredning som i ännu högre grad ska flytta fram positionerna så att alla aktörer i det offentliga som måste kunna dela information för att kunna värna skattebetalarnas och medborgarnas pengar och i förlängningen tilliten till den offentliga välfärden får de verktyg de behöver för att kunna arbeta effektivt tillsammans.
Svar på interpellation
Fru talman! Tack så mycket, justitieministern, för svaret!
Det är verkligen så att många av de gånger som jag har varit mest frustrerad när jag har arbetat som socialarbetare är när vi har en komplicerad eller komplex problembild och vi behöver vara fler som kan samverka, när jag som skolkurator eller en socialsekreterare känner att det finns andra som vi behöver samverka med och vi känner stor oro för ett barn eller en ungdom.
Vi har ju en paragraf som gäller om det finns risk för att någon ska gå in i kriminalitet, men det vi pratar om här är de tidiga insatserna för att barnet eller ungdomen inte ens ska komma dit. Det är väl det vi helst vill – att man inte ens ska vara i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Där behöver vi hitta bättre vägar för att samarbeta, och där är just sekretessen en verklig nyckelfråga.
Jag vet också att man har kommit ganska långt när det gäller att titta på arbetslivskriminaliteten, som också är en fruktansvärd brottslighet eftersom den utnyttjar människor i utsatthet. Det är vidriga bilder man får av det som händer. Det handlar om människorna men också om stora summor, som justitieministern är inne på. Man tror att det här kostar ungefär 26 miljarder i skattebortfall.
Välfärdsbrottsligheten kostar också stora summor – en del räknar med 9 miljarder och en del med 18. Oavsett vilket är det väldigt stora summor det handlar om.
Allt det här handlar i grunden om att vi inte kan samverka och prata med varandra. Vi blir bortspelade när vi inte har möjligheten att samtala och samverka.
Sedan är det självklart att de som inte berörs av en fråga inte heller ska veta. Där borde vi också vara starkare, tänker jag, för det innebär ju att även om man får veta någonting inom en viss myndighetsgren ska man självklart inte vara där och titta av respekt för integriteten. Det ska inte ut någon annanstans än till där det behövs. Men för att rädda barn och rädda unga är det viktigt att se över det här.
Jag tycker också att det har blivit allt fler som lyfter fram behovet av att titta på sekretessen. Man ser att det finns en hel del som man kan göra var för sig men att det är sekretessen som är hindret. Det tycker jag har blivit tydligare och tydligare. Eftersom jag varit engagerad i den här frågan har jag följt hur samtalet och diskussionen om den har växlat.
Nu fanns det en utredning på bordet där man skulle ha kunnat göra ändringar, för även om utredningen som den nya regeringen har tillsatt kommer med en rapport eller sitt betänkande i slutet av oktober är det ju inte så att det blir lag då. Vad är tanken här? Finns det någon väg att gå där man kan börja? Om man skulle kunna göra verklighet av den utredning som blev klar förra året skulle man ju kunna göra lättnader och förändringar som redan nu skulle kunna göra skillnad när det gäller ganska stora delar, är min bedömning, av de hinder som vi pratar om. Sedan skulle man kunna ta ett steg vidare när den nya regeringens utredning kommer. Vad är tidsplanen?
Fru talman! Tack, Eva Lindh, för följdfrågorna!
För att först ta tidsplanen kan man säga att den utredning som kom med resultatet av sitt arbete tidigare, den som Finansdepartementet beställde, är klar och kommer att leda till två huvudströmmar.
Svar på interpellation
En är ett lagförslag till riksdagen, och avsikten från regeringens sida är att komma till riksdagen nu under hösten med det lagförslaget baserat på den utredningen.
Den utredningen har också resonerat lite bredare, kan man säga, om ytterligare behov än de som uttryckligen omfattades av uppdraget för att kunna gå ännu längre än det som utredaren faktiskt föreslog. I de delarna är regeringens bedömning att vi måste göra en kompletterande utredning, förhoppningsvis under kortare tid, för att få tillräckligt underlag för att kunna förverkliga allt det som utredaren pekade på. Det ska vi också göra i närtid, så det blir nu en sekvens med skarp lagstiftning till riksdagen – eller förslag till riksdagen som ska bli lagstiftning – och nästa steg i ljuset av vad den utredaren pekar på.
Utöver det pågår en utredning till. Det är den som kommer i oktober, och den rör specifikt relationen till de brottsbekämpande myndigheterna. Där tror jag att vi hamnar mycket i snittet som Eva Lindh lyfter fram mellan socialtjänst, skola och polis på det lokala planet och hur man ska få in ungdomspsykiatrin, vården och andra aktörer på ett effektivt sätt utan att äventyra de integritetsvärden som de förstås måste bevaka. Jag har anledning att tro, eftersom jag har fått en liten förhandsvisning, att det där kommer att kunna bli riktigt bra och väldigt offensivt.
Jag tar också fasta på det som Eva Lindh beskriver och uppfattar att det har skett ett litet skifte, i positiv bemärkelse. Tidigare kanske olika professioner kom in med rätt olika ingångsvärden i dessa frågor, givet att man som huvudsakligt uppdrag har att bevaka olika intressen. Jag tycker att detta i hög grad håller på att försvinna därför att vi alla inser att vi sitter i samma båt, inte minst när det gäller unga människor på glid. Utan en stor transparens mellan dem som har med saken att göra och kan påverka situationen kommer det att vara väldigt svårt för oss som samhälle att på ett effektivt sätt ta ansvar för och göra tillvaron bättre för inte minst barn och unga i utsatta lägen.
Denna samsyn hoppas och tror jag också kommer att prägla den politiska behandlingen av förslagen. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna få mycket breda majoriteter i Sveriges riksdag för dessa förslag. Jag bedömer inte att detta är en partipolitiskt splittrande fråga, utan här tror jag att vi kommer att kunna hitta spelregler som kommer att hålla under lång tid, oavsett skiften i regeringsmakten. Jag tror att det finns en bred insikt om vikten av att ta dessa grepp och skapa långsiktiga lösningar.
Jag vill också allra sist säga att ett annat viktigt ingångsvärde när man ändrar reglerna är att det måste vara enkelt att göra rätt för den som konkret ska använda reglerna. Detta tror jag kanske är ett av de stora problemen med dagens reglering. Man upplever, i alla fall som praktiker på fältet, att risken för att kliva fel är stor, och därför kanske man avstår från att agera i ett läge där man egentligen skulle kunna göra det – därför att man inte känner ett tillräckligt tydligt rättsligt stöd för de mått och steg man skulle vilja ta. Detta måste vi ändra på, och det upplever jag att vi är på väg att göra nu.
Svar på interpellation
Fru talman! Vi befinner oss i en exceptionell tid. Sverige har stora utmaningar när det gäller att bekämpa brott och kriminalitet i alla dess former. Precis som justitieministern var inne på i svaret på min interpellation tror jag att det som verkligen är hotat är samhällskontraktet och tilliten till vårt samhälle – och då är vi illa ute. Allt vi kan göra för att förhindra den brottsvåg som nu eskalerar är det därför viktigt att göra, och då är detta en väldigt viktig pusselbit.
Jag ser fram emot att få de här förslagen så att vi faktiskt kan kliva framåt. Jag menar på allvar att det är viktigt att vi lyfter fram detta och gör något åt det. Jag vet att det finns många där ute som verkligen skulle vilja göra mer, men precis som justitieministern också lyfter fram känner många en oro för att inte göra rätt och håller sig därför lite på den säkra sidan och delar inte med sig av information trots att det kanske finns viss möjlighet att göra det.
Detta måste vi få slut på, för samverkan är otroligt viktig för att klara tilliten och rädda alla de barn och ungdomar som riskerar att tvingas in i kriminalitet. Vi måste säkra dem, även för vår skull. När dessa brott sker skapar det nämligen otroligt mycket rädsla och otrygghet. Men det handlar också om att rädda seriösa företag så att de inte blir oseriösa. Det finns alltså en bredd när det gäller varför detta är viktigt att göra.
Jag hoppas verkligen att det kommer bra förslag så att vi kan ta tag i sekretessen och klara samverkan framöver, för samhällets skull.
Fru talman! Återigen tack, Eva Lindh, för att vi får möjlighet att diskutera dessa viktiga frågor i dag! Jag tar verkligen fasta på Eva Lindhs stora engagemang i frågorna och allt viktigt som har lyfts fram i sak i denna diskussion.
Jag är fullt medveten om att det trots allt handlar om svåra intresseavvägningar och att olika aktörer givet sina huvudsakliga professionella uppdrag kan komma in med lite olika ingångsvärden eller tyngdpunkter i dessa frågor. Men jag tycker att det när vi blickar framåt känns väldigt löftesrikt att veta att det ändå finns en mycket större samsyn kring dessa frågor i dag än det kanske någonsin har funnits – mellan poliser, lärare, socialsekreterare och andra aktörer som finns runt framför allt barn och unga och som ser behovet av att vi kan riva hinder för att alla goda krafter i samhället ska kunna arbeta effektivt och tillsammans för att skapa ett ordentligt tryck i alla processer som kan påverka situationen för barn och unga som befinner sig i utsatta lägen.
Jag uppfattar också att detta, som vi båda har varit inne på under diskussionens lopp, återspeglar sig i den politiska stämningen här i kammaren. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna göra detta med bred support både från medborgarna och från de olika professioner som berörs av denna lagstiftning och, som det heter, across the isle här inne i kammaren, över blockgränserna, med bred uppslutning kring viktiga reformer. Det råder nämligen ingen som helst tvekan om att det inte går att på ett effektivt sätt sätta in insatser mot barn och unga om det inte finns verkliga förutsättningar för ett gott samarbete mellan alla de olika aktörer som kan påverka situationen. Det tror jag att vi med gemensamma krafter kan åstadkomma, i närtid.
Svar på interpellation
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Propositioner
2023/24:11 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike
2023/24:15 Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU
2023/24:17 Ändrade regler om direkttilldelning av avtal om kollektivtrafik på järnväg
2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg
Motioner
med anledning av prop. 2022/23:143 Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat
2023/24:85 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
med anledning av skr. 2022/23:125 Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
2023/24:29 av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Följande interpellationer hade framställts:
den 29 september
2023/24:41 Statens ansvar vid industrietableringar
av Peder Björk (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:42 Uppdrag om att fler ska vilja engagera sig som skyddsombud
av Ciczie Weidby (V)
till statsrådet Paulina Brandberg (L)
2023/24:43 Punktskatter i budgetpropositionen för 2024
av Sofia Amloh (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2023/24:44 Sveriges nationella klimatmål
av Joakim Järrebring (S)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:45 Åtgärder mot bakgrund av Trafikverkets utredningar
av Carina Ödebrink (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:46 Trafikläget på Ekerö under bygget av Förbifart Stockholm
av Thomas Morell (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:47 Järnvägens kapacitet
av Gunilla Svantorp (S)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:48 Åtgärder för att förhindra gängens fortlevnad
av Marcus Wennerström (S)
till justitieminister Gunnar Strömmer (M)
2023/24:49 Situationen på bostadsmarknaden
av Malcolm Momodou Jallow (V)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:50 Pensionsmyndighetens oberoende
av David Perez (SD)
till statsrådet Anna Tenje (M)
den 2 oktober
2023/24:51 Arbetsplatsolyckor
av Jim Svensk Larm (S)
till statsrådet Paulina Brandberg (L)
2023/24:52 Konsekvenser för SIUS när anslaget 1:4 omfördelas
av Jim Svensk Larm (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 29 september
2023/24:53 Åtgärder för att hindra europeiska företag från att facilitera förtrycket i Iran
av Nima Gholam Ali Pour (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:54 Fordonsskatten på husbilar
av Thomas Morell (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:55 LFV:s uppsägning av nät och nättjänster
av Thomas Morell (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:56 Avskaffat bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande
av Johanna Haraldsson (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
den 2 oktober
2023/24:57 Regeringens linje rörande klimat i CSDDD
av Elin Söderberg (MP)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
2023/24:58 Ökad hjälp till katastrofdrabbade i Nagorno-Karabach
av Björn Söder (SD)
till statsrådet Johan Forssell (M)
2023/24:59 Dokumentation av krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter i Nagorno-Karabach
av Björn Söder (SD)
till utrikesminister Tobias Billström (M)
2023/24:60 Uran i kommande mineralstrategi
av Tobias Andersson (SD)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2023/24:61 Startlån till förstagångsköpare av bostad
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Niklas Wykman (M)
2023/24:62 Säkrad återväxt inom lantbruket för ökad självförsörjning
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:63 Licensjakt på varg
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
2023/24:64 En svensk försvarsindustriell strategi
av Björn Söder (SD)
till försvarsminister Pål Jonson (M)
2023/24:65 Särskilda yttranden i kommuner och regioner
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Erik Slottner (KD)
2023/24:66 Stationer längs Ostkustbanan i Gävleborg
av Mattias Eriksson Falk (SD)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2023/24:67 Konsekvenserna av höjd skatt på husbilar
av Gunilla Svantorp (S)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sammanträdet leddes av andre vice talmannen.
Vid protokollet
ANN LARSSON
/Olof Pilo
Innehållsförteckning
§ 1 Justering av protokoll
§ 2 Meddelande om frågestund
§ 3 Anmälan om subsidiaritetsprövningar
§ 4 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer
§ 5 Anmälan om faktapromemoria
§ 6 Ärenden för hänvisning till utskott
§ 7 Ärende för bordläggning
§ 8 Svar på interpellation 2022/23:422 om möjlighet för kommuner till samverkan
Anf. 1 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 2 EVA LINDH (S)
Anf. 3 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 4 EVA LINDH (S)
Anf. 5 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
Anf. 6 EVA LINDH (S)
Anf. 7 Justitieminister GUNNAR STRÖMMER (M)
§ 9 Bordläggning
§ 10 Anmälan om interpellationer
§ 11 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 12 Kammaren åtskildes kl. 13.26.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2023