Redogörelse till riksdagen 2023/24:RS3

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023

Till riksdagen

Riksdagsstyrelsen överlämnar härmed i enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen Interparlamentariska unionens svenska delegations redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2023 till riksdagen.

Stockholm den 14 februari 2024

På riksdagsstyrelsens vägnar

Andreas Norlén

Ingvar Mattson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén, ordförande, Linda Lindberg (SD), Lena Hallengren (S), Mattias Karlsson i Luleå (M), Johan Löfstrand (S), Samuel Gonzalez Westling (V), Jessica Rosencrantz (M), Ulrika Heie (C), Mattias Bäckström Johansson (SD) och Rasmus Ling (MP).

2023/24:RS3

Bakgrund

Ordförandena för den svenska delegationen till Interparlamentariska unionen (IPU) respektive till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet skulle lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen. Syftet var att ytterligare synliggöra verksamheten.

I utredningen Riksdagens internationella verksamhet (2010/11:URF1) framfördes att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information till varandra och till allmänheten.

Riksdagsstyrelsen beslutade 2012 att överlämna redogörelserna till riksdagen. Ärendena bereddes av utrikesutskottet, och det hölls debatt i kammaren. I översynen av riksdagsordningen (2012/13:URF3), som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslogs att denna försöksverksamhet skulle fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. I framställningen Översyn av riksdagsordningen (framst. 2013/14:RS3) ställde sig riksdagsstyrelsen bakom kommitténs uppfattning.

2023/24:RS3

Sammanfattning

Interparlamentariska unionen har numera 180 nationella parlament som medlemmar. Frågor i fokus under 2023 har bland annat varit implementeringen av Agenda 2030, cyberbrott och de hot som dessa medför, utveckling av nya parlamentariska strategier för att förhindra människosmuggling, särskilt av barnhemsbarn, samt främjande och stärkande av demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer.

Konflikten i Ukraina stod även detta år högt på dagordningen för medlemsparlamenten inom IPU, som har inrättat en särskild IPU-arbetsgrupp för att bidra till att få ett slut på krigshandlingarna, våldet mot de civila och den omfattande förstörelse som äger rum i Ukraina samt för att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i Ryska federationen och Ukraina.

Denna arbetsgrupp kom redan under juli 2022 att genomföra sin första resa till regionen. Då ägde möten rum med representanter såväl för det ukrainska parlamentet i Kiev som för den ryska duman i Moskva under ledning av dr Ali Al Nuaimi, som är ledamot av parlamentet i Förenade Arabemiraten och medlem av IPU:s verkställande utskott.

IPU:s arbetsgrupp för en fredlig lösning på kriget i Ukraina sammanträdde återigen under vårförsamlingen i Manama, Bahrain med högnivådelegationer bestående av parlamentsledamöter från såväl Ryssland som Ukraina i syfte att hålla parlamentariska diplomatiska kanaler öppna för framtida fredsbyggande.

Under IPU:s höstförsamling i Luanda, Angola träffade IPU:s arbetsgrupp för fredlig lösning på kriget i Ukraina parlamentariker från både Ryska federationen och Ukraina i ett försök att presentera olika parlamentariska bidrag till insatser som syftar till att få ett slut på kriget.

I slutdeklarationen som antogs i Manama, Bahrain lade IPU:s medlemsparlament tyngdpunkten på ”att bekämpa ojämlikhet genom en ekonomisk och social politik som bygger på mänskliga rättigheter och sätter människor före vinst och svaga före de starka, och som upprätthåller jämlikhet och värdighet för varje enskild person”. Deklarationen uppmanar också parlamentarikerna ”att genomföra målen för hållbar utveckling senast 2030 – och att ingen lämnas utanför – som det bästa hoppet för fred, demokrati och hållbar utveckling för alla”.

Under vårförsamlingen antogs även en särskilt brådskande resolution om olika nödsituationer för att öka medvetenheten och uppmana till åtgärder mot de allvarliga humanitära kriser som drabbar folken i Afghanistan, Syrien, Ukraina, Jemen och andra länder, och om kvinnors och barns särskilda utsatthet.

I resolutionen uppmanas det internationella samfundet att samarbeta för att skydda människoliv, lindra lidande, skydda värdigheten och garantera tillgång till grundläggande behov som mat, sjukvård, vatten och tak över huvudet för

2023/24:RS3SAMMANFATTNING

alla människor, oavsett ursprung, genom rättsliga och politiska åtgärder på nationell nivå.

IPU:s kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter granskade under vårförsamlingen i Manama, flera fall av påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot parlamentsledamöter i 14 länder, däribland Kambodja, Eswatini, Irak, Uganda, Libyen och Venezuela.

Utskottet höll elva utfrågningar med berörda parlamentariska företrädare vid sidan av församlingen i Bahrain. Det organiserade också en särskild session om parlamentarisk solidaritet för att uppmuntra andra parlamentsledamöter att stödja kollegor som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Under höstförsamlingen i Luanda, Angola granskade kommittén och fattade beslut om påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot parlamentsledamöter i nio länder, däribland Kongo-Kinshasa, Eswatini, Irak, Pakistan och Filipinerna.

Höstförsamlingen antog även Luandadeklarationen om parlamentariska åtgärder för fred, rättvisa och starka institutioner. Deklarationen belyser den avgörande roll som god förvaltning spelar som ett medel för att uppnå en hållbar utveckling. Den uppmanar parlamentariker ”att stärka förtroendet och säkerställa ett mer aktivt deltagande av medborgare i institutioner på alla nivåer, med början i våra egna parlament, där kvinnor och ungdomar, såväl som fattiga och andra missgynnade grupper, förtjänar att vara mer rättvist representerade”.

IPU:s huvudsakliga politiska fokus för 2023 var emellertid klimatåtgärder, och för detta ändamål lanserades kampanjen ”parlament för planeten” vid den 146:e församlingen. Kampanjen syftade till att göra parlamenten grönare genom att minska deras koldioxidavtryck och samtidigt uppmuntra parlamentariker att främja klimatåtgärder mer allmänt.

En resolution om smuggling av barnhemsbarn antogs under höstförsamlingen i Luanda efter en omfattande debatt.

Året dominerades därtill av presidentvalet inom IPU där presidentposten gick från den västeuropeiska gruppen till den regionala gruppen för Afrika. För att få en bättre bild av de fyra afrikanska kandidaterna hölls utfrågningar där de respektive kandidaterna fick redogöra för sin vision för vad de önskade att arbeta för inom IPU. Svaren på frågor om de enskilda kandidaternas inställning till den ryska aggressionen i Ukraina blev ett viktigt kriterium för hur den västeuropeiska gruppen skulle ställa sig till de olika kandidaterna. Under församlingens sista dag i Luanda, Angola, valdes en ny IPU-president: Tulia Ackson från Tanzania. Hon blev därmed IPU:s 31:a president och den tredje kvinnan på posten. Hon valdes med 57 procent av rösterna och efterträdde den portugisiske parlamentarikern Duarte Pacheco, vars treåriga förordnande som president nu gick ut.

I årsredogörelsen redovisas delegationens verksamhet 2023 och de aktiviteter som har genomförts under året.

SAMMANFATTNING2023/24:RS3

Stockholm 14 februari 2024

Margareta Cederfelt (M) ordförande

Björn Sondén delegationssekreterare

2023/24:RS3

Innehållsförteckning

Till riksdagen ..................................................................................................	1
Bakgrund ........................................................................................................	2
Sammanfattning ..............................................................................................	3
Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen
och den svenska delegationens arbete under 2023..........................................	7
Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet
2023..............................................................................................................	7
Den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den 13–14
februari .........................................................................................................	8
IPU:s 146:e församling i Manama den 9–15 mars .....................................	10
IPU:s verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor .......	16
IPU:s 147:e församling i Luanda, den 23–27 oktober ................................	20
Övriga IPU-möten ......................................................................................	27
Nordiska möten och 12-plus-gruppens möten..........................................	28
Besök vid IPU:s högkvarter i Genève den 26–27 januari ........................	30
Möte med Sida .........................................................................................	32
Digitalt möte om koranbränningar ...........................................................	33
Bilagor
Resolution antagen i IPU:s första utskott under 146:e församlingen ............	36
Resolution antagen i IPU:s andra utskott under 146:e församlingen ............	41
Resolution antagen i IPU:s tredje utskott under 147:e församlingen ............	47
Särskilt brådskande ämne antaget under IPU:s 146:e församling .................	55
Slutdokument om antiterror antaget under IPU:s 147:e församling..............	60

2023/24:RS3

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2023

Interparlamentariska unionen är världens äldsta multilaterala organisation. Den grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har för närvarande 180 nationella parlament som medlemmar. I unionens uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av unionens verksamhet.

Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet 2023

Den svenska delegationen utses av talmannen efter samråd med gruppledarna. Den nya delegationen efter valet 2022 utsågs den 26 oktober samma år, och ett första konstituerande möte hölls den 10 november. Den nya delegationen fick följande sammansättning:

Arin Karapet (M), ordförande

Serkan Köse (S), vice ordförande

Mattias Karlsson (SD)

Linda Lindberg (SD)

Janine Alm Ericson (MP).

Den 13 april 2023 meddelade emellertid Sverigedemokraternas partigrupp att Linda Lindberg (SD) kommer att ersättas av Angelika Bengtsson (SD). Ett nytt beslut om delegationens sammansättning fattades sedan av talmannen den 18 april utifrån partigruppens nominering. Efter detta beslut fick sedan den svenska delegationen till IPU följande nya sammansättning:

Arin Karapet (M), ordförande

Serkan Köse (S), vice ordförande

Mattias Karlsson (SD)

Angelika Bengtsson (SD)

Janine Alm Ericson (MP)

Ytterligare en förändring ägde rum när Arin Karapet (M) avsade sig sitt uppdrag i den svenska delegationen till IPU och ersattes av Margareta Cederfelt

(M). Delegationen fick sedan genom talmansbeslut den 5 december följande sammansättning:

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	Margareta Cederfelt (M)
	Serkan Köse (S)
	Mattias Karlsson (SD)
	Angelika Bengtsson (SD)
	Janine Alm Ericson (MP)
	Under 2023 har delegationsmöten hållits vid flera tillfällen. Mötena har till
	stor del ägnats åt substansfrågor som exempelvis aktuella resolutionsförslag
	eller ändringsförslag i deklarationer inom organisationen och förberedelser in-
	för IPU:s utfrågning vid FN:s högkvarter, den 146:e församlingen i Manama
	och den 147:e församlingen i Luanda. Den svenska delegationen utgör också
	styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp som förvaltar Stiftelsen
	Braathens fond. Den interparlamentariska gruppen höll sitt sedvanliga årsmöte
	den 24 maj.
	Under 2023 har en stor del av arbetet inom IPU och för den svenska delega-
	tionen följaktligen kretsat runt deltagandet i den parlamentariska
	FN-utfrågningen i New York den 13–14 februari, den 146:e församlingen i
	Manamaden 9–15 mars och den 147:e församlingen i Luanda, Angola den 23–
	27 oktober, men även kring Janine Alm Ericsons (MP) deltagande i IPU:s
	verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor och Mattias
	Karlssons (SD) uppdrag i IPU:s högnivågrupp för att bekämpa terrorism och
	våldsam extremism. Nedan följer redogörelser från dessa aktiviteter.

Den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den 13–14 februari

Den 13–14 februari deltog den svenska delegationen i den parlamentariska FN-utfrågningen i New York, som årligen arrangeras gemensamt av IPU och FN. 2023 års utfrågning hade temat ”Vatten för människor och planeten: Stoppa avfallet, ändra spelet och investera i framtiden” och kom till stånd som ett gemensamt initiativ från IPU och FN:s generalförsamlings ordförandes kontor, för att lämna ett parlamentariskt bidrag till FN:s vattenkonferens som sedan ägde rum den 22–24 mars på FN:s högkvarter. Utfrågningen omfattade sju paneldiskussioner med experter på vatten och sanitetsfrågor och en särskild dragning om framtiden för multilateralism och den roll som parlamentariker kan spela. Omkring 150 parlamentariker från 46 länder deltog i FN- utfrågningen som öppnades av IPU:s president Duarte Pacheco och generalförsamlingens ordförande Csaba Kőrösi. Frågeställningar som lyftes fram var exempelvis utmaningarna med att en av fyra personer saknar tillgång till säkert dricksvatten och att nästan 50 procent av världens befolkning saknar tillgång till toalett och avlopp. Vatten är relaterat till de flesta naturkatastrofer som äger rum, och cirka 1,2 miljarder människor riskerar att utsättas för översvämningar. Vattenbrist är ofta resultatet av exploatering, föroreningar och klimatförändringar, och alla dessa fenomen har en tendens att intensifieras. Vatten är

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

också en säkerhetsfråga eftersom avsaknaden av vatten kan leda till konflikter. Samarbete och multilateralism blir därför avgörande för att kunna hantera dessa växande utmaningar.

Under konferensen identifierades också olika hinder för att komma till rätta med dessa utmaningar. Bristande politisk vilja nämndes som ett sådant hinder. Paneldeltagare upprepade flera gånger att bristen på politisk vilja är den största utmaningen, eftersom vatten inte behandlas som den prioritet som det i själva verket är, och därför sällan hamnar på den politiska dagordningen.

Vidare nämndes styrelseskick (Governance) som ytterligare ett hinder. Be- slut som påverkar vatten är ofta spridda över en rad olika ministerier, myndigheter och sektorer, inklusive jordbruk, energi, hälsa, utbildning, samhällsinstitutioner och miljö. Detta kan leda till en fragmentisering. Få länder har emellertid den politik, de rättsliga ramar och den nödvändiga samordning mellan ministerierna som behövs för att hantera tillgång till vatten på ett effektivt och rättvist sätt. Därtill nämndes behovet av koordinering på global nivå. Deltagarna påpekade att det saknas samordning och standarder. Medan olika delar av FN-systemet lyfter upp vattenfrågorna har det inte funnits någon övergripande strategi eller lämpligt forum för diskussion om dessa frågor. Förutom att prioritera engagemang på hög nivå i vattenkonferensen, föreslog deltagarna i den parlamentariska utfrågningen att man skulle utse en särskild FN- rapportör eller ett FN-sändebud för vatten. Vidare föreslogs att globala standarder ska fastställas för hållbar vattenanvändning och bevarandeinsatser. Be- hovet av finansiering av vattensektorn nämndes också. Från den svenska delegationens sida lyfte man också fram betydelsen av att inkludera den privata sektorn i arbetet med att hantera utmaningarna i vattensektorn.

Det finns flera exempel på svensk innovation inom detta område.

I samband med FN-utfrågningen i New York träffade delegationen även FN-ambassadören Anna-Karin Eneström vid Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna den 14 februari och fick då en genomgång av representationens arbete med olika multilaterala utmaningar. Ett möte med generalkonsul Camilla Mellander ägde även rum samma dag. I en nordisk krets ägde ett möte rum på den norska FN-representationen, där de nordiska delegationerna fick en dragning om de norska erfarenheterna under Norges tid som ickepermanent medlem av FN:s säkerhetsråd.

På eftermiddagen den 15 februari stod Sverige värd för ett nordiskt koordinationsmöte på den svenska ambassaden i Washington DC. (Se detaljer nedan på sidan 32.)

På norskt initiativ organiserades sedan ett gemensamt program i Washington DC med parlamentariker och tjänstemän från de fem nordiska länderna. Den norska ambassaden i Washington stod den 16–17 februari värd för dragningar som hölls av olika nordiska länders diplomater, bland annat om det aktuella läget i amerikansk inrikespolitik, situationen i Ukraina, handelsrelationerna mellan EU och USA och handelskriget mellan USA och Kina. Ledamöterna träffade vidare Douglas D Jones, biträdande minister för europeiska och eurasiska frågor vid USA:s utrikesdepartement. Ledamöterna fick dess-

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	utom lyssna till dragningar som hölls av företrädare för Brookings Institution,
	Polarinstitutet, Wilson Center och Atlantic Council.
	Den 16 februari träffade delegationen även Sveriges USA-ambassadör Karin
	Olofsdotter på den svenska ambassaden i Washington DC och fick en ingå-
	ende dragning om det aktuella läget i amerikansk politik och om hur ambas-
	saden företräder svenska intressen i USA.

Den svenska delegationen

Den svenska IPU-delegationen som deltog vid den parlamentariska FN- utfrågningen den 13–14 februari på FN och under det nordiska besöket i Washington DC bestod av delegationens ordförande Arin Karapet (M), Mattias Karlsson (SD), Linda Lindberg (SD) och Janine Alm Ericson (MP).

IPU:s 146:e församling i Manama den 9–15 mars

Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga vårförsamling i Manama, Bahrain den 9–15 mars. Den svenska IPU-delegationen besökte Manama den 7–15 mars, dels för att delta i IPU:s församling, dels för att genom Janine Alm Ericson (MP) delta i förberedande möten med IPU:s verkställande utskott den 7–8 mars och slutligen för att delta i ett förberedande möte med den s.k.12- plus-gruppen som ägde rum den 8 mars.

För IPU-församlingen i Manama stod två centrala teman högt på dagordningen – nationella parlaments roll i dels att lösa klimatkrisen, dels att ta fram parlamentariska inspel för kampen mot cyberbrott över hela världen. Cy- berbrottsligheten lyftes fram inom IPU mot bakgrund av en kommande FN- konvention om it-brottslighet, som förväntas bli antagen av FN:s generalförsamling under 2024. IPU-församlingen antog också en särskilt brådskande resolution om att öka medvetenheten och att uppmana till åtgärder mot de allvarliga humanitära kriser som drabbar folken i Afghanistan, Syrien, Ukraina, Jemen och andra länder samt om kvinnors och barns särskilda utsatthet.

Som väntat stod emellertid ännu en gång det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina allra högst på agendan och kom därför att prägla många av diskussionerna bland IPU-delegaterna under denna vårförsamling.

Under IPU-församlingen och dess förmöten fick den svenska delegationen stöd för flera av sina initiativ och ändringsförslag. Bland annat antogs merparten av de svenska ändringsförslagen för resolutionsutkastet om cyberbrottslighet som behandlades inom det första ständiga utskottet under församlingen.

Deltagande i församlingen

Sammanlagt var 1 700 representanter från 140 av världens parlament på plats i Manama. Av de närvarande parlamentsledamöterna var 34 procent kvinnor och 22 procent under 45 år. 60 talmän deltog i församlingen.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

I den ständiga svenska IPU-delegationen deltog fyra av fem ledamöter i vårförsamlingen i Manama: Arin Karapet (M), ordförande, Serkan Köse (S), vice ordförande, Mattias Karlsson (SD) och Janine Alm Ericson (MP). Vidare förstärktes den svenska IPU-delegationen till IPU av ledamöter från de utskott som berördes av de båda resolutionerna som antogs i Manama. Från försvarsutskottet deltog Alexandra Anstrell (M), och från miljö- och jordbruksutskottet deltog Beatrice Timgren (SD). Den svenska delegationen leddes på plats under församlingen i Manama av andre vice talman Julia Kronlid (SD). Slutligen deltog även riksdagsdirektör Ingvar Mattson i möten med ASGP (the Association of Secretaries General of Parliaments), som är en sammanslutning för riksdagsdirektörer från IPU:s samtliga medlemsparlament.

Svenskt huvudanförande om vikten av tolerans

Den svenska delegationen leddes av andre vice talman Julia Kronlid (SD), som i sitt anförande betonade vikten av tolerans och respekt för politiska motståndares åsikter, något som också var det övergripande temat under den sex dagar långa sessionen. Hon poängterade därtill att även om världsläget ser dystert ut nu med krig i Ukraina får man inte ge upp hoppet. Det gäller i synnerhet världens parlamentariker, som har en reell möjlighet att bidra till förändring och till att göra världen bättre. Ordförande för den svenska IPU-delegationen Arin Karapet (M) lyfte fram situationen i Iran i sitt anförande, som ung parlamentariker. Eftersom ett av IPU-församlingens huvudteman var tolerans, konstaterade han att detta är en bristvara i dagens Iran. Han betonade rätten för kvinnor i Iran att själva välja huruvida de ska klä sig i slöja eller inte.

Svenska inspel i IPU:s första utskott

Förberedelserna inför den 146:e församlingen inleddes redan under januari, då synpunkter hämtades in från en rad olika aktörer. Ett samarbete kom till stånd med forskningsinstitutet Sipri genom en senior forskare, dr Lora Saalman, som föredrog möjliga inspel på resolutionen i första utskottet för delegationen under ett möte den 22 februari. Resolutionen har rubriken Cybercrimes: The new risks to global security.

Viktiga medskick från dr Saalman inför resolutionen var att det är olämpligt i att blanda samman de båda begreppen cyberbrott och cyberattacker. En sådan sammanblandning skulle kunna leda till att det blir svårare att hitta enighet om de olika definitionerna. Cyberintrång och cyberattacker är två metoder för att ta sig in i olika system. Cyberintrånget bereder vägen för den riktiga attacken. Cyberbrottslighet, däremot, är en kategori som innefattar båda företeelserna. Genom att inte skilja på dessa begrepp, skulle resolutionen riskera att bli oklar. Inspel togs även emot från UD och Justitiedepartementet som båda betonade vikten av att försvara mänskliga rättigheter i sluttexten. Dessa inspel delades även vidare i en nordisk krets under ett förmöte som organiserades under svenskt värdskap den 15 februari i Washington DC.

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	Efter ett inledande inlägg från ambassadör Brigitte Brenner, FN-observatör
	i Wien, om statusen för FN-förhandlingarna om ett omfattande fördrag om
	cyberbrottslighet, höll utskottet sedan en debatt om resolutionsförslaget under
	förmiddagen den 12 mars. Efter intensiva överläggningar den 12 och 13 mars
	blev resolutionen sedan resultatet av en lång samrådsprocess, inklusive de re-
	kordmånga 320 ändringsförslag från medlemsstaternas parlament, ofta med
	rakt motsatta åsikter, som kulminerade i en slutlig överenskommen text. De
	många ändringsförslagen till det ursprungliga resolutionsutkastet från IPU:s
	medlemsparlament illustrerar också hur ytterst känslig frågan om cyberbrotts-
	lighet är i dag.
	I de svenska ändringsförslagen betonades att cyberbrott – som ju till sin
	natur är gränsöverskridande – måste bekämpas med de medel som står till
	buds. Dock måste kampen mot denna brottslighet balanseras mot friheten på
	nätet och inte riskera att stoppa yttrandefriheten. Delegationens ordförande
	Arin Karapet (M) representerade Sverige i överläggningarna tillsammans med
	ledamoten Alexandra Anstrell (M).
	Resolutionen visar också att det finns en växande beredskap för att inklu-
	dera parlamentarikernas röster, som företrädare för folket, i FN:s processer
	och konventioner. IPU-resolutionen och den framtida FN-konventionen bör i
	slutändan leda till starkare nationell lagstiftning för att bekämpa cyberbrott.

Fokus på avskogning och ohållbar markanvändning i resolutionen i IPU:s andra utskott

I vanlig ordning efterfrågade delegationen inspel såväl internt inom riksdagen som externt från departement och myndigheter i fråga om resolutionen som antogs i IPU:s ständiga utskott för hållbar utveckling under den 146:e församlingen. Resolutionsutkastet behandlade väl kända miljökonsekvenser av avskogning och ohållbar markanvändning och innehöll även uppmaningar till insatser för att motverka dessa. Utkastet innehöll bland annat förslag på hur hållbart skogsbruk ska kunna göras mer lönsamt än skogsavverkning. Från svensk sida påpekades att samtliga förslag i resolutionen låg väl i linje med den hållningen som även Sverige företräder internationellt i skogsvårdsfrågor.

Med utgångspunkt från dessa inspel inleddes sedan en dialog i den nordiska kretsen om olika aspekter av denna resolution i IPU:s andra utskott för hållbarhetsfrågor. Från finländsk sida önskade man att vid sidan av begreppet avskogning även föra in begreppet skogsförstörelse (forest degradation) i resolutionstexten. Sverige stödde dessa finländska strävanden under förhandlingarna i Manama till att bredda problembeskrivningen i utkastet, som med stöd från andra nordiska länder och från den västeuropeiska kretsen även återfanns i den resolutionstext som slutgiltigt antogs. Från delegationens sida bevakades arbetet i det andra utskottet av Serkan Köse (S), Mattias Karlsson (SD) och Beatrice Timgren (SD).

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Tredje utskottet debatterar handel med barnhemsbarn och desinformation och diskriminering i cyberrymden

Som medlem av tredje utskottets presidium deltog Serkan Köse (S) i en förberedande debatt om den nästkommande resolutionen från utskottet – Handel med barnhemsbarn: Parlamentens roll för att minska skadorna (Orphanage trafficking: The role of parliaments in reducing harm) – samt i en debatt om parlamentens roll när det gäller inspel till förmån för kampen mot desinformation och hatiskt och diskriminerande innehåll i cyberrymden.

Fjärde utskottet diskuterar förslag till nya arbetsformer, jämlikhet i representationen till FN:s generalförsamling och uppföljningen av målen i Agenda 2030

Janine Alm Ericson (MP) bevakade IPU:s fjärde utskott med särskilt fokus på FN-frågor. Två ämnen med anknytning till världsorganisationen lyftes upp under församlingen i Manama: jämlikhet i representationen till FN:s generalförsamling samt FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling – förberedelse inför 2023 års session, en session som utgör en global plattform för uppföljningen och utvärderingen av målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Mot bakgrund av en översyn av IPU:s politiska projekt vid FN och den föreslagna genomförandeplan som utarbetats, föreslog även presidiet (för FN- utskottet) ett reviderat mandat för IPU:s fjärde utskott med särskilt fokus på FN-frågor. Det nya mandatet syftar bland annat till att skärpa utskottets fokus på några få utvalda nyckelfrågor och att använda utskottssessionerna som en möjlighet till att mobilisera parlamentariker att åstadkomma förändring i FN.

En särskilt brådskande resolution

Församlingen antog också en resolution om att öka medvetenheten och uppmana till åtgärder mot de allvarliga humanitära kriser som drabbar folken i Afghanistan, Syrien, Ukraina, Jemen och andra länder och om kvinnors och barns särskilda utsatthet.

I resolutionen uppmanas det internationella samfundet till att samarbeta för att skydda människoliv, lindra lidande, skydda värdigheten och garantera tillgång till grundläggande tjänster som mat, sjukvård, vatten och tak över huvudet för alla människor, oavsett ursprung, genom rättsliga och politiska åtgärder på nationell nivå.

Ny svensk ordförande för arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet

Genom beslut fattade under höstförsamlingen i Madrid 2021 har IPU som organisation gått in i ett nytt skede med en ny strategi för 2022–2026 som kräver ett större ansvarsutkrävande från både medlemsstaternas parlament och IPU- sekretariatet. En arbetsgrupp för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	grundades också för att genomföra detta arbete inom IPU. I sin egenskap av
	ordförande för IPU:s underutskott för finansfrågor valdes Janine Alm Ericson
	(MP) enhälligt av utskottet den 6 mars som ordförande för arbetsgruppen för
	transpararens, ansvarsutkrävande och öppenhet. Detta möte blev också ett bra
	tillfälle att gå igenom frågor på dagordningen inför församlingen som exem-
	pelvis ett utkast som tagits fram till uppförandekod för ledamöter som valts
	för ledande uppdrag inom IPU och en introduktion till administrativ instruk-
	tion av IPU:s IT-användarpolicy.

Bilaterala möten under församlingen

I samband med IPU-församlingen hade den svenska riksdagsdelegationen också bilaterala möten med politiker från andra länder om aktuella frågor.

Möten ägde rum med delegationer från bland annat Georgien och Ukraina och ledamöter från parlamentet i Myanmar som upplöstes efter statskuppen den 1 februari 2021. Mötet med Georgien hölls med Julia Kronlid (SD), Matttias Karlsson (SD) och ordföranden i Georgiens utrikesutskott, Nikoloz Samkharadze. Mötet kom att handla om Georgiens position gentemot Ryssland samt förslaget (sedermera tillbakadraget) om att klassa utländska organisationer i Georgien som ”utländska agenter”.

Under mötet med delegationen från parlamentet i Ukraina den 15 mars noterades följande: Parlamentet sammanträder trots kriget i fyratimarsittningar och försöker bevara en känsla av normalitet. Från ukrainsk sida hoppas man att de som flytt Ukraina på grund av den ryska aggressionen ska kunna återvända efter kriget, berikade av erfarenheter under den påtvingade exilen.

Den svenska delegationen frågade sina ukrainska kollegor vad för stöd man efterfrågade mest i nuläget. Från ukrainsk sida svarade man då att särskilt stöd till utbildning med utrustning för elever i form av exempelvis Ipadar är det som är mest akut. Minröjning är ett annat viktigt område, där det råder en mycket svår situation. Det vore därtill uppskattat med kulturcentrum i Sverige för ukrainska flyktingar. Den ukrainska delegationen underströk vidare att kidnappning av barn också är ett stort problem. Många barn som ville fly hamnade i rysk fångenskap. Cirka 20 000 ukrainska barn fanns totalt i rysk fångenskap vid tidpunkten för mötet. Försök till förhandlingar om barn i fångenskap äger ständigt rum. Slutligen betonades också att psykosocial hälsa är ett område där det finns stora behov på grund av det pågående kriget. I mötet deltog andre vice talman Julia Kronlid (SD), Mattias Karlsson (SD) och den ukrainska ledamoten Lesia Vasylenko, som även leder arbetet i IPU:s kvinnoforum.

Under mötet med exilparlamentariker från Myanmar den 15 mars fick den svenska delegationen en grundlig dragning om konsekvenserna av statskuppen av de ledamöter som valdes in i Myanmars parlament i november 2020 och som senare tvingades i exil efter statskuppen den 1 februari 2021, då parlamentet upplöstes och ett undantagstillstånd utropades. Från svensk sida deltog Julia Kronlid (SD) och Janine Alm Ericson, och delegationen av exilparlamentariker från Myanmar.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Sidoprogram under församlingen

Den svenska riksdagsdelegationen deltog också i ett sidoprogram anordnat av den svenska ambassaden under veckan. Sidoprogrammet inkluderade möten med Bahrains industri och handelsminister, ordförande för landets institution för mänskliga rättigheter och Bahrains ombudsman. Delegationen besökte även tillsammans med nordiska kollegor USA:s flottbas i Manama och den internationella kontingenten The Combined Maritime Forces (CMF).

Möte med Abdulla bin Adel Fakhro, industri- och handelsminister

Från svensk sida deltog, förutom ambassaden, Julia Kronlid (SD), Arin Karapet (M), Serkan Köse (S) och Sveriges honorärkonsul Johan Fulke. Industri- och handelsminister Adel Fakhro biträddes av statssekreterare Eman A Al Do- seri.

Frågor i fokus vid mötet var aktuella frågor och situationen i Bahrain bland annat när det gäller jämställdhet och religiös samexistens.

Möte med ordförande för National Institute for Human Rights (NIHR)

Förutom ambassaden deltog Julia Kronlid (SD), Serkan Köse (S) och Beatrice Timgren (SD). NIHR:s ordförande biträddes av kommissionärer.

NIHR:s ordförande förklarade att Bahrain är en ung demokrati och att den första parlamentariska församlingen sammanträdde 2002. NIHR etablerades 2009 och stärkte sin ställning genom lagstiftning under 2014. NIHR:s medarbetare är verksamma inom mänskliga rättigheter men får ofta hantera en mängd olika frågor. Under mötet diskuterades Bahrains många utmaningar, bland annat att landets kvinnor, till skillnad från männen, inte kan överföra sitt medborgarskap till sina barn. Andra frågor som nämndes var köer och långa svarstider inom landets sjuk- och hälsovård samt rehabilitering av intagna på landets kriminalvårdsanstalter.

Möte med ombudsmannen

Tillsammans med ambassaden deltog Julia Kronlid (SD) och Beatrice Timgren (SD). Ombudsmannen tog emot tillsammans med medarbetare. Under mötet diskuterades Ombudsmannainstitutionens tillblivelse, dess omfattande mandat och exempel på institutionens ärenden och utmaningar.

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

IPU:s verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor

Introduktion

Interparlamentariska unionens verkställande utskott (exekutivkommittén) höll sju möten den 9–10 och 14 mars i Manama, Bahrain, som en del av sin 289:e session och ytterligare två möten den 28–29 juni i Lissabon, Portugal, som en del av sin 290:e session och den 21–22 oktober i Luanda, Angola, som en del av sin 291:e session. Mötena behandlade en rad olika ämnen, som exempelvis den ryska invasionen av Ukraina, arbetet i transparensgruppen som grundades under 2021, IPU:s långtgående och omfattande samarbete med FN samt premisserna och förutsättningarna för att etablera regionala kontor i Egypten och Uruguay och valet av en ny IPU-president. Under året valdes Janine Alm Ericson (MP) till ordförande i IPU:s underkommitté för finansfrågor och påbörjade därtill arbetet som ordförande för IPU:s arbetsgrupp om transparensfrågor. De fyra medlemmar i 12-plus-gruppen (som företräder 47 länder) som även sitter i verkställande utskottet var fram till den 27 oktober, då Sveriges mandat i det verkställande utskottet avslutades, följande:

• José Ignacio Echevarría Echániz (Spanien)

(ersattes av A Almodobar under 147:e församlingen)

• Olga Kefalogianni (Grekland)

(ersattes av D-T Avgerinopoulou under 147:e församlingen)

• Frédéric Marchand (Frankrike)

(ersattes av L-J de Nicolaÿ under 147:e församlingen)

• Janine Alm Ericson (Sverige).

Tillsammans representerade de den västeuropeiska regionen.

Denna redogörelse sammanfattar diskussioner och viktiga beslut som fattades under verkställande utskottets 289:e, 290:e och 291:a sessioner och i dess underkommitté för finansfrågor.

IPU:s finanser, IPU:s arbete med transparens och öppenhet och etablerandet av regionala kontor på verkställande utskottets dagordning under dess 289:e session

Janine Alm Ericson (MP) valdes enhälligt till ordförande för IPU:s underkommitté för finansfrågor under ett digitalt möte den 6 mars. Hon underströk sedan i sin nya roll vikten av att förbättra inbetalningarna av utestående medlemsbidrag. Hon uppmuntrade därför underkommitténs medlemmar att följa upp frågan inom sina geopolitiska grupper så att eftersläpande betalningar kunde minskas och att uppmuntra sina kollegor i exekutivkommittén att göra detsamma – särskilt under detta viktiga presidentvalår.

Under IPU:s exekutivkommittés möte den 9 mars under den 146:e IPU- församlingen i Manama, Bahrain, föredrog sedan Janine Alm Ericson (MP), i sin nya roll som ordförande för IPU:s underkommitté för finansfrågor, för sina

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

kollegor om organisationens finansiella situation och om läget med frivilliga bidrag till organisationen. Under normala omständigheter skulle underkommittén även ha hunnit granska de reviderade årsredovisningarna för föregående år inför vårmötet, men eftersom det bara var tidigt i mars pågick fortfarande revisionen av årsredovisningen av de externa revisorerna från Indien. Underkommittén föreslog därför att de reviderade årsredovisningarna för 2022 skulle läggas fram för exekutivkommittén och styrande rådet för godkännande vid den 147:e församlingen i Luanda, Angola, i oktober.

Under sin dragning inför IPU:s generalförsamling som ordförande i IPU:s underkommitté för finansfrågor den 14 mars i Manama betonade sedan Janine Alm Ericson (MP) att IPU:s finanser för närvarande är stabila och därtill granskas kontinuerligt av underkommittén för finansfrågor under dess regelbundna möten. Hon uppmärksammade också att de globala investeringsmarknaderna hade haft ett negativt år 2022, men att IPU:s investeringsstrategi fortsätter att vara försiktig och ger positiv avkastning för organisationen på lång sikt.

Under den 289:e sessionen i IPU:s exekutivkommitté togs även frågan upp om varför Human Rights Watch hade nekats visum till Bahrain. Visum hade inledningsvis utfärdats till de två företrädarna för Human Rights Watch i enlighet med denna organisations status som IPU-observatör. I ett senare skede hade dock viseringarna återkallats. IPU:s generalsekreterare hade därför uttryckt sin oro inför Bahrains parlament över att en sådan åtgärd strider mot värdlandsavtalet med IPU. Janine Alm Ericson (MP) framförde i detta sammanhang att denna situation är helt oacceptabel. Det faktum att Human Rights Watch endast har observatörsstatus minskar inte dess betydelse för IPU, som har behov av att denna typ av civilsamhällesorganisationer också deltar i dess arbete. Vidare uppdaterade Alm Ericson medlemmarna i exekutivkommittén, som ordförande för arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet, om gruppens arbete och informerade om att det styrande rådet vid sitt sammanträde i Kigali, Rwanda, i oktober 2022 hade godkänt en dataskyddspolicy enligt arbetsgruppens förslag. Arbetsgruppen har därtill påbörjat arbetet med ett utkast till en uppförandekod för tjänstemän inom förvaltningen. För att genomföra denna uppförandekod skulle det dock vara nödvändigt att inrätta en ny instans inom IPU för att bedöma och utreda klagomål om tjänstefel och ta emot anmälningar, vilket skulle kräva ändringar av IPU:s stadgar. Arbetsgruppen hade också utrett en policy för it-användare, som nu skulle delas inom sekretariatet som en administrativ instruktion för personalen.

När det gäller erbjudandena från Egypten och Uruguay om att inrätta regionala kontor för IPU i sina respektive länder noterade exekutivkommittén de framsteg som gjorts i överläggningarna om att inrätta de båda regionala kontoren och rekommenderade styrande rådet att ge generalsekreteraren i uppdrag att slutföra dessa konsultationer och, när alla nödvändiga villkor har uppfyllts, underteckna avtalen om inrättandet av dessa båda kontor, om möjligt i anslutning till verkställande kommitténs kommande möte i Lissabon i juni 2023.

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	Ett avtal mellan IPU och den uruguayanska regeringen undertecknades se-
	dan där den 29 juni med målet att öppna ett regionalt IPU-kontor i Montevideo.
	Det framtida kontoret kommer att fungera som ett pilotprojekt som syftar
	till att fördjupa IPU:s engagemang med parlamenten i Latinamerika och
	Västindien genom att uppmuntra interparlamentariskt samarbete och hjälpa
	IPU att genomföra sin globala strategi.
	Flera frågor om medlemskap lyftes även upp under exekutivkommitténs
	sammanträden under IPU-församlingen i Manama, Bahrain. Exekutivkommit-
	tén beslutade exempelvis att återuppta Liberias parlament som fullvärdig med-
	lem i IPU. Liberia är en av grundarna av organisationen, men landets parla-
	ments medlemskap upphörde 2011 på grund av obetalda medlemsavgifter. Ef-
	ter flera års ansträngningar av IPU har talmannen för den liberianska senaten,
	Jewel Howard Taylor, lämnat in en begäran om att återansluta sig som medlem
	av organisationen. Exekutivkommittén rekommenderade styrande rådet att
	godkänna Liberias begäran om återanslutning. Däremot avslog exekutivkom-
	mittén Venezuelas önskemål om att återupptas som fullvärdig medlem i IPU.
	Styrande rådet beslutade i mars 2022 att ta emot en delegation från Venezuela
	endast på villkor av att den bestod av ledamöter från både nationalförsamling-
	arna 2015 och 2020. Sedan dess har emellertid ingen venezuelansk delegation
	skickats till en IPU-församling, och så länge Venezuela inte är villigt att upp-
	fylla de kriterier på medlemskap som ställts på landets parlament, bedömer
	exekutivkommittén att det är omöjligt att återuppta Venezuelas parlament som
	fullvärdig medlem av organisationen.

Etablerandet av ett regionalt kontor för IPU i centrum för exekutivkommitténs 290:e session

Den 28–29 juni sammanträdde IPU:s exekutivkommitté i Lissabon, Portugal. Janine Alm Ericson deltog digitalt i detta möte. En viktig fråga på dagordningen blev slutförhandlingarna med Uruguay om att etablera ett regionalt kontor för IPU i Montevideo, Uruguay. Generalsekreteraren gav inledningsvis en dragning om framstegen när det gäller öppnandet av IPU:s regionala kontor i Latinamerika. På inrådan av exekutivkommittén hade styrande rådet beslutat under IPU-församlingen i Kigali 2022 om att IPU kan inrätta regionala kontor i Egypten och Uruguay på pilotbasis, med en översyn efter två års verksamhet. Man gav generalsekreteraren i uppdrag att göra en bedömning av om de nödvändiga villkoren kan uppfyllas av de två berörda länderna. Vid sitt förra möte i Manama i mars hade exekutivkommittén tagit emot en lägesrapport och rekommenderade generalsekreteraren att fortsätta diskussionerna med Egypten och Uruguay och sedan gå vidare med att ingå de relaterade avtalen, nämligen ett värdlandsavtal med regeringen och ett logistiskt och tekniskt avtal med värdparlamentet. Under tiden hade överläggningarna med Uruguay avslutats framgångsrikt, och Uruguays regering var nu i stånd att skriva under ett värdlandsavtal med IPU. Dessa framsteg välkomnades av exekutivkommitténs

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

medlemmar, som alla betonade att detta skulle bli en möjlighet till att fördjupa IPU:s engagemang med parlamenten i Latinamerika och Västindien.

Generalsekreteraren informerade också under mötet i Lissabon om att efter olika önskemål om ändringar av IPU:s stadgar och regler under den 146:e församlingen i Manama i mars hade en process inletts för att samla in synpunkter och förslag till eventuella ändringar från ledamöterna senast den 1 september. Syftet är att starta en preliminär diskussion i de styrande organen under den 147:e församlingen i Luanda i oktober. En arbetsgrupp för att behandla förslagen mer i detalj skulle då kunna bildas.

Under mötet diskuterades även möjliga konkreta ändringsförslag av IPU:s stadgar. Exempelvis diskuterades möjligheten att sänka åldersgränsen för unga parlamentariker från nuvarande 45 år för att på så sätt skapa incitament för de allra yngsta ledamöterna inom IPU att också delta i detta arbete. Vidare diskuterade ett förslag att rotera ordförandeposten i IPU mellan såväl män som kvinnor, eftersom de flesta innehavare av detta uppdrag hitintills hade varit män.

IPU:s budget i fokus under exekutivkommitténs 291:a session

Inför den 147:e IPU-församlingen och exekutivkommitténs 291:a session ägde ett möte rum med underkommittén för finansfrågor den 2 oktober, då budgetförslaget föredrogs av Janine Alm Ericson (MP) för IPU:s regionala grupper för att förankra budgetförslaget med dessa. Samma dag ägde även ett möte rum med arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet, som också leddes av Alm Ericson.

IPU:s rådgivande högnivågrupp för att bekämpa terrorism och våldsam extremism

Mattias Karlsson (SD) valdes, som tidigare nämnts, in i IPU:s högnivågrupp för att bekämpa terrorism och våldsam extremism under IPU:s 146:e församling i Manama, Bahrain. Högnivågruppen höll sedan ett första möte i sin nya konstellation den 11 maj, som också blev ett tillfälle för de nyvalda medlemmarna att presentera sig och bli bättre bekanta med de många frågorna på dagordningen för högnivågruppen. Bland annat diskuterades de många utmaningarna kring att hitta en gemensam definition för terrorism.

Vid det första globala parlamentariska toppmötet om terroristbekämpning, som hölls i september 2021 i Wien, Österrike, antogs den gemensamma deklarationen med titeln En appell för Sahel. Denna deklaration ledde till en handlingsplan bestående av fem specifika områden (miljö, samhällen, säkerhet, utveckling och utbildning), som har genomförts i sin första fas genom en rad möten.

De tematiska mötena är nu nästan avslutade, och endast diskussionen om områdena utveckling och utbildning har ännu inte behandlats. Digitala möten med fokus på dessa områden ägde därför rum den 27–28 september med den rådgivande gruppen för att bekämpa terrorism och våldsam extremism.

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	Temat för de digitala mötena den 27 och den 28 september var situationen
	i Sahelregionen, det vill säga den vidsträckta region som breder ut sig från väst
	till öst genom norra Senegal, södra Mauretanien, Mali, Burkina Faso, södra
	Niger, nordöstra Nigeria, Tchad och in i Sudan.
	Regionen står inför en rad utmaningar – inte minst demografiska. Den
	snabba befolkningstillväxten innebär påfrestningar på bland annat sjukvården
	och inte minst utbildningssystemet, som redan i dag är otillräckligt.
	Som en följd av olika väpnade konflikter i regionen har över 11 000 skolor
	tvingats stänga, vilket utesluter många unga från all form av skolgång. Utöver
	det drabbas regionen med stor regelbundenhet av både torka och översväm-
	ningar.
	Politiskt är situationen ytterst instabil. Sahel har under de senaste två åren
	drabbats av flera statskupper (Burkina Faso, Mali, Niger och Tchad).
	De faktorer som nämns ovan har inneburit att omkring 5 miljoner männi-
	skor befinner sig på flykt i regionen.
	I princip samtliga mötesdeltagare var överens om att utbildningssystemet
	måste stärkas i området. Inte minst måste flickors och unga kvinnors ställning
	stärkas. I dag är det bara två av tre barn i Sahelregionen som över huvud taget
	går i skolan. Dessutom är skolundervisningen ofta undermålig och ineffektiv
	med lärare som inte är kvalificerade.
	Slutsatsen av mötet var att stödet till organisationer som stöder flickor och
	unga kvinnor måste öka. Dessutom bör investeringar och ekonomiska initiativ
	i regionen uppmuntras för att skapa arbetstillfällen och långsiktig makro-
	ekonomisk stabilitet. Utbildning är en förutsättning för att få stabilitet i Sahel-
	regionen.
	Det påpekades också att den utbildning som erbjuds måste vara anpassad
	till den lokala arbetsmarknaden. En långsiktig plan måste utarbetas där hänsyn
	tas till regionens speciella förutsättningar där även korruptionsbekämpning in-
	går.
	Utifrån dessa diskussioner utarbetades en färdplan med konkreta åtgärder
	som innehåller alla resultat och rekommendationer som samlats in under de
	tematiska mötena. Detta slutdokument presenterades och antogs sedan under
	den 147:e församlingen i Luanda, Angola under ett möte med högnivågruppen
	den 25 oktober.

IPU:s 147:e församling i Luanda, den 23–27 oktober

Den 23–27 oktober deltog den svenska delegationen till IPU i Interparlamentariska unionens 147:e församling som hölls i Luanda, Angola. Församlingen ägde rum under värdskap av Angolas parlament. Omkring 700 parlamentariker från 130 länder kom till Luanda, inklusive delegationer från länder som befinner sig i krig eller konfliktsituationer.

Mötet präglades till stor del av parlamentariskt arbete för fred, rättvisa och starka institutioner. En resolution om smuggling av barnhemsbarn antogs efter omfattande debatterande.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Aktuella konflikter stod i centrum för församlingen

IPU:s arbetsgrupp för en fredlig lösning av kriget i Ukraina träffade parlamentariker från både Ryssland och Ukraina i ett försök att undersöka parlamentets bidrag till ansträngningarna för att få slut på kriget.

IPU:s kommitté för Mellanösternfrågor överlämnade också en rapport till styrande rådet med rekommendationer om vilka parlamentariska åtgärder som bör vidtas mot bakgrund av nödsituationen och de ökande spänningarna i regionen. Däremot misslyckads försöken att anta ett särskilt brådskande ärende om situationen i Mellanöstern, då inget av de båda huvudsakliga förslagen lyckades samla de erforderliga två tredjedelars majoritet som krävs för att utarbeta ett särskilt brådskande ärende med brett stöd från IPU:s medlemsstater.

Svenskt deltagande i IPU:s 147:e församling i Luanda

Den svenska IPU-delegationen, ledd av Arin Karapet (M), besökte Luanda den 22–27 oktober dels för att delta i IPU:s församling, dels för att delta i ett bilateralt sidoprogram. Detta program hade fokus på mänskliga rättigheter inklusive barns rättigheter och på den politiska situationen i landet, och det anordnades av det svenska honorärkonsulatet och UD.

Deltagande i församlingen

Fyra ledamöter i den svenska ständiga IPU-delegationen deltog i Luanda: Arin Karapet (M), Mattias Karlsson (SD) och Janine Alm Ericson (MP). Därtill förstärktes delegationen med en ledamot från socialutskottet, Ulrika Westerlund (MP).

Förberedelser inför församlingen

Före resan anordnades en förberedande dragning den 20 juni med den Sverigebaserade ambassadören i Angola, Lennart Killander Larsson, som berättade om läget och landet. Vidare arrangerades en arbetslunch på riksdagen den 5 oktober med den Sverigebaserade ambassadören Lennart Killander Larsson och den nytillträdda ambassadören från Angola Cecília Rosário för ytterligare fördjupning om den politiska och ekonomiska situationen i landet inför resan. I samband med denna arbetslunch efterfrågade delegationen även en mer allmän lägesdragning om Afrika, bland annat mot bakgrund av det som sker i Sahelregionen just nu. UD:s geografiska avdelning organiserade därför en dragning för ledamöterna i delegationen om det aktuella läget på den afrikanska kontinenten med särskilt tonvikt på Sahelregionen.

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Betydelsen av rättvis handel och god samhällsstyrning lyftes fram i det svenska huvudanförandet och i deklarationen som antogs under församlingen

Arin Karapet (M), som ledde den svenska delegationen på plats i Angola, höll Sveriges huvudanförande i generalförsamlingen den 25 oktober. Karapet inledde sitt anförande med en tyst stund för de svenskar som föll offer för ett terroristattentat i Bryssel tio dagar tidigare. Han noterade att trots att denna session hölls i Afrika, hade inte den afrikanska kontinenten stått i fokus. Det är hög tid, framhöll Arin Karapet i sitt tal, att Afrika upphör att bara vara en producent av de råvaror som kontinenten tillhandahåller. Det är dags att Afrika även blir en producent av förädlade råvaror, ansåg Arin Karapet.

Under församlingens sista dag antogs Luandadeklarationen om parlamentariska åtgärder för fred, rättvisa och starka institutioner. I förklaringen betonas den avgörande roll som god samhällsstyrning spelar som ett medel för att uppnå hållbar utveckling. Parlamentarikerna uppmanas i deklarationen att stärka förtroendet för sina länders institutioner och se till att medborgarna deltar mer aktivt i institutioner på alla nivåer, med början i de egna parlamenten, där kvinnor och ungdomar, liksom fattiga och andra missgynnade grupper, förtjänar att vara mer rättvist representerade.

I deklarationen välkomnar också parlamentarikerna IPU:s indikatorer för demokratiska parlament – ett nytt verktyg som är utformat för att stärka parlamenten så att de kan uppnå hållbar utveckling.

En resolution om smuggling av barnhemsbarn antogs av IPU:s tredje utskott för demokrati och mänskliga rättigheter

Vid församlingen antogs också en resolution om smuggling av barnhemsbarn. Problemet är att flera barnhemsbarn inte är föräldralösa utan har fallit offer för en handel som bara syftar till att ägarna till barnhemmen ska tjäna pengar. Resolutionen är ett sätt att öka medvetenheten om problemet och försöka få ett stopp på det cyniska utnyttjandet. En styrka i sammanhanget är att resolutionen tar ett brett grepp på olika typer av handel med barn, inklusive adoptioner, poängterade Ulrika Westerlund (MP) som var den svenska representanten i det tredje utskottet.

Budget och ny uppförandekod i fokus inom IPU:s verkställande utskott och styrande råd

Janine Alm Ericson (MP), som är medlem i IPU:s exekutivkommitté, redogjorde bland annat för organisationens budget och för arbetet i IPU:s transparens- och jämställdhetsgrupp i IPU:s exekutivkommitté och styrande råd under IPU-församlingen i Angola.

Under sin dragning för styrande rådet om IPU:s budget betonade Alm Er- icson att IPU:s finanser för närvarande är sunda och stabila och därtill ständigt övervakas av underkommittén för finanser under dess ordinarie möten.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Uppföljningen av obetalda medlemsavgifter från IPU:s medlemsländer var ett område som krävde särskilt fokus och uppmärksamhet. Hon betonade dock samtidigt, i sin roll som ordförande för underkommittén för finansfrågor, att de flesta IPU-medlemmar faktiskt betalar sina bidrag fullt ut och i tid, och att 2023 års betalningar fortsätter att komma in i stadig takt. Listan över medlemsstater med obetalda medlemsbidrag var emellertid för lång. Hon uppmuntrade därför medlemmarna att arbeta genom sina respektive geopolitiska grupper och att följa upp de parlament som har eftersläpande skulder. Vidare påminde hon medlemsparlamenten om vikten av att uppmuntra nya medlemmar i IPU:s utskott eller organ att efter bästa förmåga hjälpa till med att mobilisera frivilliga medel till sina respektive verksamheter.

Hon redovisade därtill arbetet inom IPU:s transparensgrupp i exekutivkommittén samt i det styrande rådet. Alm Ericson har lett arbetet inom detta område som arbetsgruppens ordförande. Flera viktiga framsteg kunde också noteras i ansträngningarna att främja transparensen inom IPU. Exempelvis att organisationen under exekutivkommitténs ledning tagit fram en uppförandekod och en vägledning för att bekämpa sexuella trakasserier inom IPU som godkändes under gruppens möte den 2 oktober inför församlingen. Syftet med uppförandekoden är att stärka och upprätthålla en kultur av förtroende och ömsesidigt ansvarsutkrävande på alla nivåer. För att uppnå IPU:s vision om transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet är det av yttersta vikt att ledamöter som tar på sig uppdrag i organisationens ledning agerar i IPU:s bästa intresse och följer organisationens kärnvärden som är

–jämlikhet

–inklusivitet

–respekt

–integritet

–solidaritet.

Detta gäller när ledamöter sedan leder arbetet i IPU:s olika utskott och arbetsgrupper, inom ramen för IPU:s programverksamhet och under själva församlingarna. Som de främsta representanterna för IPU måste de berörda ledamöterna i IPU:s ledning föregå med gott exempel, strikt följa IPU:s stadgar och regler och leva upp till IPU:s principer och kärnvärden.

För att säkerställa att organisationens kärnvärden och principer efterlevs inrättas också en tillsyns- och etikkommitté för att förebygga och hantera trakasserier, inklusive sexuella trakasserier, vid IPU:s reguljära möten och andra IPU-evenemang.

Janine Alm Ericson (MP) redogjorde vidare för arbetet i IPU:s jämställdhetsgrupp. I sin rapport till styrande rådet inom detta område lyfte hon bland annat fram att det återigen är mycket positivt med ett starkt deltagande av kvinnor i denna församling, med totalt 36 procent kvinnliga delegater. Hon poängterade att detta är bra, men inte tillräckligt bra och att organisationen hade nära 39 procent kvinnliga delegater under församlingarna i Madrid och Nusa Dua.

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	Alm Ericson återrapporterade också i detta sammanhang från den pågående
	dialogen med delegationer från parlament som har få kvinnliga ledamöter.
	Hon refererade särskilt till en mycket konstruktiv dialog med den nigerianska
	delegationen. Hon lyfte fram kampviljan hos de mycket få kvinnor som hade
	valts in i parlamentet i Nigeria, sedan deras antal minskade ytterligare efter
	valet i februari förra året.
	Ledamöterna från Nigerias parlament hade i sin dialog med IPU:s jäm-
	ställdhetsgrupp framför allt lyft fram de ihållande utmaningar som kvinnor står
	inför i detta land, såsom könsstereotyper och brist på resurser för kampanjar-
	bete. Nigeria saknar också könskvotering som nu finns i över hälften av värl-
	dens länder.
	Det hade därför varit positivt för IPU:s grupp för jämställdhet, ansåg Alm
	Ericson, att kunna konstatera en pånyttfödd drivkraft för att skapa förändring
	i Nigeria. Nu hoppades man att parlamentets nya ledarskap skulle visa vägen
	och främja en ny styrelsemodell genom att anta rättsliga åtgärder som kvoter,
	om nödvändigt genom reformering av Nigeria.
	Avslutningsvis konstaterade Alm Ericson att jämställdhetsgruppen nu är
	redo att stödja Nigerias nationalförsamlings ansträngningar för att få till stånd
	politisk vilja och allmänhetens stöd för kvinnors politiska deltagande, på
	grundval av en konkret färdplan som man ska komma överens om med IPU.

Starka institutioner av vikt under överläggningarna i IPU:s rådgivande högnivågrupp för att bekämpa terrorism och våldsam extremism

Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (SD) valdes under vårförsamlingen i Manama in i IPU:s rådgivande högnivågrupp för att bekämpa terrorism och våldsam extremism. Under församlingen i Luanda i oktober tog Mattias Karlsson (SD) bland annat upp terrorattacken i Bryssel och pekade på att den visar på behovet av att bygga upp starka institutioner som kan bekämpa terrorism. Diskussionen inom högnivågruppen rörde för övrigt mestadels situationen i Sahelregionen i norra Afrika och de svåra demografiska och humanitära utmaningar den regionen nu tvingas möta. Som nämnts tidigare antogs även ett slutdokument den 25 oktober med en färdplan som innehåller ett stort antal rekommendationer för att möta utmaningar i Sahelregionen.

Val av ny IPU-president

Under församlingens sista dag i Luanda valdes en ny IPU-president: Tulia Ackson från Tanzania. Ordförandeskapet inom IPU roterar mellan de olika regionala grupperna, och det fanns en bred enighet att det nu var den afrikanska gruppen som skulle få en möjlighet att inneha presidentposten. Tulia Ackson som är talman i den tanzaniska nationalförsamlingen, blev IPU:s 31:a president och därtill den första afrikanska kvinnan och den tredje kvinnan över huvud taget som innehar posten. Hon valdes med 57 procent av rösterna och

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

efterträder den portugisiske parlamentarikern Duarte Pacheco vars treåriga förordnande som president nu gick ut.

Det fanns totalt fyra kandidater som kandiderade för att bli IPU:s nästa ordförande: Malawis talman Catherine Gotani Hara, Tanzanias talman Tulia Ackson, en parlamentsledamot från Senegal, Adji Diarra Mergane Kanouté, och en parlamentsledamot från Somalia, Marwa Abdibashir Hagi. Ett urvalskriterium i den nordiska kretsen i valet av ny ordförande blev kandidaternas inställning till konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Det noterades därför att såväl Somalia som Malawi hade fördömt den ryska aggressionen mot Ukraina under omröstningar i FN:s generalförsamling. De olika kandidaternas inställning till konflikten fick även stor betydelse för gemensamma ställningstaganden inom 12-plus-gruppen, där Sverige ingår i en gemenskap med 47 länder som huvudsakligen antingen är medlemmar i EU eller strävar mot medlemskap i EU.

Under en EU-konferens i León, Spanien i juni hade dessutom talman Andreas Norlén ett bilateralt möte med Malawis talman Catherine Gotani Hara. De diskuterade samarbetet mellan Sverige och Malawi, men också Gotanis kandidatur till posten som IPU:s ordförande. Talmannen delade sedan sina intryck från mötet med kollegan från Malawi under ett digitalt möte med den svenska delegationen till IPU den 22 augusti.

Bilaterala möten med Myanmar, Ghana och ledande företrädare för Världshälsoorganisationen (WHO)

Ett möte ägde rum den 26 oktober med Myanmars IPU-delegation under sessionen i Luanda. Delegationen uttryckte en stark drivkraft att inte gå tillbaka till den militärregim som så länge har satt sin prägel på Myanmar. Förhoppningen är att övergångsregeringen som nu har makten ska leda till ett demokratiskt Myanmar. Ett överordnat mål är att hålla fria och demokratiska val, till skillnad från de val som tidigare har hållits i landet.

Landet lider fortfarande av sviterna av militärkuppen den 1 februari 2021, och den delegation de svenska ledamöterna träffade representerar det parlament som tillsattes före kuppen. Militären stöds till stor del av Ryssland, men ledamöterna från Myanmar försäkrade att de avser att hedra Prag-överenskom- melsen från oktober i år och att en återgång till ett militärstyre i landet är utesluten. Hela den svenska delegationen på plats i Luanda deltog i detta möte.

Ett möte ägde även rum den 26 oktober med Ghanas IPU-delegation. Orsaken till det mötet är att Ghana inte sällan lyfts fram som något av ett afrikanskt ideal. Här har man haft stabilitet och varit befriade från djupare etniska konflikter, till skillnad från många andra länder på den afrikanska kontinenten.

Ett av skälen till stabiliteten som den ghananska delegationen pekade på är att hela landet genomsyras en konsensusanda. Det finns bara två partier av någon betydelse, ett mer socialdemokratiskt och ett annat mer liberalt/konservativt. Mycket av arbetet i parlamentet går ut på att söka samförstånd, överbrygga skillnader och hitta en lösning som kan accepteras av det stora flertalet.

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	Ett tecken på Ghanas strävan efter samförstånd är att landet var med om att
	grunda den afrikanska samarbetsorganisationen OAU redan 1963. Överlag
	verkar tolerans vara ledstjärnan för mycket inom politiken. Relationen mellan
	kristna och muslimer i landet beskrivs som avspänd och respektfull. Fullt lika
	avspänt är inte förhållandet visavi olika minoriteter, inte minst sexuella. Tradi-
	tionella religiösa värderingar och familjevärderingar är alltjämt förhärskande
	på de flesta håll. Motståndet mot ökade hbtqi-rättigheter är bland stora delar
	av befolkningen kompakt. Den ghananska delegationen pekade på att man nu
	åtminstone pratar om dessa frågor. Tidigare rådde det tystnad. Hela den
	svenska delegationen på plats i Luanda deltog även i detta möte.
	Ett möte ägde även rum mellan IPU-delegationen och företrädare för WHO
	i Luanda den 26 oktober. Sverige är en av de största givarna till WHO. Orga-
	nisationens företrädare försöker förmå övriga länder att följa i Sveriges spår.
	WHO-företrädarna redogjorde för organisationens uppbyggnad. Den är till
	mycket stora delar driven av medlemsländerna. Det mandat som organisatio-
	nens styrelse har är i praktiken ganska begränsat.
	Som organisation försöker WHO alltid att ställa sig neutral i olika konflikt-
	härdar i syfte att kunna hjälpa så många civila som möjligt. Av det skälet har
	WHO kontor i bland annat Syrien och Ukraina. Politiska hänsyn försöker man
	att undvika – det centrala är att rädda människoliv. Samtliga ledamöter i dele-
	gationen deltog även i detta möte.

Sidoprogram för den svenska delegationen på plats i Luanda

Under församlingen i Luanda hade den svenska delegationen ett möte med såväl en statssekreterare på justitiedepartementet som företrädare för det civila samhället i landet.

Nedan följer mer information om mötet med den angolanske statssekreteraren Marcy Cláudio Lopes vid landets justitiedepartement som ägde rum den 24 oktober.

Samtalet med statssekreteraren kom att handla om de gamla relationerna med det självständiga Angola. Sverige var 1976 ett av de första länderna som erkände Angola efter frigörelsen från kolonialmakten Portugal hösten 1975. Även situationen i dagens Angola och de utmaningar landet står inför diskuterades under mötet.

Demografin, inte minst, utgör en stor utmaning. Sedan krigsslutet 2002 till i dag har befolkningen vuxit med uppskattningsvis 20 miljoner människor (statistiken är långt ifrån fullständig). Statssekreteraren medgav att utbildning är ett av de mest effektiva sätten för att minska de höga födelsesiffrorna. När det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Angola fick delegationen veta att ”vi gör vårt bästa”. Samtidigt försvarade man den ökade kontrollen över civilsamhällesorganisationer med att regeringen måste få veta hur de finansieras; om finansieringen exempelvis kommer från utlandet anser man sig ha rätt att få veta det.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Frågan om lokalval – vilket är ett spörsmål som har stötts och blötts länge i Angola – är något man ”tittar på” utan att man kunde lämna något närmare besked. Däremot poängterades att Angola har 164 olika kommuner och att kommunerna rapporterar om läget i respektive kommun till regeringen varje månad.

Vid samtal med enskilda organisationer (NGO) har dessutom framkommit följande: Sedan landets nye president, João Manuel Gonçalves Lourenço, tillträdde 2017 har det blivit svårare att organisera sig på gräsrotsnivå och protestera mot politiska beslut. Dessutom har pressfriheten minskat drastiskt. Tre tidigare privata tv-kanaler har nu helt hamnat under regeringens kontroll och sprider regeringens version av verkligheten. Det finns ingen eller liten plats för avvikande och oppositionella röster.

Civilsamhällesorganisationer har sedan maj 2023 genom en ny lag blivit mer bakbundna. Bland annat är deras ekonomi föremål för större kontroll från regeringens sida.

På papperet ser kvinnors rättigheter bra ut. Regeringen har undertecknat allehanda internationella avtal, men i praktiken lever gamla strukturer kvar. Sexualbrott utreds sällan eller inte alls, detsamma gäller våld i närstående relationer.

Angola har sett en explosionsartad befolkningsutveckling sedan inbördeskriget upphörde 2002. Då var antalet invånare i landet (som är mer än dubbelt så stort som Sverige) uppskattningsvis 12 miljoner. I dag är siffran runt 32 miljoner, vilket också innebär att Angola har en mycket stor ung befolkning. Av dessa 32 miljoner invånare beräknas omkring 11 miljoner vara barn som saknar födelsebevis eller annan form av identifikation. Barns rättigheter är mycket starkt eftersatta, och omkring 4 miljoner barn beräknas inte gå i skolan över huvud taget.

Regeringen förklarar ofta dessa tillkortakommanden med att landet har ett långt och uppslitande krig bakom sig. Allt fler, inte minst unga, avfärdar det argumentet och ser det snarare som ett bekvämt sätt för regeringen att skyla över sin egen ineffektivitet, den utbredda korruptionen och alla övriga brister.

Makten i Angola är starkt centraliserad till huvudstaden Luanda. Just detta är ett av landets stora problem. Den kanske viktigaste reformen just nu skulle vara lokala val. På så sätt skulle makten komma närmare medborgarna, och det skulle få politikerna att bli mer lyhörda.

Sedan självständigheten har partiet MPLA styrt landet och gör det än i dag. Tålamodet hos väljarna har emellertid minskat rejält. Stödet för den sittande regeringen är minskande.

Övriga IPU-möten

Under året har ledamöterna i delegationen deltagit i olika koordinationsmöten och aktiviteter som föregick deltagandet i organisationens 146:e och 147:e församlingar, men även Janine Alm Ericsons (MP) deltagande i IPU:s verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor samt Mattias Karlsson

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	(SD) deltagande i IPU:s rådgivande högnivågrupp för att bekämpa terrorism
	och våldsam extremism. Nedan följer redogörelser från dessa aktiviteter.

Nordiska möten och 12-plus-gruppens möten

Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett väl fungerande samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna, och ledamöterna har vanligtvis två nordiska möten årligen för förberedande diskussioner. Syftet med dessa möten är att lyfta upp gemensamma nordiska frågor som exempelvis Barents hav, säkerhetsfrågor och andra aktuella spörsmål som rör människors liv och hälsa i de nordiska länderna. Värdskapet för gruppens möten roterar årsvis mellan de nordiska delegationerna, och under 2023 har den svenska IPU-delegationen stått värd för två möten. Det var också inom ramen för detta nordiska samarbete som ett omfattande program organiserades i samarbete mellan de nordiska ambassaderna i Washington DC den 16–17 februari, som sedan koordinerades under värdskap av den norska IPU-delegationen (se detaljer ovan under redogörelse från den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den 13–14 februari på s. 8).

Ett nordiskt förmöte under värdskap av den svenska riksdagen ägde rum i samband med detta nordiska besök i Washington DC på den svenska ambassaden inför IPU:s 146:e församling i Manama, Bahrain. Detta möte erbjöd en chans till koordinering av nordiska positioner runt de två resolutionerna som senare antogs under IPU-församlingen i Manama den 11–15 mars. Från svensk sida blev detta också en möjlighet att föredra de föreslagna svenska ändringsförslagen till resolutionen om cyberbrottslighet i det första utskottet. Den svenska IPU-delegationen hade förberett sina ståndpunkter grundligt genom inspel från bland andra Lora Saalman, senior forskare inom Sipris forskningsområden upprustning, nedrustning, konflikt samt fred och säkerhet. Vidare bidrog Justitiedepartementet, som ansvarar för de svenska regeringsförhandlingarna om cyberbrottslighet, med viktiga inspel. Betydelsefulla medskick från denna dialog var att en ökad koordinering mellan medlemsstater i kampen mot cyberbrottslighet inte får ske på bekostnad av mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Under detta möte avhandlades också gemensamma nordiska strävanden inom mänskliga rättigheter och yttrandefrihet liksom den nordiska målsättningen att åter kunna lyfta fram hbtqi-plus-frågorna på IPU:s dagordning.

En fråga som genomlystes noggrant var hur man från nordisk sida kan arbeta gemensamt för att uppmärksamma den danske människorättsaktivisten Abdulhadi Al-Khawaja som är fängslad i Bahrain. Han fängslades på livstid i Bahrain redan 2011 för sitt arbete med mänskliga rättigheter. Han har dubbelt dansk-bahrainskt medborgarskap, och hans fall är välkänt internationellt.

Styrande rådets beslut diskuterades och förankrades också under flera förmöten i den västeuropeiska värderingsgruppen, 12-plus-gruppen, som består av 47 länder i Europa, Nordamerika och Oceanien.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Resolutionsarbetet lyftes därför upp även under styrgruppsmötet inom

12-plus-gruppen den 27 februari, där Janine Alm Ericson (MP) deltog digitalt, presenterade sig i denna krets som nyutnämnd medlem av IPU:s exekutivkommitté och även lyfte fram dagordningspunkter från exekutivkommittén.

Dessa frågor lyftes även upp under 12-plus-mötena på plats i Manama som ägde rum den 10, 12, 13 och 14 mars. Under dessa möten koordinerades på ett effektivt sätt såväl 12-plus-positioner inom ramen för resolutionerna som sedan antogs i första och andra utskottet under IPU:s 146:e församling, som en gemensam hållning från gruppen i frågan om Rysslands invasion av Ukraina

–en fråga som nu åter dominerade diskussionerna under denna vårförsamling. Arbetet under våren såväl i den nordiska gruppen som i 12-plus-möten inför och under själva församlingen i Bahrain bevakades av den svenska IPU- delegationens ordförande Arin Karapet (M), dess vice ordförande Serkan Köse (S), Mattias Karlsson (SD) och Janine Alm Ericson (MP). Under mötena den 10 och 12 mars valdes Janine Alm Ericson (MP) till att fortsättningsvis representera Sverige och 12-plus-gruppen inom IPU:s exekutivkommitté, och Mattias Karlsson (SD) valdes in i IPU:s rådgivande högnivågrupp för att bekämpa terrorism och våldsam extremism. I sitt anförande tog Mattias Karlsson (SD) upp terrordådet i Stockholm den 7 april 2017 och offret den 11-åriga Ebba Åkerlund. Han betonade att det är allas ansvar att ingen ska behöva genomlida samma trauma som hennes föräldrar utsattes för. Mattias Karlsson (SD) hade sedan flera bilaterala möten om uppdraget att bekämpa terrorism och våldsam extremism, bland annat med Reinhold Lopatka, ledamot från det österrikiska nationalrådet, som tidigare lett arbetet i denna rådgivande högnivågrupp. Mattias Karlsson hade även möte med Danny Danon, ledamot från det israeliska Knesset, som också valdes in i denna rådgivande högnivågrupp som representant för 12-plus-gruppen.

Ett nordiskt koordinationsmöte ägde även rum i riksdagens lokaler i Stockholm den 27–28 september. Den 27 september föredrog IPU:s förre generalsekreterare Anders B Johnsson IPU:s historik och samtida utmaningar i en nordisk krets. Under ett möte den 28 september var fokus på resolutionen om barnhemsbarn som sedan antogs under församlingen i Luanda. Anna Ekstedt, ambassadör mot människohandel, redogjorde tillsammans med Paula Guillet de Monthoux, generalsekreterare för World Childhood Foundation, för dessa frågor om barnhemsbarns situation i olika länder och kom med inspel på möjliga ändrings- och förbättringsförslag när det gäller resolutionsutkastet. De hade en presentation av fenomenet handel med barnhemsbarn och pekade på de faror som finns, bland annat att en stor del av de barn som beskrivs som föräldralösa i själva verket har sina båda föräldrar i livet. Verksamheten med barnhem i många av världens fattigaste länder präglas inte sällan av ett incitament att tjäna pengar, och de som organiserar barnhemmen drivs inte alltid av ädla och altruistiska motiv. Ändringsförslagen bildade sedan grunden för svenska inspel, som först delades skriftligt med IPU den 5 oktober och sedan försvarades av Ulrika Westerlund (MP) under överläggningarna i det tredje

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter på plats under sessionen i
	Luanda.
	Den 8–9 oktober ägde sedan ett styrgruppsmöte rum i Gent och Bryssel
	inom 12-plus-gruppen, där Janine Alm Ericson (MP) deltog och där mycket
	av fokus låg på valet av en ny president för IPU. Janine Alm Ericson föredrog
	även organisationens budget och redovisade arbetet inom IPU:s transparens-
	grupp under detta möte.
	Presidentvalen, koordination inom den västeuropeiska kretsen inom utskott
	och arbetsgrupper och runt tillsättandet av lediga uppdrag inom organisationen
	blev också fokus för 12-plus-mötena på plats i Luanda den 22, 24, 25, 26 och
	27 oktober.

Saudiarabiens vice talman Hanan Al-Ahmadi på Sverigebesök mötte den svenska delegationen till IPU

Den 27 april tog IPU-delegationens presidium emot Saudiarabiens vice talman Hanan Al-Ahmadi med delegation. Det blev ett öppenhjärtigt samtal om Saudiarabiens reformpolitik, vad den i praktiken innebär och i vilken takt den utvecklas. En slutsats av mötet var att Saudiarabiens nya reformpolitik är välkommen, men att landet fortfarande har en rad utmaningar att övervinna.

Besök vid IPU:s högkvarter i Genève den 26–27 januari

I januari genomförde den svenska IPU-delegationen ett besök på IPU:s högkvarter i Genève, bland annat eftersom den svenska delegationen till IPU hade fått åtskilliga nya medlemmar som behövde sätta sig in i organisationens arbete inför deltagandet i IPU:s vårförsamling den 9–16 mars i Manama, Bahrain. Under detta besök fick delegationen bland annat en genomgång av ledande tjänstemän om IPU:s arbete och aktiviteter.

IPU:s roll i fredsprocesser är alltjämt en fråga av hög prioritet, och IPU:s generalsekreterare Martin Chungong nämnde speciellt att ett ökat fokus behövs på den koreanska halvön och på Azerbajdzjan.

Vidare påpekades hur IPU kan inspirera olika länders parlament att bli mer transparenta och demokratiska, samt att IPU kan fungera som en arena för dialog mellan länder som annars inte har kontakt. Parlamenten i Uganda, Ghana och Saudiarabien nämndes som exempel där IPU:s påverkan har haft en positiv roll.

IPU:s olika program vänder sig främst till utvecklingsländer, där man försöker stödja mänskliga rättigheter, jämställdhet och transparens. Det svenska biståndsorganet Sida är i detta sammanhang en av de största bidragsgivarna.

Att stödja fängslade eller trakasserade parlamentariker i auktoritärt styrda länder är en annan viktig del av IPU:s verksamhet. Länder som Zimbabwe och Turkiet nämndes som särskilt aktuella.

Att få de nationella parlamenten att leda kampen mot klimatförändringar är ännu en del av IPU:s uppdrag. Tanken är att parlamenten ska visa vägen till

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

en grönare vardag och vad som kan göras i stort och i smått för att skapa en grönare planet.

USA:s frånvaro från IPU är fortfarande ett bekymmer. Under det kalla kriget kunde IPU fungera som en mötesarena för supermakterna, och kanske skulle den rollen kunna återupptas nu, i det nuvarande globala politiska klimatet.

IPU:s arbete för terroristbekämpning inleddes 2017 och syftar i första hand till att hindra rekryteringen till terrororganisationer bland unga. Det handlar om att kunna erbjuda ett alternativ som unga kan lockas av. Förebyggande åtgärder är i fokus.

Sveriges och Finlands FN-ambassadörer i Genève, Anna Jardfelt respektive Kirsti Kauppi, betonade vikten av ett nära nordiskt samarbete, både inom FN och inom IPU. Tillsammans kan Nordens röst bli stark, inte minst när det gäller humanitära frågor. De betonade också IPU:s unika roll i detta sammanhang eftersom IPU på ett lätt sätt kan nå nyckelspelare som parlamentariker.

IPU försöker också etablera sig på sociala medier för att öka engagemanget kring parlament och demokrati. Organisationen finns representerad både på Twitter (numera X), Facebook, Instagram och Linkedin. I ett försök att locka fler följare, inte minst yngre, har man också lanserat videor i stället för att bara använda det skrivna ordet. Fokus har varit på jämställdhet, kvinnors rättigheter och att bygga upp mer robusta parlamentariska institutioner.

Utöver besöket vid IPU träffade delegationen företrädare för den svenska representationen i Genève. Bland annat diskuterades globala handelsavtal och arbetet med mänskliga rättigheter. Efter Rysslands angrepp mot Ukraina i februari 2022 har landet uteslutits från FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det viktiga nu är att försöka bevara och skydda det man har kommit överens om i rådet. Samtidigt kan rådet fungera som en viktig arena vid låsningar i FN:s säkerhetsråd. Frågor om bland annat situationen i Iran har lyfts fram inom rådet på ett sätt som inte hade varit möjligt i säkerhetsrådet.

Ryssland är alltjämt medlem i Världshälsoorganisationen (WHO). Ef- tersom det är en humanitär organisation har någon uteslutning inte varit aktuell, och såväl Kina som Ryssland tar mycket aktiv del av arbetet inom WHO.

Ryssland och Ukraina var också temat under besöket vid OHCHR, Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Den humanitära situationen i det krigshärjade Ukraina är svår, och det är också svårt att få en överblick över behoven. Klart är att nödbostäder behöver byggas, inte minst för att minska risken för exploatering och människohandel med utsatta grupper.

Den svenska delegationen

Den svenska IPU-delegationen som deltog i besöket i Genève bestod av delegationens ordförande Arin Karapet (M), vice ordförande Serkan Köse (S), Mattias Karlsson (SD), Linda Lindberg (SD) och Janine Alm Ericson (MP).

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Möte med Sida

Den 29 november hölls ett möte med den svenska delegationen till IPU och biståndsmyndigheten Sida eftersom Sida är en av de största bidragsgivarna till IPU. Sida har under de två senaste avtalsperioderna gett en form av programstöd tillsammans med andra givare (institutionella, multilaterala och civilsamhällesaktörer) till ett antal av IPU:s strategiska mål. Sidas bidrag för perioden 2019–2021 innebar att myndigheten stod för nästan 10 procent av unionens totala budget, med satsningar på följande målområden:

• stärka parlament

• förespråka och främja jämställdhet

• förespråka och skydda mänskliga rättigheter

• bidra till fredsbyggande, konfliktförebyggande och mänsklig säkerhet

• bidra till unga människors representation och inflytande i parlament

• bygga parlamentariskt stöd för de globala utvecklingsmålen med särskilt fokus på hälsa och klimat.

Sida beslutade under våren 2022 om ytterligare långtidsstöd till IPU, eftersom den tidigare avtalsperioden löpte ut i slutet på 2021. Sida tecknade ett nytt samarbetsavtal med IPU från och med april 2022 till och med 2024 med en total volym om 40 miljoner kronor. I korthet innebär det en knapp minskning på det totala stödet för IPU, men i praktiken så gott som oförändrad volym. Under mötet med den svenska delegationen till IPU redogjorde medarbetare på Sida för bakgrunden till det omfattande stödet från Sida till IPU, som bland annat grundar sig på att ytterst få organisationer är engagerade i arbetet med att stärka parlamentarismen internationellt.

Från delegationens sida återrapporterade delegationens ordförande, Arin Karapet (M) och Janine Alm Ericson (MP) från delegationens arbete under IPU församlingen i Luanda. Bland annat redogjorde man för hur IPU under församlingen fick en ny president, Tulia Ackson, talman i Tanzanias parlament. Vidare berördes de utmaningar, inte minst av demografisk art, som värdlandet Angola står inför samt de bilaterala möten som den svenska IPU- delegationen hade med företrädare för Myanmars parlament och med olika muslimska länders parlamentariker.

Seminarieverksamhet

Enligt ett beslut på ett delegationsmöte den 17 september 2019 ska den svenska IPU-delegationen arbeta strategiskt och fokusera på ett antal utvalda frågor. Delegationen har bland annat valt att fokusera på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet samt handel. Delegationen har därför organiserat en serie seminarier under 2023.

Den 4 oktober samarrangerade den svenska delegationen till IPU och den svenska delegationen till Europarådets parlamentariska församling (PACE) ett seminarium med Hardy Merriman från den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council om demokratins utmaningar. Ett särskilt fokus låg på civil olydnad

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

och hur det civila samhället med fredliga medel kan komma till försvar för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Vid ett lunchseminarium den 17 oktober gästades IPU-delegationen av Gus Hosein, som leder organisationen Privacy International. Organisationen arbetar bland annat med att uppmärksamma hur artificiell intelligens (AI) används för att militarisera informationsteknologin. Denna utveckling tog riktig fart efter attackerna i USA den 11 september 2001. Efter terrordåden ökade den elektroniska övervakningen kraftigt globalt. Biometri och ansiktsigenkänning har blivit allt vanligare även om problemen med att värna den personliga integriteten i dessa sammanhang fortfarande inte är lösta.

Den nya tekniken har snabbt fått global spridning och används även av mer auktoritära stater som Kina, Iran och Ryssland. Rent tekniskt anses Israel ligga i framkant, men länder som Iran och Nordkorea är inte långt efter när det gäller att nyttja och förfina AI-tekniken. Inte minst försvarsindustrin har fått upp ögonen för AI:s möjligheter, och i dag investeras det kraftigt i denna teknik.

Den nya tekniken kan bland annat leda till näthat, hackning eller nedstängda webbsidor samtidigt som medborgarnas personliga integritet hotas att kränkas. Digitala rättigheter och digital integritet är i högsta grad hotade av denna utveckling, enligt Privacy International..Från Privacy International deltog Gus Hosein, och Joanna Oniszk under seminariet på riksdagen och fokus för diskussionerna blev som väntat militariseringen av informations och kommunikationsteknologi (IKT), dvs hur tekniken gått från mer konsument perspektiv och utveckling till att användas som vapen i form av övervakning och nu också AI.

Lunchseminariet den 17 oktober modererades av delegationens ordförande och var välbesökt av både ledamöter från den svenska delegationen från IPU och ledamöter från försvarsutskottet, som också bjudits in till seminariet.

Digitalt möte om koranbränningar

Den 15 december hade IPU-delegationens ordförande Margareta Cederfelt ett möte med Sarah Markiewicz, från IPU:s arbetsgrupp för interreligiös dialog. Bakgrunden var koranbränningarna i Sverige och vilka konsekvenser det har fått. Bland annat konstaterades att samtidigt som Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest sekulariserade länder, kan religiösa spörsmål väcka sådana upprörda känslor både nationellt och internationellt. Till en del handlar det om den vittgående svenska yttrandefriheten i kombination med att Sverige sedan länge har avskaffat förbudet mot blasfemi. Frågan om koranbränningar har debatterats vid ett flertal tillfällen i riksdagen, men några planer att, som i Danmark, införa förbud mot att bränna religiösa skrifter är för närvarande inte aktuella i Sverige; här väger fortfarande den grundlagsskyddade yttrandefriheten tyngre och det sätts fortfarande stora förhoppningar till dialogen som medel för att lösa konflikter. Dessutom har en utredning tillsats som ska undersöka om brännandet av heliga skrifter möjligen skulle kunna falla under ordningslagen eller inom lagen mot förargelseväckande beteende, men inget

2023/24:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA
	DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023
	konkret har ännu framkommit. Mötet avhandlade också den svenska invand-
	ringspolitiken och de förändringar den nu står inför samt synen på muslimer i
	allmänhet i Sverige.

Framåtblickande

Interparlamentariska unionen fortsätter sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor och hållbarhetsfrågor. Inom ramen för demokratifrågor fortsätter IPU att aktivt prioritera att få in fler kvinnor och yngre ledamöter i politiska församlingar. Agenda 2030 kommer även fortsättningsvis att stå i fokus för organisationen.

Det svenska engagemanget i unionen är stort – Sverige fortsätter att ge ett starkt stöd inte bara i form av engagemang och arbete, utan även genom Sidas fortsatta ekonomiska satsning och stöd till IPU.

Delegationen ser fram emot att få fortsätta återrapportera och debattera sitt arbete i riksdagens kammare.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN OCH DEN SVENSKA	2023/24:RS3
DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2023

Nyligen genomförda och kommande församlingsmöten

Den 141:a församlingen i Belgrad, Serbien, den 13–17 oktober 2019

Den 142:a församlingen, (digital), den 26–30 maj 2021

Den 143:e församlingen i Madrid, Spanien, den 26–30 november 2021

Den 144:e församlingen i Nusa Dua, Indonesien, den 20–24 mars 2022

Den 145:e församlingen i Kigali, Rwanda, den 11–15 oktober 2022

Den 146:e församlingen i Manama, Bahrain, den 11–15 mars 2023

Den 147:e församlingen i Luanda, Angola, den 23–27 oktober 2023

Den 148:e församlingen i Genève, Schweiz, den 23–27 mars 2024

2023/24:RS3

BILAGA 1

Resolution antagen i IPU:s första utskott under 146:e församlingen

RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S FÖRSTA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN BILAGA 1

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 1 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S FÖRSTA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S FÖRSTA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN BILAGA 1

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 1 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S FÖRSTA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN

2023/24:RS3

BILAGA 2

Resolution antagen i IPU:s andra utskott under 146:e församlingen

2023/24:RS3

BILAGA 2 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S ANDRA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S ANDRA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN BILAGA 2

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 2 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S ANDRA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S ANDRA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN BILAGA 2

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 2 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S ANDRA UTSKOTT UNDER 146:E FÖRSAMLINGEN

2023/24:RS3

BILAGA 3

Resolution antagen i IPU:s tredje utskott under 147:e församlingen

2023/24:RS3

BILAGA 3 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S TREDJE UTSKOTT UNDER 147:E FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S TREDJE UTSKOTT UNDER 147:E FÖRSAMLINGEN BILAGA 3

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 3 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S TREDJE UTSKOTT UNDER 147:E FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S TREDJE UTSKOTT UNDER 147:E FÖRSAMLINGEN BILAGA 3

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 3 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S TREDJE UTSKOTT UNDER 147:E FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S TREDJE UTSKOTT UNDER 147:E FÖRSAMLINGEN BILAGA 3

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 3 RESOLUTION ANTAGEN I IPU:S TREDJE UTSKOTT UNDER 147:E FÖRSAMLINGEN

2023/24:RS3

BILAGA 4

Särskilt brådskande ämne antaget under

IPU:s 146:e församling

2023/24:RS3

BILAGA 4 SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPU:S 146:E FÖRSAMLING

SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPU:S 146:E FÖRSAMLING BILAGA 4

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 4 SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPU:S 146:E FÖRSAMLING

SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPU:S 146:E FÖRSAMLING BILAGA 4

2023/24:RS3

2023/24:RS3

BILAGA 5

Slutdokument om antiterror antaget under IPU:s 147:e församling

SLUTDOKUMENT OM ANTITERROR ANTAGET UNDER IPU:S 147:E FÖRSAMLING BILAGA 5

2023/24:RS3

Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2024