Ökad motståndskraft i betalningssystemet

Prop. 2023/24:8 3. den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av bolaget,

4.den som ska ingå i styrelsen eller vara verkställande direktör, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av bolaget och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,

5.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda bolaget, och

6.bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

4 § Vid bedömningen enligt 3 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1.innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Godkännande av bolagsordning

5 § Frågan om godkännande av bolagsordning ska prövas i samband med prövning av om aktiebolaget ska få tillstånd att bedriva clearingverksamhet.

Ett clearingbolag som har beslutat att ändra sin bolagsordning ska ansöka om godkännande av ändringen. Ändringen ska godkännas om den inte strider mot denna lag eller någon annan författning. En sådan ändring får inte registreras innan den har godkänts.

Organisation

6 § Ett clearingbolag ska ha

1.en styrelse med minst tre ledamöter,

2.en verkställande direktör, och

3.minst en revisor som utses av stämman.

En revisor ska vara auktoriserad eller godkänd. Minst en revisor som stämman utsett ska vara auktoriserad.

7 § För ett clearingbolag som är ett privat aktiebolag gäller skyldigheterna enligt 8 kap. 46 a och 46 b §§ aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör skyldigheterna.

Ansökan om tillstånd

8 § Ansökan om tillstånd får göras innan aktiebolaget har registrerats. Om en ansökan har gjorts inom sex månader från det att stiftelseurkunden undertecknades, räknas den tid som anges i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) från tillståndsbeslutet.

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar verksamheten,

3.bolagsordningen, och

4.clearingbolagets interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

2 § Ett clearingbolag och dess uppdragstagare ska lämna de uppgifter som Finansinspektionen begär för sin tillsyn.

Platsbesök

3 § Finansinspektionen får genomföra en undersökning på plats hos ett clearingbolag eller dess uppdragstagare, om det behövs för tillsynen.

Samarbete och utbyte av information

4 § Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med utländska myndigheter som utövar tillsyn över eller övervakar clearing- verksamhet.

Revision

5 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett clearingbolag. Inspektionen får återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

En förordnad revisor har rätt till skäligt arvode av clearingbolaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Sammankallande av styrelse eller kallelse till extra stämma

6 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett clearingbolag. Finansinspektionen får begära att styrelsen kallar till extra bolags-

stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspek- tionen utfärda kallelsen.

Företrädare för Finansinspektionen får

1.närvara vid bolagsstämma,

2.närvara vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat, och

3.delta i överläggningar.

Avgifter till Finansinspektionen

7 § Ett clearingbolag ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt denna lag och Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag.

Särskilt om prövning av ägares lämplighet

8 § För ett clearingbolag ska bestämmelserna om ägarprövning i 14 kap. 1 §, 2 § första och andra styckena, 2 b och 3 §§, 4 § första och tredje

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8 styckena och 5–9 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om kreditinstitut i den lagen ska då avse clearingbolag.

6 kap. Ingripanden

Ingripanden mot clearingbolag och vissa fysiska personer

1 § Om ett clearingbolag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar bolagets verksamhet, bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten, får Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen får då

–utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i verksamheten i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,

–meddela ett förbud mot att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, får tillståndet återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

2 § Vid valet av ingripande ska 15 kap. 1 b och 1 c §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om kreditinstitut i den lagen ska då avse clearingbolag.

3 § Om en styrelseledamot eller verkställande direktör inte uppfyller kraven i 2 kap. 3 § 4, får Finansinspektionen förelägga clearingbolaget att vidta rättelse. Om rättelse inte görs får inspektionen återkalla bolagets tillstånd. Detsamma gäller om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 3 § 5.

I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess att clearingbolaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande

	direktör.
	4 § Finansinspektionen får återkalla tillståndet om ett clearingbolag
	1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan
	har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,
	2. inte inom ett år från den dag tillstånd beviljades har börjat bedriva
	sådan verksamhet som tillståndet avser,
	3. har förklarat sig avstå från tillståndet,
	4. har överlåtit den tillståndspliktiga verksamheten,
	5. under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan
	verksamhet som tillståndet avser,
	6. har försatts i konkurs eller tvångslikvidation, eller
	7. har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något
	annat otillbörligt sätt.
	I de fall som avses i första stycket 2, 5 och 7 får i stället varning
12	meddelas, om det är tillräckligt.
12

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)	Prop. 2023/24:8
	om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden1

dels att 19–21 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast efter 18 kap. 12 § ska utgå,

dels att rubriken närmast före 22 kap. ska lyda ”FJÄRDE AVDELNINGEN Vissa gemensamma bestämmelser”,

dels att 1 kap. 1 a, 4 b, 4 c, 11, 12 och 13 §§, 23 kap. 1, 2, 4, 7, 11, 12 och 15 §§, 24 kap. 1, 3, 5–7 och 8 a §§, 25 kap. 1, 4, 5, 8, 9, 11 och 16 §§ och rubrikerna närmast före 25 kap. 1 och 16 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 a §2

För	clearingverksamhet som	För centrala motparter gäller
består	i att fortlöpande träda in	följande bestämmelser i denna lag:
som motpart till både köpare och
säljare	av finansiella instrument
gäller endast följande bestäm-
melser i denna lag:

–1 kap. 11 och 12–14 §§ om tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar,

–23 kap. 1 § första och andra styckena, 2 §, 4 § första stycket samt 7, 11, 12 och 14 §§ om tillsyn,

– 25 kap. 1 och 1 i §§, 2 § andra			– 25 kap. 1, 1 i, 2, 2 a, 6, 8–11,
stycket, 6, 8–11, 17, 25–28		och	17, 25–28 och 29 §§ om
29 §§ om ingripanden, och			ingripanden, och
– 26 kap. 1 § om överklagande.
Även 25 kap. 2 § första stycket
och 2 a § ska tillämpas om ett
företag som driver sådan verk-
samhet som avses i första stycket
eller en person som avses i 25 kap.
1 i § har åsidosatt sina skyldigheter
enligt	Europaparlamentets	och
rådets förordning (EU) 2021/23 av
den 16 december 2020 om en ram
för återhämtning och resolution av
centrala motparter och om ändring
av	förordningarna (EU)	nr
Senaste lydelse av
19 kap. 3 § 2009:365		20 kap. 3 § 2013:288
19 kap. 4 § 2022:676		20 kap. 8 § 2017:678
19 kap. 7 a § 2014:554		21 kap. 2 § 2016:61
19 kap. 7 b § 2014:554		rubriken närmast före 19 kap. 7 b § 2014:554.
19 kap. 10 § 2018:728				15
2 Senaste lydelse 2022:743. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena tas bort.

Prop. 2023/24:8

1095/2010,

(EU)

648/2012,

(EU) nr 600/2014, (EU) nr

806/2014

och

(EU)

2015/2365

samt

direktiven

2002/47/EG,

2004/25/EG,

2007/36/EG,

2014/59/EU och (EU) 2017/1132

(förordningen

återhämtning

och resolution av centrala mot-

parter).

Ytterligare

bestämmelser

Ytterligare

bestämmelser

för

sådan

clearingverksamhet

som

centrala motparter finns i

avses i första stycket finns i

– Europaparlamentets och rådets

Europaparlamentets

och rådets

förordning (EU) nr 648/2012 av

den 4 juli 2012 om OTC-derivat,

centrala motparter och transak-

tionsregister och lagen (2013:287)

med kompletterande bestämmelser

till EU:s förordning om OTC-

derivat,

centrala

motparter

och

derivat,

centrala motparter

och

transaktionsregister, och

transaktionsregister.

– Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2021/23 av

den 16 december 2020 om en ram

för återhämtning och resolution av

centrala motparter och om ändring

av förordningarna

(EU)

1095/2010,

(EU)

648/2012,

(EU) nr 600/2014, (EU) nr

806/2014

och

(EU)

2015/2365

samt

direktiven

2002/47/EG,

2004/25/EG,

2007/36/EG,

2014/59/EU och (EU) 2017/1132

(förordningen

återhämtning

och resolution av centrala mot-

parter).

Denna lag gäller inte för sådan clearingverksamhet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad

värdepappersavvecklingi Europeiska unionen och om värde- papperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (förordningen om värdepappers- centraler).

4 b §3	Prop. 2023/24:8
I denna lag betyder
anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med
ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag
som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags
räkning

1.marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2.ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

3.placera finansiella instrument, eller

4.tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation,

clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1.tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

2.verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt

bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

3 Senaste lydelse 2022:743.

Prop. 2023/24:8 marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,

reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1.Europeiska unionen,

2.en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3.när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4.en särskild funktion för flera stater inom EES,

5.en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och

6.Europeiska investeringsbanken,

systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organiserad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system,

tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES,

utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansierings- rörelse,

värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holding- företag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförord- ningen, och

värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.

4 c §4

I denna lag betyder clearingverksamhet: fortlöpande

verksamhet som består i att

1. på clearingdeltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i svensk eller utländsk valuta,

2.träda in som motpart till både köpare och säljare av finansiella instrument, eller

3.på annat väsentligt sätt ansvara för att förpliktelserna avvecklas genom överförande av likvid eller instrument,

handel för egen räkning: handel med utnyttjande av egna tillgångar som leder till transaktioner med ett eller flera finansiella instrument,

investeringsrådgivning: tillhandahållande av personliga rekommenda- tioner till en kund i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument,

investeringstjänster och investeringsverksamheter: de tjänster och verk- samheter som anges i 2 kap. 1 §, i fråga om de instrument som avses i 1 kap. 4 §,

portföljförvaltning: förvaltning av ett eller flera finansiella instrument på diskretionär basis enligt uppdrag från enskilda kunder,

sidotjänster: de tjänster som anges i 2 kap. 2 §,

sidoverksamheter:	sidoverksamheter:
1. för ett värdepappersbolag de	1. för ett värdepappersbolag de
verksamheter som anges i 2 kap. 3	verksamheter som anges i 2 kap. 3
och 4 §§,	och 4 §§, och
2. för en börs de verksamheter	2. för en börs de verksamheter
som anges i 13 kap. 12 §, och	som anges i 13 kap. 12 §,

3.för en clearingorganisation de verksamheter som anges i 20 kap.

7 §,

4Senaste lydelse 2017:679.

Prop. 2023/24:8

institut eller ett utländskt värdepappersföretag vid tidpunkten för utfärdan- det av dessa, och

värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt till- handahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet.

			11 §5
Den som är eller har varit knuten				Den som är eller har varit knuten
till ett värdepappersbolag, en börs,				till ett värdepappersbolag, en börs,
en leverantör av datarapporter-				en leverantör av datarapporterings-
ingstjänster eller en clearingorga-				tjänster eller en central motpart
nisation	som	anställd	eller	som anställd eller uppdragstagare
uppdragstagare får inte obehörigen				får inte obehörigen röja eller ut-
röja eller utnyttja vad han eller hon				nyttja vad han eller hon i anställ-
i anställningen eller under upp-				ningen eller under uppdraget har
draget har fått veta om någon				fått veta om någon annans affärs-
annans	affärsförhållanden		eller	förhållanden eller personliga för-
personliga förhållanden.				hållanden.

Uppgift i en anmälan eller en utsaga om en misstänkt överträdelse av en bestämmelse som gäller för verksamheten får inte obehörigen röjas, om uppgiften kan avslöja anmälarens eller den anmäldes identitet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar

att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.
	12 §6
Ett	värdepappersbolag, en börs	Ett värdepappersbolag, en börs
och	en clearingorganisation är	och en central motpart är skyldiga
skyldiga att lämna ut uppgifter om		att lämna ut uppgifter om enskildas
enskildas förhållanden till före-		förhållanden till företaget, om det
taget, om det under en utredning		under en utredning enligt bestäm-
enligt bestämmelserna om för-		melserna om förundersökning	i
undersökning i brottmål begärs av		brottmål begärs av undersöknings-
undersökningsledaren eller om det		ledaren eller om det begärs av
begärs av åklagare i ett ärende om		åklagare i ett ärende om rättslig
rättslig hjälp i brottmål, på fram-		hjälp i brottmål, på framställning av
ställning av en annan stat eller en		en annan stat eller en mellanfolklig
mellanfolklig domstol, eller i ett		domstol, eller i ett ärende om
ärende om erkännande och verk-		erkännande och verkställighet	av
ställighet av en europeisk utred-		en europeisk utredningsorder. Upp-
ningsorder. Uppgifterna ska lämnas		gifterna ska lämnas ut utan
ut utan dröjsmål och i elektronisk		dröjsmål och i elektronisk form.
form.

5Senaste lydelse 2017:679.

6Senaste lydelse 2018:1793.

	13 §7		Prop. 2023/24:8
Den undersökningsledare	eller	Den undersökningsledare	eller
åklagare som begär uppgifter enligt		åklagare som begär uppgifter enligt
12 § får besluta att värdepappers-		12 § får besluta att värdepappers-
bolaget, börsen eller clearingorg-		bolaget, börsen eller den centrala
anisationen samt dess styrelse-		motparten samt dess styrelseleda-
ledamöter och anställda inte får röja		möter och anställda inte får röja för
för kunden eller för någon utom-		kunden eller för någon utom-
stående att uppgifter har lämnats		stående att uppgifter har lämnats
enligt 12 § eller att det pågår en		enligt 12 § eller att det pågår en
förundersökning, ett ärende	om	förundersökning, ett ärende	om
rättslig hjälp i brottmål eller ett		rättslig hjälp i brottmål eller ett
ärende om erkännande och verk-		ärende om erkännande och verk-
ställighet av en europeisk utred-		ställighet av en europeisk utred-
ningsorder.		ningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tids- begränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utrednings- ordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

23kap.

1§8

Finansinspektionen har tillsyn över

–värdepappersinstitut,

–börser,

–leverantörer av datarapporteringstjänster, när Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om marknader för finansiella instrument,

– clearingorganisationer, och

– centrala motparter, och

–sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige.

För	svenska värdepappersins-			För	svenska värdepappersins-
titut, börser, leverantörer av data-				titut, börser, leverantörer av data-
rapporteringstjänster		och	svenska	rapporteringstjänster		och svenska
clearingorganisationer			omfattar	centrala motparter omfattar till-
tillsynen att rörelsen drivs enligt				synen att rörelsen drivs enligt
denna lag, andra författningar som				denna lag, andra författningar som
reglerar	företagets	verksamhet,		reglerar	företagets	verksamhet,

7Senaste lydelse 2017:1011.

8 Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8

företagets bolagsordning,	stadgar	företagets bolagsordning,	stadgar
eller reglemente och	interna	eller reglemente och	interna
instruktioner som har sin grund i en		instruktioner som har sin grund i en
författning som reglerar företagets		författning som reglerar företagets
verksamhet.		verksamhet.
För ett utländskt företag som		För ett utländskt företag som
driver värdepappersrörelse eller en		driver värdepappersrörelse eller en
reglerad marknad eller clearing-		reglerad marknad från filial i
verksamhet från filial i Sverige om-		Sverige omfattar tillsynen att före-
fattar tillsynen att företaget följer		taget följer de lagar och andra för-
de lagar och andra författningar		fattningar som gäller för företagets
som gäller för företagets verk-		verksamhet i Sverige.
samhet i Sverige.

Finansinspektionen har därutöver tillsyn över att bestämmelserna om

regelbunden finansiell information i 16 kap. följs.
					2 §9
Värdepappersinstitut,				börser,		Värdepappersinstitut,			börser,
leverantörer av			datarapporterings-			leverantörer av		datarapporterings-
tjänster	som		Finansinspektionen			tjänster	som	Finansinspektionen
har tillsyn över, clearingorganisa-						har tillsyn över, centrala motparter
tioner	samt		sådana	utländska		samt sådana utländska företag som
företag som har tillstånd att driva						har tillstånd att driva en reglerad
en reglerad marknad från filial i						marknad från filial i Sverige ska
Sverige ska lämna Finansin-						lämna Finansinspektionen upplys-
spektionen		upplysningar		om sin		ningar om sin verksamhet och
verksamhet och därmed samman-						därmed sammanhängande omstän-
hängande		omständigheter			enligt	digheter	enligt	föreskrifter som
föreskrifter		som meddelats			med	meddelats med stöd av lagen.

stöd av lagen.

Värdepappersinstitut, börser och sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen sådana upplysningar om emittenter som har samband med kontrollen av att emittenterna fullgör sin informationsskyldighet enligt artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Företagen ska, utöver det som anges i första och andra styckena, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

Finansinspektionen får även begära sådana upplysningar som avses i första och tredje styckena av personer som är anställda hos de företag som avses i första stycket samt av personer som är anställda i företag som avses i 6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

4§10

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersök- ning hos

9Senaste lydelse 2020:1157.

10Senaste lydelse 2021:500.

1.ett värdepappersinstitut,

2.en börs,

3.en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över,

4. en clearingorganisation,

4. en central motpart,

5.ett sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6.en emittent som enligt 16 kap. 1–3 §§ omfattas av skyldigheten enligt samma kapitel att upprätta och offentliggöra regelbunden finansiell infor- mation.

Finansinspektionen får även genomföra en undersökning hos ett anknutet ombud eller hos ett företag som har fått i uppdrag av ett värdepappersinstitut att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av institutet.

Innan en undersökning genomförs hos ett utländskt företag som har inrättat filial enligt 4 kap. 1 § första stycket 1, ska Finansinspektionen samråda med behörig myndighet i det land inom EES som har auktoriserat det utländska företaget.

7§11

Finansinspektionen har rätt att			Finansinspektionen har rätt att
förordna en eller flera revisorer att			förordna en eller flera revisorer att
tillsammans	med övriga revisorer		tillsammans	med övriga revisorer
delta i revisionen av ett svenskt			delta i revisionen av ett svenskt
värdepappersinstitut, en börs, en			värdepappersinstitut, en börs, en
leverantör	av	datarapporterings-	leverantör	av	datarapporterings-
tjänster som		Finansinspektionen	tjänster som		Finansinspektionen
har tillsyn över eller en svensk			har tillsyn över eller en svensk
clearingorganisation. Inspektionen			central motpart. Inspektionen får
får när som helst återkalla ett sådant			när som helst återkalla ett sådant
förordnande och utse en ny revisor.			förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

11 §

Finansinspektionen får samman-	Finansinspektionen får samman-
kalla styrelsen i ett svenskt värde-	kalla styrelsen i ett svenskt värde-
pappersinstitut, en börs eller en	pappersinstitut, en börs eller en
svensk clearingorganisation. In-	svensk central motpart. Inspektion-
spektionen får även begära att	en får även begära att styrelsen
styrelsen kallar till extra stämma.	kallar till extra stämma. Om
Om styrelsen inte rättar sig efter en	styrelsen inte rättar sig efter en
sådan begäran, får inspektionen	sådan begäran, får inspektionen
utfärda kallelsen.	utfärda kallelsen.

Företrädare för Finansinspektionen får närvara vid stämma och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.

11Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8

12§12

Värdepappersinstitut,			börser,	Värdepappersinstitut,			börser,
leverantörer av		datarapporterings-		leverantörer av		datarapporterings-
tjänster	som	Finansinspektionen		tjänster	som	Finansinspektionen
har tillsyn över, clearingorganis-				har tillsyn över, centrala motparter
ationer	samt	sådana	utländska	samt sådana utländska företag som
företag som har tillstånd att driva				har tillstånd att driva en reglerad
en reglerad marknad från filial i				marknad från filial i Sverige ska
Sverige ska med årliga avgifter				med	årliga	avgifter bekosta
bekosta Finansinspektionens verk-				Finansinspektionens			verksamhet
samhet samt Statistiska central-				samt Statistiska centralbyråns verk-
byråns	verksamhet enligt lagen			samhet enligt lagen (2014:484) om
(2014:484) om en databas för				en databas för övervakning av och
övervakning av och tillsyn över				tillsyn över finansmarknaderna.
finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt

1.denna lag,

2.förordningen om marknader för finansiella instrument, och

3.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.

15§13

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första och andra styckena och när upplysningarna ska lämnas,

2.hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § och artikel 26.6 i den delegerade förordningen till MiFID II ska fullgöras,

3.produktingripande enligt artikel 42 i förordningen om marknader för finansiella instrument,

4.vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 d §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,

5. löpande bokföring, årsbokslut		5. löpande bokföring, årsbokslut
och årsredovisning hos börser,		och årsredovisning hos börser och
clearingorganisationer	samt	hos sådana utländska företag som
sådana utländska företag som har		har tillstånd att driva en reglerad
tillstånd att driva en reglerad		marknad från filial i Sverige, och
marknad från filial i Sverige, och

6. sådana avgifter som avses i 12 § och 13 § första stycket.

24kap.

1 §14

Om ett direkt eller indirekt	Om ett direkt eller indirekt
förvärv av aktier eller andelar i ett	förvärv av aktier eller andelar i ett
värdepappersbolag, en börs eller en	värdepappersbolag eller en börs

12Senaste lydelse 2023:94.

13Senaste lydelse 2020:1157.

14Senaste lydelse 2009:365.

skulle medföra att förvärvarens Prop. 2023/24:8 sammanlagda innehav utgör ett

kvalificerat innehav, krävs tillstånd av Finansinspektionen för för- värvet. Detsamma gäller ett förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

svensk clearingorganisation, skulle medföra att förvärvarens samman- lagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, krävs tillstånd av Finans- inspektionen för förvärvet. Det- samma gäller ett förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller

2.så att företaget blir dotterföretag.

Tillstånd enligt första stycket ska inhämtas före förvärvet. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna eller andelarna. Förvärvaren ska då ansöka om tillstånd inom sex månader efter förvärvet.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

3§15

Tillstånd ska ges till förvärv som

avses i 1 §, om förvärvaren bedöms

lämplig att utöva ett väsentligt

inflytande över ledningen av ett

värdepappersbolag, en börs eller en

värdepappersbolag

eller

börs

clearingorganisation

och

det kan

och det kan antas att det tilltänkta

antas att det tilltänkta förvärvet är

förvärvet

är

ekonomiskt

sunt.

ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas

Hänsyn ska tas till förvärvarens

till förvärvarens sannolika påverk-

sannolika påverkan på verk-

an på verksamheten i värde-

samheten

värdepappersbolaget

pappersbolaget,

börsen

eller

eller börsen.

clearingorganisationen.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och

kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1. om

den

som

till följd

1. om

den

som

till

följd av

förvärvet kommer att ingå i

styrelsen för värdepappersbolaget,

styrelsen

för

värdepappersbolaget

börsen

eller

clearingorganisa-

eller börsen eller vara verkställande

tionen

eller

vara

verkställande

direktör i detta företag, eller vara

ersättare för någon av dem, har

tillräcklig insikt och erfarenhet för

att delta i ledningen av ett

att delta i ledningen av ett värde-

värdepappersbolag

eller

börs

pappersbolag, en börs eller en

och även i övrigt är lämplig för en

clearingorganisation

och

även

sådan uppgift samt om styrelsen i

övrigt är lämplig för en	sådan	sin helhet har tillräckliga kunskaper
uppgift samt om styrelsen	i sin
15 Senaste lydelse 2022:676.		25

Prop. 2023/24:8	helhet	har tillräckliga kunskaper	och erfarenheter för att leda
	och erfarenheter för att leda		företaget,
	företaget,
	2. om det finns skäl att anta att		2. om det finns skäl att anta att
	förvärvaren kommer att motverka		förvärvaren kommer att motverka
	att värdepappersbolagets, börsens		att	värdepappersbolagets	eller
	eller	clearingorganisationens	börsens rörelse drivs på ett sätt som
	rörelse drivs på ett sätt som är		är förenligt med denna lag och
	förenligt med denna lag och andra		andra	författningar som	reglerar
	författningar som reglerar före-		företagets verksamhet, och
	tagets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om det är fråga om ett värdepappersbolag och förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Om förvärvet av aktier i ett värdepappersbolag skulle leda till nära förbindelser mellan bolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

		5 §
	När ett värdepappersbolag, en	När ett värdepappersbolag eller
	börs eller en svensk clearing-	en börs får kännedom om att aktier
	organisation får kännedom om att	eller andelar i företaget förvärvats
	aktier eller andelar i företaget	enligt 1 § eller avyttrats enligt 4 §,
	förvärvats enligt 1 § eller avyttrats	ska	företaget		snarast	anmäla
	enligt 4 §, skall företaget snarast	förvärvet		eller	avyttringen		till
	anmäla förvärvet eller avyttringen	Finansinspektionen. En				börs	ska
	till Finansinspektionen. En börs	samtidigt		offentliggöra		förvärvet
	skall samtidigt offentliggöra för-	eller avyttringen.
	värvet eller avyttringen.
	När ett värdepappersbolag i annat	När ett värdepappersbolag i annat
	fall får kännedom om att det har	fall får kännedom om att det har
	nära förbindelser med någon annan,	nära förbindelser med någon annan,
	skall bolaget snarast anmäla det till	ska bolaget snarast anmäla det till
	Finansinspektionen.	Finansinspektionen.
	Ett värdepappersbolag, en börs	Ett	värdepappersbolag			och	en
	och en svensk clearingorganisation	börs ska årligen till Finansinspek-
	skall årligen till Finansinspek-	tionen anmäla namnen på de aktie-
	tionen anmäla namnen på de aktie-	eller andelsägare som har ett kvali-
	eller andelsägare som har ett	ficerat innehav av aktier eller
	kvalificerat innehav av aktier eller	andelar i		företaget samt		storleken
26	andelar i företaget samt storleken

på innehaven. En börs skall sam-	på innehaven. En börs ska sam-
tidigt offentliggöra uppgifterna.	tidigt offentliggöra uppgifterna.
	6 §

Prop. 2023/24:8

Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett värde- pappersbolag, en börs eller en svensk clearingorganisation, skall den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finans- inspektionen.

Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett värde- pappersbolag eller en börs, ska den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finansinspektionen.

7§16

Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1. om ägaren motverkar eller kan		1. om ägaren motverkar eller kan
antas komma att motverka att		antas komma att motverka att
värdepappersbolagets,	börsens	värdepappersbolagets eller börsens
eller clearingorganisationens verk-		verksamhet drivs på ett sätt som är
samhet drivs på ett sätt som är		förenligt med kraven i denna lag
förenligt med kraven i denna lag		och andra författningar som
och andra författningar som		reglerar företagets verksamhet,
reglerar företagets verksamhet,

2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3.om ägaren, när det är fråga om ett värdepappersbolag, är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

16Senaste lydelse 2022:676.

Prop. 2023/24:8

		8 a §17
Finansinspektionen får utöver det			Finansinspektionen får utöver det
som anges i 7 och 8 §§ besluta att			som anges i 7 och 8 §§ besluta att
en ägare i ett värdepappersbolag, en			en ägare i ett värdepappersbolag
börs eller en svensk clearing-			eller en börs som inte följer
organisation	som inte	följer	bestämmelserna i 1 eller 4 § ska
bestämmelserna i 1 eller 4 § ska			betala en sanktionsavgift som
betala en	sanktionsavgift	som	bestäms i enlighet med 25 kap. 9–
bestäms i enlighet med 25 kap. 9–			10 §§.
10 §§.
		25 kap.
Ingripanden mot svenska			Ingripanden mot svenska
värdepappersinstitut, börser,			värdepappersinstitut, börser,
svenska leverantörer av			svenska leverantörer av
datarapporteringstjänster och			datarapporteringstjänster och
svenska clearingorganisationer			svenska centrala motparter samt
samt vissa fysiska personer			vissa fysiska personer18

1§19

Om ett svenskt värdepappers-				Om ett svenskt värdepappers-
institut, en börs, en leverantör av				institut, en börs, en leverantör av
datarapporteringstjänster			som	datarapporteringstjänster				som
Finansinspektionen har tillsyn över				Finansinspektionen har tillsyn över
eller en svensk clearingorgani-				eller en svensk central motpart har
sation har åsidosatt sina skyldig-				åsidosatt	sina	skyldigheter enligt
heter enligt denna lag, andra				denna lag, andra författningar som
författningar som reglerar före-				reglerar	företagets		verksamhet,
tagets	verksamhet,		företagets	företagets	bolagsordning,			stadgar
bolagsordning, stadgar eller regle-				eller reglemente			eller	interna
mente	eller	interna instruktioner		instruktioner som har sin grund i en
som har sin grund i en författning				författning som reglerar företagets
som reglerar företagets verk-				verksamhet,		ska	Finansinspek-
samhet,	ska	Finansinspektionen		tionen ingripa.
ingripa.

Finansinspektionen ska då

–utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,

–meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

17Senaste lydelse 2017:679.

18Senaste lydelse 2017:679.

19Senaste lydelse 2020:1157.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med andra stycket om det är sannolikt att ett värdepappersbolag inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.

I fråga om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarappor- teringstjänster gäller bestämmelserna i artikel 27e i förordningen om marknader för finansiella instrument. Innan ett tillstånd återkallas enligt artikel 27e.1 a i förordningen på grund av att en leverantör har förklarat sig avstå från tillståndet eller inte har tillhandahållit några tjänster under de föregående sex månaderna, får Finansinspektionen först pröva om det finns skäl att ingripa mot leverantören enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

4§20

Om någon som ingår i styrelsen		Om någon som ingår i styrelsen
för ett värdepappersbolag, en börs,		för ett värdepappersbolag, en börs
en leverantör av datarapporterings-		eller en leverantör av datarappor-
tjänster som Finansinspektionen		teringstjänster	som	Finansinspek-
har tillsyn över eller en svensk		tionen har tillsyn över eller är
clearingorganisation eller är verk-		verkställande direktör inte upp-
ställande direktör inte uppfyller de		fyller de krav som anges i 3 kap. 1 §
krav som anges i 3 kap. 1 § första		första stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och
stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och 19 kap.		19 kap. 3 § 4 och artikel 27f i
3 § 4 och artikel 27f i förordningen		förordningen	om	marknader för
om marknader	för finansiella	finansiella instrument, ska Finans-
instrument, ska Finansinspektionen		inspektionen	återkalla		företagets
återkalla företagets tillstånd. Detta		tillstånd. Detta får dock göras bara
får dock göras bara om inspek-		om inspektionen först har beslutat
tionen först har beslutat att påtala		att påtala för företaget att personen
för företaget att personen eller		eller personerna		inte	uppfyller
personerna inte	uppfyller kraven	kraven och om denne eller dessa,
och om denne eller dessa, sedan en		sedan en av inspektionen bestämd
av inspektionen bestämd tid om		tid om högst tre månader har gått,
högst tre månader har gått, fort-		fortfarande finns kvar i styrelsen
farande finns kvar i styrelsen eller		eller som verkställande direktör.
som verkställande direktör.

Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § 6 och 12 kap. 2 § 5 och artikel 27f i förord- ningen om marknader för finansiella instrument.

I stället för att återkalla tillståndet, får Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Det som sägs i första och tredje styckena om verkställande direktör ska tillämpas även på en ställföreträdare för verkställande direktör.

20Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8

5§21

Finansinspektionen ska återkalla	Finansinspektionen ska återkalla
tillståndet för ett svenskt värde-	tillståndet för ett svenskt värde-
pappersinstitut, en börs eller en	pappersinstitut eller en börs om
svensk clearingorganisation om

1.företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2.företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,

3.företaget har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5. när det är fråga om svenska	5. när det är fråga om svenska
aktiebolag som har beviljats till-	aktiebolag som har beviljats till-
stånd att driva en reglerad marknad	stånd att driva en reglerad marknad,
eller clearingverksamhet, bolagets	bolagets eget kapital understiger
egna kapital understiger två tredje-	två tredjedelar av det registrerade
delar av det registrerade aktie-	aktiekapitalet och bristen inte har
kapitalet och bristen inte har täckts	täckts inom tre månader från det att
inom tre månader från det att den	den blev känd för bolaget.
blev känd för bolaget.

Om ett företags tillstånd ska återkallas på grund av sådana omständig- heter som avses i första stycket 3–5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot företaget enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

I de fall som avses i första stycket 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Vid tillämpningen av första stycket 5 ska det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551).

Om ett värdepappersinstituts eller en börs tillstånd återkallas, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten.

8§22

Finansinspektionen	får besluta		Finansinspektionen	får besluta
att ett svenskt värdepappersinstitut,			att ett svenskt värdepappersinstitut,
en börs, en leverantör av data-			en börs, en leverantör av data-
rapporteringstjänster	eller	en	rapporteringstjänster	eller	en
svensk clearingorganisation		ska	svensk central motpart ska betala
betala en sanktionsavgift om för-			en sanktionsavgift om företaget har
etaget har meddelats beslut om			meddelats beslut om

–anmärkning eller varning enligt 1 §,

–återkallelse enligt 5 § första stycket 1, eller

–varning enligt 5 § första stycket 1 och 5 jämfört med tredje stycket.

21Senaste lydelse 2020:1157.

22Senaste lydelse 2020:1157.

Detsamma gäller om en leverantör av datarapporteringstjänster har Prop. 2023/24:8 meddelats beslut om återkallelse enligt artikel 27e.1 b i förordningen om

marknader för finansiella instrument.

9§23

Sanktionsavgiften för ett svenskt			Sanktionsavgiften för ett svenskt
värdepappersinstitut, en börs,		en	värdepappersinstitut, en börs, en
leverantör av	datarapporterings-		leverantör av datarapporterings-
tjänster eller en svensk clearing-			tjänster eller en svensk central
organisation	ska fastställas	till	motpart ska fastställas till högst det
högst det högsta av			högsta av

1.ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, mot- svarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räkenskapsår, eller

3.två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöver- trädelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än

5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under företagets första verk- samhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

För värdepappersinstitut får avgiften inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § denna lag eller 6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Avgiften tillfaller staten.
	11 §
Om ett svenskt värdepappers-		Om ett svenskt värdepappers-
institut, en börs eller en svensk		institut, en börs eller en svensk
clearingorganisation	inte lämnar	central motpart inte lämnar de
de upplysningar som	föreskrivits	upplysningar som föreskrivits med
med stöd av 23 kap. 15 § 1 i tid, får		stöd av 23 kap. 15 § 1 i tid, får
Finansinspektionen besluta att före-		Finansinspektionen besluta att
taget skall betala en försenings-		företaget ska betala en försenings-
avgift med högst 100 000 kronor.		avgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.

Ingripande mot utländska företag som driver en reglerad marknad eller clearingverksam- het

Ingripande mot utländska företag som driver en reglerad marknad

16§24

Om ett utländskt företag som har	Om ett utländskt företag som har
tillstånd att driva en reglerad	tillstånd att driva en reglerad
marknad eller clearingverksamhet	marknad från filial i Sverige har

23Senaste lydelse 2020:1157.

24 Senaste lydelse 2017:679.


2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)		Prop. 2023/24:8
	om utländska filialer m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 och 12		§§ lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

3 §1

Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1.för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansierings- rörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5. för börser och clearingorg-	5. för börser 12 kap. 9 § lagen om
anisationer 12 kap. 9 § och 19	värdepappersmarknaden,
kap. 12 § lagen om värdepappers-
marknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare

av alternativa investeringsfonder,
11. för	företag	som driver	11. för	företag	som driver
verksamhet	med	konsument-	verksamhet	med	konsument-
krediter 2 och 8 §§ lagen			krediter 2 och 8 §§ lagen
(2014:275)	om viss	verksamhet	(2014:275)	om viss	verksamhet
med konsumentkrediter, och			med konsumentkrediter,
12. för företag som driver verk-			12. för företag som driver verk-
samhet med bostadskrediter 2 kap.			samhet med bostadskrediter 2 kap.
7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen			7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen
(2016:1024) om verksamhet med			(2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter.			bostadskrediter, och
			13. för clearingbolag 1 kap. 2 §

lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar.

1 Senaste lydelse 2020:1032.

Prop. 2023/24:8	12 §2
	Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska

granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om verksamheten i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 § andra stycket revisionslagen (1999:1079).

Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas

av
– lagen	(1998:293) om	utländska försäkringsgivares och			tjänste-
pensionsinstituts verksamhet i Sverige,
– lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
– lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
– lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
– lagen (2010:751) om betaltjänster,
– lagen	(2011:755)	om	– lagen	(2011:755)	om
elektroniska pengar, eller			elektroniska pengar,
– lagen (2013:561) om förvaltare			– lagen (2013:561) om förvaltare
av alternativa investeringsfonder.			av alternativa	investeringsfonder,
			eller

– lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovisningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

34	2 Senaste lydelse 2020:1032


2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) Prop. 2023/24:8
	om insättningsgaranti
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

9 §1

Ersättning enligt garantin betalas av garantimyndigheten.

Ersättningar ska, om inget annat följer av 9 a eller 9 b §, göras tillgängliga för insättarna inom sju arbetsdagar från det att

1.Finansinspektionen meddelar ett sådant beslut som avses i 8 § första stycket 1,

2.institutet försätts i konkurs, eller

3.en myndighet som avses i 8 § andra stycket förklarat att insättningar hos institutet är indisponibla.

Utbetalning får göras på det sätt		Utbetalning får göras på det sätt
som garantimyndigheten anser är		som garantimyndigheten anser är
lämpligt. Garantimyndigheten får i		lämpligt. Garantimyndigheten får i
detta syfte öppna ett konto i		detta syfte öppna ett konto i
insättarens namn i ett kreditinstitut		insättarens namn i ett kreditinstitut
eller hämta uppgifter från ett		eller hämta uppgifter från ett
kreditinstitut eller en clearing-		kreditinstitut eller ett clearingbolag
organisation om konto i ett kredit-		om konto i ett kreditinstitut till
institut till vilket utbetalning av		vilket utbetalning av ersättning kan
ersättning kan göras.		göras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

1 Senaste lydelse 2016:625.

Prop. 2023/24:8

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

2 §2

Ett kontoförande institut får vidta registreringsåtgärder för egen räkning.

En	svensk	värdepapperscentral		En	svensk	värdepapperscentral
får	medge	följande	juridiska	får ge följande juridiska personer
personer rätt att som kontoförande				rätt att som kontoförande institut
institut vidta		registreringsåtgärder		vidta	registreringsåtgärder för
för annans räkning:				någon annans räkning:
1. Riksbanken och andra centralbanker,
2. svenska		och	utländska	2. svenska		och	utländska
clearingorganisationer,				centrala motparter och clearing-
				bolag,

3.värdepapperscentraler samt sådana värdepapperscentraler från tredje- land som är erkända enligt artikel 25 i förordningen om värdepappers- centraler, i den ursprungliga lydelsen,

4.värdepappersinstitut samt utländska företag som i sitt hemland får driva värdepappersrörelse,

5.fondbolag och förvaltningsbolag enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, när det gäller fondandelar, och

6.AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och utländska EES-baserade AIF- förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU, när det gäller andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar.

Utländska företag som avses i andra stycket 2 och 4 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2016:51.

2Senaste lydelse 2016:51.

2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) Prop. 2023/24:8
	om system för avveckling av förpliktelser på
	finansmarknaden

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 6, 8, 13 a och 16 §§ lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §1

I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,

anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet, eller ett likställt avvecklingssystem,

	central motpart: detsamma som i
	1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om
	värdepappersmarknaden,
clearingorganisation: ett företag	clearingbolag: detsamma som i
som har tillstånd att driva clearing-	1 kap. 1 § lagen (2023:000) om
verksamhet enligt lagen (2007:528)	clearing och avveckling av betal-
om värdepappersmarknaden eller	ningar,
förordning (EU) nr 648/2012,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande,

likställt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som Finansin- spektionen enligt 9 a § har beslutat att likställa med ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administratörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr

909/2014, i den ursprungliga lydelsen.
		4 §2
Ett avvecklingssystem ska ha en administratör.
Administratör	i	ett	Administratör	i	ett
avvecklingssystem får vara:			avvecklingssystem får vara
1. clearingorganisation,			1. central motpart och clearing-
			bolag,

2.svensk värdepapperscentral,

3.företag med tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, samt

1	Senaste lydelse 2021:468.	37
2	Senaste lydelse 2017:686.	37

Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt administreras av en central mot- part, ett clearingbolag eller en svensk värdepapperscentral ska godkännas.

Prop. 2023/24:8

4.företag med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8 eller 9 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Särskilda regler om driften av avvecklingssystem för värdepapper finns

iartikel 18.2 i förordning (EU) nr 909/2014.

6 §3

Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt administreras av en clearing- organisation eller en svensk värde- papperscentral ska godkännas.

	8 §4
Deltagare i ett	avvecklings-	Deltagare i ett avvecklings-
system får vara:		system får vara

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,

3. clearingorganisationer,	3. centrala	motparter	och
	clearingbolag,

4.svenska värdepapperscentraler,

5.företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses

i3–6,

8.andra juridiska personer som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet, och

9.clearingmedlemmar som avses i förordning (EU) nr 648/2012. Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under

betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

13 a §5
En administratör, dock inte en	En administratör, dock inte en
sådan central motpart som avses i	central	motpart, som	ställer
förordning (EU) nr 648/2012, som	säkerhet till en annan administratör
ställer säkerhet till en annan	genom pantavtal med anledning av
administratör genom pantavtal med	ett samverkande system får inte ge
anledning av ett samverkande	panthavaren rätt att förfoga över
system får inte medge panthavaren	panten på annat sätt än att
rätt att förfoga över panten på annat	panthavaren får realisera den på
sätt än att panthavaren får realisera	grund	av pantsättarens	konkurs
den på grund av pantsättarens	eller avtalsbrott.
konkurs eller avtalsbrott.

3Senaste lydelse 2016:54.

4Senaste lydelse 2021:468.

5Senaste lydelse 2014:483.

Om säkerhetsställandet i stället görs genom en säkerhetsöverlåtelse (återköpsavtal), ska den säkerhetsställande administratören se till att den överlåtna egendomen eller motsvarande egendom återförs till adminis- tratören om förvärvaren försätts i konkurs.

16 §6

Godkännande av ett avvecklingssystem ska återkallas av Finans-

inspektionen om
1. administratörens	tillstånd för		1. administratörens tillstånd som
clearingverksamhet	enligt	lagen	central	motpart enligt förordning
(2007:528) om värdepappers-			(EU) nr 648/2012, tillstånd för
marknaden eller auktorisation som			clearingverksamhet			enligt	lagen
värdepapperscentral	enligt	förord-	(2023:000) om clearing och av-
ning (EU) nr 909/2014 har åter-			veckling	av	betalningar		eller
kallats,			auktorisation		som	värdepappers-
			central enligt förordning (EU) nr
			909/2014 har återkallats,
2. administratörens	tillstånd att		2. administratörens tillstånd att
driva bank- eller finansierings-			driva bank- eller finansierings-
rörelse enligt lagen (2004:297) om			rörelse enligt lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse eller			bank- och finansieringsrörelse eller
tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8			tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8
eller 9 lagen om värdepappers-			eller 9 lagen (2007:528) om värde-
marknaden har återkallats, eller			pappersmarknaden			har återkallats,
			eller

3.avvecklingssystemet inte längre uppfyller kraven i denna lag. Finansinspektionen ska omedelbart underrätta Europeiska värde-

pappers- och marknadsmyndigheten samt Eftas övervakningsmyndighet om återkallelsen.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket

3 meddela varning i stället för att återkalla godkännandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

6Senaste lydelse 2017:686.

Prop. 2023/24:8

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2000:35) om byte av redovisnings- valuta i finansiella företag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag avses med

1.försäkringsföretag:

a)försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkrings- förening som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

b)tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsförening som omfattas av lagen (2019:742) om tjänste- pensionsföretag,

2. kreditinstitut: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank samt kreditmarknadsföretag enligt 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt företag: de företag som anges i 1 och 2 samt

a)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

b)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värde- pappersfonder,

c)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d) svensk	clearingorganisation			d) svensk central motpart enligt
enligt 1 kap. 4 b § lagen om värde-				1 kap.	4 b §	lagen		om		värde-
pappersmarknaden,				pappersmarknaden,
e) värdepapperscentral			enligt	e) värdepapperscentral						enligt
1 kap. 3 §	lagen (1998:1479) om			1 kap.	3 § lagen (1998:1479) om
värdepapperscentraler		och	konto-	värdepapperscentraler				och		konto-
föring av	finansiella	instrument,		föring av finansiella instrument,
och
f) AIF-förvaltare		som	har	f) AIF-förvaltare			som		har		till-
tillstånd enligt 3 kap.		1 §	lagen	stånd	enligt	3 kap. 1			§	lagen
(2013:561) om förvaltare av alter-				(2013:561)		om	förvaltare				av
nativa investeringsfonder,				alternativa investeringsfonder, och
				g) svenskt		clearingbolag				enligt
				1 kap.	1 § lagen		(2023:000)				om
				clearing och avveckling av betal-
				ningar,

1Senaste lydelse 2019:754.

Prop. 2023/24:8

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 10 §1

Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i

–8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

–2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

–1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

–19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

–3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

–8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

–6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

–16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

– 1 kap. 7 § lagen (2021:899)				– 1 kap. 7 § lagen (2021:899)
med kompletterande bestämmelser				med kompletterande bestämmelser
till	EU:s	förordning	om	till	EU:s	förordning	om
gräsrotsfinansiering, och				gräsrotsfinansiering,
– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746)				– 1 kap. 6 § lagen (2022:1746)
med kompletterande bestämmelser				med kompletterande bestämmelser
till EU:s förordning om en				till EU:s förordning om en
paneuropeisk			privat	paneuropeisk			privat
pensionsprodukt (PEPP-produkt).				pensionsprodukt (PEPP-produkt),
				och
				– 1 kap. 4 § lagen (2023:0000)

om clearing och avveckling av betalningar.

I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om meddelandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

1Senaste lydelse 2022:1754.


2.9	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och		Prop. 2023/24:8
	sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 30 kap. 5 och 12 d §§ offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

30kap. 5 §1

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende hos en statlig myndighet om innehav av

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsaktiebolag eller tjänstepensionsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller


3. aktier eller	andelar		i börs,	3. aktier		eller	andelar		i börs,
clearingorganisation,			svensk	central	motpart,			clearingbolag,
värdepapperscentral,		betalnings-		svensk värdepapperscentral, betal-
institut, institut	för	elektroniska		ningsinstitut, institut för elekt-
pengar eller företag som driver				roniska pengar eller företag som
verksamhet enligt lagen (2014:275)				driver	verksamhet			enligt	lagen
om viss verksamhet med kon-				(2014:275)		om	viss verksamhet
sumentkrediter	eller		lagen	med konsumentkrediter eller lagen
(2016:1024) om verksamhet med				(2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter.				bostadskrediter.

Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

12 d §2

Sekretess enligt 10 § hindrar inte		Sekretess enligt 10 § hindrar inte
att uppgifter om insättare och deras		att uppgifter om insättare och deras
insättningar lämnas till ett kredit-		insättningar lämnas till ett kredit-
institut eller en clearingorganis-		institut eller ett clearingbolag, om
ation, om uppgiften behövs för att		uppgiften behövs för att förbereda
förbereda eller genomföra utbetal-		eller genomföra utbetalningen av
ningen av ersättningen.		ersättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

1	Senaste lydelse 2019:763.	43
2	Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2022:744.	43

Prop. 2023/24:8

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av

1.12 kap. 1 § 1–4 lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2.9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

3.10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4.13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkrings- distribution,

6.5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

7.23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

8.8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkrings- verksamhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

15. artiklarna 394, 415, 416,	15. artiklarna	394,	415, 416,
430–430b och 451 i Europa-	430–430b och 451 i Europaparla-
parlamentets och rådets förordning	mentets och rådets förordning (EU)
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni	nr 575/2013 av den 26 juni 2013
2013 om tillsynskrav för kredit-	om tillsynskrav	för	kreditinstitut
institut och om ändring av förord-	och om ändring av förordning (EU)
ning (EU) nr 648/2012, och	nr 648/2012,
16. artiklarna 54 och 55 i Europa-	16. artiklarna 54 och 55 i Europa-
parlamentets och rådets förordning	parlamentets och rådets förordning
(EU) 2019/2033 av den 27 novem-	(EU) 2019/2033 av den 27 novem-
ber 2019 om tillsynskrav för värde-	ber 2019 om tillsynskrav för värde-
pappersföretag och om ändring av	pappersföretag och om ändring av
förordningarna (EU) nr 1093/2010,	förordningarna (EU) nr 1093/2010,

1Senaste lydelse 2022:1583.

Prop. 2023/24:8

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

9§1

Med finansiellt företag avses i 7 och 8 §§

1.ett svenskt företag som är

a)AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

b)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers-

marknaden,
c) clearingorganisation	enligt	c) central	motpart	enligt 1 kap.
1 kap. 4 b § lagen om	värde-	4 b § lagen	om	värdepappers-
pappersmarknaden,		marknaden,

d)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värde- pappersfonder,

e)försäkringsföretag som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

f)kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

g)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden, eller

h)värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, och

2. ett utländskt företag som hör hemma utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som, efter tillstånd från Finansinspektionen, från filial i Sverige driver motsvarande verksamhet som ett företag som avses

i1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

1Senaste lydelse 2019:771.

2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630)		Prop. 2023/24:8
	om åtgärder mot penningtvätt och finansiering
	av terrorism
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 9 a §§ och 5 kap. 12 och 13 §§ lagen
(2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4 kap.

6 §1

Följande fysiska eller juridiska personer ska på begäran av Polismyndig- heten eller Säkerhetspolisen utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism:

1. en verksamhetsutövare,

2. en clearingorganisation som 2. ett clearingbolag, bedriver clearing eller avveckling

av betalningar,

3.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar, och

4.den som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller något annat allmännyttigt ändamål.

När uppgifter har lämnats enligt 3 §, ska även andra fysiska eller juridiska personer som avses i 1 kap. 2–5 §§ lämna de uppgifter för utredningen som Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen begär.

9 a §2
En clearingorganisation som	Ett clearingbolag eller den som
bedriver clearing eller avveckling	tillhandahåller	finansiell	infra-
av betalningar eller den som till-	struktur som	avser omedelbara
handahåller finansiell infrastruktur	betalningar får inte för någon
som avser omedelbara betalningar	utomstående obehörigen		röja att
får inte för någon utomstående	uppgifter har lämnats enligt 6 §.
obehörigen röja att uppgifter har	Detsamma gäller den som är
lämnats enligt 6 §. Detsamma	verksam hos ett sådant företag.
gäller den som är verksam hos ett
sådant företag.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

1	Senaste lydelse 2022:1537.	47
2	Senaste lydelse 2022:1537.	47

Prop. 2023/24:8	3	Ärendet och dess beredning

	Den svenska lagstiftningen om clearingverksamhet är föråldrad och har
	inte anpassats till moderna förhållanden eller internationella standarder.
	Mot den bakgrunden har promemorian Ökad motståndskraft i
	betalningssystemet tagits fram inom Finansdepartementet. I den föreslås
	att det ska införas en ny lag om clearing och avveckling av betalningar. En
	sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians
	lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En
	förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns
	tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finans-
	departementet (Fi2022/02529).
	Finansdepartementet har, enligt artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget
	om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 2.1 femte strecksatsen i
	rådets beslut av den 29 juni 1998 om nationella myndigheters samråd med
	Europeiska centralbanken rörande förslag till rättsregler (98/415/EG), gett
	Europeiska centralbanken (ECB) tillfälle att yttra sig över promemorians
	förslag. Yttrandet finns tillgängligt i lagstiftningsärendet.
	I propositionen behandlas promemorians förslag.
	Lagrådet
	Regeringen beslutade den 17 maj 2023 att inhämta Lagrådets yttrande över
	de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
	Regeringen följer delvis Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas
	i avsnitt 7, 8.2, 8.3, 9.3, 9.8 och 11.3 samt i författningskommentaren. I
	förhållande till lagrådsremissen görs även vissa språkliga och
	redaktionella ändringar.
	Efter	Lagrådets	granskning	har	ändringar	gjorts	i
	ikraftträdandebestämmelserna till lagförslagen (avsnitt 2.1–2.13) och
	övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen om clearing och
	avveckling av betalningar (avsnitt 2.1). Vidare har ändringar gjorts i lagen
	(2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål (avsnitt 2.8) till följd
	av att bestämmelser om uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar
	för den som bryter mot ett sådant förbud föreslås i den nya lagen om
	clearing- och avveckling av betalningar. Regeringen bedömer att dessa
	ändringar, både författningstekniskt och i övrigt, är av sådan beskaffenhet
	att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför
	inte inhämtats.

4 Betalningar och finansiell infrastruktur

4.1 Hur en betalning går till

Alla betalningar som inte görs kontant förutsätter en mellanhand som hjälper till att förmedla betalningen mellan den betalande och den mottagande parten. Dessa mellanhänder är i sin tur beroende av en

50	finansiell infrastruktur för att betalningen ska kunna genomföras.

Prop. 2023/24:8	Med clearingverksamhet avses följande fortlöpande verksamheter: 1) att
	på clearingdeltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras
	förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i svensk eller
	utländsk valuta, eller 2) att träda in som motpart till både köpare och säljare
	av finansiella instrument, eller 3) att på annat väsentligt sätt ansvara för att
	förpliktelserna avvecklas genom överförande av likvid eller instrument
	(1 kap. 4 c § LVM). För att få driva clearingverksamhet krävs tillstånd av
	Finansinspektionen (19 kap. 1 § LVM). Tillstånd behövs dock inte för
	Riksbanken, banker, värdepappersbolag eller för clearingverksamhet som
	huvudsakligen allmänheten deltar i (19 kap. 2 § LVM). Det uppställs vissa
	förutsättningar för att få tillstånd och ställs krav på clearingorganisationens
	verksamhet och på deltagare i clearingverksamheten (19–21 kap. LVM).
	Finansinspektionens tillsyn och möjligheter till ingripande mot
	clearingorganisationer regleras i 23–25 kap. LVM.
	I Sverige finns i dag ett företag som bedriver clearing och avveckling av
	betalningar (Bankgirot).

5.2 Centrala motparter

För centrala motparter krävs inte tillstånd för clearingverksamhet enligt lagen om värdepappersmarknaden (1 kap. 1 a §). För sådan verksamhet finns i stället bestämmelser i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och lagen (2013:287) med komplet- terande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Förordningen innehåller regler om auktorisation och tillsyn av centrala motparter (avdelning III). Auktorisation och tillsyn av centrala motparter utförs av nationella tillsynsmyndigheter, Finansinspektionen i Sverige, med inflytande av tillsynskollegier, där Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och andra medlemsstaters tillsyns- myndigheter ingår. För att få auktorisation ställs krav på visst kapital (artikel 16). Därutöver innehåller förordningen bl.a. krav på centrala mot- parter avseende organisation, utkontraktering, deltagande, marginalsäker- heter och säkerheter (artiklarna 26, 27, 35, 37, 41 och 46).

I lagen om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC- derivat, centrala motparter och transaktionsregister finns bl.a. bestäm- melser om möjligheten för Finansinspektionen att ta ut en särskild avgift från en central motpart som bryter mot vissa skyldigheter enligt EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (2 kap. 1 § LVM). Finansinspektionens övriga befogenheter för tillsyn och ingripande mot centrala motparter följer av 23 kap. och 25 kap. LVM (1 kap. 1 a § LVM).

I Sverige finns en central motpart (Nasdaq Clearing).

5.3 Värdepapperscentraler

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli

2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om

värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU Prop. 2023/24:8 och förordning (EU) nr 236/2012 (VPC-förordningen) innehåller harmoni-

serade regler för värdepapperscentraler. Förordningen kompletteras i svensk rätt genom bestämmelser i lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument (kontoföringslagen). För sådan clearingverksamhet som bedrivs i värdepapperscentraler gäller inte lagen om värdepappersmarknaden (1 kap. 1 a § tredje stycket).

VPC-förordningen är tillämplig på avveckling av alla finansiella instrument och på verksamheten hos värdepapperscentraler (artikel 1.2). Med avveckling avses slutförande av en värdepapperstransaktion i syfte att reglera förpliktelserna mellan parterna i en transaktion genom överföring av kontantmedel eller värdepapper eller bådadera (artikel 2.1.7), dvs. clearing (avräkning) och avveckling av värdepapper och betalningar som har samband med sådana transaktioner (prop. 2015/16:10 s. 149–151). Däremot är förordningen inte tillämplig på avveckling av betalningar som inte är hänförliga till värdepapper (samma prop. s. 134 och 149–151).

En värdepapperscentral definieras som en juridisk person som dels bedriver ett avvecklingssystem för värdepapper, dels tillhandahåller minst ytterligare en tjänst i form av registrering av värdepapper i ett kontobaserat system eller tillhandahållande och förande av värdepapperskonton på högsta nivå (artikel 2.1 och avsnitt A i bilagan till förordningen). Enligt förordningen ska en värdepapperscentral ha tillstånd och stå under tillsyn, vilket i Sverige utförs av Finansinspektionen (artikel 10). Därutöver innehåller förordningen också ett antal krav på värdepapperscentraler och deras verksamhet. Det finns bl.a. regler om styrning, utkontraktering, riskhantering och kapitalkrav (artiklarna 26, 27, 30 och 42–47). I konto- föringslagen finns bl.a. bestämmelser om tillsyn och ingripande mot värdepapperscentraler (9 kap.).

I Sverige finns en värdepapperscentral (Euroclear).

5.4Clearing- och avvecklingssystem

EG-direktivet 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (finalitydirektivet) har i svensk rätt genomförts genom lagen (1999:1309) om system för avveckling av för- pliktelser på finansmarknaden (avvecklingslagen). Avvecklingslagen gäller för anmälan, godkännande och likställande av system för clearing och avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument, dvs. avvecklingssystem (1 §).

Ett avvecklingssystem ska ha tre eller flera deltagare förutom administ- ratören, och ha tillfredsställande gemensamma regler om standardiserade arrangemang för att utföra överföringsuppdrag och regler om att svensk lag ska vara tillämplig på systemet (5 §). I lagen regleras vem som kan vara administratör, dvs. som ansvarar för verksamheten i systemet, respektive vem som kan vara deltagare i systemet (4 och 8 §§). Efter ansökan av en administratör får Finansinspektionen, efter att Riksbanken fått tillfälle att yttra sig, godkänna ett avvecklingssystem. Riksbanken får driva avvecklingssystem utan Finansinspektionens godkännande (3 §). Ett

Nuvarande definition av clearingverksamhet innebär vidare att omedel- bara betalningar, som förväntas öka i omfattning, inte kommer omfattas av krav på tillstånd. Det beror på att omedelbara betalningar förmedlas en och en, utan någon avräkning, och att avvecklingen framöver kommer ske hos Riksbanken och inte hos en clearingorganisation. Det innebär att vissa betalningssätt därmed inte omfattas av det tillståndspliktiga området.

Därtill kommer att definitionen av vad som utgör clearingverksamhet inte överensstämmer med vad som gäller internationellt.

Sammantaget medför detta att det finns anledning att se över vilken verksamhet som ska omfattas av tillståndsplikt.

Den materiella regleringen

Regleringen av den finansiella infrastrukturen tar till stor del sin utgångs- punkt i internationella standarder – Principles for financial market infra- structures (PFMI). PFMI ges ut av Committee on Payments and Market Infrastructures (CPMI) och International Organization of Securities Commissions (Iosco). PFMI innehåller bl.a. regler för centrala motparter, värdepapperscentraler och betalningssystem.

Inom EU har de internationella standarderna för centrala motparter genomförts genom EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (skäl 90) och för värdepapperscentraler genom VPC-förordningen (skäl 6). Dessa förordningar är direkt tillämpliga.

I fråga om betalningssystem har de internationella standarderna genomförts inom EU genom ECB:s förordning (EU) nr 795/2014 av den 3 juli 2014 om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem (SIPS-förordningen, skäl 5 och 6). Inom euroområdet gäller SIPS-förord- ningen för systemviktiga betalningssystem (se avsnitt 8). I SIPS- förordningen uppställs bl.a. krav på en sund rättslig grund, styrning och regler för riskhantering. Eftersom Sverige inte har euro som valuta är ECB:s rättsakter inte tillämpliga i svensk rätt (artikel 139 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). SIPS-förordningen är därför inte tillämplig på svenska betalningssystem.

Finansinspektionen har tillsyn över clearingorganisationer och Riksbanken ansvarar för övervakning av vissa finansiella infrastruktur- system. Både Finansinspektionen och Riksbanken använder PFMI i arbetet med tillsyn och övervakning av clearingorganisationer. De interna- tionella standarderna är emellertid inte bindande och Finansinspektionen har därför ingen möjlighet att ställa krav på att ett företag ska följa dem.

Det svenska regelverket för clearingorganisationer togs fram under mitten av 1990-talet. Sedan dess har det skett stora förändringar på betalningsmarknaden. Digitaliseringen ställer högre krav på att de risker som förekommer i verksamheten kan hanteras på ett adekvat sätt, jämfört med hur behovet såg ut vid nuvarande reglerings tillkomst. Det kan gälla sådana risker som följer av verksamheten i sig, men det kan också handla om risker som följer av att stora delar av verksamheten utkontrakteras till andra aktörer, både inom och utanför den finansiella sektorn. Den befint- liga regleringen har inte heller uppdaterats i förhållande till vad som gäller internationellt. Sammantaget innebär detta att det bör säkerställas att den svenska regleringen kring clearing och avveckling av betalningar överens- stämmer med vad som gäller globalt och inom EU. Till exempel bör det

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8 ställas ökade krav på riskhantering, informations-, it- och cybersäkerhet, kapital och uppdragsavtal samt styrelsens ansvar. Sådana förändringar kan bidra till en mer tydlig reglering för såväl företag som tillsynsmyndigheter och till en ökad motståndskraft i den finansiella infrastrukturen.

7En ny lag om clearing och avveckling av betalningar

Regeringens förslag: Bestämmelserna om clearing och avveckling av betalningar ska tas in i en ny lag.

Lagen ska tillämpas på

–svenska clearingbolag, och

–filialer till utländska clearingbolag.

För filialer till utländska clearingbolag ska dock inte de bestämmelser som rörstyrelse eller aktiebolag som associationsform gälla.

Bestämmelserna om tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet, meddelande- förbud och ansvar i lagen om värdepappersmarknaden ska föras över till den nya lagen.

Bestämmelserna om clearing och avveckling av värdepapper ska tas bort ur lagen om värdepappersmarknaden.

I de bestämmelser som gäller för centrala motparter i dag ska uttrycket clearingorganisation ändras till central motpart.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Svenska Bankföreningen och Visa Europe Limited (Visa) anser att förslagets geografiska tillämpningsområde är oklart. Bankgirocentralen BGC AB (Bankgirot), Getswish AB (Getswish), P27 och Svenska Bankföreningen anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till nordisk lagstiftning och internationella standarder på området.

Bankgirot och P27 anser att bemyndigandena är alltför allmänt hållna. Finansinspektionen anser att föreskrifterna bör ta utgångspunkt i inter- nationella standarder. Riksbanken anser – i likhet med Europeiska central- banken (ECB) – att verksamhetskravens detaljgrad är för låg i flera avseenden.

Finansinspektionen anser att de bestämmelser som förs över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen bör ha kvar den tidigare lydelsen.

Skälen för regeringens förslag

Bestämmelserna om clearing och avveckling av värdepapper bör tas bort ur lagen om värdepappersmarknaden

Bestämmelser för clearingorganisationer fanns ursprungligen i lagen

(1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Denna reglering överfördes

2007 i princip oförändrad till lagen om värdepappersmarknaden, som – formellt sett – omfattar clearing och avveckling av både värdepapper och betalningar. Clearing och avveckling av värdepapper regleras emellertid nuförtiden i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (centrala motparter) eller VPC-förordningen (värde- papperscentraler). Det innebär att bestämmelserna om clearing och avveckling i lagen om värdepappersmarknaden i praktiken endast omfattar clearingorganisationer som bedriver clearing eller avveckling av betalningar (se prop. 2015/16:10 s. 149–151). Mot denna bakgrund väcktes i samma proposition frågan om definitionen av clearingverk- samhet i lagen om värdepappersmarknaden borde avgränsas till att endast avse betalningar och inte värdepapper. I och med att centrala motparter också i fortsättningen skulle tillämpa vissa bestämmelser i lagen om värde- pappersmarknaden, gjordes bedömningen att definitionen av clearing- verksamhet bör kvarstå oförändrad (s. 151). Att centrala motparter ska tillämpa vissa bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden följer emellertid av 1 kap. 1 a § LVM, och inte vare sig av att definitionen av clearingorganisation i 1 kap. 4 b § LVM omfattar centrala motparter eller att clearingverksamhet i 1 kap. 4 c § LVM omfattar clearing och avveckling av värdepapper. I och med att clearing och avveckling av värdepapper regleras i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala mot- parter och transaktionsregister eller VPC-förordningen bör bestämmel- serna om clearing och avveckling av värdepapper i lagen om värde- pappersmarknaden tas bort (definitionerna av clearingdeltagare, clearing- organisation och clearingverksamhet i 1 kap. 4 b och 4 c §§ samt 19–21 kap. LVM).

Eftersom definitionen av clearingorganisation, som i dag omfattar centrala motparter, föreslås tas bort, bör clearingorganisation ändras till central motpart i de bestämmelser som gäller för centrala motparter (1 kap. 1 a, 11, 12 och 13 §§, 23 kap. 1 § första och andra styckena, 2, 4, 7, 11 och 12 §§, 25 kap. 1, 8, 9 och 11 §§ samt rubriken närmast före 25 kap. 1 § LVM). I de bestämmelser som inte tillämpas av centrala motparter men där uttrycket clearingorganisation förekommer bör det tas bort (23 kap. 1 § tredje stycket och 15 §, 24 kap. 1, 3, 5–7 och 8 a §§, 25 kap. 4, 5 och 16

§§samt rubriken närmast före 25 kap. 16 § LVM). Därutöver bör det förtydligas att bestämmelserna om när Finansinspektionen får avstå från ingripande och vilka omständigheter som ska beaktas i förmildrande och försvårande riktning vid valet av sanktion även ska tillämpas på centrala motparter.

När det gäller följdändringen i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappersmarknaden framför Lagrådet, i likhet med vad som förts fram även i tidigare yttranden, att hänvisningen till EU-förordningen bör göras i kort form och ange den fullständiga benämningen i en fotnot.

En sådan hänvisning som Lagrådet förespråkar innebär att delar av EU- förordningens namn utelämnas helt i författningstexten. Att ange det fullständiga namnet på en EU-rättsakt första gången den nämns i en svensk författning följer etablerad praxis och de riktlinjer som gäller för författningsskrivning (Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning [Ds 2014:1]).

Prop. 2023/24:8

Bestämmelserna om clearing och avveckling av betalningar bör tas in i en ny lag

I lagen om värdepappersmarknaden finns bestämmelser om värdepappers- marknaden (1 kap. 1 §). Clearing och avveckling av betalningar sker emellertid inte på värdepappersmarknaden. Dessa regler bör därför brytas ut ur lagen om värdepappersmarknaden och i stället samlas i en ny lag. Lagrådet anser att lagens rubrik bör vara ”lagen om clearing och om avveckling av betalningar” eller ”lagen om clearing av betalningar och avveckling av betalningar”. Den föreslagna rubriken, lagen om clearing och avveckling av betalningar, är dock enligt regeringens mening entydig och mer lättillgänglig. I likhet med vad Lagrådet föreslår bör emellertid den första rubriken i lagens första kapitel vara ”Lagens innehåll”.

Tillstånd att bedriva clearingverksamhet får i dag ges till svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar (19 kap. 1 § LVM). I fortsättningen bör dock clearingverksamhet enligt den nya lagen bara få bedrivas i aktiebolagsform, eftersom det inte finns något praktiskt eller principiellt behov av att få bedriva verksamheten i föreningsform. Uttrycket clearingorganisation bör därför ersättas av uttrycket clearingbolag.

Clearingverksamhet får i dag bedrivas av svenska företag och filialer till utländska företag (19 kap. LVM). För en filial till ett utländskt företag gäller krav på t.ex. verkställande direktör, bokföring, revision, registrering och avregistrering (8–21 b §§ lagen [1992:160] om utländska filialer m.m.). Vid tillämpningen av lagen om värdepappersmarknaden görs skillnad mellan svenska företag och filialer till utländska företag. I vissa fall kan särregleringen för filialer till utländska företag förklaras med att en filial – ur ett associationsrättsligt perspektiv – inte är en egen juridisk person (se t.ex. 23 kap. 11 § om sammankallande av styrelse eller stämma, 24 kap. om ägarprövning och 25 kap. 4 § om ingripanden på grund av att styrelsen inte uppfyller vissa krav). I andra fall kan särregleringen inte motiveras av att en filial inte är en egen juridisk person. Det innebär, i fråga om en filial till ett utländskt företag, att den verkställande direktören inte behöver uppfylla lämplighetskraven vid tillståndsprövningen, att revisorer inte behöver förordnas och att Finansinspektionen inte får åter- kalla tillståndet för en filial till ett utländskt företag som inte uppfyller sina skyldigheter (19 kap. 3 § 4 och 12 §, 23 kap. 7 § och 25 kap. 4, 5 och 16 §§ LVM). En sådan ordning framstår inte som motiverad, särskilt som att den nationella lagstiftningen för clearingbolag inte vilar på den unionsrättsliga åtskillnad mellan hem- och värdlandstillsyn vid tillämpning av kapitaltäckningsregelverket som kommer till uttryck i 25 kap. LVM och 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, förkortad LBF. I stället bör filialer till utländska clearingbolag, med undantag för bestämmelser om styrelse eller aktiebolag som associationsform, behandlas på samma sätt som svenska clearingbolag. Den nya lagen bör därför tillämpas på svenska clearingbolag och, med undantag för bestämmelserna om styrelse eller för aktiebolag som associationsform, filialer till utländska clearingbolag.

Svenska Bankföreningen och Visa anser att förslagets geografiska till- ämpningsområde är oklart. Förslaget omfattar – liksom dagens reglering – clearingverksamhet som bedrivs av svenska aktiebolag (clearingbolag)

och svenska filialer till utländska clearingbolag (19 kap. 1 och 12 §§ LVM). Det innebär att det är clearingverksamhet som bedrivs i Sverige som omfattas av lagens tillämpningsområde, dvs. en tjänst som tillhandahålls i Sverige av ett clearingbolag eller en svensk filial till ett utländskt clearingbolag.

För clearingorganisationer gäller bestämmelser om tystnadsplikt, upp- giftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar (1 kap. 11 och 12–14 §§ LVM). Dessa bör föras över till den nya lagen. Finansinspektionen anser att de bestämmelser som förs över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen bör ha kvar den tidigare lydelsen. Regeringen anser att det är naturligt att det görs en redaktionell och språklig översyn av de bestämmelser som förs över från lagen om värdepappersmarknaden. Den omständigheten att bestämmelserna setts över innebär inte att tidigare förarbeten saknar betydelse vid tolkningen av bestämmelserna.

Internationell utblick

Regleringen av den finansiella infrastrukturen tar till stor del sin utgångs- punkt i internationella standarder – PFMI.

I fråga om betalningssystem har de internationella standarderna genom- förts inom EU genom SIPS-förordningen. SIPS-förordningen är tillämplig på systemviktiga betalningssystem (se avsnitt 8.1). I SIPS-förordningen uppställs bl.a. krav på en sund rättslig grund, styrning och regler för risk- hantering.

Finlands centralbank – Finlands Bank – driver det finländska delsys- temet av det europeiska avvecklingssystemet Target2. Eftersom Finland har euro som valuta används i huvudsak europeiska clearingsystem som tillhandahålls av EBA Clearing S.A.S., även om det finns vissa inhemska clearingsystem. Target2 och de clearingsystem som drivs av EBA Clearing S.A.S. har klassificerats som systemviktiga och övervakas av ECB. Clearing och avveckling av betalningar regleras av lagstiftningen för euro- området.

Danmarks centralbank – Danmarks Nationalbank – driver avvecklings- systemet Kronos2. Det finns tre clearingsystem för massbetalningar, Sum- clearingen, Intradagclearingen och Straksclearingen. Systemen ägs av en branschorganisation – Finans Danmark – men drivs av operatören Nets Danmark A/S.

Betalningssystem som uppfyller vissa förutsättningar kan registreras av den danska finansinspektionen – Finanstilsynet (§§ 177 och 178 lov om kapitalmarkeder nr 41 af 13/01/2023). Clearing definieras som beräkning av skyldigheter och rättigheter vid avtalat utbyte av tjänster, vare sig det sker i samband med nettning eller för varje transaktion för sig (§ 3 p. 21). Ett registrerat betalningssystem definieras som ett betalningssystem som är registrerat i enlighet med § 177 eller som drivs av Danmarks Nationalbank (§ 3 p. 28). Massbetalningssystem definieras som ett betalningssystem med vilket clearing av betalningar i danska kronor i betydande utsträckning utförs mellan fysiska personer, företag och offentliga myndigheter, med undantag för betalningar mellan finansiella företag, operatörer av marknadsplatser, centrala värdepapperscentraler och centrala motparter (§ 3 p. 29).

Prop. 2023/24:8

8	Tillstånd	Prop. 2023/24:8

8.1Definitionen av clearingverksamhet

Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillståndsplikt för clearingverksamhet i lagen om värdepappersmarknaden ska föras över till den nya lagen.

Med clearingverksamhet ska avses att för clearingdeltagares räkning utföra

1.clearing genom att begära överföring av, stämma av, bekräfta eller göra avräkning av betalningar eller upprätta slutliga positioner inför avveckling, eller

2.avveckling av betalningar genom överföring.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bankgirot, P27 och Svenska Bankföreningen efterfrågar – liksom ECB

–ett förtydligande av vad som omfattas av definitionen av clearing- verksamhet. Enligt Svenska Bankföreningen bör det tillståndspliktiga området kopplas till betalningssystem i stället för den clearingverksamhet som bedrivs av clearingbolag.

När det gäller definitionen av clearing anser Getswish, Svenska Bank- föreningen och Riksbanken – i likhet med ECB – att definitionen kommer att omfatta verksamheter av vitt skilda slag, vilket enligt Getswish kan skapa tillämpningssvårigheter för clearingbolag och Finansinspektionen. Getswish, Svenska Bankföreningen och Riksbanken anser att de krav som ställs på clearingverksamhet bör anpassas till verksamhetens art och beskaffenhet, varvid Riksbanken anser att clearingverksamhet bör delas upp i olika grupper, beroende på om alla eller vissa steg i clearing- och avvecklingsprocessen tillhandahålls.

När det gäller definitionen av avveckling framhåller Finansinspektionen och Riksbanken – i likhet med ECB – att den slutliga avvecklingen sker i Riksbankens avvecklingssystem.

Visa anser att uttrycket ”betalningar” är oklart.

Bankgirot anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till övergången från BiR till RIX-INST.

P27 efterfrågar ett förtydligande hur förslaget förhåller sig till avvecklingslagen.

Getswish och Svenska Bankföreningen anser att utgången av de kom- mande EU-förhandlingarna om nya regler för betaltjänster bör beaktas, eftersom fler aktörer kan komma att omfattas av den regleringen och därmed bli tillståndspliktiga.

Skälen för regeringens förslag

Definitionen av clearing och avveckling av betalningar

Det krävs tillstånd av Finansinspektionen för att bedriva clearing-

verksamhet (19 kap. 1 § LVM). Med clearingverksamhet (1 kap. 4 c §

Prop. 2023/24:8	LVM) avses, såvitt avser clearing och avveckling av betalningar,
	fortlöpande verksamhet som består i att på clearingdeltagarnas vägnar göra
	avräkningar i fråga om deras förpliktelser att betala i svensk eller utländsk
	valuta eller på annat väsentligt sätt ansvara för att förpliktelserna avvecklas
	genom överförande av likvid.
	Utvecklingen på betalningsmarknaden gör att det finns skäl att utvidga
	det tillståndspliktiga området till att omfatta ytterligare verksamhet utöver
	avräkningar av clearingdeltagarnas förpliktelser att betala i svensk eller
	utländsk valuta och att ansvara för att förpliktelserna avvecklas genom
	överförande av likvid. Regleringen i de internationella standarderna i
	PFMI och i SIPS-förordningen riktar sig mot verksamheten i ett betal-
	ningssystem, vilket innebär att alla steg i clearing- och
	avvecklingsprocessen omfattas. Enligt den nuvarande svenska
	definitionen av clearingverksamhet omfattas endast en viss del av den
	verksamhet som ett clearingbolag bedriver. Den snäva definitionen
	innebär att viktiga steg i en betalningsprocess faller utanför krav på
	tillstånd och tillsyn. Detta är inte en tillfredsställande ordning och kan
	också medföra gränsdragningsproblematik i fråga om vilken del av
	verksamheten som faller inom respektive utanför det tillståndspliktiga
	området. Det finns därför skäl att utforma definitionen så att hela clearing-
	och avvecklingsprocessen omfattas.
	Till det kommer att betalningsmarknaden är under förändring.
	Bankgirot, som vid sidan av Riksbanken är den centrala aktören i
	betalningssystemet, bedriver i dag clearing av betalningar (traditionella
	betalningar) och avveckling av betalningar (omedelbara betalningar).
	Avvecklingen av omedelbara betalningar kommer framöver att tas över av
	Riksbanken, vilket får till följd att den verksamheten kommer att falla
	utanför det tillståndspliktiga området. Andra aktörer, som Getswish,
	bedriver verksamhet som kan omfatta vissa steg i clearing- och
	avvecklingsprocessen i fråga om omedelbara betalningar.
	När det gäller clearing av betalningar omfattas i dag avräkningar i fråga
	om förpliktelser att betala i svensk eller utländsk valuta, dvs. själva
	sammanställningen och redovisningen av parternas betalningsförplik-
	telser, av tillståndsplikt. Det innebär t.ex. att stora delar av clearing- och
	avvecklingsprocessen i fråga om omedelbara betalningar, som processas
	en och en, faller utanför definitionen av clearing av betalningar, eftersom
	det inte sker någon avräkning eller sammanställning av sådana betalningar.
	Som nämnts tidigare avviker också denna snäva definition från vad som
	gäller internationellt. Enligt de internationella standarderna i PFMI avses
	med clearing – utöver att göra avräkningar – även att begära överföring,
	stämma av eller bekräfta betalningar och att upprätta slutliga positioner
	inför avveckling. Den nuvarande definitionen av clearingverksamhet bör
	därför anpassas till internationella standarder.
	Svenska Bankföreningen anser att det tillståndspliktiga området bör
	kopplas till betalningssystem i stället för den clearingverksamhet som
	bedrivs av clearingbolag. I SIPS-förordningen definieras betalningssystem
	som ett formellt arrangemang mellan tre eller fler deltagare som har
	gemensamma regler och standardiserade arrangemang för att utföra över-
	föringsuppdrag mellan deltagarna (artikel 2.1). För att ett betalnings-
	system ska betecknas som systemviktigt krävs att det kan anmälas enligt
64	finalitydirektivet samt uppfyller minst två andra kriterier avseende värdet

av de dagliga sammanlagda betalningarna, marknadsandel, gräns- överskridande verksamhet eller om det används för andra infrastrukturers avveckling (artikel 1.3). ECB har utsett fem betalningssystem som systemviktiga. Dessa system ska uppfylla samtliga de krav som uppställs i SIPS-förordningen (artiklarna 3–20).

Massbetalningssystem som inte anses systemviktiga kategoriseras i stället som viktiga massbetalningssystem (PIRPS) och andra massbetal- ningssystem (ORPS). Eurosystemet använder sig av PFMI för att övervaka dessa system. PFMI innehåller totalt 23 principer. Av dessa ska PIRPS tillämpa tolv och ORPS nio.

Enligt regeringens mening är SIPS-förordningens definition av betalningssystem alltför allmänt hållen för att kunna ligga till grund för ett tillståndskrav. Till skillnad från Svenska Bankföreningen anser regeringen därför att det tillståndspliktiga området – liksom i dag – bör avgränsas genom en definition av clearingverksamhet (clearing och avveckling av betalningar) och inte genom en definition av betalningssystem.

Flera remissinstanser – Bankgirot, P27 och Svenska Bankföreningen – efterfrågar, liksom ECB, ett förtydligande av vad som omfattas av defini- tionen av clearing.

Enligt den föreslagna definitionen av clearing avses att för clearingdeltagares räkning begära överföring av, stämma av, bekräfta eller göra avräkning av betalningar eller upprätta slutliga positioner inför avveckling av betalningar. Det är tillräckligt att något av leden i clearing- och avvecklingsprocessen utförs för att verksamheten ska omfattas av definitionen. Den föreslagna definitionen tar – liksom i dag – sikte på den funktion som mellanhand som ett clearingbolag har vid förmedling av betalningar mellan clearingdeltagare, dvs. i praktiken banker. Utanför definitionen faller olika slag av tillhandahållanden som inte förutsätter ett sådant trepartsförhållande som kännetecknar ett clearingsystem, t.ex. betalväxlar, processorer, check-out-lösningar på webbplatser eller s.k. wallets. Utanför definitionen faller också tillhandahållanden som inte innefattar betalningsuppdrag, t.ex. e-fakturor eller request-to-pay. Utanför definitionen faller slutligen verksamhet som avses i betaltjänstlagen (se avsnitt 8.2).

När det gäller avveckling av betalningar omfattas ansvar för att förplik- telserna avvecklas genom överförande av likvid av tillståndsplikt. Som framgår ovan är det Riksbanken som framöver kommer att bedriva avvecklingssystem för omedelbara betalningar. Det bör emellertid även i fortsättningen krävas tillstånd om en privat aktör ska bedriva avveck- lingsverksamhet. Definitionen av avveckling bör dock moderniseras och uttryckas som att avveckla betalningar genom överföring. Avsikten är inte att förändra den nuvarande definitionen och i likhet med Finansinspek- tionen, Riksbanken och ECB anser regeringen att definitionen av avveckling inte bör innehålla något krav på att avvecklingen ska vara slutgiltig.

Visa anser att uttrycket betalningar är oklart. Med uttrycket betalningar avses alla slag av betalningar, inbegripet konto-till-konto-överföringar. Den utvidgade definitionen av clearingverksamhet innebär att det kan bli aktuellt för Getswish att ansöka om tillstånd för verksamheten med clearing av omedelbara betalningar. När det gäller Bankgirots synpunkt om hur förslaget förhåller sig till övergången från BiR till RIX-INST

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8 konstaterar regeringen att frågan om huruvida Getswish kommer att omfattas av tillståndsplikt är en fråga för rättstillämpningen.

Olika slag av clearingbolag

Flera remissinstanser – Getswish, Svenska Bankföreningen och Riksbanken – anser, i likhet med ECB, att den utvidgade definitionen av clearingverksamhet kommer att omfatta verksamheter av vitt skilda slag, vilket enligt Getswish kan skapa tillämpningssvårigheter för clearingbolag och Finansinspektionen. Getswish, Svenska Bankföreningen och Riksbanken anser att de krav som ställs på clearingverksamhet bör anpassas till verksamhetens art och beskaffenhet, varvid Riksbanken anser att clearingverksamhet bör delas upp i olika grupper, beroende på om alla eller vissa steg i clearing- och avvecklingsprocessen tillhandahålls.

Som framgår ovan gäller SIPS-förordningen systemviktiga betalnings- system och de krav som ställs på sådana betalningssystem skiljer sig därmed till viss del åt från de krav som ställs på viktiga eller andra betalningssystem. Enligt regeringens mening bör det emellertid – i likhet med vad som gäller på andra delar av finansmarknadsområdet – ställas samma grundläggande krav på alla slag av clearingverksamhet (se avsnitt 9). Däremot förutsätts – i likhet med vad som gäller på andra delar av finansmarknadsområdet – att den faktiska clearingverksamhetens art och beskaffenhet får genomslag vid tillämpning av kraven. Det innebär att förslaget ger utrymme för en differentierad tillämpning beroende på vilken slags clearingverksamhet ett clearingbolag rent faktiskt bedriver, hur verk- samheten är organiserad och vilka risker som är kopplade till verksam- heten. Tillämpningen kommer således att skilja sig åt beroende på verk- samhetens beskaffenhet.

Förhållandet till avvecklingslagen

När det gäller P27:s fråga om hur förslaget förhåller sig till avvecklings- lagen konstaterar regeringen att den nationella tillståndsplikten för clearingverksamhet – liksom i dag – gäller vid sidan av det unionsrättsliga kravet på godkännande av avvecklingssystem i avvecklingslagen (se prop. 1999/2000:18 s. 49–51).

Förhållandet till betaltjänstlagen

I lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) finns bestämmelser om betaltjänster. Betaltjänstlagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (andra betaltjänstdirektivet). Avsikten är att EU-kommissionen ska lägga fram ett förslag till ändringar av det andra betaltjänstdirektivet i juni 2023.

Förslaget kan, som Getswish och Svenska Bankföreningen framför, innebära att s.k. tekniska tjänsteleverantörer som i dag inte omfattas av tillstånds- eller registreringsplikt ska omfattas av unionsrätten i viss utsträckning. I avsnitt 8.2 föreslås emellertid att verksamhet som avses i betaltjänstlagen inte ska omfattas av tillståndsplikt.

8.2Undantag från tillståndsplikt

Regeringens förslag: Undantagen från tillståndsplikt för Riksbanken och banker ska föras över till den nya lagen. Därutöver ska verksamhet som avses i lagen om betaltjänster undantas från tillståndsplikt.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att betaltjänstleverantörer ska undantas från tillståndsplikt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Förvaltningsrätten i Stockholm menar att undantaget för betaltjänst- leverantörer innebär en utvidgning i förhållande till gällande rätt. Getswish anser att verksamhet som avses i betaltjänstlagen också kan anses utgöra clearingverksamhet. Getswish anser att det är oklart om en betaltjänst- leverantör som bedriver clearingverksamhet men som undantas från till- ståndsplikt omfattas av de krav som gäller för clearingverksamhet. P27 anser att den verksamhet som bedrivs av betaltjänstleverantörer och clearingbolag som utgångspunkt inte är överlappande och ifrågasätter om det är lämpligt att betaltjänstleverantörer undantas från tillståndsplikt, eftersom ett sådant undantag innebär att betaltjänstleverantörer kan bedriva clearingverksamhet utan att ansöka om annat tillstånd än enligt betaltjänstlagen.

Skälen för regeringens förslag: Från tillståndsplikt för clearing- verksamhet undantas Riksbanken, clearingverksamhet som huvudsakligen allmänheten deltar i, banker och vissa värdepappersbolag (19 kap. 2 § LVM).

De nuvarande undantagen från tillståndsplikt för Riksbanken och banker bör föras över till den nya lagen. Värdepappersbolag bedriver emellertid inte verksamhet med clearing och avveckling av betalningar och något undantag för sådan verksamhet behövs därför inte.

När det gäller det nuvarande undantaget för ”clearingverksamhet som huvudsakligen allmänheten deltar i” avses tillhandahållande av betaltjänster enligt betaltjänstlagen. Undantaget vilar på förutsättningen att även om clearingverksamhet riktar sig mot de direkt deltagande, dvs. clearingbolag och clearingdeltagare, och betaltjänster riktar sig mot konsumentledet och allmänheten, kan det inte uteslutas att gränsdrag- ningsproblem skulle kunna uppstå och att det därför behöver göras en avgränsning mot sådan verksamhet (se prop. 1995/96:50 s. 76).

Enligt Getswish kan verksamhet som avses i betaltjänstlagen också anses utgöra clearingverksamhet, medan P27 är av motsatt uppfattning. Som P27 anför sker en betaltjänstleverantörs begäran av överföring av ett betalningsuppdrag på uppdrag av betaltjänstanvändaren och inte av en clearingdeltagare. Det innebär att tillhandahållande av betaltjänster som utgångspunkt inte omfattas av definitionen av clearingverksamhet. Enligt regeringens mening kan det dock inte uteslutas att det kan finnas situa- tioner då de två regelverken överlappar varandra.

I promemorian föreslogs att betaltjänstleverantörer ska vara undantagna från tillståndsplikt. Förvaltningsrätten i Stockholm, Getswish och P27 väcker olika frågor med anledning av detta. Getswish anser att det är oklart om en betaltjänstleverantör som bedriver clearingverksamhet men som

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8 undantas från tillståndsplikt omfattas av de krav som gäller för clearing- verksamhet och P27 ifrågasätter om det är lämpligt att undanta betal- tjänstleverantörer från tillståndsplikt, eftersom det kan öppna upp för ”tillstånds-shopping”.

Det nuvarande undantaget från tillståndsplikt för clearingverksamhet som huvudsakligen allmänheten deltar i får enligt regeringens mening anses innebära att ett företag med tillstånd att bedriva betaltjänster inte ska behöva tillstånd även för clearingverksamhet avseende samma verk- samhet. Enligt regeringen bör detta komma till uttryck i den nya lagen genom att den inte gäller för verksamhet som avses i betaltjänstlagen.

Lagrådet ifrågasätter om de föreslagna bestämmelserna om tillståndsplikt respektive undantag från tillståndsplikt behöver vara uppdelade i två olika paragrafer. Om bestämmelserna ska vara uppdelade på två paragrafer bör i vart fall rubriken närmast före bestämmelsen om undantag för tillståndsplikt lyda ”Undantag från kravet på tillstånd”. Enligt regeringens mening blir det tydligare om bestämmelserna om tillståndsplikt respektive undantag från tillståndsplikt är uppdelade i två olika paragrafer. När det gäller rubriken anser regeringen att den bör vara ”Undantag från tillståndsplikt” för att ansluta till bestämmelsen om tillståndsplikt.

	8.3	Förutsättningar för tillstånd

	Regeringens förslag: Bestämmelserna om förutsättningar för tillstånd
	för att bedriva clearingverksamhet ska föras över från lagen om
	värdepappersmarknaden till den nya lagen. Utöver nuvarande krav ska
	det ställas krav på att styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper
	och erfarenheter för att leda företaget.
	Bestämmelserna om godkännande av bolagsordningen och ändring
	av den, ett clearingbolags organisation i form av styrelse, verkställande
	direktör och revisorer och ansökan om tillstånd ska föras över till den
	nya lagen.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
	meddela föreskrifter om förutsättningar för tillstånd.

	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
	förslag. I promemorian föreslås att regeringen eller den myndighet som
	regeringen föreskriver ska få meddela föreskrifter om innehållet i en
	ansökan om tillstånd.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det.
	Finansinspektionen anser att förutsättningarna för godkännande av
	ändring av bolagsordningen bör förtydligas.
	Riksbanken anser att antalet styrelseledamöter i ett clearingbolag bör
	vara fler än tre och att vissa av styrelseledamöterna inte ska utses av
	bolagsstämman.
	Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om tillstånd för
	clearingverksamhet finns i 19 kap. LVM.
	Tillstånd att driva clearingverksamhet ska ges ett svenskt aktiebolag
68	eller en svensk ekonomisk förening (3 §), om

1.bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

2.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav

iföretaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av en clearingorganisation,

4.den som ska ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av en clearingorganisation och även

iövrigt är lämplig för en sådan uppgift, och

5.företaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

Vid bedömningen av om en innehavare av kvalificerade andelar är lämplig ska bl.a. dennes anseende och kapitalstyrka beaktas (4 §).

Motsvarande gäller för filialer till utländska clearingorganisationer (12 §).

Bestämmelserna om förutsättningar för tillstånd bör föras över till den nya lagen. Därutöver bör det – såsom i fråga om kreditinstitut – ställas krav på att styrelsen i ett clearingbolag i sin helhet ska ha tillräckliga kun- skaper och erfarenheter för att leda företaget.

När det gäller lämplighetsprövningen av innehavare av kvalificerade andelar ifrågasätter Lagrådet vad begreppen anseende och kapitalstyrka avser och förespråkar att det i stället bör uttryckas att bedömningen ska avse en innehavares förmåga att utöva sitt ägaransvar. Lagrådet anser vidare att uttrycket ”beaktas om det finns skäl att anta att innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett som är förenligt med denna lag och andra författningar” i stället bör lyda ”att det ska beaktas om det kan antas att innehavaren kommer att följa de regler som gäller för verksamheten”.

Vid bedömningen av någons anseende ska det t.ex. beaktas om det föreligger välgrundade tvivel avseende innehavarens integritet och yrkeskompetens till följd av tidigare affärsbeteende samt om förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Vid bedömningen av innehavarens kapitalstyrka ska prövningen främst avse innehavarens förmåga att finansiera köpet och, i tillämpliga fall, att upprätthålla eller verka för en finansiellt sund struktur i det företag som förvärvet gäller (jfr prop. 2008/09:155 s. 132 f.). Den föreslagna bestämmelsen har sin motsvarighet i flertalet lagar på finansmarknadsområdet (se t.ex. 3 kap. 2 § LBF, 3 kap. 2 § LVM samt 2 kap. 4 § och 12 kap. 3 § lagen [2019:742] om tjänstepensionsföretag). Enligt regeringen bör bestämmelsen formuleras på samma sätt som i dessa lagar.

En ansökan om tillstånd ska innehålla en verksamhetsplan för den avsedda verksamheten. I planen ska företaget beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med verksamheten och hur dessa risker ska hanteras (11 §). När bestämmelsen infördes uttalades att väsentliga beslut rörande organisationen av clearingverksamheten och rutinerna för riskhanteringen ska fattas av styrelsen. Det är av särskild vikt att ansvaret för risk- hanteringen klarläggs på så sätt att det är bestämt vilka befogenheter den

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8 ansvariga enheten har och vem eller vilka befattningshavare som i en krissituation har ansvaret för att nödvändiga åtgärder vidtas (prop. 1995/96:50 s. 83). Kravet på verksamhetsplan bör föras över till den nya lagen med den förändringen att kravet bör ta sikte på en beskrivning av verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om förutsättningar för tillstånd. I promemorian föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer dessutom bör få meddela föreskrifter om innehållet i en ansökan om tillstånd. Enligt regeringens mening handlar det emellertid om sådana föreskrifter om verkställighet av lag som enligt 8 kap. 7 § regeringsformen får meddelas av regeringen. Någon bemyndigande behövs därför inte.

Till den nya lagen bör också föras över bestämmelserna om godkän- nande av bolagsordning och ändringar av den (5 och 6 §§), om organi- sation i form av styrelse, verkställande direktör och revisorer (7–7 b §§) och om ansökan om tillstånd (10 §). Som Finansinspektionen framhåller bör emellertid bestämmelsen om godkännande av ändringar av bolagsord- ningen ange förutsättningarna för godkännande.

Det nuvarande kravet på minst tre styrelseledamöter överensstämmer med vad som gäller för t.ex. bankaktiebolag (10 kap. 5 § LBF), värde- pappersbolag (3 kap. 5 § LVM) och börser (12 kap. 6 § LVM). Till skillnad från Riksbanken anser regeringen att det saknas skäl att införa krav på fler än tre styrelseledamöter i clearingbolag eller att vissa av dessa ska utses av annan än bolagsstämman, eftersom tillstånd att bedriva clearingverksamhet ska förutsätta att styrelsen i sin helhet – oavsett antal och sammansättning i övrigt – har tillräckliga kunskaper och erfarenheter att leda bolaget.

	9	Krav på verksamheten
	9.1	Sundhet

	Regeringens förslag: Bestämmelserna om sundhet, tillträde och
	ändamålsenliga regler i lagen om värdepappersmarknaden ska föras
	över till den nya lagen.
	Ett clearingbolag ska tillämpa principen om proportionalitet.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
	meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för
	att uppfylla kraven på sundhet, fritt tillträde, neutralitet och
	proportionalitet.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det.
	P27 anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till betaltjänstlagens
	bestämmelser om betaltjänstleverantörers tillträde till betalningssystem.
	Skälen för regeringens förslag: En clearingorganisation ska driva sin
70	verksamhet hederligt, rättvist och professionellt och på ett sätt så att

allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls (20 kap. Prop. 2023/24:8 1 § första stycket LVM). Denna bestämmelse ger uttryck för ett sundhets-

krav.

Clearingorganisationen ska i verksamheten tillämpa principerna om fritt tillträde och neutralitet (20 kap. 1 § andra stycket LVM). Bestämmelsen innebär att alla som uppfyller de grundläggande kraven som ställs på clearingdeltagare får delta i verksamheten och att det inte får ske någon positiv eller negativ särbehandling av clearingdeltagare (prop. 1991/92:113 s. 60 f.). En clearingorganisation ska ha ändamålsenliga regler för hur clearingverksamheten ska gå till (20 kap. 2 § första stycket LVM),

Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen. I likhet med vad som gäller internationellt bör det även införas ett krav på proportionalitet. Det innebär att regler inte får hindra tillträde i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att skydda mot risker i verksamheten och för att skydda verksamhetens finansiella och operativa stabilitet.

När det gäller P27:s synpunkt avseende hur förslaget förhåller sig till betaltjänstlagen, bör det framhållas att betaltjänstlagens bestämmelser om betaltjänstleverantörers tillträde till betalningssystem – som genomför andra betaltjänstdirektivet – inte gäller för betalningssystem enligt avvecklingslagen (7 kap. 3 § 1). Dessa bestämmelser gäller alltså inte för clearingverksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på sundhet, fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet.

9.2	Riskhantering

Regeringens förslag: Ett clearingbolag ska identifiera, mäta, övervaka,
internt rapportera och hantera de risker som dess verksamhet är för-
knippad med. Bolaget ska se till att det finns en tillfredsställande intern
styrning och kontroll. I det ingår att säkerställa clearingverksamhetens
operativa stabilitet.
Ett clearingbolag ska beakta operativa risker och affärs-, inves-
terings-, kredit- och likviditetsrisker. Bolaget ska säkerställa att drifts-
säkerheten är tillfredsställande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för
att uppfylla kraven på riskhantering.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
har inget att invända mot det.
Bankgirot anser att kravet på riskhantering bör begränsas till relevanta
risker för kritisk verksamhet och att det bör förtydligas vilken marginal ett
clearingbolag förväntas ha i fråga om finansiell stress för t.ex. större
betalningsvolymer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
anför att det är viktigt att riskhantering och beredskap inte ses som två
separata uppgifter, utan att beredskap utgör en naturlig del av bolagens		71

Prop. 2023/24:8	riskhantering. MSB anser att det bör tydliggöras att kraven på risk-
	hantering även beaktar händelser som utgör en betydande risk för avbrott
	i verksamheten. P27 efterfrågar förtydligande av vad som avses med
	operativ och finansiell stress och anser att kravet i stället bör utformas som
	ett mer generellt åtagande att upprätthålla tillfredsställande driftssäkerhet
	vid olika typer av stress.
	Bankgirot efterfrågar förtydliganden av bemyndigandet om risk-
	hantering.
	Skälen för regeringens förslag: Ett clearingbolag har rollen som
	mellanhand mellan banker och förmedlar ett mycket stort antal betalningar
	med ett flertal olika betalningssätt. Det innebär att incidenter i verk-
	samheten kan medföra en betydande störning för betalningssystemet i
	stort. Den snabba och utbredda digitaliseringen ställer också höga krav på
	att risker med verksamheten kan identifieras och hanteras på ett adekvat
	sätt. Det finns därför skäl att ställa ytterligare krav på kontinuerlig risk-
	hantering utöver kravet på beskrivning av verksamheten i samband med
	ansökan om tillstånd (se avsnitt 8.3).
	Ett clearingbolag bör identifiera, mäta, övervaka, internt rapportera och
	hantera de risker som dess verksamhet är förknippad med. Bolaget bör
	också se till att det finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll.
	Den interna kontrollen ska säkerställa att det finns en operativ stabilitet.
	Det bör finnas en klar fördelning av ansvar och skyldigheter i samband
	med riskhantering men också riktlinjer för hur beslutsfattande går till i
	händelse av störningar i clearing- eller avvecklingssystemet eller i andra
	krissituationer.
	De risker som kan förekomma i clearingverksamhet är i huvudsak opera-
	tiva risker och affärs-, investerings-, kredit- och likviditetsrisker. Dessa
	risker måste därför beaktas löpande av ett clearingbolag. Ett clearingbolag
	behöver inte vara exponerad för samtliga de risker som räknas upp, men
	de risker bolaget är utsatt för måste beaktas och hanteras. Operativa risker
	kan beskrivas som brister i informationssystem eller interna processer,
	mänskliga fel, bristande ledning eller driftsavbrott orsakade av externa
	händelser eller utkontraktering som kan medföra nedsättning, försämring
	eller avbrott av tillhandahållna tjänster. Interna källor kan vara otillräcklig
	identifiering eller förståelse för risker och otillräcklig ledning av
	verksamheten. Externa källor kan vara fel hos underleverantörer eller
	större händelser som naturkatastrofer, terrorism och pandemier. Med
	anledning av det ändrade säkerhetsläget i omvärlden har även risken för
	cyberattacker ökat den senaste tiden, vilket är ett talande exempel för att
	risker kan variera över tid och att hanteringen av risker är en kontinuerlig
	process som behöver beakta också oförutsedda händelser.
	Till skillnad från Bankgirot anser regeringen att kravet på riskhantering
	inte bör begränsas till kritisk verksamhet, utan omfatta all verksamhet i
	likhet med vad som gäller för t.ex. kreditinstitut (se 6 kap. 2 § LBF). Som
	Bankgirot framför kan emellertid riskhanteringen komma att skilja sig åt
	avseende olika slags risker och olika delar av verksamheten.
	Som MSB för fram är beredskap en del av en fungerande riskhantering.
	Det bör emellertid inte vara problematiskt att utöver ett generellt krav på
	riskhantering även ställa särskilda krav avseende beredskap, lika litet som
	att det bör vara problematiskt att ställa särskilda krav på t.ex.
72

uppdragsavtal som också är något som måste beaktas i ett clearingbolags Prop. 2023/24:8 riskhantering.

Mot bakgrund av ett clearingbolags betydelse i betalningssystemet bör det finns krav på att ett clearingbolag ska säkerställa en tillfredsställande driftssäkerhet. I detta ingår att ha förmåga att hantera ökande betalnings- volymer när det uppkommer störningar i det finansiella systemet som leder till operativ eller finansiell stress. Det innebär att clearingbolagets förmåga att bedriva sin verksamhet ska upprätthållas även vid stressade situationer. I likhet med MSB anser regeringen att ett clearingbolag i sin riskhantering bör beakta händelser som utgör en betydande risk för avbrott i verksamheten och på så sätt säkerställa en tillfredsställande driftssäkerhet.

P27 efterfrågar klarläggande av vad som avses med operativ och finansiell stress och anser att kravet i stället bör utformas som ett mer generellt åtagande att upprätthålla tillfredsställande driftssäkerhet vid olika typer av stress. Med operativ stress avses t.ex. att det uppstår ökade betalningsvolymer avseende ett visst betalningssätt till följd av störningar eller avbrott i andra betalningssätt. Operativ stress kan bero på störningar inom andra delar av betalningsmarknaden men också på störningar hos det aktuella clearingbolaget. Med finansiell stress avses perioder då det finan- siella systemet är ansträngt, t.ex. på grund av instabilitet i det finansiella systemet. Kravet på att upprätthålla driftssäkerhet gäller generellt, men omfattar t.ex. situationer av operativ och finansiell stress. När det gäller vilken marginal ett clearingbolag bör ha i förhållande till ökade betalnings- volymer, som Bankgirot önskar förtydliganden av, anser regeringen att om det finns behov av mer detaljerade bestämmelser bör sådana lämpligen meddelas på genom myndighetsföreskrifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på riskhantering. Bankgirot efterfrågar förtydliganden av bemyndigandet om riskhantering. Sådana föreskrifter kan t.ex. avse hur risker identifieras eller mäts, hur rapportering av risker ska ske inom företaget, vilka kontrollfunktioner som ska finnas och krav på rutiner för hur risker ska hanteras av företagets personal.

9.3Beredskap

Regeringens förslag: Ett clearingbolag ska identifiera kritisk verk- samhet och säkerställa att verksamheten kan återupptas inom kort efter ett avbrott.

Ett clearingbolag ska också ha beredskaps- och kontinuitetsplaner för att kunna hantera händelser som utgör en betydande risk för avbrott i verksamheten. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på beredskap.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det.

Prop. 2023/24:8	Bankgirot anser att det vid bedömningen av skyndsamhetskravet för att
	återuppta en verksamhet ska tas hänsyn till tjänstens betydelse för
	betalningssystemet i stort. Bankgirot önskar också förtydliganden av vad
	som avses med beredskap och kontinuitet samt anser att det bör förtydligas
	att clearingbolag ska utföra övningar och tester. MSB anser att det bör
	övervägas att förtydliga kravet på en faktisk operativ förmåga att kunna
	hantera kriser. P27 efterfrågar förtydliganden av vad som avses med
	kritisk verksamhet och anser att beskrivningen av begreppet kontinuitet
	inte överensstämmer med nuvarande praxis på finansmarknaden.
	Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (2022:1568) om Sveriges
	riksbank (riksbankslagen) är Riksbanken ansvarig för att allmänheten ska
	kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd bered-
	skap (5 kap. 1 §). Ett företag som är särskild betydelse för genomförandet
	av betalningar ska planera och förbereda för att kunna fortsätta verksamhet
	som avser betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd bered-
	skap, delta i Riksbankens verksamhet och se till att arbets- och uppdrags-
	tagare får den utbildning och övning som behövs. Riksbanken ska över-
	vaka att ett företag uppfyller sina skyldigheter (5 kap. 3 §).
	Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vad en clearingorgani-
	sation ska iaktta i fråga om it-verksamhet och informationssäkerhet för att
	tillgodose de säkerhetskrav som är förenade med verksamheten (20 kap.
	8 § 1 LVM). Finansinspektionen har meddelat föreskrifter och allmänna
	råd om operativa risker (FFFS 2014:4). De bestämmelser som avser
	kontinuitetshantering, dvs. planering för hur en verksamhet ska
	upprätthållas i händelse av ett avbrott eller en större verksamhetsstörning,
	är begränsat till clearingorganisationens organisation, processer och per-
	sonal för att hantera it-system (1 kap. 2 § tredje stycket, 3 § andra stycket,
	5 kap. 15–23 §§).
	I lagen om värdepappersmarknaden finns emellertid inget uttryckligt
	krav på ett clearingbolag att ha en beredskapsplanering. Digitaliseringen
	av betalningsmarknaden har pågått under en längre tid och har ökat de
	senaste åren och i dag är digitala betalningar betydligt vanligare än
	kontanta betalningar. Det finansiella systemet skapar förutsättningar för
	att betalningar ska kunna ske snabbt, smidigt och säkert vilket är
	nödvändigt för att ekonomin som helhet ska fungera på ett effektivt sätt.
	Även kortvariga störningar i betalningssystemet riskerar att få stora kon-
	sekvenser för samhället. Längre avbrott kan innebära risk för störningar av
	den finansiella stabiliteten i stort. Ett clearingbolag har en central roll på
	betalningsmarknaden och den finansiella infrastruktur för betalningar som
	ett clearingbolag tillhandahåller måste fungera även vid störningar som
	leder till betydande operativ eller finansiell stress. Ett clearingbolag bör
	därför ha beredskap att kunna fortsätta verksamheten även i händelse av
	kris. Det bör därför införas ett krav på att ett clearingbolag ska identifiera
	vilken del av dess verksamhet som är kritisk och säkerställa att verksam-
	heten kan återupptas inom kort efter ett avbrott. P27 efterfrågar förtyd-
	liganden av vad som avses med kritisk verksamhet. Med kritisk verk-
	samhet avses en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sann-
	olikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet. Vid
	bedömningen av om verksamheten är kritisk är det viktigt att beakta verk-
	samhetens utbytbarhet. Om verksamheten är svår att ersätta på kort tid kan
74	det innebära att den är att betrakta som kritisk. Att verksamheten ska kunna

återupptas inom kort brukar för närvarande anses vara inom två timmar, i Prop. 2023/24:8 enlighet med vad som gäller internationellt, även om tidskravet kan

behöva anpassas till nya förhållanden och orsaken till avbrottet. Som Bankgirot anför kan hänsyn även behöva tas till tjänstens betydelse för betalningssystemet i stort, t.ex. bör en systemviktig tjänst återupptas så snart som möjligt.

Ett clearingbolag bör även ha beredskaps- och kontinuitetsplaner. Bankgirot önskar förtydliganden av vad som avses med beredskap och kontinuitet. Med beredskapsplaner avses vilka åtgärder som ska vidtas för att hantera allvarliga och omfattande avbrott, störningar eller kriser och med kontinuitetsplaner avses, som P27 är inne på, hur verksamheten ska upprätthållas i händelse av ett avbrott eller en större verksamhetsstörning. Det överensstämmer med de definitioner som används i Finansinspek- tionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker, som även är tillämpliga på kreditinstitut och värdepappersbolag.

Med kravet på att ha beredskap- och kontinuitetsplanering inbegrips att bolaget ska ha en faktisk operativ förmåga att hantera avbrott, störningar och kriser, i likhet med vad MSB efterfrågar. I kravet på beredskaps- planering innefattas också, som Bankgirot påpekar, att ett clearingbolag bör tillhandahålla den utbildning och de övningar för personal och upp- dragstagare som behövs. Efter en betydande störning bör clearingbolaget granska incidenten och identifiera orsaken för att kunna förhindra liknande framtida händelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på beredskap.

Lagrådet anser att de föreslagna bestämmelserna bör placeras i omvänd ordning och att rubriken närmast före bestämmelserna bör lyda ”Beredskapsplanering”. Det framstår emellertid som följdriktigt att

identifikationen av kritisk verksamhet regleras före beredskapsplaneringen av densamma.

9.4Informations-, it- och cybersäkerhet

Regeringens förslag: Ett clearingbolag ska ha planer för informations-, it- och cybersäkerhet för att kunna hantera risker, hot och sårbarheter. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på informations-, it- och cybersäkerhet.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bankgirot anser att kraven i fråga om informations-, it- och cyber- säkerhet bör förtydligas. Dessutom anser Bankgirot att det är oklart hur förslaget förhåller sig annan reglering på området.

Prop. 2023/24:8

Skälen för regeringens förslag

Krav på informations-, it- och cybersäkerhet

Enligt nuvarande regler ska en clearingorganisation tillgodose de säker- hetskrav som är förenade med verksamheten (20 kap. 1 § andra stycket LVM). Det innebär att clearingorganisationen ska uppfylla högt ställda krav vad avser organisation, riskhanteringssystem samt säkra tekniska system. Därutöver uttalades att granskningen av säkra tekniska system och säkerhets- och sårbarhetsfrågor måste ske inte bara vid tillstånds- prövningen utan även senare när en clearingorganisation vidtar väsentliga ändringar av ett befintligt system eller inför ett nytt system (prop. 1995/96:50 s. 84 f.).

Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vad en clearing- organisation ska iaktta i fråga om it-verksamhet och informationssäkerhet för att tillgodose de säkerhetskrav som är förenade med verksamheten (20 kap. 8 § 1 LVM). Finansinspektionen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättnings- system (FFFS 2014:5). Bestämmelserna som rör informationssäkerhet och it-verksamhet gäller för clearingorganisationer (1 kap. 2 § och 2 och 3 kap.).

Som angetts ovan har digitalisering av betalningsmarknaden pågått under en längre tid och har ökat de senaste åren (avsnitt 9.3). Den nuvar- ande bestämmelsen om att ett clearingbolag bör uppfylla verksamhetens säkerhetskrav bör i detta avseende specificeras till att ett clearingbolag bör ha planer för informations-, it- och cybersäkerhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på infor- mations-, it- och cybersäkerhet.

Bankgirot anser att det bör förtydligas vilka krav som ställs på clearing- bolag avseende informations-, it- och cybersäkerhet. Planerna bör syfta till att säkerställa fullgod behörighetshantering till datasystemen, incident- hantering, hantering och kvalitetssäkring av it- och systemförändringar och ett fullgott cyberskydd. Mer detaljerade bestämmelser bör meddelas genom myndighetsföreskrifter.

Lagen om informationssäkerhet i samhällsviktiga och digitala tjänster

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (NIS-direktivet) har i svensk rätt genomförts genom lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster och förordningen (2018:1175) om informationssäkerhet för sam- hällsviktiga och digitala tjänster. Syftet med regleringen är att uppnå en hög nivå på säkerheten i nätverk och informationssystem för vissa sam- hällsviktiga tjänster inom olika sektorer, varav finansmarknadsinfrastruk- tur är en.

Lagen innehåller bl.a. krav på säkerhetsåtgärder och incident- rapportering (11–14 och 18 §§). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får, efter att ha gett Finansinspektionen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om vilka tjänster som anses vara samhällsviktiga (4 § lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster och 3 och 17 §§ förordningen om informationssäkerhet för sam-

hällsviktiga och digitala tjänster). Enligt MSB:s föreskrifter om anmälan Prop. 2023/24:8 och identifiering av leverantörer av samhällsviktiga tjänster (MSBFS

2021:9) är bl.a. tjänster som utförs av centrala motparter, värde- papperscentraler och clearingverksamhet samhällsviktiga tjänster inom finansmarknadsinfrastruktur (6 kap. 1 §).

Enligt 9 § lagen om informationssäkerhet i samhällsviktiga och digitala tjänster ska, om det i lag eller annan författning finns bestämmelser med motsvarande krav på säkerhetsåtgärder och incidentrapportering, i stället dessa gälla. Bankgirot undrar om förslaget innebär en sådan reglering som ska tillämpas med företräde framför lagen om informationssäkerhet och samhällsviktiga och digitala tjänster.

Förslaget innebär ett krav på clearingbolag att ha planer för informa- tions-, it- och cybersäkerhet för att kunna hantera risker, hot och sårbar- heter. I den mån mer detaljerade regler lämnas om säkerhetsåtgärder och incidentrapportering i myndighetsföreskrifter som meddelas med stöd av den nya lagen, som motsvarar kraven i lagen om informationssäkerhet i samhällsviktiga och digitala tjänster, kan det vara så att föreskrifterna ska tillämpas i stället för den lagen.

EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn

Bankgirot anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011.

Förordningen ska från den 17 januari 2025 tillämpas på ett stort antal finansiella företag. Betalnings-, clearing- och avvecklingssystem omfattas inte av förordningen.

Säkerhetsskyddslagen

Säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säker- hetsskydd (1 kap. 1 §). Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd (2 kap. 1 § säker- hetsskyddslagen). Med utgångspunkt i analysen ska verksamhetsutövaren planera och vidta de säkerhetsskyddsåtgärder som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, förekomst av säkerhetsskyddsklassi- ficerade uppgifter och övriga omständigheter. Säkerhetsskyddsåtgärder kan avse informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet (2 kap. 2–4 §§).

Ett clearingbolags verksamhet kan vara av sådant slag att den kan komma att omfattas av regleringen i säkerhetsskyddslagen, eftersom ett clearingbolag hanterar stora mängder uppgifter om betalningsinformation. Det är emellertid en fråga för bolaget att avgöra. Detta kommer i sådana fall att medföra krav på säkerhetsskyddsanalys och på lämpliga säkerhets- skyddsåtgärder.

Prop. 2023/24:8

9.5

Kapital

Regeringens förslag: Ett clearingbolag ska genom eget kapital täcka de risker bolaget är utsatt för och kunna fortsätta att bedriva kritisk verksamhet även om förluster uppstår.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på kapital.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det.

Finansinspektionen och Riksbanken anser att ett clearingbolags kapital bör täcka en ordnad avveckling av verksamheten. Riksbanken anser dess- utom att det bör ställas ytterligare krav på ett clearingbolags kapital och krav på ett clearingbolag att redovisa hur kapital ska anskaffas om kapi- talet understiger kapitalkravet.

Skälen för regeringens förslag: En clearingorganisation ska ha ett aktiekapital som med hänsyn till verksamhetens art och omfattning är tillräckligt stort. Vid bedömningen av om aktiekapitalet är tillräckligt ska hänsyn tas även till andra finansiella resurser som bolaget har eller kan utnyttja (19 kap. 8 § LVM). En clearingorganisation ska vidare genom eget kapital, t.ex. aktiekapital, garanti eller försäkring eller på annat sätt ha en tillfredsställande beredskap att uppfylla ett sådant betalningsansvar som kan uppkomma till följd av clearingverksamheten (19 kap. 9 § LVM).

I avsnitt 9.2 föreslås att det ska ställas krav på ett clearingbolags riskhantering och i avsnitt 9.3 att bolaget ska identifiera sin kritiska verksamhet. Mot denna bakgrund bör kapitalkravet i stället uttryckas som ett krav på att ett clearingbolag genom eget kapital ska kunna täcka de risker bolaget är utsatt för och kunna fortsätta att bedriva kritisk verk- samhet även om förluster uppstår. De risker som avses är operativa risker och affärs-, investerings-, kredit-, och likviditetsrisker. Eget kapital gör att ett clearingbolag kan absorbera förluster löpande och kapitalet bör vara permanent tillgängligt för detta ändamål.

Kapitalkrav bör stå i proportion till de risker som clearingverksamheten medför. Till skillnad från Riksbanken anser regeringen därför att det inte bör ställas ytterligare krav på ett clearingbolags kapital.

Ett clearingbolag avvecklas – liksom aktiebolag i allmänhet – genom likvidation eller konkurs. Till skillnad från Finansinspektionen och Riksbanken anser regeringen att det i svensk rätt framstår som främmande att ställa krav på att ett clearingbolag ska fortsätta att bedriva clearing- verksamhet under viss tid efter det att bolagsstämman har beslutat om likvidation.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få med- dela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att upp- fylla kraven på kapital.

9.6

Uppdragsavtal

Prop. 2023/24:8

Regeringens förslag: Ett clearingbolag får uppdra åt någon annan att utföra uppgifter som är av betydelse för clearingverksamheten, om bolaget ansvarar för att

1.uppdragstagarens verksamhet bedrivs med operativ stabilitet och under säkerhetsmässigt betryggande former,

2.uppdragstagarens verksamhet omfattas av en tillfredsställande intern styrning och kontroll, och

3.Finansinspektionens tillsyn inte försvåras.

Om ett uppdragsavtal innebär en väsentlig förändring av förutsättningarna för clearingverksamheten, krävs Finansinspektionens godkännande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på uppdragsavtal.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag om att uppdragsavtal ska godkännas av Finansinspektionen är inte begränsat till avtal som innebär en ”väsentlig” förändring av förutsättningarna för clearingverksamheten.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bankgirot anser att det bör förtydligas vilka uppdragsavtal som omfattas och att förslaget bör begränsas till uppdragsavtal som har en direkt kopp- ling till de kritiska tjänster som ett clearingbolag tillhandahåller. P27 efter- frågar förtydliganden hur förslaget förhåller sig till bestämmelserna om uppdragsavtal i Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag (FFFS 2005:1). Bolaget anser vidare att regleringen bör innehålla ett väsentlighetskrav i likhet med regleringen för värdepappersbolag. Riksbanken anser att det bör förtydligas att clearing- bolaget inte fråntas ansvaret vid utkontraktering och att det bör ställas krav på att clearingbolaget ska ha kunskaper och resurser för att bedöma den utkontrakterade verksamhetens kvalitet och risker. Därutöver anser Riksbanken att det bör vara uppdragstagaren, inte clearingbolaget, som ansvarar för uppdragstagarens verksamhet.

Bankgirot motsätter sig att Finansinspektionen ska godkänna uppdrags- avtal och anser att det inkräktar på styrelsens ansvar för organisationen av verksamheten. Bolaget anser vidare att kravet på godkännande inte är nöd- vändigt med hänsyn till de befogenheter som Finansinspektionen redan har. Bankgirot menar att det är otydligt vilka uppdragsavtal som omfattas, om samtliga ändringar behöver godkännas samt vilka kriterier som behöver uppfyllas för ett godkännande. Bankgirot anför vidare att förslaget riskerar att bli oskäligt administrativt betungande för clearingbolag och Finansinspektionen, då det rör sig om ett stort antal ärenden. Om krav på godkännande införs anser Bankgirot att Finansinspektionens hand- läggningstid för de aktuella ärendena bör regleras och att godkännande bör begränsas till uppdragsavtal som innebär en väsentlig förändring av förut- sättningarna för clearingverksamheten.

Prop. 2023/24:8

Skälen för regeringens förslag

Krav som bör ställas på utkontraktering

I dag finns inga rättsligt bindande bestämmelser om vilka krav som kan ställas på ett clearingbolag som utkontrakterar verksamhet till uppdrags- tagare. Sådana bestämmelser finns emellertid för flertalet andra finansiella företag, t.ex. kreditinstitut, centrala motparter och värdepapperscentraler (6 kap. 7 § LBF, artikel 35 i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och artiklarna 19 och 30 i VPC-förord- ningen).

Det är i dag vanligt att företag utkontrakterar verksamhet till upp- dragstagare, t.ex. för att få del av specialistkunskap på ett visst område eller för att minska kostnaderna. Även för clearingbolag bör det finnas vissa krav i fråga om utkontraktering av uppgifter av betydelse för clearingverksamheten. Till skillnad från Riksbanken anser regeringen att clearingbolaget bör säkerställa att verksamheten hos uppdragstagaren bedrivs med operativ stabilitet, under säkerhetsmässigt betryggande former och att den omfattas av en tillfredsställande intern styrning och kontroll, dvs. samma krav som ställs på verksamhet som drivs i egen regi. Därutöver bör Finansinspektionens förutsättningar att utöva tillsyn över clearingbolaget inte påverkas av uppdragsavtalet. Som Riksbanken anför innebär detta att clearingbolaget har det fulla ansvaret även för sådan verk- samhet som har utkontrakterats. I detta ligger också att clearingbolaget bör ha en organisation som har tillräckliga kunskaper och resurser för att kunna bedöma den utkontrakterade verksamhetens kvalitet och risker.

Förslaget omfattar uppdragsavtal som är av betydelse för clearing- verksamheten. Det innebär att uppdragsavtal avseende verksamhet som saknar koppling till clearingverksamhet inte omfattas. Till skillnad från Bankgirot och P27 anser regeringen att kraven bör gälla alla uppdragsavtal som har betydelse för den tillståndspliktiga clearingverksamheten och inte begränsas till enbart uppdragsavtal med koppling till ”kritisk verksamhet” eller uppdragsavtal ”av väsentlig betydelse”.

Som P27 framhåller finns i dag bestämmelser om uppdragsavtal för clearingorganisationer i 7 kap. i Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag (FFFS 2005:1). Till skillnad från de allmänna råden är den föreslagna regleringen rättsligt bindande.

Krav på godkännande

Enligt Finansinspektionen bör myndigheten ha möjlighet att motsätta sig att ett avtal om utkontraktering av ett finansiellt företags kritiska it-verk- samhet ingås (Finansinspektionens rapport Förstärkt digital motstånds- kraft hos företag i den finansiella sektorn, Fi2022/01504 s. 16). Krav på godkännande från Finansinspektionen finns i dag bl.a. i fråga om värdepapperscentraler som utkontrakterar en huvudtjänst samt för centrala motparter som utkontrakterar central verksamhet kopplad till riskhantering (artiklarna 19.1 och 30.4 i VPC-förordningen och artikel 35.1 i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister).

I promemorian föreslås att Finansinspektionen ska godkänna ett upp- dragsavtal, om det innebär en förändring av förutsättningarna för clearing- verksamheten. Bankgirot motsätter sig förslaget och menar att det inkräk- tar på styrelsens ansvar för organisationen av verksamheten.

Promemorians förslag innebär att ett clearingbolags uppdragsavtal ska godkännas av Finansinspektionen i vissa fall. I dagens lagstiftning krävs bl.a. Finansinspektionens tillstånd för att få bedriva clearingverksamhet, för att ändra bolagsordningen, för att förvärva egendom som motsvarar mer än 25 procent av kapitalbasen, för att driva sidoverksamhet som inte har nära samband med clearingverksamheten och vid köp av aktier i ett clearingbolag som innebär ett kvalificerat innehav (19 kap, 1 och 6 §§, 20 kap. 6 och 7 §§ och 24 kap. 1 § LVM). Det finns således redan i dag en rad områden som reglerar den tillståndspliktiga clearingverksamheten. Clearingbolag har en nyckelroll för att betalningar ska kunna genomföras effektivt och incidenter i clearingverksamheten kan medföra en betydande störning för betalningssystemet i stort. Utkontraktering av hela eller delar av den centrala verksamheten – t.ex. till underentreprenörer i utlandet – kan innebära ökade risker för verksamheten, påverka förutsättningarna för clearingbolagets att bedriva den tillståndspliktiga verksamheten och påverka förutsättningarna för Finansinspektionen att utöva tillsyn. Mot denna bakgrund anser regeringen – till skillnad från Bankgirot – att det finns skäl att införa ett krav på godkännande av Finansinspektionen av vissa uppdragsavtal. Till skillnad från promemorians förslag anser regeringen emellertid, i likhet med Bankgirot, att det enbart är uppdragsavtal av väsentlig betydelse för clearingverksamheten som bör omfattas av kravet på godkännande. Vidare bör enbart mer omfattande ändringar av redan ingångna uppdragsavtal kräva godkännande av Finans- inspektionen. Det innebär att förslaget i praktiken inte kommer att omfatta särskilt många uppdragsavtal.

För godkännande av Finansinspektionen krävs att uppdragsavtalet upp- fyller de angivna kraven, dvs. att det säkerställs att uppdragstagarens verksamhet bedrivs med operativ stabilitet och under säkerhetsmässigt betryggande former, att uppdragstagarens verksamhet omfattas av en till- fredsställande intern styrning och kontroll och att Finansinspektionens tillsyn inte försvåras.

Bankgirot anser att Finansinspektionens handläggningstid för de aktuella ärendena bör regleras. Bestämmelserna om prövning av ägares lämplighet – som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn – innebär att vissa förvärv av aktier eller andelar i ett clearingbolag förutsätter Finans- inspektionens tillstånd. Som utgångspunkt ska Finansinspektionen hand- lägga ett sådant ärende inom 60 arbetsdagar (24 kap. 3 a § LVM). Bestäm- melserna om handläggningstid för ärenden om ägarprövning får ses i ljuset av intresset av att upprätthålla handeln med aktier och andelar i finansiella företag.

Enligt förvaltningslagen (2017:900) ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 §). Mot den bakgrunden anser regeringen att det saknas skäl att reglera handläggningstiden för ärenden om godkännande av uppdragsavtal.

Det ska i sammanhanget framhållas att Finansinspektionen under vissa förutsättningar kan förbjuda en planerad utkontraktering, i den mån ett

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8 clearingbolags verksamhet omfattas av säkerhetsskyddslagen (4 kap. 11 § säkerhetsskyddslagen).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på verksamheten när det gäller uppdragsavtal.

	9.7	Styrning

	Regeringens förslag: Styrelsen i ett clearingbolag ska ansvara för att
	kraven på sundhet, fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet, risk-
	hantering, beredskap, informations-, it- och cybersäkerhet, kapital och
	uppdragsavtal uppfylls.
	Styrelsen ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och
	instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla de ovan
	nämnda kraven. Dessa ska utvärderas och ses över regelbundet.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
	meddela föreskrifter vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att
	uppfylla kraven på styrning.

	Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med
	regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det.
	MSB anser att styrelsens ansvar även ska omfatta ett ändamålsenligt
	säkerhetsskyddsarbete. Riksbanken anser att styrningen bör regleras med
	en högre detaljgrad.
	Skälen för regeringens förslag: En clearingorganisation ska ha ända-
	målsenliga regler för hur clearingverksamheten ska bedrivas. Verk-
	samheten ska också – såvitt nu är av intresse – bedrivas under förhållanden
	som stämmer överens med tillämpliga författningar (20 kap. 2 § LVM).
	Att verksamheten ska bedrivas under förhållanden som stämmer överens
	med tillämpliga författningar följer redan av de krav som ställs på
	verksamheten i aktuella författningar och behöver därför inte uttryckas
	som ett självständigt krav.
	I lagen om värdepappersmarknaden finns ingen reglering kring vilket
	ansvar som styrelsen har för verksamheten. I avsnitten 9.1–9.6 föreslås att
	det ska ställas nya krav på sundhet, fritt tillträde, neutralitet och propor-
	tionalitet, riskhantering, beredskap, informations-, it- och cybersäkerhet,
	kapital och uppdragsavtal. Det bör komma till uttryck i den nya lagen att
	det är styrelsen som är ansvarig för att dessa krav uppfylls. Därutöver bör
	styrelsen vara ansvarig för att det finns skriftliga interna riktlinjer och
	instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla dessa krav. I
	detta inbegrips, liksom i dag, att det ska finnas ändamålsenliga regler för
	själva clearingverksamheten. Riktlinjer och instruktioner bör utvärderas
	och ses	över regelbundet. Bestämmelsen innebär även att
	Finansinspektionen har möjlighet att utöva tillsyn över att styrelsen fullgör
	sitt ansvar.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få
	meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att
82	uppfylla kraven på styrning.

Som Riksbanken framför finns det bestämmelser om styrning med hög Prop. 2023/24:8 detaljnivå i olika EU-förordningar på området (EU:s förordning om OTC-

derivat, centrala motparter och transaktionsregister, SIPS- och VPC- förordningarna). Till skillnad från Riksbanken anser regeringen emellertid att mer detaljerade bestämmelser om styrning bör meddelas genom myndighetsföreskrifter.

MSB anser att styrelsens ansvar även ska omfatta ett ändamålsenligt säkerhetsskyddsarbete. Regler om säkerhetsskydd finns i säkerhets- skyddslagen. Av 2 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen framgår att den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd. Ett clearingbolags verksamhet kan vara av sådant slag att den kan komma att omfattas av säkerhetsskyddslagen, men det är en fråga för bolaget att avgöra. Om ett clearingbolag anser att det omfattas av säkerhetsskyddslagen är det ytterst styrelsens ansvar att kraven som uppställs i den lagen uppfylls.

9.8	Sidoverksamhet

Regeringens förslag: Bestämmelserna om sidoverksamhet och förvärv
av egendom i vissa fall ska föras över till den nya lagen.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
har inget att invända mot det.
Bankgirot, Finansinspektionen och P27 anser att förutsättningarna för
godkännande av förvärv av egendom bör förtydligas.
Skälen för regeringens förslag: En clearingorganisation behöver till-
stånd av Finansinspektionen för att förvärva egendom, om företagets
motprestation motsvarar mer än 25 procent av dess kapitalbas. Tillstånd
ska inhämtas före förvärvet och ska ges om det inte kan antas att förvärvet
leder till överträdelse av denna lag eller andra författningar (20 kap. 6 §
LVM).
Lagrådet ifrågasätter behovet av bestämmelsen om godkännande av
förvärv av egendom som motsvarar mer än 25 procent av dess kapital och
anser att det i stället bör ställas ett likviditetskrav. Den föreslagna
bestämmelsen, som motsvarar 7 kap. 12 § LBF samt 7 kap. 13 §, 13 kap.
13 § och 20 kap. 6 § LVM, motiveras av att det i efterhand kan vara svårt
att mildra de skadliga konsekvenserna av ett förvärv och att det finns risk
för att Finansinspektionen inte får reda på förvärv som kan antas strida mot
rörelsereglerna (jfr prop. 2002/03:139 s. 315 f.). Regeringen anser att
motsvarande även fortsättningsvis bör gälla för clearingbolag, med det
förtydligandet att det rör sig om förvärv som motsvarar mer än 25 procent
av det egna kapitalet.
En clearingorganisation får, utöver clearingverksamhet, bara driva sådan
verksamhet som har nära samband med den. Om det finns särskilda skäl,
får Finansinspektionen ge tillstånd till en clearingorganisation att driva
även annan verksamhet (20 kap. 7 § första och tredje stycket LVM).
Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen. Som Bankgirot,
Finansinspektionen och P27 framhåller bör emellertid bestämmelsen om		83

Prop. 2023/24:8 godkännande av förvärv av egendom på ett tydligare sätt ange förutsätt- ningarna för godkännande.

Däremot bör det inte längre vara tillåtet för en clearingorganisation att förmedla lån av finansiella instrument eller lämna kredit mot säkerhet till clearingdeltagare i syfte att underlätta clearingverksamheten (20 kap. 7 § andra stycket LVM).

En clearingorganisation ska se till att parterna ställer säkerhet för gjorda åtaganden i den utsträckning som det behövs (20 kap. 3 § LVM). En clearingorganisation får efterge kravet på säkerhet, om det är uppenbart att säkerhet inte behövs och om det godkänns av Finansinspektionen (20 kap. 4 § LVM).

Eftersom säkerheter inte ställs i clearingverksamhet med betalningar bör de aktuella bestämmelserna inte föras över till den nya lagen.

10Clearingdeltagare

	Regeringens förslag: Den som får vara deltagare i ett clearing- eller
	avvecklingssystem	enligt	avvecklingslagen	ska	få	vara
	clearingdeltagare i clearingverksamheten.
	En clearingdeltagare ska få delta i clearingverksamheten för egen
	eller någon annans räkning.
	Clearingdeltagare ska uppfylla de krav som clearingbolaget
	bestämmer.
	Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för clearingdeltagare och
	uteslutning av clearingdeltagare ska föras över till den nya lagen.

	Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med
	regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det.
	Finansinspektionen anser att förutsättningarna för uppgiftsskyldighet
	och uteslutning bör förtydligas.
	Skälen för regeringens förslag: Riksbanken, Riksgäldskontoret och
	juridiska personer som har en betryggande kapitalstyrka, ändamålsenlig
	organisation, nödvändiga riskhanteringsrutiner, säkra tekniska system och
	i övrigt är lämpliga får vara deltagare i clearingverksamheten hos en
	clearingorganisation (21 kap. 1 § LVM). Det är clearingorganisationen
	som på grundval av lagens krav och organisationens egna villkor prövar
	om ett institut ska få bli clearingdeltagare. Vid denna prövning ska
	clearingorganisationen iaktta principerna om fritt tillträde och neutralitet
	(prop. 1995/96:50 s. 94).
	Sedan bestämmelserna om clearingdeltagare infördes har
	avvecklingslagen tillkommit. I 8 § avvecklingslagen regleras vilka slags
	företag som får vara deltagare i ett clearing- eller avvecklingssystem. Det
	rör sig om Riksbanken och andra centralbanker (punkt 1), Riksgälds-
	kontoret och motsvarande utländska institutioner (punkt 2), clearing-
	organisationer (punkt 3), svenska värdepapperscentraler (punkt 4),
84	kreditinstitut (punkt	5), värdepappersbolag (punkt		6),	motsvarande
84

utländska företag som i punkterna 3–6 (punkt 7), andra juridiska personer som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet (punkt 8) samt clearingmedlemmar som avses i EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (punkt 9). Med clearingdeltagare bör därför avses den som får delta i clearingverksamheten enligt 8 § avvecklingslagen.

Det bör fortsatt vara upp till clearingbolaget att bestämma vilka krav en clearingdeltagare ska uppfylla. Denna bestämmelse bör föras över till den nya lagen. Ett clearingbolag ska ha ändamålsenliga regler och måste vid bestämmande av krav för att delta i verksamheten tillämpa principerna om fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet (avsnitt 9.1).

En clearingdeltagare får delta i clearingverksamheten för egen räkning (21 kap. 2 § första meningen LVM). Det bör fortsatt gälla enligt den nya lagen.

En clearingorganisation får tillåta följande företag att delta för någon annans räkning: svenska och utländska clearingorganisationer, värdepapperscentraler och värdepapperscentraler från tredjeland, Riksbanken samt värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse att utföra order på kunders uppdrag, och utländska företag som i sitt hemland får driva sådan verksamhet och som där står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ (21 kap. 2 § andra meningen LVM). Endast dessa institut får alltså agera ombud för andra indirekta deltagare (prop. 1995/96:50 s. 140).

Genom regleringen i avvecklingslagen kan endast finansiella företag vara deltagare i ett clearing- och avvecklingssystem för betalningar, eftersom andra juridiska personer bara får delta i avvecklingssystem för värdepapper (8 § 8 avvecklingslagen och prop. 1999/2000:18 s. 55). Mot denna bakgrund saknas det skäl att begränsa möjligheten att delta i clearingverksamheten för någon annans räkning till enbart vissa typer av finansiella företag. En clearingdeltagare bör därför få delta även för någon annans räkning.

En clearingdeltagare är skyldig att lämna clearingorganisationen de uppgifter som krävs för att fullgöra sina uppgifter (21 kap. 3 § LVM). En clearingorganisation får besluta att en clearingdeltagare inte längre får delta i clearingverksamheten om deltagaren inte längre uppfyller kraven som uppställs för deltagare eller om deltagaren inte uppfyller sin uppgiftsskyldighet i förhållande till clearingorganisationen (21 kap. 4 § LVM).

Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen. Som Finansinspek- tionen framhåller bör emellertid bestämmelserna om uppgiftsskyldighet och uteslutning förtydligas.

En clearingdeltagare som inte står under Finansinspektionens tillsyn eller motsvarande tillsyn i hemlandet är skyldig att lämna uppgifter som rör deltagande i clearingverksamheten till inspektionen (20 kap. 5 § LVM).

Sedan bestämmelsen infördes har avvecklingslagens bestämmelser tillkommit som begränsar möjliga deltagare i anmälda avvecklingssystem till enbart finansiella företag i clearing- och avvecklingssystem för betalningar (8 §). Mot denna bakgrund fyller den aktuella bestämmelsen inte längre någon funktion och bör inte föras över till den nya lagen.

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8	11	Tillsyn och ingripande
	11	Tillsyn och ingripande
	11.1	Tillsyn

Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillsyn över clearingbolag och ägarprövning ska föras över till den nya lagen.

Utöver ett platsbesök hos ett clearingbolag ska Finansinspektionen få genomföra ett platsbesök hos ett företag som har fått i uppdrag av ett clearingbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av clearingbolaget.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett clearingbolag och dess uppdragstagare ska lämna till Finansinspektionen, att vissa av uppgifterna i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån och avgifter.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det.

Bankgirot anser att det bör regleras vilka uppgifter som Finans- inspektionen ska kunna begära in i fråga om periodisk rapportering, eftersom sådan kan vara kostsam och tekniskt komplicerad.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om tillsyn över clearingorganisationer finns i 23 kap. LVM.

Finansinspektionen har tillsyn över clearingorganisationer och clearingorganisationer ska lämna Finansinspektionen uppgifter om sin verksamhet (1 och 2 §§).

Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att delta i revisionen av en clearingorganisation (7 §). Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i en svensk clearingorganisation och får även begära att styrelsen kallar till extra stämma (11 §). Clearingorganisationer ska med tillsyns- och ansökningsavgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet (12 §).

Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen.

Finansinspektionen får genomföra ett platsbesök hos en clearing- organisation (4 §). Utöver platsbesök hos ett clearingbolag bör Finansinspektionen få göra ett platsbesök hos ett clearingbolags uppdrags- tagare (se avsnitt 9.6).

	I 24 kap. LVM finns särskilda bestämmelser om prövningen av en
	ägares lämplighet. Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få
	meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett företag ska lämna till
	Finansinspektionen, att vissa av uppgifterna i stället ska lämnas till
	Statistiska centralbyrån och avgifter.
	När det särskilt gäller föreskrifter om periodisk rapportering vill
	regeringen framhålla att Finansinspektionen, innan inspektionen beslutar
	om föreskrifter eller allmänna råd, ska utreda föreskrifternas eller de all-
	männa rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser och ge clearing-
	bolag tillfälle att yttra sig i frågan (4 och 5 §§ förordningen om konsek-
	vensutredning vid regelgivning). Föreskrifter om periodisk rapportering
86	måste således föregås av en konsekvensanalys avseende effekterna för
86

clearingbolag. Det finns dock inte skäl, som Bankgirot anser, att på lagnivå Prop. 2023/24:8 närmare reglera vilka slags uppgifter som föreskrifter om periodisk

rapportering ska kunna avse.

11.2	Samarbete och utbyte av information

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta
information med utländska myndigheter som utövar tillsyn över eller
övervakar clearingverksamhet.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
har inget att invända mot det.
Finansinspektionen ifrågasätter om förslaget är tillräckligt tydligt för att
vara sekretessbrytande. Riksbanken anser att Finansinspektionens skyldig-
het att samarbeta och utbyta information även bör omfatta riksbanken.
ECB anser att det bör säkerställas att samarbete och utbyte av
information kan ske med utländska centralbanker.
Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen ska, i den
utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i EU, i sin tillsyns-
verksamhet samarbeta och utbyta information med bl.a. andra behöriga
myndigheter (23 kap. 5 § LVM). Eftersom regleringen kring verksamhet
med clearing och avveckling av betalningar inte är harmoniserad på EU-
nivå följer ingen skyldighet att samarbeta med andra myndigheter som
övervakar eller har tillsyn över clearingbolag av den aktuella bestäm-
melsen.
Det finns en skyldighet för Finansinspektionen att underrätta behöriga
utländska tillsynsmyndigheter, Esma och Europeiska systemrisknämnden
(ESRB) när Finansinspektionen har fått underrättelse om konkursbeslut
eller ett beslut om företagsrekonstruktion avseende en deltagare i ett
avvecklingssystem som är anmält enligt avvecklingslagen (11 §).
Finansinspektionen är därför skyldig att underrätta utländska myndigheter
om beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion beträffande en
deltagare i t.ex. Bankgirots clearing- eller avvecklingssystem. Utöver
denna skyldighet finns det inga bestämmelser som föreskriver att
Finansinspektionen ska samarbeta eller utbyta information med utländska
myndigheter i fråga om clearingverksamhet.
Betalningsmarknaden har de senare åren fått en alltmer gränsöver-
skridande karaktär. Mot denna bakgrund finns det behov av att kunna sam-
arbeta och utbyta information mellan myndigheter beträffande clearing-
verksamhet. Finansinspektionen bör därför i sin tillsyn över clearing-
verksamhet samarbeta och utbyta information med utländska myndigheter
som utövar tillsyn över eller övervakar clearingverksamhet. Som ECB är
inne på ska Finansinspektionen därför samarbeta och utbyta information
med utländska centralbanker, t.ex. ECB, som utövar tillsyn över eller
övervakar clearingverksamhet.
Av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår bl.a.
att en uppgift för vilken sekretess gäller enligt den lagen inte får röjas för
en utländsk myndighet om inte utlämnande sker i enlighet med särskild		87

Prop. 2023/24:8 föreskrift i lag eller förordning. Enligt förslaget ska Finansinspektionen få lämna ut uppgifter till utländska myndigheter som utövar tillsyn över eller övervakar clearingverksamhet. Finansinspektionen ifrågasätter om förslaget är tillräckligt tydligt för att vara sekretessbrytande. Förslaget – som bör utformas med förebild av nuvarande bestämmelser på finansmarknadsområdet (se t.ex. 13 kap. 6 a § LBF) – är avsett att vara sekretessbrytande.

Grundläggande bestämmelser om samverkan mellan svenska myndigheter finns i 8 § förvaltningslagen. Av 7 § förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen framgår att Finansinspektionen ska samråda med Riksbanken bl.a. i viktigare frågor som har samband med betalningssystemets stabilitet eller som berör Riksbankens ansvar för betalningsväsendet. Riksbanken ska ge Finansinspektionen tillfälle att yttra sig innan Riksbanken fattar beslut i viktigare frågor som har samband med det finansiella systemets stabilitet och effektivitet eller som berör Finansinspektionens tillsynsverksamhet (3 kap. 11 § riksbankslagen). Med stöd av dessa bestämmelser har, som Riksbanken efterfrågar, Finansinspektionen och banken möjlighet att utbyta information som rör deras respektive verksamhet med tillsyn och övervakning av clearing- bolag.

	11.3	Ingripande

	Regeringens förslag: Bestämmelserna om ingripande mot ett
	clearingbolag ska föras över till den nya lagen. Om ett clearingbolags
	styrelse i sin helhet inte uppfyller kravet på tillräcklig kunskap och
	erfarenhet för att leda bolaget ska det kunna utgöra grund för åter-
	kallelse av clearingbolagets tillstånd.
	Finansinspektionen ska få återkalla tillståndet om ett clearingbolag
	inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har
	avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft samt
	om clearingbolaget försatts i konkurs eller tvångslikvidation.

	Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
	förslag. Promemorian innehåller inget förslag om att sanktionsavgift ska
	kunna beslutas vid återkallelse av tillstånd på grund av att ett företag har
	fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otill-
	börligt sätt.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det.
	Finansinspektionen anser att förslaget, i likhet med nuvarande reglering,
	bör innehålla en möjlighet att besluta om sanktionsavgift vid återkallelse
	av tillstånd på grund av ett företag har fått tillståndet genom att lämna
	falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.
	Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om ingripanden mot
	clearingorganisationer finns i 25 kap. LVM.
	Om en svensk clearingorganisation har åsidosatt sina skyldigheter enligt
	lagen om värdepappersmarknaden, andra författningar som reglerar
	företagets verksamhet, företagets bolagsordning eller interna instruktioner
88	som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska

Finansinspektionen ingripa. Finansinspektionen ska då utfärda ett före- läggande, meddela ett förbud att verkställa beslut, göra en anmärkning eller återkalla företagets tillstånd om överträdelsen är allvarlig och det inte är tillräckligt att varning meddelas (1 §). Vid valet av sanktion ska Finansinspektionen bl.a. ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den pågått och beakta vissa omständigheter i försvårande eller förmildrande riktning (2 och 2 a §§).

Finansinspektionen får också ingripa mot en clearingorganisation genom beslut om sanktionsavgift (8–10 §§) och förseningsavgift (11 §). Finansinspektionen kan vidare ingripa mot företag som bedriver clearingverksamhet utan tillstånd (17 §§). Därutöver finns regler om verkställighet av beslut om sanktions- och förseningsavgift och om vite (25–28 och 29 §§).

Bestämmelserna om ingripande mot ett clearingbolag bör föras över till den nya lagen. I stället för ”ska ingripa” bör bestämmelserna utformas som att Finansinspektionen ”får ingripa” vid överträdelser av den nya lagen. Det nya uttryckssättet påverkar inte Finansinspektionens förutsättningar att ingripa mot clearingbolag i förhållande till i dag. Med den föreslagna utformningen saknas skäl att särskilt reglera vilka ingripanden som kan komma i fråga innan återkallelse av tillstånd (25 kap. 5 § andra stycket LVM).

Till skillnad från promemorians förslag bör det, som Finansinspektionen framhåller och i enlighet med vad som gäller i dag, även vara möjligt att meddela sanktionsavgift vid ett beslut om återkallelse på grund av att ett företag har fått tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.

När det särskilt gäller Finansinspektionens möjlighet att återkalla en clearingorganisations tillstånd får det ske om någon som ingår i styrelsen för en svensk clearingorganisation eller är verkställande direktör inte uppfyller kraven på tillräcklig insikt och erfarenhet och i övrigt är lämpliga. Detta får dock göras bara om inspektionen först har beslutat att påtala för företaget att personen eller personerna inte uppfyller kraven och om denne eller dessa, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör (4 § första stycket). I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det och då förordna en ersättare till dess att clearingorganisationen har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör (4 § tredje stycket).

Enligt 5 § ska Finansinspektionen återkalla tillståndet för en clearing- organisation om företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt (punkt 1), företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser (punkt 2), företaget har förklarat sig avstå från tillståndet (punkt 3), företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser (punkt 4), eller när det är fråga om svenska aktiebolag, bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget (punkt 5). I de fall som avses i punkterna 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Prop. 2023/24:8

Prop. 2023/24:8 Om tillståndet återkallas får Finansinspektionen besluta om hur avvecklingen av rörelsen ska ske (6 §).

Bestämmelserna om återkallelse bör i huvudsak föras över till den nya lagen. Med anledning att det föreslås ett krav på att ett clearingbolags styrelse i sin helhet ska ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda bolaget (avsnitt 8.3) bör även detta utgöra grund för återkallelse av bolagets tillstånd om kravet inte är uppfyllt. Därutöver bör Finans- inspektionen återkalla ett clearingbolags tillstånd om företaget inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft. Slutligen bör Finansinspektionen återkalla tillståndet om clearingbolaget försatts i konkurs eller tvångslikvidation. Den nuvarande grunden för återkallelse om clearingbolagets eget kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget, bör inte föras över till den nya lagen.

Lagrådet anser att den föreslagna bestämmelsen om återkallelse på grund av att clearingbolaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt bör lyda ”i sin ansökan om tillstånd har lämnat falska uppgifter eller förfarit otillbörligt på något annat sätt”. Återkallelse bör emellertid kunna ske om falska uppgifter har medfört att clearingbolaget på felaktiga grunder fått tillstånd, oavsett om detta skett genom falska uppgifter i ansökan om tillstånd eller på annat otillbörligt sätt.

	11.4	Överklagande

	Regeringens förslag: Bestämmelserna om överklagande av beslut ska
	föras över till den nya lagen.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det.
	Finansinspektionen anser att det bör finnas en bestämmelse om
	verkställighet i den nya lagen.
	Skälen för regeringens förslag: Vissa av Finansinspektionens beslut
	får inte överklagas. För clearingorganisationer rör det beslut om att
	sammankalla styrelsen eller begära extra stämma enligt 23 kap. 11 § LVM
	och att förelägga någon som bedriver verksamhet att lämna uppgifter om
	verksamheten för att undersöka om verksamheten faller under lagens
	tillämpningsområde enligt 25 kap. 17 § andra stycket LVM (26 kap. 1 §
	första stycket LVM).
	Andra beslut av Finansinspektionen får överklagas till allmän
	förvaltningsdomstol. Det krävs prövningstillstånd vid överklagande till
	kammarrätten (26 kap. 1 § andra och tredje styckena LVM).
	Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen.
	Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande
	eller återkallelse ska gälla omedelbart (26 kap. 1 § fjärde stycket LVM).
	Bestämmelser om när beslut får verkställas finns emellertid i 35 §
	förvaltningslagen. Enligt huvudregeln får ett beslut som får överklagas
90	inom viss tid verkställas när överklagandetiden gått ut, om beslutet inte

överklagats. En myndighet får dock bl.a. verkställa ett beslut omedelbart Prop. 2023/24:8 om ett väsentligt eller enskilt intresse kräver det. Med stöd av denna

bestämmelse kan Finansinspektionen således besluta att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart. Mot den bakgrunden anser regeringen, till skillnad från Finansinspektionen, att det inte behövs någon särreglering för inspektionen.

12Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen och lagändringarna i övrigt ska träda i kraft den 1 juli 2024.

Bestämmelserna om ingripanden enligt den nya lagen ska inte gälla för överträdelser som skett före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser om ingripande i lagen om värdepappersmarknaden ska fortfarande gälla vid överträdelser som har skett före ikraftträdandet.

Tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt lagen om värde- pappersmarknaden som gäller vid ikraftträdandet ska gälla som tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt den nya lagen.

En juridisk person som före ikraftträdandet bedriver verksamhet som kräver tillstånd enligt den nya lagen, och inte redan har tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden, ska få fortsätta att bedriva verk- samheten till och med den 31 december 2024. Om ett sådant företag före den 1 januari 2025 har gett in en ansökan om tillstånd för clearingverksamhet till Finansinspektionen, ska företaget få fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den

1 juli 2023 och att övergångsregleringen ska gälla fram till och med den 1 januari 2024.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Bankgirot och Svenska Bankföreningen anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till dataclearingsystemet.

Skälen för regeringens förslag: För att Finansinspektionen och clearingbolag ska kunna anpassa sig till den föreslagna ordningen bör den nya lagen och lagändringarna i övrigt bör träda i kraft först den 1 juli 2024.

I fråga om ingripanden mot överträdelser som skett före ikraftträdandet bör äldre bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden gälla. Bestämmelserna om ingripanden enligt den nya lagen bör gälla för över- trädelser som sker efter ikraftträdandet.

Bankgirot är i dag det enda företaget som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet med betalningar enligt lagen om värdepappers- marknaden. Någon omprövning av gällande tillstånd med anledning av införande av den nya lagen bör inte ske. Även om ytterligare verksamhet kommer att omfattas av den utvidgade definitionen av clearingverksamhet

Skälen för regeringens bedömning

Prop. 2023/24:8

Offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekter

Förslagen bedöms inte få några offentligfinansiella effekter.

Både Finansinspektionen och Riksbanken använder i dag internationella standarder i arbetet med tillsyn och övervakning av clearingbolag. Efter- som de internationella standarderna inte är bindande har Finansinspek- tionen en begränsad möjlighet att ställa krav på att ett företag ska följa dem. Förslagen i denna proposition syftar till att förtydliga svensk rätt och uppdatera den i förhållande till internationella standarder. Genom förslagen införs bl.a. lagfästa krav på riskhantering, beredskap och informations-, it- och cybersäkerhet, vilket bedöms medföra en ökad mot- ståndskraft i betalningssystemet. Även om de internationella standarderna redan tillämpas innebär förslagen en mer tydlig reglering för såväl företag som tillsynsmyndigheter. Förslagen innebär vidare att hela clearing- och avvecklingsprocessen faller under det tillståndspliktiga området vilket överensstämmer med vad som gäller internationellt. Sammantaget bedöms förslagen ha positiva samhällsekonomiska effekter.

Effekter för företagen

Förslagen träffar i dag ett clearingbolag, men den utökade definitionen av clearingverksamhet kan innebära att fler verksamheter omfattas av det tillståndspliktiga området och att något ytterligare företag som i dag inte omfattas av tillståndsplikt kan komma att behöva ansöka om tillstånd som clearingbolag.

För en ansökan om tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt lagen om värdepappersmarknaden tar Finansinspektionen i dag ut en avgift på 450 000–11 700 000 kronor. Finansinspektionen ska så snart det kan ske besluta vilken avgift som ska tas ut och ange uppskattad tidsåtgång. Till ansökningsavgiften kommer t.ex. kostnader för juridisk hjälp och kostnader för att ta fram det underlag som krävs för att ansöka om tillstånd. Därutöver ska ett clearingbolag också i fortsättningen med årliga avgifter finansiera Finansinspektionens verksamhet. Finansinspektionen beräknar ett sammanlagt avgiftsbelopp som sedan fördelas på de företag som ingår i samma avgiftsgrupp, vilket är börser, clearingbolag och värdepappers- centraler.

Genom förslagen anpassas kraven på clearingbolag med de internationella standarder som bolag i praktiken redan tillämpar i dag, t.ex. avseende riskhantering. Därutöver innebär förslagen t.ex. att ett clearing- bolag ska ta fram planer för informations-, it- och cybersäkerhet. Detta innebär ökade administrativa kostnader för ett clearingbolag. Det är svårt att beräkna storleken på dessa.

Förslagen kommer att gynna alla företag i betalningssystemet, särskilt små företag. Detta eftersom små företag är mer beroende av att betalningar från kunder kan genomföras i tid. Också små företag inom handeln kommer att gynnas av en mer robust betalningsinfrastruktur eftersom avbrott i betalningsförmedling kan innebära förlorade försäljningsintäkter. Förslagen innebär även mindre risk för att transfereringar från det offent- liga till hushåll inte kan betalas ut i rätt tid.

Prop. 2023/24:8 Effekter för myndigheter och domstolar

Finansinspektionen utövar redan i dag tillsyn över clearingbolag. Till- synen sker enligt lagen om värdepappersmarknaden och internationella standarder. I det ingår bl.a. att pröva tillståndsansökningar, ta fram före- skrifter i den utsträckning det behövs och bedriva löpande tillsyn. Finansinspektionens verksamhet i detta avseende finansieras med dels tillsynsavgifter, som tillfaller staten (förordningen [2007:1135] om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet), dels tillståndsavgifter, som tillfaller Finansinspektionen (förordningen [2001:911] om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen). På sikt ska tillsynsavgifterna motsvara merparten av de utgifter som myndigheten redovisar mot förvaltningsanslaget och anslaget för myndighetens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter.

Förslagen syftar i allt väsentligt till att anpassa kraven på clearing- verksamhet i svensk rätt till de internationella standarder som Finansinspektionen redan tillämpar vid sin tillsyn (se avsnitt 9.1–9.5, 9.7 och 9.8). Som Finansinspektionen anför kan den utvidgade definitionen av clearingverksamhet innebära att ytterligare företag ställs under tillsyn. Antalet företag som omfattas av Finansinspektionens tillsyn varierar över tid och den omständigheten påverkar inte i sig inspektionens resursbehov. Till det kommer, som Finansinspektionen också framför, att förslaget möjliggör en mer effektiv tillsyn från myndighetens sida.

Finansinspektionen ska godkänna uppdragsavtal som ingås av ett clearingbolag om avtalet innebär en väsentlig förändring av förutsätt- ningarna för clearingverksamheten (se avsnitt 9.6). Det handlar i praktiken om ett mycket begränsat antal uppdragsavtal, för vilka Finansinspektionen kommer att ta ut en avgift för att hantera. Intäkten från avgifterna kommer att täcka de kostnader som hanteringen innebär.

Förslagen ger inte upphov till några nya måltyper eller ökad måltill- strömning vid de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Effekter för jämställdheten mellan män och kvinnor och för klimatet

Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten eller miljön.

Överensstämmelse med unionsrätten

Regleringen av clearingbolag är nationell lagstiftning och förslagen kommer inte i konflikt med unionsrätten.

	14	Författningskommentar
	14.1	Förslaget till lag om clearing och avveckling av
		betalningar
	Den nya lagen innehåller bestämmelser om clearing och avveckling av
	betalningar. Den nuvarande regleringen av clearing och avveckling av
94	betalningar finns i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (LVM).

Den nya lagen hänvisar i viss utsträckning till bestämmelser i lagen Prop. 2023/24:8 (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF). Det är den centrala rörelselagstiftningen för banker och kreditmarknadsföretag (kreditins-

titut), dvs. clearingdeltagare. I den nya lagen finns

–allmänna bestämmelser i 1 kap.,

–bestämmelser om krav på tillstånd för clearingverksamhet i 2 kap.,

–bestämmelser om ett clearingbolags verksamhet i 3 kap.,

–bestämmelser om förhållandet mellan ett clearingbolag och clearingdeltagare i 4 kap.,

–bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över ett clearingbolag och ägarprövning i 5 kap.,

–bestämmelser om ingripanden mot ett clearingbolag i 6 kap., och

–bestämmelser om normgivningsbemyndiganden i 7 kap.

Bestämmelserna gäller svenska clearingbolag och, i vissa delar, svenska filialer till utländska clearingbolag (1 kap. 1 och 2 §§).

1 kap.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om aktiebolag som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet (clearingbolag).

Med clearingverksamhet avses att för clearingdeltagares räkning utföra

1.clearing genom att begära överföring av, stämma av, bekräfta eller göra avräkning av betalningar eller upprätta slutliga positioner inför avveckling, eller

2.avveckling av betalningar genom överföring.

Den som avses i 8 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av för- pliktelser på finansmarknaden får vara clearingdeltagare i clearingverksamhet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens innehåll. Övervägandena
finns i avsnitt 7, 8.1 och 10.
Enligt första stycket gäller lagen clearingbolag, dvs. svenska aktiebolag
som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet. Till skillnad från vad som
gäller i dag kan enbart aktiebolag utgöra clearingbolag, dvs. det är inte
längre möjligt för ekonomiska föreningar att bedriva clearingverksamhet.
Av 2 § följer att lagen också gäller för svenska filialer till utländska
clearingbolag. Det innebär att det är clearingverksamhet som bedrivs i
Sverige som omfattas av lagen. Förutsättningarna för tillstånd för svenska
aktiebolag och svenska filialer till utländska clearingbolag som i
hemlandet bedriver clearingverksamhet som står under tillsyn finns i 2
kap. 3 §.
I förhållande till den nuvarande definitionen av clearingverksamhet
(1 kap. 4 c § LVM) innebär den nya definitionen i andra stycket att hela
clearing- och avvecklingsprocessen omfattas. När det gäller clearing av
betalningar (punkt 1) omfattas hela clearingprocessen inför avveckling av
en betalning. Med att för clearingdeltagares räkning begära överföring av
en betalning avses en instruktion om att genomföra betalningen. Att skicka
ut information om en betalning, såsom en e-faktura, omfattas inte av
definitionen. Med att för clearingdeltagares räkning stämma av betalningar
avses verifiering och matchning av betalningar. Med att för clearing-
deltagares räkning bekräfta betalningar avses att skicka bekräftelser av att	95
	95

Prop. 2023/24:8

betalningen har skett. Att för clearingdeltagares räkning göra avräkning av betalningar, dvs. sammanställning och kvittning (nettning) av ett stort antal betalningar (traditionella betalningar), motsvarar den nuvarande definitionen i 1 kap. 4 c § 1 LVM. Med att för clearingdeltagares räkning upprätta slutliga positioner inför avveckling avses att skicka instruktioner till ett avvecklingssystem enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (avvecklingslagen). Det är tillräckligt att något av leden utförs för att verksamheten ska omfattas. När det gäller avveckling av betalningar (punkt 2), som motsvarar den nuvarande definitionen i 1 kap. 4 c § 3 LVM, omfattas överföringen av en betalning.

Den nya definitionen av clearingverksamhet innebär sammanfattnings- vis att det tillståndspliktiga området utvidgas.

Tredje stycket, som delvis motsvarar 1 kap. 4 b § LVM, definierar clearingdeltagare som den som får delta i ett clearing- eller avvecklings- system enligt 8 § avvecklingslagen. I praktiken kommer framför allt banker att vara clearingdeltagare i clearingverksamhet.

Paragrafen omfattar inte clearing eller avveckling av värdepapper. Värdepapperscentralers och centrala motparters clearing och avveckling av värdepapper och betalningar som har samband med sådana transak- tioner regleras i direkt tillämplig unionsrätt.

Om ett clearingbolag bedriver clearingverksamhet genom en upp- dragstagare, anses den verksamheten bedrivas inom ramen för clearing- bolagets clearingverksamhet (3 kap. 6 §).

2 § Lagen gäller också för filialer till utländska clearingbolag. Det som sägs om clearingbolag och aktiebolag ska då avse filialer till utländska clearingbolag.

För filialer till utländska clearingbolag gäller dock inte de bestämmelser som rör bolagsordning, styrelse eller styrelseledamöter i 2 kap. 3 § 1, 4 och 5, 5 kap. 1 § 3 och 6 kap. 1 och 3 §§. För sådana filialer gäller inte heller 2 kap. 3 § 3 och 4–8 §§, 3 kap. 7 § och 5 kap. 6 och 8 §§.

Paragrafen, som delvis motsvarar 1 kap. 2 §, 19 kap. 12 §, 23 kap. 1 § tredje stycket och 25 kap. 16 § LVM, innehåller bestämmelser om filialer till utländska clearingbolag. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Grundläggande bestämmelser för filialer till utländska företag finns i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. I den ställs t.ex. krav på verk- ställande direktör, bokföring, revision, registrering och avregistrering (8– 21 b §§).

Första stycket innebär att lagen också gäller för en svensk filial till ett utländskt clearingbolag, dvs. en sådan utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som i hemlandet bedriver clearingverksamhet och där står under tillsyn eller övervakning.

En filial är inte en egen juridisk person. I det ligger t.ex. att en filial inte har någon styrelse eller bolagsordning. De bestämmelser i lagen som gäller för aktiebolag som associationsform – t.ex. styrelse och bolagsordning – gäller därför enligt andra stycket inte för filialer till utländska clearing- bolag.

3 § Den som är eller har varit knuten till ett clearingbolag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har fått veta om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller ekonomiska eller personliga förhållanden.

Uppgift i en anmälan eller en utsaga om en misstänkt överträdelse av en bestäm- Prop. 2023/24:8 melse som gäller för verksamheten får inte obehörigen röjas, om uppgiften kan

avslöja anmälarens eller den anmäldes identitet.

Paragrafen, som i huvudsak utformas enligt Lagrådets förslag och som motsvarar 1 kap. 11 § LVM, innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Tystnadsplikten i paragrafen omfattar arbetstagare, t.ex. verkställande direktör, och uppdragstagare, t.ex. styrelseledamöter. Tystnadsplikten är straffsanktionerad (20 kap. 3 § brottsbalken).

Första stycket gäller skydd för enskildas affärs- eller driftförhållanden, ekonomiska eller personliga förhållanden, t.ex. clearingdeltagare eller dess kunder. Den som lämnar ut uppgifter på grund av skyldigheter enligt lag bör inte anses handla obehörigt. Uppgifter kan t.ex. behörigen lämnas till undersökningsledare vid förundersökningar eller åklagare i ärenden om rättslig hjälp i brottmål (4 §).

Andra stycket gäller skydd för personer som rapporterar om miss- förhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas 30 kap. 4 b § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL.

4 § Ett clearingbolag ska utan dröjsmål lämna uppgifter i elektronisk form om enskildas förhållanden till bolaget, om det under en utredning enligt bestäm- melserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 12 § LVM, innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Uppgiftsskyldigheten gäller mot en undersökningsledare eller åklagare som begär ut uppgifter. Uppgiftsskyldigheten i paragrafen har företräde framför tystnadsplikten i 3 §.

Av 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen följer att regeringen får meddela föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas (verkställighets- föreskrifter).

5 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 4 § får besluta att clearingbolaget eller den som är eller har varit knuten till bolaget inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 4 § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellan- folkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Prop. 2023/24:8 Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 13 § LVM, innehåller bestämmelser om

meddelandeförbud. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Paragrafen innebär att undersökningsledare eller åklagare, vid tillämp- ningen av 4 §, får besluta om meddelandeförbud. Meddelandeförbud kan omfatta ett clearingbolag samt dess arbetstagare, t.ex. verkställande direktör, och uppdragstagare, t.ex. styrelseledamöter. Meddelandeförbud är straffsanktionerat (6 §).

6 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 5 §.

Paragrafen, som motsvarar 1 kap. 14 § LVM, innehåller bestämmelser om ansvar. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Paragrafen innebär att ett meddelandeförbud enligt 5 § är straff- sanktionerat. Straffansvar kan enbart komma i fråga för fysiska personer, t.ex. arbetstagare och uppdragstagare.

2 kap.

1 § För att ett aktiebolag ska få bedriva clearingverksamhet krävs tillstånd av Finansinspektionen.

Paragrafen, som delvis motsvarar 19 kap. 1 § LVM, innehåller bestäm- melser om tillståndsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Paragrafen innebär att clearingverksamhet omfattas av tillståndsplikt. För att få tillstånd krävs att det är fråga om ett svenskt aktiebolag (1 kap. 1 §) eller en svensk filial till ett utländskt clearingbolag (1 kap. 2 §).

2 § Tillstånd behövs inte för

1.Sveriges riksbank,

2.banker, eller

3.verksamhet som avses i lagen (2010:751) om betaltjänster.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från tillståndsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Sveriges riksbank (Riksbanken), som är en förvaltningsmyndighet under riksdagen, tillhandahåller system för avveckling av betalningar och får medverka i andra avvecklings-, betalnings- och clearingsystem (3 kap. 2 och 5 §§ lagen [2022:1568] om Sveriges riksbank). Punkt 1, som mots- varar 19 kap. 2 § 1 LVM, klargör att Riksbanken undantas från lagens tillämpningsområde.

Banker är företag som har tillstånd att bedriva bankrörelse, dvs. rörelse i vilken det ingår betalningsförmedling via generella betalsystem och mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordrings- ägaren inom högst 30 dagar. Med generella betalsystem avses system för förmedling av betalningar från ett stort antal från varandra fristående betalare avsett att nå ett stort antal från varandra fristående slutliga betalningsmottagare (1 kap. 3 § LBF). Punkt 2, som motsvarar 19 kap. 2 § 3 LVM, innebär att banker undantas från tillståndsplikt. Om en bank avser att bedriva clearingverksamhet, behöver banken därför inte ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 1 §.

Punkt 3, som delvis motsvarar 19 kap. 2 § 2 LVM, innebär att verk- Prop. 2023/24:8 samhet som avses i lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen)

undantas från tillståndsplikt. Med betaltjänster avses detsamma som i 1 kap. 2 § betaltjänstlagen. Om ett företag som tillhandahåller betaltjänster avser att bedriva clearingverksamhet, behöver företaget ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 1 §.

3 § Ett aktiebolag ska ges tillstånd att bedriva clearingverksamhet om

1.bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

2.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att bedrivas enligt denna lag och andra författningar,

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av bolaget,

5.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda bolaget, och

6.bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

Paragrafen som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förutsättningar för tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Punkt 1, som motsvarar 19 kap. 3 § 1 LVM, innebär krav på att bolags- ordningen ska stämma överens med denna lag och andra författningar. Grundläggande bestämmelser om bolagsordningens innehåll finns i 3 kap.

1–3 §§ aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL. För godkännande krävs att bolagsordningen stämmer överens med denna lag eller någon annan författning som reglerar verksamheten.

Punkt 2, som motsvarar 19 kap. 3 § 2 LVM, innebär att det ska finnas skäl att anta att verksamheten kommer att bedrivas i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, t.ex. föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Punkt 3, som motsvarar 19 kap. 3 § 3 LVM, innehåller krav på att den som har eller kan förväntas komma få ett kvalificerat innehav i bolaget ska vara lämplig att utöva väsentligt inflytande över ledningen av bolaget. Vad som utgör ett kvalificerat innehav framgår av 1 kap. 5 § 15 och 5 a § LBF. I 4 § och 5 kap. 8 § finns ytterligare bestämmelser om ägarprövning.

Punkt 4, som motsvarar 19 kap. 3 § 4 LVM, innehåller ett allmänt lämp- lighetskrav på styrelseledamöter och verkställande direktör. Detta krav gäller även för styrelseledamöters suppleanter och ställföreträdaren till den verkställande direktören. Grundläggande bestämmelser för styrelseleda- möter och verkställande direktör finns i 8 kap. ABL. En styrelseledamot eller verkställande direktör får t.ex. inte vara försatt i konkurs, vara under- årig eller föremål för näringsförbud eller förvaltarskap (11 och 31 §§).

Punkt 5, som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, innebär krav på att styrelsen i sin helhet ska ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter att leda bolaget. Bestämmelsen, som utformas med förebild av 3 kap. 2 § LBF, innebär att styrelsen bör bestå av en lämplig blandning av personer med tekniska färdigheter och kunskap och erfarenhet av clearingverksamhet och finansmarknaden.

Prop. 2023/24:8 Punkt 6, som motsvarar 19 kap. 3 § 5 LVM, innebär att bolaget även i övrigt ska uppfylla lagens krav för att få tillstånd.

I 7 kap. 1 § 1 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förutsättningar för tillstånd.

När ett clearingbolag har fått tillstånd att driva clearingverksamhet ska förutsättningarna för tillstånd vara uppfyllda fortlöpande. Om ett clearing- bolag under verksamhetens gång inte uppfyller förutsättningarna kan Finansinspektionen ingripa enligt 6 kap.

4 § Vid bedömningen enligt 3 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1.innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Paragrafen, som motsvarar 19 kap. 4 § LVM, innehåller bestämmelser om ägarprövning. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska beaktas vid bedöm- ningen av en ägares lämplighet. Vid bedömningen av innehavarens anseende ska det t.ex. beaktas om det föreligger välgrundade tvivel avseende innehavarens integritet och yrkeskompetens till följd av tidigare affärsbeteende samt om förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Vid bedömningen av innehavarens kapitalstyrka ska prövningen främst avse innehavarens förmåga att finansiera köpet och, i tillämpliga fall, att upprätthålla eller verka för en finansiellt sund struktur i det företag som förvärvet gäller (jfr prop. 2008/09:155 s. 132 f.). Därutöver ska det även beaktas om innehavaren kommer motverka att verksamheten bedrivs i enlighet med denna lag eller andra författningar som reglerar verksamheten eller om innehavet kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Punkt 2 b omfattar finansieringsbrott och försök till sådant brott men bara när finansieringen gäller terroristbrott.

5 § Frågan om godkännande av bolagsordning ska prövas i samband med prövning av om aktiebolaget ska få tillstånd att bedriva clearingverksamhet.

Paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om godkännande av bolagsordning. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

100

Första stycket, som motsvarar 19 kap. 5 § LVM, innebär att Prop. 2023/24:8 Finansinspektionen ska godkänna aktiebolagets bolagsordning i samband

med att aktiebolaget får tillstånd (3 § 1).

Andra stycket, som motsvarar 19 kap. 6 § LVM, innebär att även ändringar i bolagsordningen efter det att bolaget har fått tillstånd ska godkännas, om de inte strider mot denna lag eller andra författningar som reglerar verksamheten.

6 § Ett clearingbolag ska ha

1.en styrelse med minst tre ledamöter,

2.en verkställande direktör, och

3.minst en revisor som utses av stämman.

En revisor ska vara auktoriserad eller godkänd. Minst en revisor som stämman utsett ska vara auktoriserad.

Paragrafen innehåller bestämmelser om organisation. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Punkt 1, som motsvarar 19 kap. 7 § första meningen LVM, innebär att styrelsen i ett clearingbolag, till skillnad från vad som gäller för aktiebolag i allmänhet enligt 8 kap. 1 § ABL, ska bestå av minst tre ledamöter.

Enligt punkt 2, som motsvarar 19 kap. 7 § andra meningen LVM, ska ett clearingbolag ha en verkställande direktör.

Ett privat aktiebolag kan i bolagsordningen ange att bolaget inte ska ha någon revisor (9 kap. 1 § ABL). Enligt punkt 3 och andra stycket, som motsvarar 19 kap. 7 b § LVM, ska ett clearingbolag dock ha minst en revisor. Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor. Minst en stämmoutsedd revisor måste vara auktoriserad. Kraven för auktorisation och godkännande framgår av revisorslagen (2001:883).

Att en filial till ett utländskt clearingbolag ska ha en verkställande direktör och minst en revisor som den verkställande direktören utser följer av 8 och 12 §§ lagen om utländska filialer m.m. Revisorn ska ha den kompetens som gäller för en revisor i ett svenskt clearingbolag (12 § samma lag).

Paragrafen, som i huvudsak utformas enligt Lagrådets förslag och som motsvarar 19 kap. 7 a § LVM, innehåller bestämmelser om arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan bolagsorganen. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Paragrafen innebär att styrelsen årligen ska fastställa en skriftlig arbets- ordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det anges hur arbetet ska fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och i vilken utsträckning suppleanterna ska delta i styrelsens arbete och kallas till dess sammanträden (8 kap. 46 a § ABL). Vidare ska styrelsen i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och de andra organ som styrelsen inrättar (8 kap. 46 b § ABL). Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör sina skyldigheter.

101

Prop. 2023/24:8 8 § Ansökan om tillstånd får göras innan aktiebolaget har registrerats. Om en ansökan har gjorts inom sex månader från det att stiftelseurkunden undertecknades, räknas den tid som anges i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) från tillstånds- beslutet.

102

Paragrafen, som delvis motsvarar 19 kap. 10 § LVM, innehåller bestäm- melser om ansökan om tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Paragrafen innebär att tillståndsansökan får göras innan aktiebolaget har registrerats. Ett aktiebolag ska registreras i aktiebolagsregistret inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande. Om ett clearingbolag ansökt om tillstånd för clearingverksamhet inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, ska tidsfristen för registrering räknas från tillståndsbeslutet.

9 § En ansökan om tillstånd ska innehålla en beskrivning av den planerade verksamheten.

Paragrafen, som motsvarar 19 kap. 11 § LVM, innehåller bestämmelser om beskrivning av verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Paragrafen innebär att en ansökan om tillstånd ska innehålla en beskriv- ning av den planerade verksamheten, t.ex. organisation, regler för deltagande i verksamheten, riskhantering, kapital, informations-, it- och cybersäkerhet, interna riktlinjer och instruktioner samt uppdragsavtal.

3 kap.

1 § Ett clearingbolags verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är sunt.

Ett clearingbolag ska ha ändamålsenliga regler för hur clearingverksamheten ska gå till. Principerna om fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet ska tillämpas.

Paragrafen, som i huvudsak utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om krav på sundhet, ändamålsenliga regler, fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Första stycket, som delvis motsvarar 20 kap. 1 § första stycket LVM, ger uttryck för det allmänna sundhetskravet. Bestämmelsen är utformad efter förebild av 6 kap. 4 § LBF, och någon skillnad i sak är inte avsedd (jfr prop. 2006/07:115 s. 624 f.). Det allmänna sundhetskravet innebär, i likhet med i dag, att ett clearingbolag ska bedriva sin verksamhet hederligt, rättvist och professionellt och så att allmänhetens förtroende upprätthålls.

Andra stycket, som motsvarar 20 kap. 1 § andra stycket och 2 § LVM, innebär att ett clearingbolag ska ha ändamålsenliga regler för hur clearing- verksamheten ska gå till. I det ligger att clearingverksamheten ska bedrivas under förhållanden som stämmer överens med denna lag och andra författ- ningar som reglerar verksamheten samt med god sed för clearing- verksamhet. Clearingdeltagarna ska få ta del av reglerna och eventuella förändringar av dem så att det finns möjlighet till anpassning.

I clearingverksamheten ska principerna om fritt tillträde och neutralitet tillämpas. Principen om fritt tillträde innebär att var och en som uppfyller de krav som ställs i lagen och av clearingbolaget får delta i clearing- verksamheten. Principen om neutralitet innebär t.ex. att clearingbolagets villkor för deltagande i clearingverksamheten ska tillämpas på ett lik-

formigt sätt för alla clearingdeltagare. Principen om proportionalitet, som Prop. 2023/24:8 saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, innebär t.ex. att

ett clearingbolag inte får hindra tillträde till verksamheten i större utsträck- ning än vad som är nödvändigt för att skydda mot risker i verksamheten och för att skydda verksamhetens finansiella och operativa stabilitet.

I 7 kap. 1 § 2 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter avseende kravet på sundhet, fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet.

2 § Ett clearingbolag ska identifiera, mäta, övervaka, internt rapportera och hantera de risker som dess verksamhet är förknippad med. Bolaget ska se till att det finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll. I det ingår att säkerställa clearing- verksamhetens operativa stabilitet.

Ett clearingbolag ska beakta operativa risker och affärs-, investerings-, kredit- och likviditetsrisker. Bolaget ska säkerställa att driftssäkerheten är tillfreds- ställande.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, innehåller bestämmelser om riskhantering. Den är utformad efter förebild av 6 kap. 2 § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Första stycket innebär att det ställs krav på ett clearingbolag att ha effektiva metoder för att identifiera, mäta, övervaka, internt rapportera och hantera de risker som bolaget kan bli exponerat för. Därutöver ställs krav på att bolaget ska ha en tillfredsställande intern styrning och kontroll. Den interna kontrollen ska bl.a. syfta till att säkerställa den operativa stabiliteten i clearing- eller avvecklingssystemet.

I andra stycket anges de risker som ett clearingbolag särskilt ska beakta. Det rör sig i huvudsak om operativa risker och affärsrisker, men även investerings-, kredit- och likviditetsrisker kan behöva beaktas särskilt. Med operativa risker avses brister i informationssystem eller interna processer, mänskliga fel, bristande ledning eller driftsavbrott orsakade av externa händelser eller utkontraktering som kan medföra nedsättning, försämring eller avbrott av tillhandahållna tjänster. Operativa risker kan också orsakas av bedrägerier och dataintrång. Med affärsrisker avses risken för försämring av den ekonomiska ställningen till följd av minskade intäkter eller ökade kostnader så att kostnaderna överstiger intäkterna och förlusten måste täckas av det egna kapitalet.

Clearingbolaget ska säkerställa en tillfredsställande driftssäkerhet. I detta ingår att bolaget ska ha kapacitet att kunna hantera ökande betalningsvolymer i clearing- eller avvecklingssystemet vid operativ eller finansiell stress. Ett exempel på operativ stress är att det uppstår ökade betalningsvolymer avseende ett visst betalningssätt till följd av störningar eller avbrott i andra betalningssätt. Ett exempel på finansiell stress är att det finansiella systemet är ansträngt på grund av instabilitet i det finansiella systemet.

I 7 kap. 1 § 2 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om riskhantering.

3 § Ett clearingbolag ska identifiera kritisk verksamhet och säkerställa att verksamheten kan återupptas inom kort efter ett avbrott.

103

Prop. 2023/24:8 Ett clearingbolag ska också ha beredskaps- och kontinuitetsplaner för att kunna hantera händelser som utgör en betydande risk för avbrott i verksamheten. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet.

Paragrafen, som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, innehåller bestämmelser om beredskapsplanering. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Enligt första stycket ska clearingbolaget identifiera kritisk verksamhet och säkerställa att verksamheten kan återupptas inom kort efter ett avbrott. Med kritisk verksamhet avses detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, dvs. en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet. I kravet ligger bl.a. att bolaget normalt bör ha ett s.k. alternativt driftställe, t.ex. servrar som kan tas i bruk om det ordinarie driftstället slås ut eller inte längre är tillgängligt. Med uttrycket inom kort avses för närvarande cirka två timmar i enlighet med vad som gäller internationellt, men tidskravet kan behöva anpassas till nya förhållanden och orsaken till avbrottet.

Enligt andra stycket ska ett clearingbolag ha beredskaps- och kontinuitetsplaner för att kunna hantera händelser som utgör en betydande risk för avbrott i verksamheten. En beredskapsplan bör beskriva de åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att hantera allvarliga och om- fattande avbrott, störningar eller kriser. En kontinuitetsplan bör beskriva hur clearingverksamheten ska återupptas i händelse av ett avbrott eller upprätthållas vid en verksamhetsstörning. I kraven ligger att ett clearingbolag bör tillhandahålla den utbildning och genomföra de övningar för arbetstagare och uppdragstagare som behövs. Planerna bör ses över och utvärderas regelbundet.

I 7 kap. 1 § 2 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om beredskap.

4 § Ett clearingbolag ska ha planer för informations-, it- och cybersäkerhet för att kunna hantera risker, hot och sårbarheter. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet.

Paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag och som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, innehåller bestämmelser om informations-, it- och cybersäkerhet. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

I paragrafen ställs krav på att ett clearingbolag ska ha planer för infor- mations-, it- och cybersäkerhet som identifierar, bedömer och hanterar risker, hot och sårbarheter.

Med informationssäkerhet avses verksamhet som skyddar konfiden- tialitet, riktighet och tillgänglighet hos information, t.ex. personuppgifter. Med it-säkerhet avses verksamhet som skyddar it-system och maskin- och programvara. Med cybersäkerhet avses verksamhet som skyddar clearing- eller avvecklingssystemet och clearingdeltagarna mot cyberhot. Planerna bör syfta till att säkerställa fullgod behörighetshantering till datasystemen, incidenthantering, hantering och kvalitetssäkring av it- och system- förändringar och ett fullgott cyberskydd.

104

Planerna bör ses över och utvärderas regelbundet, i vart fall minst en Prop. 2023/24:8 gång om året.

I 7 kap. 1 § 2 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om informations-, it- och cybersäkerhet.

5 § Ett clearingbolag ska genom eget kapital täcka de risker bolaget är utsatt för och kunna fortsätta att bedriva kritisk verksamhet även om förluster uppstår.

Paragrafen, som delvis motsvarar 19 kap. 8 och 9 §§ LVM, innehåller bestämmelser om krav på kapital. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.

I paragrafen ställs krav på att ett clearingbolag genom eget kapital ska täcka verksamhetens risker och kunna fortsätta att bedriva kritisk verksamhet även om förluster uppstår. Med risker avses detsamma som i 2 §, t.ex. operativa risker och affärsrisker.

Kapitalkravet är ett uttryck för att clearingbolaget bör ha likvida netto- tillgångar som finansieras med eget kapital i syfte att kunna fortsätta den löpande verksamheten (going concern) även om förluster uppstår. Kapital- kravet bör bestämmas utifrån clearingbolagets riskprofil. Vidare bör kapitalkravet beakta olika riskscenarier och hur clearingbolaget kan påverkas av extraordinära engångsförluster. Hur stort kapitalet måste vara är beroende av verksamhetens omfattning, bolagets återhämtningsförmåga och hur verksamheten har organiserats, t.ex. i vilken utsträckning utkont- raktering sker.

I 7 kap. 1 § 2 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om kapital.

6 § Ett clearingbolag får uppdra åt någon annan att utföra uppgifter som är av betydelse för clearingverksamheten, om bolaget ansvarar för att

1.uppdragstagarens verksamhet bedrivs med operativ stabilitet och under säkerhetsmässigt betryggande former,

2.uppdragstagarens verksamhet omfattas av en tillfredsställande intern styrning och kontroll, och

3.Finansinspektionens tillsyn inte försvåras.

Om ett uppdragsavtal innebär en väsentlig förändring av förutsättningarna för

clearingverksamheten, krävs Finansinspektionens godkännande.
Paragrafen, som i huvudsak utformas efter synpunkter från Lagrådet och
som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, innehåller
bestämmelser om uppdragsavtal. Övervägandena finns i avsnitt 9.6.
I första stycket regleras förutsättningarna för utkontraktering av
uppgifter som är av betydelse för clearingverksamheten till en
uppdragstagare. Uppdragsavtal avseende verksamhet som saknar koppling
till clearingverksamhet omfattas inte av bestämmelsen. Även vid
utkontraktering ansvarar clearingbolaget för att verksamheten bedrivs
under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, dvs.
samma krav gäller som om verksamheten bedrivits i egen regi.
Clearingbolaget måste också säkerställa att kvaliteten på dess interna
styrning och kontroll inte försämras genom uppdraget och att
Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över bolaget inte
påverkas. Kraven innebär vidare att clearingbolaget bör kunna följa upp
och bedöma att de tillhandahållna tjänsterna uppfyller avtalets krav och	105

Prop. 2023/24:8

106

kunna övervaka den utkontrakterade verksamheten och riskerna kopplade till denna.

Om Finansinspektionen skulle upptäcka att ett uppdrag hindrar en effektiv tillsyn eller strider mot någon annan bestämmelse i lagen, kan inspektionen ingripa med stöd av 6 kap. 1 § och förelägga bolaget att vidta de åtgärder som behövs för att komma till rätta med bristerna. Finansinspektionen har också enligt 5 kap. 3 § möjlighet att göra plats- besök om det behövs för tillsynen av clearingbolaget.

Enligt andra stycket krävs Finansinspektionens godkännande av ett uppdragsavtal som innebär en väsentlig förändring av förutsättningarna för clearingverksamheten, vilket även kan innefatta ändringar av ett uppdragsavtal. För att ändringar av ett redan ingånget uppdragsavtal ska omfattas av kravet om godkännande krävs att det rör sig om mer omfattande förändringar. Väsentlighetskravet innebär att det enbart är uppdragsavtal med direkt koppling till clearingverksamheten som omfattas av bestämmelsen.

För att ett godkännande ska kunna lämnas krävs att kraven enligt första stycket är uppfyllda. Prövningen kan skilja sig åt beroende på om utkontraktering sker inom EES eller till tredjeland. Om ett uppdragsavtal inte godkänns, får clearingverksamheten inte utkontrakteras. Denna näringsrättsliga bestämmelse reglerar däremot inte det civilrättsliga förhållandet mellan avtalsparterna.

I 7 kap. 1 § 2 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om uppdragsavtal.

7 § Styrelsen i ett clearingbolag ansvarar för att kraven i 1–6 §§ uppfylls och ska se till att det finns interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som behövs. Riktlinjerna och instruktionerna ska utvärderas och ses över regelbundet.

Paragrafen, som i huvudsak utformas enligt Lagrådets förslag och som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, innehåller bestämmelser om styrning. Övervägandena finns i avsnitt 9.7.

Av aktiebolagslagen framgår att styrelsen svarar för bolagets organisa- tion och förvaltning av bolagets angelägenheter samt att den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar (8 kap. 4 och 29 §§). Enligt paragrafen, som innebär ett förtydligande i förhållande till aktiebolagslagens reglering, är styrelsen ansvarig för att kraven på verksamheten i 1–6 §§ uppfylls. Styrelsen ansvarar även för att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som behövs. Bestämmelsen innebär att ett clearingbolag ska ha regler som tydliggör roll- och ansvarsfördelning inom organisationen och formerna för intern uppföljning och rapportering.

Riktlinjerna och instruktionerna ska utvärderas och ses över regelbundet för att försäkra sig om att de är ändamålsenligt utformade. Utvärderingen bör ske minst årligen, men frekvensen kan variera beroende på vilket del av verksamheten det gäller. I det ligger att styrelsen ska bedöma effektiviteten i organisationsstrukturen och vid behov korrigera sina rutiner, åtgärder och metoder. Det handlar bl.a. om riktlinjer och instruktioner om riskhantering och fördelning av ansvar och skyldigheter som klargör beslutsgången vid kriser och om säkerställande av interna kontrollfunktioners oberoende och resurser.

I 7 kap. 1 § 2 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet Prop. 2023/24:8 som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om styrning.

8 § Ett clearingbolag får utöver clearingverksamhet bara bedriva verksamhet som har nära samband med clearingverksamheten.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen godkänna att ett clearing- bolag bedriver annan verksamhet än den som avses i första stycket.

Paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag och som motsvarar 20 kap. 7 § första och tredje styckena LVM, innehåller bestämmelser om sidoverksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 9.8.

Första stycket innebär att clearingbolag får bedriva verksamhet som inte utgör clearingverksamhet men som har nära samband med clearingverksamhet, t.ex. tillhandahållande av information om betalningsuppgifter såsom e-fakturor. Det är emellertid inte möjligt att ange exakt vilka verksamheter som kan komma i fråga. Behovet av sådan sidoverksamhet kan skifta med hänsyn till clearingbolagets organisation men också till den tekniska och allmänna utvecklingen. Det får ankomma på Finansinspektionen att vid tillståndsprövningen eller den löpande tillsynen bedöma vilka verksamheter som är lämpliga, t.ex. mot bakgrund av sundhetskravet i 1 §.

Andra stycket innebär att Finansinspektionens godkännande krävs för att ett clearingbolag ska få bedriva annan verksamhet än som avses i första stycket, dvs. verksamhet som är väsensskild från clearingverksamheten. Kravet på särskilda skäl är ett uttryck för att det bara i undantagsfall kan komma i fråga att godkänna sådan sidoverksamhet. Huruvida det finns särskilda skäl för att ett clearingbolag ska få bedriva viss sidoverksamhet får Finansinspektionen avgöra från fall till fall, t.ex. mot bakgrund av sundhetskravet.

9 § Ett clearingbolags förvärv av egendom som motsvarar mer än 25 procent av det egna kapitalet kräver Finansinspektionens godkännande. Förvärvet ska godkännas, om förvärvet inte strider mot denna lag eller någon annan författning.

Paragrafen, som delvis utformas efter synpunkter från Lagrådet och som motsvarar 20 kap. 6 § LVM, innehåller bestämmelser om förvärv av egendom. Övervägandena finns i avsnitt 9.8.

Paragrafen innebär att ett clearingbolag måste få godkännande från Finansinspektionen före förvärv av egendom som motsvarar mer än 25 procent av det egna kapitalet. Bestämmelser om kapital finns i 5 §. Finansinspektionen ska lämna godkännande, om förvärvet inte strider mot denna lag eller någon annan författning som reglerar verksamheten.

4 kap.

1 § En clearingdeltagare får delta i clearingverksamheten för egen eller någon annans räkning.

Clearingdeltagaren ska uppfylla de krav som clearingbolaget bestämmer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på clearingdeltagare. Övervägandena finns i avsnitt 10.

107

Prop. 2023/24:8 Vem som får vara clearingdeltagare i ett clearing- och avvecklings-

system framgår av 8 § avvecklingslagen (1 kap. 1 §).

Enligt första stycket, som delvis motsvarar 21 kap. 2 § LVM, får en clearingdeltagare delta både för egen och annans räkning. Det innebär att alla som kan delta i ett clearing- eller avvecklingssystem för egen räkning också kan agera som ombud för andra företag.

Andra stycket, som delvis motsvarar 21 kap. 1 § LVM, innebär att det är clearingbolaget som bestämmer vilka krav som ska gälla för att delta i clearingverksamheten. Det kan t.ex. röra sig om att clearingdeltagarna ska uppfylla tekniska krav för att kunna ansluta sig till ett clearing- eller avvecklingssystem, riskhanteringskrav eller organisatoriska krav. Kraven ska finnas i de regler för hur clearingverksamheten ska gå till som clearingbolaget ska ta fram. Principerna om fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet ska också tillämpas (3 kap. 1 § andra stycket).

2 § En clearingdeltagare ska lämna de uppgifter som clearingbolaget begär för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag eller någon annan författning.

Paragrafen, som motsvarar 21 kap. 3 § LVM, innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Paragrafen innebär att en clearingdeltagare är uppgiftsskyldig i för- hållande till clearingbolaget och ska lämna de uppgifter som clearing- bolaget begär.

3 § Ett clearingbolag får utesluta en clearingdeltagare som inte uppfyller kraven i 1 § andra stycket eller uppgiftsskyldigheten i 2 § från clearingverksamheten.

Paragrafen, som motsvarar 21 kap. 4 § första stycket LVM, innehåller bestämmelser om uteslutning av clearingdeltagare. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Paragrafen innebär att ett clearingbolag får utesluta en clearingdeltagare från clearingverksamheten, om deltagaren inte längre uppfyller clearing- bolagets krav för att få delta i clearingverksamheten eller uppgiftsskyldigheten i förhållande till clearingbolaget. Det är clearing- bolaget som avgör de närmare formerna för uteslutningen.

5 kap.

1 § Finansinspektionen har tillsyn över clearingbolag. Tillsynen omfattar att clearingverksamheten bedrivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar verksamheten,

3.bolagsordningen, och

4.clearingbolagets interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn och dess omfattning. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

Det är Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet på finansmarknads- området. Enligt första stycket, som motsvarar 23 kap. 1 § första stycket LVM, har Finansinspektionen också tillsyn över clearingbolag.

108

Andra stycket, som motsvarar 23 kap. 1 § andra och tredje styckena	Prop. 2023/24:8
LVM, reglerar tillsynens omfattning. Punkt 4 tar bl.a. sikte på sådana
interna riktlinjer och instruktioner som styrelsen ska ta fram enligt 3 kap.
7 §.
2 § Ett clearingbolag och dess uppdragstagare ska lämna de uppgifter som
Finansinspektionen begär för sin tillsyn.
Paragrafen, som delvis motsvarar 23 kap. 2 § LVM, innehåller bestäm-
melser om uppgiftsskyldighet för clearingbolag och dess uppdragstagare.
Övervägandena finns i avsnitt 11.1.
Enligt paragrafen ska ett clearingbolag lämna de uppgifter som
Finansinspektionen begär. I förhållande till i dag ska också en uppdrags-
tagare lämna de uppgifter som Finansinspektionen behöver i sin tillsyn
över clearingbolaget.
I 7 kap. 1 § 3 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka uppgifter
som ska lämnas till Finansinspektionen och att vissa av dessa uppgifter i
stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.
3 § Finansinspektionen får genomföra en undersökning på plats hos ett clearing-
bolag eller dess uppdragstagare, om det behövs för tillsynen.
Paragrafen, som delvis motsvarar 23 kap. 4 § LVM, innehåller bestäm-
melser om platsbesök. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.
Paragrafen innebär att Finansinspektionen får genomföra ett platsbesök
hos ett clearingbolag, om det behövs för tillsynen av bolaget. Till skillnad
från i dag får Finansinspektionen också genomföra ett platsbesök hos en
uppdragstagare, om det behövs för tillsynen över clearingbolaget. Rätten
till platsbesök innebär att Finansinspektionen bereds tillträde till
verksamhetslokalerna.
4 § Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med utländska
myndigheter som utövar tillsyn över eller övervakar clearingverksamhet.
Paragrafen, som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden,
innehåller bestämmelser om samarbete och utbyte av information.
Övervägandena finns i avsnitt 11.2.
Av paragrafen framgår att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta
information med utländska myndigheter som utövar tillsyn över eller över-
vakar clearingbolag, dvs. utländska myndigheter på finansmarknads-
området och centralbanker. När det gäller t.ex. Danmark innebär det att
Finansinspektionen ska samarbeta med och utbyta information med
Finanstilsynet och Danmarks Nationalbank.
Beträffande Finansinspektionens möjligheter att lämna ut information
gäller följande. Den information som avses i paragrafen kan omfattas av
sekretess enligt 30 kap. 4 § OSL. Paragrafen är emellertid sekretess-
brytande och ger Finansinspektionen möjlighet att lämna ut information
till utländska tillsynsmyndigheter (8 kap. 3 § OSL).
För att Finansinspektionen ska kunna ta emot information och behålla
eventuell sekretess krävs att Finansinspektionen, med stöd av regeringens
bemyndigande, ingår ett avtal med en utländsk tillsynsmyndighet (10 kap.	109

Prop. 2023/24:8 2 § regeringsformen, 30 kap. 7 § OSL och 8 § offentlighets- och sekretessförordningen [2009:641]). Finansinspektionen har på andra områden, med stöd av regeringens bemyndigande, ingått samarbetsavtal med såväl tillsynsmyndigheter i andra länder inom EES som tillsyns- myndigheter i tredjeland. Avtalen innehåller regelmässigt bestämmelser om sekretess för uppgifter som utbyts mellan tillsynsmyndigheterna (prop. 2010/11:17 s. 15 f.).

5 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett clearingbolag. Inspektionen får återkalla sådant förordnande och utse en ny revisor.

En förordnad revisor har rätt till skäligt arvode av clearingbolaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Paragrafen, som motsvarar 23 kap. 7 § LVM, innehåller bestämmelser om revision. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

Ett clearingbolag ska ha minst en revisor (2 kap. 6 §). Första stycket innebär att Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att – vid sidan av den eller de revisorer som clearingbolaget förordnar – delta i revisionen av ett clearingbolag. Behovet av ett förordnande får göras mot bakgrund av de grundläggande bestämmelserna om verksamheten i 3 kap. (jfr prop. 2002/03:139 s. 546).

Andra stycket innebär att en förordnad revisor har rätt till det skäliga arvode som Finansinspektionen bestämmer.

6 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett clearingbolag. Finansinspektionen får begära att styrelsen kallar till extra bolagsstämma. Om

styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspektionen utfärda kallelsen. Företrädare för Finansinspektionen får

1.närvara vid bolagsstämma,

2.närvara vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat, och

3.delta i överläggningar.

Paragrafen, som motsvarar 23 kap. 11 § LVM, innehåller bestämmelser om sammankallande av styrelse eller bolagsstämma. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

Grundläggande bestämmelser om bolagsstämma och ledning finns i aktiebolagslagen.

Styrelsen ansvarar för clearingbolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsens ordförande ska se till att samman- träden hålls när det behövs och styrelsen ska alltid sammankallas om en styrelseledamot eller den verkställande direktören begär det (8 kap. 4 och 18 §§ ABL).

Första stycket innebär att också Finansinspektionen får sammankalla styrelsen. Detta får ske bara om det är nödvändigt (jfr prop. 2002/03:139

s.547).

Vid bolagsstämman – ordinarie bolagsstämma, extra bolagsstämma och

fortsatt bolagsstämma – utövar aktieägare sin rätt. Om styrelsen anser att det finns skäl att hålla bolagsstämma före nästa ordinarie bolagsstämma, ska den kalla till extra bolagsstämma. Styrelsen ska även kalla till extra

110

bolagsstämma, om revisorn eller minoriteten av ägarna begär det (7 kap. 1	Prop. 2023/24:8
och 13 §§ ABL).
Andra stycket innebär att också Finansinspektionen får begära att
styrelsen kallar till extra bolagsstämma. Om styrelsen inte rättar sig efter
en sådan begäran, får inspektionen utfärda kallelsen.
Enligt tredje stycket får Finansinspektionen närvara vid ordinarie
bolagsstämma, extra bolagsstämma och fortsatt bolagsstämma (punkt 1)
och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har
sammankallat (punkt 2). Finansinspektionen får delta i överläggningarna
vid bolagsstämmor och sammanträden, t.ex. yttra sig (punkt 3).
7 § Ett clearingbolag ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens
verksamhet enligt denna lag och Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen
(2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar
och underrättelser enligt denna lag.
Paragrafen, som motsvarar 23 kap. 12 § LVM, innehåller bestämmelser
om avgifter till Finansinspektionen. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.
Första stycket innehåller bestämmelser om Finansinspektionen tillsyns-
avgifter. Bestämmelser om sådana avgifter finns i förordningen
(2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens
verksamhet. Också Statistiska centralbyråns ansvar för databasen för
övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna finansieras genom
avgifter. Databasen innehåller uppgifter för Riksbankens övervakning av
och Finansinspektionens tillsyn över finansmarknaderna för vissa
ändamål.
Andra stycket innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ansök-
ningsavgifter. Bestämmelser om sådana avgifter finns i förordningen
(2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen.
I 7 kap. 1 § 4 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådana avgifter för
tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i
paragrafen.
8 § För ett clearingbolag ska bestämmelserna om ägarprövning i 14 kap. 1 §, 2 §
första och andra styckena, 2 b och 3 §§, 4 § första och tredje styckena och 5–9 §§
lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om
kreditinstitut i den lagen ska då avse clearingbolag.
Paragrafen, som motsvarar 24 kap. 1 och 3–10 §§ LVM, innehåller
bestämmelser om att Finansinspektionen ska göra en lämplighetsprövning
av ett clearingbolags ägare. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.
Bestämmelserna om ägarprövning i 14 kap. LBF innebär i korthet att det
krävs tillstånd av Finansinspektionen för förvärv av aktier eller andelar i
ett clearingbolag som innebär att det sammanlagda innehavet utgör ett
kvalificerat innehav (1 §). Tillstånd ska ges bara om förvärvaren bedöms
lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av clearing-
bolaget och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt
(2 §). Finansinspektionen har 60 dagar på sig att fatta beslut om tillstånd
(2 b §). Om ett kvalificerat innehav avyttras ska Finansinspektionen
underrättas (3 §). Ett clearingbolag ska anmäla till Finansinspektionen att	111

Prop. 2023/24:8 aktier i bolaget har förvärvats enligt 1 § eller avyttrats enligt 3 § samt namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier (4 §). En juridisk person med ett kvalificerat innehav av aktier ska till Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning (5 §). Finansinspektionen får under vissa omständigheter besluta att den som har ett kvalificerat innehav av aktier inte får företräda fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat (6 §). Finansinspektionen får under vissa omständigheter förelägga en ägare att avyttra aktier (7 §). Finansinspektionen får också besluta att en ägare som inte följer bestämmelserna i 1 eller 3 § ska betala en sanktionsavgift (7 a §). Aktier som omfattas av förbud enligt 6 § eller föreläggande enligt 7 § räknas inte när det krävs samtycke av ägare till en viss del av aktierna för att ett beslut ska bli giltigt eller för att en befogenhet ska få utövas (8 §). Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier som inte får företrädas av ägaren (9 §).

I 7 kap. 1 § 1 finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förutsättningar för tillstånd enligt denna paragraf.

6 kap.

Finansinspektionen får då

–meddela ett förbud mot att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, får tillståndet återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Paragrafen, som motsvarar 25 kap. 1 § LVM, innehåller bestämmelser om vissa ingripanden mot ett clearingbolag. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.

Första stycket innebär att Finansinspektionen får ingripa mot ett clearingbolag som inte uppfyller sina skyldigheter, t.ex. kraven på verk- samheten i 3 kap. I förhållande till de nuvarande bestämmelserna om ingripanden (25 kap. LVM) används i detta kapitel uttrycket ”får ingripa” i stället för ”ska ingripa”. Det nya uttryckssättet påverkar inte Finansinspektionens förutsättningar att ingripa mot clearingbolag i förhållande till i dag.

Andra stycket första strecksatsen uttrycker att ett clearingbolag får föreläggas att vidta rättelse vid överträdelser. Ett föreläggande får förenas med vite (10 §). Enligt andra stycket andra och tredje strecksatserna kan också förbud eller anmärkning komma i fråga.

112

Vid allvarliga överträdelser får Finansinspektionen enligt tredje stycket Prop. 2023/24:8 återkalla tillståndet eller, om det är tillräckligt, meddela varning. En

anmärkning eller varning får förenas med sanktionsavgift (6 §).

Det är Finansinspektionen som avgör om, och i så fall hur, ett ingripande ska ske. Vid valet mellan ingripanden gäller 2 §.

Om clearingverksamheten bedrivs av en filial till ett utländskt clearing-
bolag ansvarar den verkställande direktören för filialens verksamhet i
Sverige (10 § lagen om utländska filialer m.m.). Ingripanden mot filialen
får därför riktas mot såväl det utländska företaget som den verkställande
direktören för filialen.
2 § Vid valet av ingripande ska 15 kap. 1 b och 1 c §§ lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om kreditinstitut i den lagen ska
då avse clearingbolag.
Paragrafen, som motsvarar 25 kap. 2 och 2 a §§ LVM, innehåller bestäm-
melser om det som ska beaktas vid val av ingripande. Övervägandena finns
i avsnitt 11.3.
Paragrafen innebär i korthet att Finansinspektionen vid valet av
ingripande ska ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge
den pågått och att inspektionen får avstå från ingripande om överträdelsen
är ringa eller ursäktlig (15 kap. 1 b § LBF) samt att vissa omständigheter
ska beaktas i försvårande eller förmildrande riktning (15 kap. 1 c § LBF).
3 § Om en styrelseledamot eller verkställande direktör inte uppfyller kraven i
2 kap. 3 § 4, får Finansinspektionen förelägga clearingbolaget att vidta rättelse.
Om rättelse inte görs får inspektionen återkalla bolagets tillstånd. Detsamma gäller
om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 3 § 5.
I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen besluta att en styrelse-
ledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då
förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess att clearingbolaget har
utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd.
Övervägandena finns i avsnitt 11.3.
Enligt första stycket första och andra meningarna, som delvis motsvarar
25 kap. 4 § första stycket LVM, får ett clearingbolags tillstånd återkallas
om en styrelseledamot eller verkställande direktör inte uppfyller kraven på
insikt, erfarenhet och lämplighet i 2 kap. 3 § 4. Återkallelse förutsätter att
rättelse inte sker, dvs. att personen som inte uppfyller kraven fortfarande
finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör. Till skillnad från
den nuvarande bestämmelsen finns ingen begränsning i fråga om den tid
inom vilken Finansinspektionen ska begära att rättelse sker. Det är i stället
upp till Finansinspektionen att avgöra inom vilken tid som rättelse ska ske,
sett mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.
Första stycket tredje meningen, som saknar motsvarighet i lagen om
värdepappersmarknaden, innebär att det är möjligt att återkalla tillståndet
om styrelsen i sin helhet inte uppfyller kraven på tillräckliga kunskaper
och erfarenheter för att leda clearingbolaget.
Enligt andra stycket, som motsvarar 25 kap. 4 § tredje stycket LVM, får
Finansinspektionen i stället för att återkalla tillståndet besluta att en
styrelseledamot eller verkställande direktör inte får vara det och utse en	113
	113

Prop. 2023/24:8 ersättare till dess att en ny styrelseledamot eller verkställande direktör har utsetts av clearingbolaget.

Det som sägs om styrelseledamot och verkställande direktör gäller även ställföreträdare för dessa.

4 § Finansinspektionen får återkalla tillståndet om ett clearingbolag

1.inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,

2.inte inom ett år från den dag tillstånd beviljades har börjat bedriva sådan verksamhet som tillståndet avser,

3.har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.har överlåtit den tillståndspliktiga verksamheten,

5.under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan verksamhet som tillståndet avser,

6.har försatts i konkurs eller tvångslikvidation, eller

7.har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.

I de fall som avses i första stycket 2, 5 och 7 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.

Enligt första stycket 1, som saknar motsvarighet i lagen om värde- pappersmarknaden, får återkallelse ske om registrering inte skett i rätt tid eller anmälan har avskrivits eller avslagits. Denna återkallelsegrund är tillämplig när ett aktiebolag med stöd av 2 kap. 8 § har ansökt om tillstånd innan bolaget har registrerats i aktiebolagsregistret.

Enligt första stycket 2, som motsvarar 25 kap. 5 § 2 LVM, får tillståndet återkallas om verksamheten inte har börjat bedrivas inom ett år från den dag tillstånd beviljades.

Första stycket 3, som motsvarar 25 kap. 5 § 3 LVM, innebär att tillståndet får återkallas om clearingbolaget har förklarat sig avstå från tillståndet.

Enligt första stycket 4, som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, får återkallelse ske om den tillståndspliktiga verksamheten har överlåtits till annan och clearingbolaget alltså inte längre bedriver verksamheten.

Första stycket 5, som motsvarar 25 kap. 5 § 4 LVM, innebär att tillståndet får återkallas om bolaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan verksamhet som tillståndet avser.

Enligt första stycket 6, som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden, får tillståndet återkallas vid konkurs eller tvångslikvidation. Bestämmelser om konkurs och tvångslikvidation finns i 25 kap. ABL.

Första stycket 7, som motsvarar 25 kap. 5 § 1 LVM, innebär att återkallelse får ske om tillståndet beviljats på felaktiga grunder för att clearingbolaget har lämnat falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt.

Andra stycket, som motsvarar 25 kap. 5 § tredje stycket LVM, innebär att tillståndet inte ska återkallas om det i de fall som regleras i punkterna 2, 5 och 7 är tillräckligt att varning meddelas.

114

5 § Om tillståndet återkallas får Finansinspektionen besluta om hur avvecklingen Prop. 2023/24:8 av verksamheten ska ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.

Paragrafen, som motsvarar 25 kap. 6 § LVM, innehåller bestämmelser om avveckling av verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.

Första stycket innebär att Finansinspektionen får besluta hur avveck- lingen av clearingbolagets verksamhet ska gå till om inspektionen har åter- kallat bolagets tillstånd.

Andra stycket innebär att ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten. Ett sådant beslut om förbud får förenas med vite (10 §).

6 § Finansinspektionen får besluta att ett clearingbolag ska betala en sanktions- avgift, om inspektionen har meddelat ett beslut om

1.anmärkning eller varning enligt 1 § eller 4 § första stycket 7 jämfört med andra stycket, eller

2.återkallelse enligt 4 § första stycket 7.

Avgiften tillfaller staten.

I fråga om sanktionsavgiftens storlek ska 15 kap. 8 § första och andra styckena och 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om kreditinstitut i den lagen ska då avse clearingbolag.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag och som motsvarar 25 kap. 8–10 §§ LVM, innehåller bestämmelser om sanktionsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.

Första stycket innebär att Finansinspektionen får besluta att ett clearing-
bolag som fått en anmärkning eller varning (punkt 1) eller som har fått sitt
tillstånd återkallat på viss grund (punkt 2) även ska betala en sanktions-
avgift.
Enligt andra stycket tillfaller en sanktionsavgift staten.
Tredje stycket innebär i korthet att det finns minimi- och maximibelopp
för sanktionsavgifter för ett clearingbolag (15 kap. 8 § första och andra
styckena LBF) samt att sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas utifrån
sådana omständigheter som anges i 15 kap. 1 b och 1 c §§ LBF samt
bolagets finansiella ställning och eventuell vinst (15 kap. 9 § LBF).
7 § Om ett clearingbolag inte i tid lämnar de uppgifter som föreskrivits med stöd
av 7 kap. 1 § 3, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en försenings-
avgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.
Paragrafen, som motsvarar 25 kap. 11 § LVM, innehåller bestämmelser
om förseningsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.
Enligt 5 kap. 2 § ska – såvitt nu är av intresse – ett clearingbolag lämna
de uppgifter som Finansinspektionen behöver i sin tillsyn. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
om vilka uppgifter ett clearingbolag ska lämna till Finansinspektionen
enligt 5 kap. 2 § (7 kap. 1 § 3).
Första stycket innebär att Finansinspektionen får besluta att ett clearing-
bolag ska betala en förseningsavgift, om bolaget inte i tid lämnar periodisk
rapportering av olika slag. Förseningsavgiften får maximalt uppgå till
100 000 kr.	115

Prop. 2023/24:8	Vid upprepade fall av underlåten eller försenad rapportering kan Finans-
	inspektionen ingripa mot clearingbolaget enligt 1 och 6 §§, t.ex. genom
	beslut om anmärkning eller varning (i förekommande fall i förening med
	sanktionsavgift).
	Enligt andra stycket tillfaller en förseningsavgift staten.
	8 § Om någon bedriver verksamhet som omfattas av denna lag utan tillstånd, får
	Finansinspektionen ingripa genom föreläggande om att upphöra med verk-
	samheten eller beslut om sanktionsavgift.
	Om det är osäkert om denna lag är tillämplig på en viss verksamhet, får inspek-
	tionen förelägga den som bedriver verksamheten att lämna de upplysningar om
	verksamheten som inspektionen begär.
	Paragrafen, som motsvarar 25 kap. 17 § LVM, innehåller bestämmelser
	om att Finansinspektionen får ingripa mot den som bedriver
	clearingverksamhet utan tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.
	Enligt första stycket får Finansinspektionen ingripa mot den som bed-
	river clearingverksamhet utan tillstånd genom föreläggande om att upp-
	höra med verksamheten eller genom beslut om sanktionsavgift. Ett
	föreläggande får förenas med vite (10 §). Bestämmelser om
	sanktionsavgifter finns i 6 §.
	Enligt andra stycket får Finansinspektionen förelägga ett företag att
	lämna de uppgifter som behövs för att inspektionen ska kunna avgöra om
	verksamheten är tillståndspliktig. Ett sådant föreläggande får inte
	överklagas (11 §).
	9 § I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift och förseningsavgift ska
	bestämmelserna i 15 kap. 11–14 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansierings-
	rörelse tillämpas.
	Paragrafen, som motsvarar 25 kap. 25–28 §§ LVM, innehåller bestäm-
	melser om verkställighet. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.
	Paragrafen innebär i korthet att avgifterna ska betalas till Finansinspek-
	tionen inom viss tid efter att beslutet fått laga kraft eller sanktions-
	föreläggandet godkänts (15 kap. 11 § LBF), att Finansinspektionens beslut
	om avgifter får verkställas utan föregående dom eller utslag om avgiften
	inte betalats inom den tid som angetts i 11 § (15 kap. 12 § LBF), att
	obetalda avgifter ska överlämnas för indrivning (15 kap. 13 § LBF) och att
	avgifter faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom viss
	tid (15 kap. 14 § LBF).
	10 § Ett föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med vite.
	Paragrafen, som motsvarar 25 kap. 29 § LVM, innehåller en bestämmelse
	om vite. Övervägandena finns i avsnitt 11.3.
	Grundläggande bestämmelser om vite finns i lagen (1985:206) om viten.
	Paragrafen innebär att Finansinspektionen får förena sina förelägganden
	eller förbud (1, 5 och 8 §§) med vite.
	11 § Finansinspektionens beslut enligt 8 § andra stycket och 5 kap. 6 § får inte
	överklagas.
116

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas till allmän Prop. 2023/24:8 förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen, som motsvarar 26 kap. 1 § första–tredje styckena LVM, innehåller bestämmelser om överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.

Paragrafen innebär att Finansinspektionens beslut som huvudregel får överklagas. Från huvudregeln görs i första stycket två undantag. Det första undantaget gäller Finansinspektionens beslut om sammankallande av styrelse eller stämma (5 kap. 6 §). Det andra undantaget gäller föreläggan- den som Finansinspektionen får besluta för att bedöma om denna lag är tillämplig på en viss verksamhet (8 § andra stycket).

I övrigt får Finansinspektionens beslut enligt andra stycket överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Överklagande sker till den förvaltningsrätt inom vars domkrets som ärendet först har prövats (14 § lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Om förvaltningsrättens dom över- klagas, krävs enligt tredje stycket prövningstillstånd i kammarrätten.

Bestämmelser om verkställighet av Finansinspektionens beslut finns i 35 § förvaltningslagen (2017:900).

7 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.förutsättningar för tillstånd enligt 2 kap. 3 § och 5 kap. 8 §,

2.vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på verksamheten i 3 kap. 1–7 §§,

3.vilka uppgifter ett clearingbolag eller dess uppdragstagare ska lämna till Finansinspektionen enligt 5 kap. 2 § och att vissa av dessa uppgifter i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån, och

4.avgifter enligt 5 kap. 7 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 8.3, 9.1–9.7 och 11.1.

Punkt 1, som delvis motsvarar 24 kap. 12 § LVM, gäller föreskrifter om vilka förutsättningar som krävs för tillstånd, t.ex. vilka krav som ska gälla vid lämplighetsprövning enligt 2 kap. 3 § och ägarprövning enligt 5 kap.

8§.

Punkt 2, som saknar motsvarighet i lagen om värdepappersmarknaden,

gäller föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att upp- fylla kraven på sundhet, tillträde, neutralitet och proportionalitet, riskhant- ering, beredskap, informations-, it- och cybersäkerhet, kapital, uppdrags- avtal och styrning som avses i 3 kap. 1–7 §§.

Punkterna 3 och 4, som motsvarar 23 kap. 2 a § och 15 § 1 och 6 LVM, gäller föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas till Finansinspek- tionen och, i förekommande fall, till Statistiska centralbyrån samt om avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser.

Av 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen följer att regeringen får meddela verkställighetsföreskrifter, t.ex. föreskrifter om innehållet i en

117

Prop. 2023/24:8 ansökan enligt 2 kap. 9 § och 5 kap. 8 § samt om vilka handlingar som samtidigt ska ges in till Finansinspektionen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.Bestämmelserna i 6 kap. gäller inte för överträdelser som skett före ikraftträdandet.

3.Tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt 19 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller vid ikraftträdandet gäller som tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt 2 kap.

4.Ett företag som före ikraftträdandet bedriver verksamhet som kräver tillstånd enligt denna lag och inte omfattas av 3, får fortsätta att bedriva verksamheten till och med den 31 december 2024. Om ett sådant företag före den 1 januari 2025 har gett in en ansökan om tillstånd för clearingverksamhet till Finansinspektionen, får företaget fortsätta med verksamheten till dess ansökan har prövats slutligt.

Övervägandena finns i avsnitt 12.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Av punkt 2 följer att bestämmelserna om ingripanden gäller överträdel- ser som sker efter ikraftträdandet.

Punkt 3 innebär att tidigare beviljade tillstånd för clearingverksamhet enligt 19 kap. LVM som gäller den 1 januari 2024 ska gälla som tillstånd enligt den nya lagen. Även om ytterligare verksamhet kommer att omfattas av den utvidgade definitionen av clearingverksamhet krävs alltså inte något nytt tillstånd för ett clearingbolag som redan har tillstånd enligt 19 kap. LVM. Det innebär att Bankgirot inte behöver ansöka om nytt tillstånd för den verksamhet som bedrivs i dag såsom Bankgirosystemet, BiR och dataclearingsystemet.

Av punkt 4 följer att en juridisk person som före ikraftträdandet bedriver tillståndspliktig clearingverksamhet men som inte har tillstånd enligt 19 kap. LVM, får fortsätta bedriva sådan verksamhet till och med den 31 december 2024 utan tillstånd. Om företaget ansökt om tillstånd för clearingverksamhet före den 1 januari 2025 får företaget åtminstone fortsätta att bedriva verksamheten till dess ansökan har prövats slutligt. Det innebär att ett företag som bedriver verksamhet enligt den utvidgade definitionen av clearingverksamhet får fortsätta att bedriva verksamheten under en övergångsperiod.

	14.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528)
		om värdepappersmarknaden
	Ändringarna i lagen innebär att bestämmelserna om clearing och avveck-
	ling av värdepapper och betalningar i 19–21 kap. tas bort. I de bestäm-
	melser som gäller för centrala motparter i dag ska begreppet clearing-
	organisation ändras till central motpart (1 kap. 1 a, 11, 12 och 13 §§, 23
	kap. 1 § första och andra styckena, 2, 4, 7, 11 och 12 §§ samt 25 kap. 1, 8,
	9 och 11 §§). I de bestämmelser som inte tillämpas av centrala motparter
	men där begreppet clearingorganisation förekommer ska det begreppet tas
	bort (23 kap. 1 § tredje stycket och 15 §, 24 kap. 1, 3, 5–7 och 8 a §§ samt
118	25 kap. 4, 5 och 16 §§).

1 kap.

Prop. 2023/24:8

1 a § För centrala motparter gäller följande bestämmelser i denna lag:

–1 kap. 11 och 12–14 §§ om tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar,

–23 kap. 1 § första och andra styckena, 2 §, 4 § första stycket samt 7, 11, 12 och 14 §§ om tillsyn,

–25 kap. 1, 1 i, 2, 2 a, 6, 8–11, 17, 25–28 och 29 §§ om ingripanden, och

–26 kap. 1 § om överklagande.

Ytterligare bestämmelser för centrala motparter finns i

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC- derivat, centrala motparter och transaktionsregister, och

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 (förordningen om återhämtning och resolution av centrala motparter).

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde i förhållande till centrala motparter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringarna i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag. Ändringarna innebär vidare att bestäm- melserna i 25 kap. om när Finansinspektionen får avstå från ingripande och vilka försvårande och förmildrande omständigheter som ska beaktas vid val av ingripande ska tillämpas även på centrala motparter.

Ändringarna i andra stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

Ändringarna innebär vidare att de tidigare andra och fjärde styckena tas bort.

4 b § I denna lag betyder

anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

1.marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2.ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

3.placera finansiella instrument, eller

4.tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster, behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall

Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

119

Prop. 2023/24:8 handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF- plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1.tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

2.verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,

kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke- sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument - inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,

reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart - regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler - så att det leder till ett kontrakt,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1.Europeiska unionen,

2.en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3.när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4.en särskild funktion för flera stater inom EES,

6.Europeiska investeringsbanken,

tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF- plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES,

utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

120

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag Prop. 2023/24:8 att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett

kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i

förordningen om värdepapperscentraler,

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och

Paragrafen innehåller bestämmelser om definitioner av främst olika aktörer. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringarna, som innebär att definitionerna av clearingdeltagare och clearingorganisation tas bort, är en följd av den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

4 c § I denna lag betyder

handel för egen räkning: handel med utnyttjande av egna tillgångar som leder till transaktioner med ett eller flera finansiella instrument,

investeringsrådgivning: tillhandahållande av personliga rekommendationer till en kund i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument,

investeringstjänster och investeringsverksamheter: de tjänster och verksamheter som anges i 2 kap. 1 §, i fråga om de instrument som avses i 1 kap. 4 §,

portföljförvaltning: förvaltning av ett eller flera finansiella instrument på diskretionär basis enligt uppdrag från enskilda kunder,

sidotjänster: de tjänster som anges i 2 kap. 2 §, sidoverksamheter:

1.för ett värdepappersbolag de verksamheter som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, och

2.för en börs de verksamheter som anges i 13 kap. 12 §,

utförande av order på kunders uppdrag: köp eller försäljning av ett eller flera finansiella instrument på kunders uppdrag, inbegripet ingående av avtal för att sälja finansiella instrument som utfärdats av ett värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag vid tidpunkten för utfärdandet av dessa, och

värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhandahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om definitioner av olika tjänster och verksamheter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Definitionen av clearingverksamhet utmönstras. Bestämmelser om
clearing och avveckling av betalningar finns i den nya lagen om clearing
och avveckling av betalningar och bestämmelser om clearing och
avveckling av värdepapper finns i EU-förordningar (se avsnitt 5.2 och
5.3).
Ändringen av definitionen av sidoverksamheter är en följd av att det
införs nya bestämmelser i lagen om clearing och avveckling av betalningar
(3 kap. 8 §).
11 § Den som är eller har varit knuten till ett värdepappersbolag, en börs, en
leverantör av datarapporteringstjänster eller en central motpart som anställd eller
uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställ-
ningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller
personliga förhållanden.	121
	121

Prop. 2023/24:8 Uppgift i en anmälan eller en utsaga om en misstänkt överträdelse av en bestämmelse som gäller för verksamheten får inte obehörigen röjas, om uppgiften kan avslöja anmälarens eller den anmäldes identitet.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

12 § Ett värdepappersbolag, en börs och en central motpart är skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersöknings- ledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

13 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 12 § får besluta att värdepappersbolaget, börsen eller den centrala motparten samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utom- stående att uppgifter har lämnats enligt 12 § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verk- ställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellan- folkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelandeförbud. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

122

23 kap.

Prop. 2023/24:8

1 § Finansinspektionen har tillsyn över

–värdepappersinstitut,

–börser,

–leverantörer av datarapporteringstjänster, när Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om marknader för finansiella instrument,

–centrala motparter, och

–sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige.

För svenska värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporterings- tjänster och svenska centrala motparter omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund

ien författning som reglerar företagets verksamhet.

För ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse eller en reglerad marknad från filial i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige.

Finansinspektionen har därutöver tillsyn över att bestämmelserna om regel- bunden finansiell information i 16 kap. följs.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn och dess omfattning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringarna i första–tredje styckena är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

2 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, centrala motparter samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet och därmed samman- hängande omständigheter enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Värdepappersinstitut, börser och sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska lämna Finansinspektionen sådana upplysningar om emittenter som har samband med kontrollen av att emittenterna fullgör sin informationsskyldighet enligt artikel 17 i marknads- missbruksförordningen enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Företagen ska, utöver det som anges i första och andra styckena, lämna Finans- inspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

4 § Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersökning hos

1.ett värdepappersinstitut,

2.en börs,

3.en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över,

4.en central motpart,

123

Prop. 2023/24:8 5. ett sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6.en emittent som enligt 16 kap. 1–3 §§ omfattas av skyldigheten enligt samma kapitel att upprätta och offentliggöra regelbunden finansiell information.

Paragrafen innehåller bestämmelser om platsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 4 är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

7 § Finansinspektionen har rätt att förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk central motpart. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om revision. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

11 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett svenskt värdepappersinstitut, en börs eller en svensk central motpart. Inspektionen får även begära att styrelsen kallar till extra stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspektionen utfärda kallelsen.

Företrädare för Finansinspektionen får närvara vid stämma och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sammankallande av styrelse eller stämma. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

12 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, centrala motparter samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska central- byråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt

1.denna lag,

2.förordningen om marknader för finansiella instrument, och

3.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.

124

Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter. Övervägandena finns i Prop. 2023/24:8 avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första och andra styckena och när upplysningarna ska lämnas,

2.hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § och artikel 26.6 i den delegerade förordningen till MiFID II ska fullgöras,

3.produktingripande enligt artikel 42 i förordningen om marknader för finansiella instrument,

4.vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 d §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,

5.löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning hos börser och hos sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6.sådana avgifter som avses i 12 § och 13 § första stycket.

Paragrafen innehåller normgivningsbemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 5 är en följd av clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

24 kap.

1 § Om ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett värde- pappersbolag eller en börs skulle medföra att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, krävs tillstånd av Finansinspektionen för förvärvet. Detsamma gäller ett förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller

2.så att företaget blir dotterföretag.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på tillstånd för förvärv av kvalificerat innehav av aktier eller andelar. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

3 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig
att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag eller en
börs och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska
tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i värdepappersbolaget
eller börsen.	125

Prop. 2023/24:8 Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för värdepappersbolaget eller börsen eller vara verkställande direktör i detta företag, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget,

2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att värdepappersbolagets eller börsens rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken

för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lämplighetsprövning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringarna i första stycket och andra stycket 1 och 2 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

5 § När ett värdepappersbolag eller en börs får kännedom om att aktier eller andelar i företaget förvärvats enligt 1 § eller avyttrats enligt 4 §, ska företaget snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen. En börs ska samtidigt offentliggöra förvärvet eller avyttringen.

När ett värdepappersbolag i annat fall får kännedom om att det har nära för- bindelser med någon annan, ska bolaget snarast anmäla det till Finansinspektionen.

Ett värdepappersbolag och en börs ska årligen till Finansinspektionen anmäla namnen på de aktie- eller andelsägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget samt storleken på innehaven. En börs ska samtidigt offentliggöra uppgifterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälan av förvärv och avyttring av aktier eller andelar i företaget. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringarna i första och tredje styckena är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

Övriga ändringar är språkliga.

6 § Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett värdepappersbolag eller en börs, ska den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finansinspektionen.

126

Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälan av ändringar i fråga om Prop. 2023/24:8 vilka som ingår i ledningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

Övrig ändring är språklig.

7 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1.om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att värdepappersbolagets eller börsens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken

för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om beslut att ägaren inte får företräda aktier eller andelar vid stämman. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 1 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

8 a § Finansinspektionen får utöver det som anges i 7 och 8 §§ besluta att en ägare i ett värdepappersbolag eller en börs som inte följer bestämmelserna i 1 eller 4 § ska betala en sanktionsavgift som bestäms i enlighet med 25 kap. 9–10 §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktionsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

25 kap.

1 § Om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporte-
ringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller en svensk central	127
motpart har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som	127

Prop. 2023/24:8 reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då

–utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller ränte- betalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,

–meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

I fråga om återkallelse av tillstånd för leverantörer av datarapporteringstjänster gäller bestämmelserna i artikel 27e i förordningen om marknader för finansiella instrument. Innan ett tillstånd återkallas enligt artikel 27e.1 a i förordningen på grund av att en leverantör har förklarat sig avstå från tillståndet eller inte har till- handahållit några tjänster under de föregående sex månaderna, får Finans- inspektionen först pröva om det finns skäl att ingripa mot leverantören enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

4 § Om någon som ingår i styrelsen för ett värdepappersbolag, en börs eller en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över eller är verkställande direktör inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § första stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och 19 kap. 3 § 4 och artikel 27f i förordningen om marknader för finansiella instrument, ska Finansinspektionen återkalla företagets tillstånd. Detta får dock göras bara om inspektionen först har beslutat att påtala för företaget att personen eller personerna inte uppfyller kraven och om denne eller dessa, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör.

Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § 6 och 12 kap. 2 § 5 och artikel 27f i förordningen om marknader för finansiella instrument.

Det som sägs i första och tredje styckena om verkställande direktör ska tillämpas även på en ställföreträdare för verkställande direktör.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot styrelseledamöter och verkställande direktör. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

5 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet för ett svenskt värdepappersinstitut eller en börs om

128

1. företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något Prop. 2023/24:8 annat otillbörligt sätt,

2.företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,

3.företaget har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5.när det är fråga om svenska aktiebolag som har beviljats tillstånd att driva en reglerad marknad, bolagets eget kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget.

Om ett företags tillstånd ska återkallas på grund av sådana omständigheter som avses i första stycket 3–5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot företaget enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

I de fall som avses i första stycket 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Vid tillämpningen av första stycket 5 ska det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551).

Om ett värdepappersinstituts eller en börs tillstånd återkallas, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

8 § Finansinspektionen får besluta att ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk central motpart ska betala en sanktionsavgift om företaget har meddelats beslut om

–anmärkning eller varning enligt 1 §,

–återkallelse enligt 5 § första stycket 1, eller

–varning enligt 5 § första stycket 1 och 5 jämfört med tredje stycket. Detsamma gäller om en leverantör av datarapporteringstjänster har meddelats

beslut om återkallelse enligt artikel 27e.1 b i förordningen om marknader för finansiella instrument.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktionsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

9 § Sanktionsavgiften för ett svenskt värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster eller en svensk central motpart ska fastställas till högst det högsta av

1.ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räkenskapsår, eller

3.två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

129

Prop. 2023/24:8 För värdepappersinstitut får avgiften inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § denna lag eller 6 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en sanktionsavgifts storlek. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

11 § Om ett svenskt värdepappersinstitut, en börs eller en svensk central motpart inte lämnar de upplysningar som föreskrivits med stöd av 23 kap. 15 § 1 i tid, får Finansinspektionen besluta att företaget skall betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förseningsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

16 § Om ett utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige har överträtt en bestämmelse i denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet i Sverige, gäller 1, 2, 2 a, 8, 9 och 10 §§.

Om ett utländskt företag som driver en reglerad marknad i ett annat land inom EES när det vidtar åtgärder i Sverige för att underlätta för deltagare på distans att få tillträde till den reglerade marknaden, överträder denna lag eller en föreskrift som meddelats med stöd av lagen, ska det som anges i 13 § om utländska värdepappersföretag gälla även för företaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot utländska företag som driver en reglerad marknad. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.

2.Bestämmelserna i 25 kap. i den äldre lydelsen gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet.

Övervägandena finns i avsnitt 12.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

I punkt 2 tydliggörs att de äldre bestämmelserna om ingripande fortfarande gäller för överträdelser som har skett före den 1 juli 2024.

14.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

3 § Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

130

1. för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och Prop. 2023/24:8 finansieringsrörelse,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5.för börser 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmarknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.för företag som driver verksamhet med konsumentkrediter 2 och 8 §§ lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12.för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, och

13.för clearingbolag 1 kap. 2 § lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utländska filialers verksamhet i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringarna i första stycket 5 och den nya punkt 13 är en följd av att filialer till utländska clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

12 § Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om verksamheten i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 § andra stycket revisionslagen (1999:1079).

Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas av

–lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

–lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

–lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller

–lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovisningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

131

Prop. 2023/24:8 Paragrafen innehåller bestämmelser om revision. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Andra styckets sista strecksats, som är ny, är en följd av att filialer till utländska clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

14.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

9 § Ersättning enligt garantin betalas av garantimyndigheten.

Ersättningar ska, om inget annat följer av 9 a eller 9 b §, göras tillgängliga för insättarna inom sju arbetsdagar från det att

1.Finansinspektionen meddelar ett sådant beslut som avses i 8 § första stycket 1,

2.institutet försätts i konkurs, eller

3.en myndighet som avses i 8 § andra stycket förklarat att insättningar hos institutet är indisponibla.

Utbetalning får göras på det sätt som garantimyndigheten anser är lämpligt. Garantimyndigheten får i detta syfte öppna ett konto i insättarens namn i ett kreditinstitut eller hämta uppgifter från ett kreditinstitut eller ett clearingbolag om konto i ett kreditinstitut till vilket utbetalning av ersättning kan göras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om utbetalningar från insättnings- garantin. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i andra stycket är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar. Ändringen innebär att centrala motparter inte längre omfattas av bestämmelsen, eftersom de inte bedriver clearing eller avveckling av betalningar.

14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument

3 kap.

	2 § Ett kontoförande institut får vidta registreringsåtgärder för egen räkning.
	En svensk värdepapperscentral får ge följande juridiska personer rätt att som
	kontoförande institut vidta registreringsåtgärder för någon annans räkning:
	1. Riksbanken och andra centralbanker,
	2. svenska och utländska centrala motparter och clearingbolag,
	3. värdepapperscentraler samt sådana värdepapperscentraler från tredjeland som
	är erkända enligt artikel 25 i förordningen om värdepapperscentraler, i den
	ursprungliga lydelsen,
	4. värdepappersinstitut samt utländska företag som i sitt hemland får driva
	värdepappersrörelse,
	5. fondbolag och förvaltningsbolag enligt lagen (2004:46) om
	värdepappersfonder, när det gäller fondandelar, och
	6. AIF-förvaltare som avses i 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder och utländska EES-baserade AIF-förvaltare som i
	sitt hemland har tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv
	2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder
132	samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna

(EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets Prop. 2023/24:8 och rådets direktiv 2014/65/EU, när det gäller andelar eller aktier i företag för

kollektiva investeringar.

Utländska företag som avses i andra stycket 2 och 4 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Paragrafen innehåller bestämmelser om registreringsåtgärder. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i andra stycket 2 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

Övrig ändring är språklig.

14.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden

2 § I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,

central motpart: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

clearingbolag: detsamma som i 1 kap. 1 § lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande,

likställt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som Finansinspektionen enligt 9 a § har beslutat att likställa med ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administratörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014, i den ursprungliga lydelsen.

Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Den nya definitionen av central motpart är en följd av att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

Ändringen av definitionen av clearingbolag är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

4 § Ett avvecklingssystem ska ha en administratör. Administratör i ett avvecklingssystem får vara 1. central motpart och clearingbolag,

2. svensk värdepapperscentral,

3. företag med tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, samt

133

Prop. 2023/24:8 4. företag med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8 eller 9 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Särskilda regler om driften av avvecklingssystem för värdepapper finns i artikel 18.2 i förordning (EU) nr 909/2014.

Paragrafen innehåller bestämmelser om administratörer av avvecklings- system. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i andra stycket 1 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar och att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

6 § Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt administreras av en central motpart, ett clearingbolag eller en svensk värdepapperscentral ska godkännas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande av avvecklings- system. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar och att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

8 § Deltagare i ett avvecklingssystem får vara

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,

3.centrala motparter och clearingbolag,

4.svenska värdepapperscentraler,

5.företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses i 3–6,

8.andra juridiska personer som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet, och

9.clearingmedlemmar som avses i förordning (EU) nr 648/2012.

Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Paragrafen innehåller bestämmelser om deltagare i avvecklingssystem. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 3 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar och att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

	13 a § En administratör, dock inte en central motpart, som ställer säkerhet till en
	annan administratör genom pantavtal med anledning av ett samverkande system
	får inte ge panthavaren rätt att förfoga över panten på annat sätt än att panthavaren
	får realisera den på grund av pantsättarens konkurs eller avtalsbrott.
	Om säkerhetsställandet i stället görs genom en säkerhetsöverlåtelse (återköps-
	avtal), ska den säkerhetsställande administratören se till att den överlåtna egen-
	domen eller motsvarande egendom återförs till administratören om förvärvaren
	försätts i konkurs.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om säkerheter vid samverkande
134	system. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att det införs en definition av Prop. 2023/24:8 central motpart (2 §).

Övrig ändring är språklig.

16 § Godkännande av ett avvecklingssystem ska återkallas av Finansinspektionen om

1.administratörens tillstånd som central motpart enligt förordning (EU) nr 648/2012, tillstånd för clearingverksamhet enligt lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar eller auktorisation som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 har återkallats,

2.administratörens tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8 eller 9 lagen om värdepappersmarknaden har återkallats, eller

3.avvecklingssystemet inte längre uppfyller kraven i denna lag. Finansinspektionen ska omedelbart underrätta Europeiska värdepappers- och

marknadsmyndigheten samt Eftas övervakningsmyndighet om återkallelsen.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 3 meddela varning i stället för att återkalla godkännandet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av godkännande av ett avvecklingssystem. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 1 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar och att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

14.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag

2 § I denna lag avses med

1. försäkringsföretag:

a. försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

b. tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänste- pensionsförening som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2.kreditinstitut: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank samt kredit- marknadsföretag enligt 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

3.finansiellt företag: de företag som anges i 1 och 2 samt

a. värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

b.fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värdepappers- fonder,

c.börs enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d.svensk central motpart enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

e.värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument,

f.AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förval- tare av alternativa investeringsfonder, och

g.svenskt clearingbolag enligt 1 kap. 1 § lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar,

135

Prop. 2023/24:8 4. koncern: detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid vad som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag.

Paragrafen innehåller definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 7. Ändringen i punkt 3 d är en följd av att centrala motparter inte ska anses

utgöra clearingbolag.

Punkt 3 g, som är ny, är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

14.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

5 kap.

10 § Bestämmelser om uppgiftsskyldighet finns i

–8 kap. 2 a § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

–2 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–1 kap. 11 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–6 kap. 8 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

–1 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–3 kap. 14 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

–19 kap. 46 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

–3 kap. 14 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

–8 kap. 25 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

–6 kap. 11 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

–16 kap. 37 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

–1 kap. 7 § lagen (2021:899) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering,

–1 kap. 6 § lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), och

–1 kap. 4 § lagen (2023:0000) om clearing och avveckling av betalningar.

I de lagar som anges i första stycket finns även bestämmelser om meddelandeförbud och ansvarsbestämmelser för den som bryter mot ett sådant förbud.

Paragrafen innehåller upplysningar om i vilka andra lagar det finns bl.a. bestämmelser om uppgiftsskyldighet och meddelandeförbud. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Första stycket fjortonde strecksatsen, som är ny, är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

136

14.9	Förslaget till lag om ändring i offentlighets-	Prop. 2023/24:8
	och sekretesslagen (2009:400)

30 kap.

5 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende hos en statlig myndighet om innehav av

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsaktiebolag eller tjänstepensionsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3.aktier eller andelar i börs, central motpart, clearingbolag, svensk värde- papperscentral, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsument- krediter eller lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.

Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess vid ägarprövning i finansiella företag. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 3 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar och att centrala motparter inte ska anses utgöra clearingbolag.

12 d § Sekretess enligt 10 § hindrar inte att uppgifter om insättare och deras insättningar lämnas till ett kreditinstitut eller ett clearingbolag, om uppgiften behövs för att förbereda eller genomföra utbetalningen av ersättningen.

Paragrafen innehåller sekretessbrytande bestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar. Ändringen innebär att centrala motparter inte längre omfattas av bestämmelsen, eftersom de inte bedriver clearing och avveckling av betalningar.

14.10Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

3 § I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av 1. 12 kap. 1 § 1–4 lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2. 9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

3. 10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4. 13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5. 8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

6. 5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

7. 23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

8. 8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

137

Prop. 2023/24:8

9. 17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

15.artiklarna 394, 415, 416, 430-430b och 451 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

16.artiklarna 54 och 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

17.5 kap. 2 § första stycket lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om databasens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

Punkt 17, som är ny, innebär att uppgifter som samlats in med stöd av

5 kap. 2 § lagen om clearing och avveckling av betalningar får behandlas i databasen och är en följd av att clearingorganisationer inte längre omfattas av punkt 7.

4 § Uppgifter som avses i 3 § 1–13 och 17 får behandlas i databasen endast om de har samlats in med stöd av föreskrifter om periodisk rapportering.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa uppgifter får behandlas i databasen bara om de har samlats in med stöd av föreskrifter om periodisk rapportering.

Ändringen innebär att uppgifter som samlats in med stöd av 5 kap. 2 § lagen om clearing och avveckling av betalningar får behandlas i databasen bara om de har samlats in med stöd av 7 kap. 1 § samma lag och är en följd av den nya lydelsen av 3 §.

14.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

2 kap.

9 § Med finansiellt företag avses i 7 och 8 §§ 1. ett svenskt företag som är

a)AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

b)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

c)central motpart enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värde- pappersfonder,

138

e) försäkringsföretag som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller Prop. 2023/24:8 tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensions-

företag,

f)kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finansi- eringsrörelse,

g)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden, eller

h)värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, och

Paragrafen innehåller bestämmelser om att finansiella företag som är verk- samma på värdepappersmarknaden ska tillhandahålla rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av EU:s marknadsmissbruksförordning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 1 c) innebär att clearingbolag inte längre omfattas av bestämmelsen, eftersom bolagen inte är verksamma på värde- pappersmarknaden (prop. 2016/17:22 s. 318).

14.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

4 kap.

6 § Följande fysiska eller juridiska personer ska på begäran av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism:

1.en verksamhetsutövare,

2.ett clearingbolag,

3.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar, och

4.den som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penningin- samling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller något annat allmännyttigt ända- mål.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 2 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

9 a § Ett clearingbolag eller den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar får inte för någon utomstående obehörigen röja att uppgifter har lämnats enligt 6 §. Detsamma gäller den som är verksam hos ett sådant företag.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

139

Prop. 2023/24:8 Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

5 kap.

12 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 6 § får inte lämnas ut till den registrerade av

1.ett clearingbolag, eller

2.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från bestämmelserna i dataskyddsförordningen om den registrerades rätt att få viss information från den personuppgiftsansvarige. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 1 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

13 § Uppgift om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 6 § får inte obehörigen röjas av någon som är verksam hos

1.ett clearingbolag, eller

2.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ändringen i första stycket 1 är en följd av att clearingbolag regleras i den nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

	14.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:964)
		om företagsrekonstruktion
	1 kap.
	2 § Lagen gäller inte för gäldenärer som är
	1. kreditinstitut,
	2. försäkringsföretag,
	3. tjänstepensionsföretag,
	4. värdepappersbolag,
	5. centrala motparter eller clearingbolag,
	6. värdepapperscentraler, eller
	7. finansiella institut eller holdingföretag som är försatta i resolution enligt lagen
	(2015:1016) om resolution.
	Lagen gäller inte heller för sådana gäldenärer där staten, en kommun, en region
	eller ett kommunalförbund har ett bestämmande inflytande i verksamheten.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa gäldenärer är undantagna
	från lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 7.
	Ändringen i första stycket 5 är en följd av att clearingbolag regleras i den
140	nya lagen om clearing och avveckling av betalningar.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

144

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav

ibolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av bolaget,

4.den som ska ingå i styrelsen eller vara verkställande direktör har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av bolaget och även

iövrigt är lämplig för en sådan uppgift,

5.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda bolaget, och

6.bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

4 § Vid bedömningen enligt 3 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1.innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar aktiebolagets verksamhet, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Godkännande av bolagsordning

5 § Bolagsordningen ska godkännas av Finansinspektionen i samband med att aktiebolaget får tillstånd.

Även ändringar av bolagsordningen ska godkännas av Finansinspektionen. En sådan ändring får inte registreras innan den har godkänts.

Organisation

6 § Ett clearingbolag ska ha

1.en styrelse med minst tre ledamöter,

2.en verkställande direktör, och

3.minst en revisor som utses av stämman.

En revisor ska vara auktoriserad eller godkänd. Minst en revisor som stämman utsett ska vara auktoriserad.

7 § För ett clearingbolag som är ett privat aktiebolag ska bestämmelserna om arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan bolags- organen i 8 kap. 46 a och 46 b §§ aktiebolagslagen (2005:551) tillämpas. Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör skyldigheterna.

Ansökan om tillstånd

8 § Ansökan om tillstånd får göras innan aktiebolaget har registrerats. Om en ansökan har gjorts inom sex månader från det att stiftelseurkunden undertecknandes, räknas den tid som anges i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) från tillståndsbeslutet.

9 § En ansökan om tillstånd ska innehålla en beskrivning av verksam-	Prop. 2023/24:8
heten.	Bilaga 2

3 kap. Krav på verksamheten

Sundhet

1 § Ett clearingbolags verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är sunt. Ett clearingbolag ska ha ändamålsenliga regler för hur clearing-

verksamheten ska gå till. I clearingverksamheten ska principer om fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet tillämpas.

Riskhantering

2 § Ett clearingbolag ska identifiera, mäta, övervaka, internt rapportera och hantera de risker som dess verksamhet är förknippad med. Bolaget ska se till att det finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll, inbegripet säkerställande av operativ stabilitet.

Ett clearingbolag ska beakta operativa risker och affärs-, investerings-, kredit- och likviditetsrisker. Bolaget ska säkerställa tillfredsställande drift- säkerhet, inbegripet förmågan att hantera ökande betalningsvolymer till följd av operativ eller finansiell stress.

Beredskap

3 § Ett clearingbolag ska identifiera kritisk verksamhet och säkerställa att verksamheten kan återupptas inom kort efter ett avbrott.

Ett clearingbolag ska också ha beredskaps- och kontinuitetsplaner för att kunna hantera händelser som utgör en betydande risk för avbrott i verk- samheten. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet.

Informations-, it- och cybersäkerhet

4 § Ett clearingbolag ska ha strategier för informations-, it- och cyber- säkerhet för att kunna hantera risker, hot och sårbarheter. Strategierna ska utvärderas och ses över regelbundet.

Kapital

5 § Ett clearingbolag ska genom eget kapital täcka de risker bolaget är utsatt för och kunna fortsätta att bedriva kritisk verksamhet även om förluster uppstår.

Uppdragsavtal

6 § Ett clearingbolag får uppdra åt någon annan att utföra uppgifter som är av betydelse för clearingverksamheten, om bolaget ansvarar för att

1.säkerställa att uppdragstagarens verksamhet bedrivs med operativ stabilitet och under säkerhetsmässigt betryggande former,

2.uppdragstagarens verksamhet omfattas av en tillfredsställande intern styrning och kontroll, och

3.Finansinspektionens tillsyn inte försvåras.

145

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

148

6 kap. Ingripanden

Ingripanden mot clearingbolag och vissa fysiska personer

Finansinspektionen ska då

–meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, ska tillståndet återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

2 § Vid valet av sanktion ska 15 kap. 1 b och 1 c §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om kreditinstitut i den lagen ska då avse clearingbolag.

3 § Om en styrelseledamot eller verkställande direktör inte uppfyller kraven i 2 kap. 3 § 4, ska Finansinspektionen förelägga clearingbolaget att vidta rättelse. Om rättelse inte görs ska inspektionen återkalla clearing- bolagets tillstånd. Detsamma gäller om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 3 § 5.

4 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet om ett clearingbolag

1.inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,

2.inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat bedriva sådan verksamhet som tillståndet avser,

3.har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.har överlåtit den tillståndspliktiga verksamheten,

5.under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan verksamhet som tillståndet avser,

6.försatts i konkurs eller tvångslikvidation, eller

7.har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.

I de fall som avses i första stycket 2, 5 och 7 får i stället varning meddelas, om det är tillräckligt.

Om ett clearingbolags tillstånd ska återkallas på grund av sådana omständigheter som avses i första stycket 3 eller 5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot bolaget.

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden

dels att 19–21 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast efter 18 kap. 12 § ska utgå,

dels att rubriken närmast efter 21 kap. 5 § ska lyda ”FJÄRDE AVDELNINGEN Vissa gemensamma bestämmelser”,

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 a §1

För	clearingverksamhet som	För centrala motparter gäller
består	i att fortlöpande träda in	följande bestämmelser i denna lag:
som motpart till både köpare och
säljare	av finansiella instrument
gäller endast följande bestäm-
melser i denna lag:

–1 kap. 11 och 12–14 §§ om tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar,

–23 kap. 1 § första och andra styckena, 2 §, 4 § första stycket samt 7, 11, 12 och 14 §§ om tillsyn,


– 25 kap. 1 och 1 i §§, 2 § andra					– 25 kap. 1, 1 i, 2, 2 a, 6, 8–11,
stycket, 6, 8–11, 17, 25–28 och					17, 25–28 och		29 §§ om
29 §§ om ingripanden, och					ingripanden, och
– 26 kap. 1 § om överklagande.
Även 25 kap. 2 § första stycket					Även 25 kap. 2 § första stycket
och 2 a § ska tillämpas om ett					och 2 a § ska tillämpas om en
företag som driver sådan verk-					central motpart eller en person som
samhet som avses i första stycket					avses i 25 kap. 1 i § har åsidosatt
eller en person som avses i 25 kap.					sina skyldigheter enligt Europa-
1 i § har åsidosatt sina skyldigheter					parlamentets och rådets förordning
enligt	Europaparlamentets			och	(EU) 2021/23 av den 16 december
rådets förordning (EU) 2021/23 av					2020 om en ram för återhämtning
den 16 december 2020 om en ram					och resolution av centrala mot-
för återhämtning och resolution av					parter och om ändring av förord-
centrala motparter och om ändring					ningarna (EU) nr 1095/2010, (EU)
av	förordningarna		(EU)	nr	nr 648/2012, (EU) nr 600/2014,
1095/2010,		(EU) nr	648/2012,		(EU) nr 806/2014 och (EU)
(EU) nr 600/2014, (EU) nr					2015/2365	samt	direktiven
806/2014		och (EU)	2015/2365		2002/47/EG,		2004/25/EG,

samt	direktiven	2002/47/EG,	2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU)
2004/25/EG,		2007/36/EG,	2017/1132 (förordningen om åter-
1 Senaste lydelse 2022:743.			151

central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation,

clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1.tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

2.verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,

kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredje- parters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1. Europeiska unionen,

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

153

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

154

2.en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3.när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4.en särskild funktion för flera stater inom EES,

6.Europeiska investeringsbanken,

systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som i en organi- serad, frekvent, systematisk och väsentlig omfattning handlar för egen räkning när det utför kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att utnyttja ett multilateralt system,

utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holding- företag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolags- förordningen, och

4 c §3

I denna lag betyder clearingverksamhet: fortlöpande

verksamhet som består i att

1. på clearingdeltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i svensk eller utländsk valuta,

2.träda in som motpart till både köpare och säljare av finansiella instrument, eller

3Senaste lydelse 2017:679.

3. på annat väsentligt sätt ansvara för att förpliktelserna avvecklas genom överförande av likvid eller instrument,

handel för egen räkning: handel med utnyttjande av egna tillgångar som leder till transaktioner med ett eller flera finansiella instrument,

investeringsrådgivning: tillhandahållande av personliga rekommenda- tioner till en kund i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansi- ella instrument,

investeringstjänster och investeringsverksamheter: de tjänster och verk- samheter som anges i 2 kap. 1 §, i fråga om de instrument som avses i 1 kap. 4 §,

portföljförvaltning: förvaltning av ett eller flera finansiella instrument på diskretionär basis enligt uppdrag från enskilda kunder,

sidotjänster: de tjänster som anges i 2 kap. 2 §,

sidoverksamheter:	sidoverksamheter:
1. för ett värdepappersbolag de	1. för ett värdepappersbolag de
verksamheter som anges i 2 kap. 3	verksamheter som anges i 2 kap. 3
och 4 §§,	och 4 §§, och
2. för en börs de verksamheter	2. för en börs de verksamheter
som anges i 13 kap. 12 §, och	som anges i 13 kap. 12 §,

3.för en clearingorganisation de verksamheter som anges i 20 kap.

7 §,

utförande av order på kunders uppdrag: köp eller försäljning av ett eller flera finansiella instrument på kunders uppdrag, inbegripet ingående av avtal för att sälja finansiella instrument som utfärdats av ett värdepappers- institut eller ett utländskt värdepappersföretag vid tidpunkten för utfärd- andet av dessa, och

värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt till- handahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet.

11 §4

Den som är eller har varit knuten	Den som är eller har varit knuten
till ett värdepappersbolag, en börs,	till ett värdepappersbolag, en börs,
en leverantör av datarapporterings-	en leverantör av datarapporterings-
tjänster eller en clearingorganisa-	tjänster eller en central motpart
tion som anställd eller uppdrags-	som anställd eller uppdragstagare
tagare får inte obehörigen röja eller	får inte obehörigen röja eller ut-
utnyttja vad han eller hon i anställ-	nyttja vad han eller hon i anställ-
ningen eller under uppdraget har	ningen eller under uppdraget har
fått veta om någon annans affärs-	fått veta om någon annans affärs-
förhållanden eller personliga för-	förhållanden eller personliga för-
hållanden.	hållanden.

4Senaste lydelse 2017:679.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

155

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

156

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

			12 §5
Ett	värdepappersbolag, en		börs	Ett	värdepappersbolag, en		börs
och	en	clearingorganisation är		och en central motpart är skyldiga
skyldiga att lämna ut uppgifter om				att lämna ut uppgifter om enskildas
enskildas förhållanden till före-				förhållanden till företaget, om det
taget, om det under en utredning				under en utredning enligt bestäm-
enligt bestämmelserna om för-				melserna om		förundersökning		i
undersökning i brottmål begärs av				brottmål begärs av undersöknings-
undersökningsledaren eller om det				ledaren eller om det begärs av
begärs av åklagare i ett ärende om				åklagare i ett ärende om rättslig
rättslig hjälp i brottmål, på				hjälp i brottmål, på framställning av
framställning av en annan stat eller				en annan stat eller en mellanfolklig
en mellanfolklig domstol, eller i ett				domstol, eller i ett ärende om
ärende om erkännande och verk-				erkännande och verkställighet				av
ställighet av en europeisk utred-				en europeisk utredningsorder. Upp-
ningsorder. Uppgifterna ska lämnas				gifterna ska lämnas ut utan dröjs-
ut utan dröjsmål och i elektronisk				mål och i elektronisk form.
form.
			13 §6
Den		undersökningsledare	eller	Den	undersökningsledare		eller
åklagare som begär uppgifter enligt				åklagare som begär uppgifter enligt
12 § får besluta att värdepappers-				12 § får besluta att värdepappers-
bolaget, börsen eller clearing-				bolaget, börsen eller den centrala
organisationen samt dess styrelse-				motparten samt dess styrelseleda-
ledamöter och anställda inte får röja				möter och anställda inte får röja för
för kunden eller för någon utom-				kunden eller för någon utom-
stående att uppgifter har lämnats				stående att uppgifter har lämnats
enligt 12 § eller att det pågår en				enligt 12 § eller att det pågår en för-
förundersökning, ett ärende			om	undersökning,		ett ärende	om
rättslig hjälp i brottmål eller ett				rättslig hjälp i brottmål eller ett
ärende om erkännande och verk-				ärende om erkännande och verk-
ställighet av en europeisk utred-				ställighet av en europeisk utred-
ningsorder.				ningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

5Senaste lydelse 2018:1793.

6Senaste lydelse 2017:1011.

begränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om	Prop. 2023/24:8
rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat	Bilaga 2
utredningsordern samtycker till detta.
Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med för-
budet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska
upphöra.

23kap.

1§7

Finansinspektionen har tillsyn över

–värdepappersinstitut,

–börser,

–leverantörer av datarapporteringstjänster, när Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om marknader för finansiella instrument,

– clearingorganisationer, och

– centrala motparter, och

–sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige.

För		svenska	värde-	För	svenska		värdepappers-
pappersinstitut, börser, leverantörer				institut,	börser,		leverantörer		av
av datarapporteringstjänster och				datarapporteringstjänster					och
svenska	clearingorganisationer			svenska centrala motparter om-
omfattar tillsynen att rörelsen drivs				fattar tillsynen att rörelsen drivs
enligt denna lag, andra författ-				enligt denna lag, andra författ-
ningar	som	reglerar	företagets	ningar	som	reglerar		företagets
verksamhet,		företagets	bolags-	verksamhet,		företagets		bolags-
ordning,	stadgar eller reglemente			ordning,	stadgar		eller reglemente
och interna instruktioner som har				och interna instruktioner som har
sin grund i en författning som				sin grund i en författning som
reglerar företagets verksamhet.				reglerar företagets verksamhet.
För ett utländskt företag som				För ett utländskt företag som
driver värdepappersrörelse eller en				driver värdepappersrörelse eller en
reglerad marknad eller clearing-				reglerad marknad från filial i
verksamhet från filial i Sverige				Sverige	omfattar tillsynen				att
omfattar	tillsynen att		företaget	företaget följer de lagar och andra
följer de lagar och andra författ-				författningar som gäller för före-
ningar som gäller för företagets				tagets verksamhet i Sverige.
verksamhet i Sverige.

Finansinspektionen har därutöver tillsyn över att bestämmelserna om

regelbunden finansiell information i 16 kap. följs.
				2 §8
	Värdepappersinstitut,			börser,	Värdepappersinstitut,		börser,
leverantörer av			datarapporterings-		leverantörer av	datarapporterings-
tjänster		som	Finansinspektionen		tjänster som	Finansinspektionen
har tillsyn över, clearingorganisa-					har tillsyn över, centrala motparter
tioner		samt	sådana	utländska	samt sådana utländska företag som
7	Senaste lydelse 2020:1157.						157
8	Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

158

företag som har tillstånd att driva			har tillstånd att driva en reglerad
en reglerad marknad från filial i			marknad från filial i Sverige ska
Sverige ska lämna Finansinspek-			lämna	Finansinspektionen	upp-
tionen upplysningar om sin verk-			lysningar om sin verksamhet och
samhet och därmed samman-			därmed	sammanhängande	om-
hängande	omständigheter	enligt	ständigheter enligt föreskrifter som
föreskrifter	som meddelats	med	meddelats med stöd av lagen.

stöd av lagen.

Företagen ska, utöver det som anges i första och andra styckena, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

4 §9

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en under- sökning hos

1.ett värdepappersinstitut,

2.en börs,

3.en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över,

4. en clearingorganisation,

4. en central motpart,

5.ett sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6.en emittent som enligt 16 kap. 1–3 §§ omfattas av skyldigheten enligt samma kapitel att upprätta och offentliggöra regelbunden finansiell information.

7§10

Finansinspektionen har rätt att	Finansinspektionen har rätt att
förordna en eller flera revisorer att	förordna en eller flera revisorer att

9Senaste lydelse 2021:500.

10Senaste lydelse 2020:1157.

tillsammans	med övriga revisorer		tillsammans	med övriga revisorer
delta i revisionen av ett svenskt			delta i revisionen av ett svenskt
värdepappersinstitut, en börs, en			värdepappersinstitut, en börs, en
leverantör	av	datarapporterings-	leverantör	av	datarapporterings-
tjänster som		Finansinspektionen	tjänster som		Finansinspektionen
har tillsyn över eller en svensk			har tillsyn över eller en svensk
clearingorganisation. Inspektionen			central motpart. Inspektionen får
får när som helst återkalla ett sådant			när som helst återkalla ett sådant
förordnande och utse en ny revisor.			förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

	11 §
Finansinspektionen får samman-		Finansinspektionen får samman-
kalla styrelsen i ett svenskt värde-		kalla styrelsen i ett svenskt värde-
pappersinstitut, en börs eller en		pappersinstitut, en börs eller en
svensk	clearingorganisation.	svensk central motpart. Inspek-
Inspektionen får även begära att		tionen får även begära att styrelsen
styrelsen kallar till extra stämma.		kallar till extra stämma. Om
Om styrelsen inte rättar sig efter en		styrelsen inte rättar sig efter en
sådan	begäran, får inspektionen	sådan begäran, får inspektionen
utfärda kallelsen.		utfärda kallelsen.

Företrädare för Finansinspektionen får närvara vid stämma och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.

12§11

Värdepappersinstitut,			börser,	Värdepappersinstitut,		börser,
leverantörer av		datarapporterings-		leverantörer av	datarapporterings-
tjänster	som	Finansinspektionen		tjänster som	Finansinspektionen
har tillsyn över, clearingorganisa-				har tillsyn över, centrala motparter
tioner	samt	sådana	utländska	samt sådana utländska företag som
företag som har tillstånd att driva				har tillstånd att driva en reglerad
en reglerad marknad från filial i				marknad från filial i Sverige ska
Sverige ska med årliga avgifter				med årliga avgifter bekosta Finans-
bekosta Finansinspektionens verk-				inspektionens	verksamhet	samt
samhet samt Statistiska central-				Statistiska centralbyråns verksam-
byråns	verksamhet enligt lagen			het enligt lagen (2014:484) om en
(2014:484) om en databas för				databas för övervakning av och
övervakning av och tillsyn över				tillsyn över finansmarknaderna.
finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument.

11Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

159

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

160

15§12

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första och andra styckena och när upplysningarna ska lämnas,

2.hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § och artikel 26.6 i den delegerade förordningen till MiFID II ska fullgöras,

3.produktingripande enligt artikel 42 i förordningen om marknader för finansiella instrument,

4.vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 d §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,

5. löpande bokföring, årsbokslut		5. löpande bokföring, årsbokslut
och årsredovisning hos börser,		och årsredovisning hos börser och
clearingorganisationer	samt	sådana utländska företag som har
sådana utländska företag som har		tillstånd att driva en reglerad
tillstånd att driva en reglerad		marknad från filial i Sverige, och
marknad från filial i Sverige, och

6. sådana avgifter som avses i 12 § och 13 § första stycket.

24kap.

1 §13

Om ett direkt eller indirekt	Om ett direkt eller indirekt
förvärv av aktier eller andelar i ett	förvärv av aktier eller andelar i ett
värdepappersbolag, en börs eller en	värdepappersbolag eller	en börs,
svensk clearingorganisation, skulle	skulle medföra att förvärvarens
medföra att förvärvarens samman-	sammanlagda innehav	utgör ett
lagda innehav utgör ett kvalificerat	kvalificerat innehav, krävs tillstånd
innehav, krävs tillstånd av Finans-	av Finansinspektionen för för-
inspektionen för förvärvet. Det-	värvet. Detsamma gäller ett förvärv
samma gäller ett förvärv som	som innebär att ett kvalificerat
innebär att ett kvalificerat innehav	innehav ökas
ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller

2.så att företaget blir dotterföretag.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

12Senaste lydelse 2020:1157.

13Senaste lydelse 2009:365.

3 §14

Prop. 2023/24:8

Tillstånd ska ges till förvärv som

Bilaga 2

avses i 1 §, om förvärvaren bedöms

lämplig att utöva ett väsentligt

inflytande över ledningen av ett

värdepappersbolag, en börs eller en

värdepappersbolag

eller

börs

clearingorganisation

och

det

kan

och det kan antas att det tilltänkta

antas att det tilltänkta förvärvet är

förvärvet

är

ekonomiskt

sunt.

ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas

Hänsyn ska tas till förvärvarens

till förvärvarens sannolika på-

sannolika påverkan på verk-

verkan på verksamheten i värde-

samheten

värdepappersbolaget

pappersbolaget,

börsen

eller

eller börsen.

clearingorganisationen.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och

kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1. om

den som

till

följd

1. om

den

som

till

följd av

förvärvet kommer att ingå i

styrelsen för värdepappersbolaget,

styrelsen

för

värdepappersbolaget

börsen

eller

clearingorganis-

eller börsen eller vara verkställande

ationen

eller

vara

verkställande

direktör i detta företag, eller vara

ersättare för någon av dem, har

tillräcklig insikt och erfarenhet för

att delta i ledningen av ett värde-

pappersbolag eller en börs och även

pappersbolag, en börs eller en

i övrigt är lämplig för en sådan

clearingorganisation

och

även i

uppgift samt om styrelsen i sin

övrigt är lämplig för en sådan upp-

helhet har tillräckliga kunskaper

gift samt om styrelsen i sin helhet

och erfarenheter för att leda

har

tillräckliga kunskaper

och

företaget,

erfarenheter för att leda företaget,

2. om det finns skäl att anta att

förvärvaren kommer att motverka

att

värdepappersbolagets,

börsens

att värdepappersbolagets eller bör-

eller clearingorganisationens

rör-

sens rörelse drivs på ett sätt som är

else drivs på ett sätt som är förenligt

förenligt med denna lag och andra

med denna lag och andra för-

författningar som reglerar före-

fattningar som

reglerar

företagets

tagets verksamhet, och

verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

14 Senaste lydelse 2022:676.

161

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

	5 §
När ett värdepappersbolag, en	När ett värdepappersbolag eller
börs eller en svensk clearing-	en börs får kännedom om att aktier
organisation får kännedom om att	eller andelar i företaget förvärvats
aktier eller andelar i företaget	enligt 1 § eller avyttrats enligt 4 §,
förvärvats enligt 1 § eller avyttrats	ska	företaget		snarast	anmäla
enligt 4 §, skall företaget snarast	förvärvet		eller	avyttringen		till
anmäla förvärvet eller avyttringen	Finansinspektionen. En				börs	ska
till Finansinspektionen. En börs	samtidigt		offentliggöra		förvärvet
skall samtidigt offentliggöra för-	eller avyttringen.
värvet eller avyttringen.
När ett värdepappersbolag i annat	När ett värdepappersbolag i annat
fall får kännedom om att det har	fall får kännedom om att det har
nära förbindelser med någon annan,	nära förbindelser med någon annan,
skall bolaget snarast anmäla det till	ska bolaget snarast anmäla det till
Finansinspektionen.	Finansinspektionen.
Ett värdepappersbolag, en börs	Ett	värdepappersbolag			och	en
och en svensk clearingorganisation	börs ska årligen till Finans-
skall årligen till Finansinspek-	inspektionen anmäla namnen på de
tionen anmäla namnen på de aktie-	aktie- eller andelsägare som har ett
eller andelsägare som har ett	kvalificerat innehav av aktier eller
kvalificerat innehav av aktier eller	andelar i företaget samt storleken
andelar i företaget samt storleken	på innehaven. En börs ska sam-
på innehaven. En börs skall sam-	tidigt offentliggöra uppgifterna.
tidigt offentliggöra uppgifterna.
	6 §

162

7§15

15Senaste lydelse 2022:676.

1. om ägaren motverkar eller kan		1. om ägaren motverkar eller kan	Prop. 2023/24:8
antas komma att motverka att		antas komma att motverka att	Bilaga 2
värdepappersbolagets,	börsens	värdepappersbolagets eller börsens
eller clearingorganisationens verk-		verksamhet drivs på ett sätt som är
samhet drivs på ett sätt som är		förenligt med kraven i denna lag
förenligt med kraven i denna lag		och andra författningar som
och andra författningar som		reglerar företagets verksamhet,
reglerar företagets verksamhet,

2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

		8 a §16
Finansinspektionen får utöver det			Finansinspektionen får utöver det
som anges i 7 och 8 §§ besluta att			som anges i 7 och 8 §§ besluta att
en ägare i ett värdepappersbolag, en			en ägare i ett värdepappersbolag
börs eller en svensk clearing-			eller en börs som inte följer
organisation	som inte	följer	bestämmelserna i 1 eller 4 § ska
bestämmelserna i 1 eller 4 § ska			betala en sanktionsavgift som
betala en	sanktionsavgift	som	bestäms i enlighet med 25 kap. 9–
bestäms i enlighet med 25 kap. 9–			10 §§.
10 §§.
		25 kap.
Ingripanden mot svenska			Ingripanden mot svenska
värdepappersinstitut, börser,			värdepappersinstitut, börser,
svenska leverantörer av			svenska leverantörer av
datarapporteringstjänster och			datarapporteringstjänster och
16 Senaste lydelse 2017:679.			163

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

164

svenska clearingorganisationer	svenska centrala motparter samt
samt vissa fysiska personer	vissa fysiska personer

1§17

Om ett svenskt värdepappers-				Om ett svenskt värdepappers-
institut, en börs, en leverantör av				institut, en börs, en leverantör av
datarapporteringstjänster			som	datarapporteringstjänster			som
Finansinspektionen har tillsyn över				Finansinspektionen har tillsyn över
eller en svensk clearingorgani-				eller en svensk central motpart har
sation har åsidosatt sina skyldig-				åsidosatt	sina skyldigheter		enligt
heter enligt denna lag, andra				denna lag, andra författningar som
författningar som reglerar för-				reglerar	företagets	verksamhet,
etagets	verksamhet,		företagets	företagets	bolagsordning,		stadgar
bolagsordning, stadgar eller regle-				eller reglemente		eller	interna
mente	eller	interna instruktioner		instruktioner som har sin grund i en
som har sin grund i en författning				författning som reglerar företagets
som reglerar företagets verk-				verksamhet,			ska
samhet,	ska	Finansinspektionen		Finansinspektionen ingripa.
ingripa.

Finansinspektionen ska då

–meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

I fråga om återkallelse av tillstånd för leverantörer av data- rapporteringstjänster gäller bestämmelserna i artikel 27e i förordningen om marknader för finansiella instrument. Innan ett tillstånd återkallas enligt artikel 27e.1 a i förordningen på grund av att en leverantör har förklarat sig avstå från tillståndet eller inte har tillhandahållit några tjänster under de föregående sex månaderna, får Finansinspektionen först pröva om det finns skäl att ingripa mot leverantören enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

4§18

Om någon som ingår i styrelsen	Om någon som ingår i styrelsen
för ett värdepappersbolag, en börs,	för ett värdepappersbolag, en börs
en leverantör av datarapporterings-	eller en leverantör av datarapport-
tjänster som Finansinspektionen	eringstjänster som	Finansinspek-
har tillsyn över eller en svensk	tionen har tillsyn	över eller är

17Senaste lydelse 2020:1157.

18Senaste lydelse 2020:1157.

clearingorganisation eller är verk-		verkställande direktör inte upp-
ställande direktör inte uppfyller de		fyller de krav som anges i 3 kap. 1 §
krav som anges i 3 kap. 1 § första		första stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och
stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och 19 kap.		19 kap. 3 § 4 och artikel 27f i
3 § 4 och artikel 27f i förordningen		förordningen	om	marknader	för
om marknader	för finansiella	finansiella	instrument,		ska
instrument, ska Finansinspektionen		Finansinspektionen		återkalla före-
återkalla företagets tillstånd. Detta		tagets tillstånd. Detta får dock
får dock göras bara om inspek-		göras bara om inspektionen först
tionen först har beslutat att påtala		har beslutat att påtala för företaget
för företaget att personen eller		att personen eller personerna inte
personerna inte	uppfyller kraven	uppfyller kraven och om denne
och om denne eller dessa, sedan en		eller dessa, sedan en av inspek-
av inspektionen bestämd tid om		tionen bestämd tid om högst tre
högst tre månader har gått, fort-		månader har gått, fortfarande finns
farande finns kvar i styrelsen eller		kvar i styrelsen eller som verk-
som verkställande direktör.		ställande direktör.

Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § 6 och 12 kap. 2 § 5 och artikel 27f i förordningen om marknader för finansiella instrument.

Det som sägs i första och tredje styckena om verkställande direktör ska tillämpas även på en ställföreträdare för verkställande direktör.

5§19

Finansinspektionen ska återkalla	Finansinspektionen ska återkalla
tillståndet för ett svenskt värde-	tillståndet för ett svenskt värde-
pappersinstitut, en börs eller en	pappersinstitut eller en börs om
svensk clearingorganisation om

1.företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2.företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,

3.företaget har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5. när det är fråga om svenska		5. när det är fråga om svenska
aktiebolag som har	beviljats	aktiebolag som har beviljats till-
tillstånd att driva en reglerad		stånd att driva en reglerad marknad,
marknad eller clearingverksamhet,		bolagets eget kapital understiger
bolagets egna kapital	understiger	två tredjedelar av det registrerade
två tredjedelar av det registrerade		aktiekapitalet och bristen inte har
aktiekapitalet och bristen inte har		täckts inom tre månader från det att
täckts inom tre månader från det att		den blev känd för bolaget.
den blev känd för bolaget.

19Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

165

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

166

Om ett företags tillstånd ska återkallas på grund av sådana om- ständigheter som avses i första stycket 3–5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot företaget enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

I de fall som avses i första stycket 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Vid tillämpningen av första stycket 5 ska det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551).

Om ett värdepappersinstituts eller en börs tillstånd återkallas, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten.

8§20

Finansinspektionen	får besluta		Finansinspektionen	får besluta
att ett svenskt värdepappersinstitut,			att ett svenskt värdepappersinstitut,
en börs, en leverantör av data-			en börs, en leverantör av data-
rapporteringstjänster	eller	en	rapporteringstjänster	eller	en
svensk clearingorganisation		ska	svensk central motpart ska betala
betala en sanktionsavgift om för-			en sanktionsavgift om företaget har
etaget har meddelats beslut om			meddelats beslut om

–anmärkning eller varning enligt 1 §,

–återkallelse enligt 5 § första stycket 1, eller

–varning enligt 5 § första stycket 1 och 5 jämfört med tredje stycket. Detsamma gäller om en leverantör av datarapporteringstjänster har

meddelats beslut om återkallelse enligt artikel 27e.1 b i förordningen om marknader för finansiella instrument.

9§21

Sanktionsavgiften för ett svenskt			Sanktionsavgiften för ett svenskt
värdepappersinstitut, en börs,		en	värdepappersinstitut, en börs, en
leverantör av	datarapporterings-		leverantör av datarapporterings-
tjänster eller en svensk clearing-			tjänster eller en svensk central
organisation	ska fastställas	till	motpart ska fastställas till högst det
högst det högsta av			högsta av

1.ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räkenskaps- år, eller

3.två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdel- sen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kro- nor. Om överträdelsen har skett under företagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

20Senaste lydelse 2020:1157.

21Senaste lydelse 2020:1157.

För värdepappersinstitut får avgiften inte vara så				stor	att	institutet	Prop. 2023/24:8
därefter inte uppfyller kraven i 8 kap. 3 § denna lag eller 6 kap. 1 § lagen							Bilaga 2
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Avgiften tillfaller staten.
	11 §
Om ett svenskt värdepappers-		Om	ett	svenskt		värde-
institut, en börs eller en svensk		pappersinstitut, en börs eller en
clearingorganisation	inte lämnar	svensk central motpart inte lämnar
de upplysningar som	föreskrivits	de upplysningar		som	föreskrivits
med stöd av 23 kap. 15 § 1 i tid, får		med stöd av 23 kap. 15 § 1 i tid, får
Finansinspektionen besluta att för-		Finansinspektionen			besluta att
etaget skall betala en försenings-		företaget ska betala en försenings-
avgift med högst 100 000 kronor.		avgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.

Ingripande mot utländska företag som driver en reglerad marknad eller clearingverk- samhet

Ingripande mot utländska företag som driver en reglerad marknad

16§22

Om ett utländskt företag som har	Om ett utländskt företag som har
tillstånd att driva en reglerad	tillstånd att driva en reglerad
marknad eller clearingverksamhet	marknad från filial i Sverige har
från filial i Sverige har överträtt en	överträtt en bestämmelse i denna
bestämmelse i denna lag eller andra	lag eller andra författningar som
författningar som reglerar för-	reglerar företagets verksamhet i
etagets verksamhet i Sverige, gäller	Sverige, gäller 1, 2, 2 a, 8, 9 och
1, 2, 2 a, 8, 9 och 10 §§.	10 §§.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

2.Bestämmelserna i 25 kap. i den äldre lydelsen gäller fortfarande för överträdelser som har skett före ikraftträdandet.

22 Senaste lydelse 2017:679.

167

11. för företag som driver verksamhet med konsument- krediter 2 och 8 §§ lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12. för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, och

13. för clearingbolag 1 kap. 2 § och 2 kap. 1 § lagen (0000:000) om clearing och avveckling av betalningar.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

168

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 och 12 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

3 §1

Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1.för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansierings- rörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska för- säkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5. för börser	och clearing-	5. för börser 12 kap. 9 § lagen om
organisationer 12 kap. 9 § och 19		värdepappersmarknaden,
kap. 12 § lagen om	värdepappers-
marknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om för- säkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare

av alternativa investeringsfonder, 11. för företag som driver ver-

ksamhet med konsumentkrediter 2 och 8 §§ lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsument- krediter, och

12. för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.

1Senaste lydelse 2020:1032.

			12 §2			Prop. 2023/24:8
Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska						Bilaga 2
granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om
verksamheten i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 §
andra stycket revisionslagen (1999:1079).
Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket
inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas
av
– lagen	(1998:293)	om	utländska	försäkringsgivares	och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

– lagen (2011:755) om elekt-	– lagen (2011:755) om elektroni-
roniska pengar, eller	ska pengar,
– lagen (2013:561) om förvaltare	– lagen (2013:561) om förvaltare
av alternativa investeringsfonder.	av alternativa investeringsfonder,
	eller
	– lagen (0000:000) om clearing
	och avveckling av betalningar.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovis- ningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

2 Senaste lydelse 2020:1032

169

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

3 kap.

2 §1

Ett kontoförande institut får vidta registreringsåtgärder för egen räkning.

En svensk	värdepapperscentral		En	svensk	värdepapperscentral
får medge följande juridiska perso-			får ge följande juridiska personer
ner rätt att som kontoförande			rätt att som kontoförande institut
institut vidta	registreringsåtgärder		vidta	registreringsåtgärder för
för annans räkning:			någon annans räkning:
1. Riksbanken och andra centralbanker,
2. svenska	och	utländska	2. svenska		och	utländska
clearingorganisationer,			centrala motparter och clearing-
			bolag,

3.värdepapperscentraler samt sådana värdepapperscentraler från tredje- land som är erkända enligt artikel 25 i förordningen om värdepappers- centraler, i den ursprungliga lydelsen,

4.värdepappersinstitut samt utländska företag som i sitt hemland får driva värdepappersrörelse,

5.fondbolag och förvaltningsbolag enligt lagen (2004:46) om värde- pappersfonder, när det gäller fondandelar, och

Utländska företag som avses i andra stycket 2 och 4 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

1 Senaste lydelse 2016:51.

171

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

172

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 6, 8, 13 a och 16 §§ lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.

2 §1

I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,

	central motpart: detsamma som i
	1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om
	värdepappersmarknaden,
clearingorganisation: ett företag	clearingbolag: detsamma som i
som har tillstånd att driva	1 kap. 1 § lagen (0000:000) om
clearingverksamhet enligt lagen	clearing och avveckling av betal-

(2007:528) om värdepappers- ningar, marknaden eller förordning (EU)

nr 648/2012,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande,

likställt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som Finansinspek- tionen enligt 9 a § har beslutat att likställa med ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administratörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014, i den ursprungliga lydelsen.

4 §2

Ett avvecklingssystem ska ha en administratör. Administratör i ett avvecklingssystem får vara

1. clearingorganisation,1. central motpart och clearing- bolag,

2.svensk värdepapperscentral,

3.företag med tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, samt

4.företag med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8 eller 9 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

1Senaste lydelse 2021:468.

2Senaste lydelse 2017:686.

Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt administreras av en central mot- part, ett clearingbolag eller en svensk värdepapperscentral ska godkännas.

Särskilda regler om driften av avvecklingssystem för värdepapper finns i artikel 18.2 i förordning (EU) nr 909/2014.

6 §3

Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt administreras av en clearing- organisation eller en svensk värde- papperscentral ska godkännas.

	8 §4
Deltagare i ett	avvecklings-	Deltagare i ett avvecklings-
system får vara:		system får vara

Deltagare i ett avvecklingssystem får vara:

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,

3. clearingorganisationer,	3. centrala	motparter	och
	clearingbolag,

4.svenska värdepapperscentraler,

5.företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses

i3–6,

8.andra juridiska personer som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet, och

9.clearingmedlemmar som avses i förordning (EU) nr 648/2012. Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under

betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

13 a §5
En administratör, dock inte en	En administratör, dock inte en
sådan central motpart som avses i	central	motpart, som	ställer
förordning (EU) nr 648/2012, som	säkerhet till en annan administratör
ställer säkerhet till en annan	genom pantavtal med anledning av
administratör genom pantavtal med	ett samverkande system får inte
anledning av ett samverkande	medge panthavaren rätt att förfoga
system får inte medge panthavaren	över panten på annat sätt än att
rätt att förfoga över panten på annat	panthavaren får realisera den på
sätt än att panthavaren får realisera	grund	av pantsättarens	konkurs
den på grund av pantsättarens	eller avtalsbrott.
konkurs eller avtalsbrott.

3Senaste lydelse 2016:54.

4Senaste lydelse 2021:468.

5Senaste lydelse 2014:483.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

173

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

174

16 §6

Godkännande av ett avvecklingssystem ska återkallas av Finansinspek-

tionen om
1. administratörens	tillstånd	för	1. administratörens tillstånd som
clearingverksamhet	enligt lagen		central motpart enligt förordning
(2007:528) om värdepappers-			(EU) nr 648/2012, för clearing-
marknaden eller auktorisation som			verksamhet enligt lagen (0000:000)
värdepapperscentral	enligt	för-	om clearing och avveckling av
ordning (EU) nr 909/2014 har			betalningar eller auktorisation som
återkallats,			värdepapperscentral	enligt föror-
			dning (EU) nr 909/2014 har
			återkallats,
2. administratörens	tillstånd	att	2. administratörens	tillstånd att
driva bank- eller finansierings-			driva bank- eller finansierings-
rörelse enligt lagen (2004:297) om			rörelse enligt lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse eller			bank- och finansieringsrörelse eller
tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8			tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8
eller 9 lagen om värdepappers-			eller 9 lagen (2007:528) om värde-
marknaden har återkallats, eller			pappersmarknaden har återkallats,
			eller

3.avvecklingssystemet inte längre uppfyller kraven i denna lag. Finansinspektionen ska omedelbart underrätta Europeiska värde-

pappers- och marknadsmyndigheten samt Eftas övervakningsmyndighet om återkallelsen.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket

3 meddela varning i stället för att återkalla godkännandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

6Senaste lydelse 2017:686.

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2000:35) om byte av redovisnings- valuta i finansiella företag ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

2 §1

I denna lag avses med

1.försäkringsföretag:

a)försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkrings- förening som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

b)tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsförening som omfattas av lagen (2019:742) om tjänste- pensionsföretag,

2. kreditinstitut: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank samt kreditmarknadsföretag enligt 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt företag: de företag som anges i 1 och 2 samt

a)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

b)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värde- pappersfonder,

c)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d) svensk		clearingorganisation				d) svensk central motpart enligt
enligt 1 kap. 4 b § lagen om värde-						1 kap.	4 b §	lagen	om	värde-
pappersmarknaden,						pappersmarknaden,
e) värdepapperscentral				enligt		e) värdepapperscentral				enligt
1 kap. 3 §		lagen (1998:1479)			om	1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om
värdepapperscentraler			och	konto-		värdepapperscentraler			och	konto-
föring	av	finansiella	instrument,			föring av finansiella instrument,
och
f) AIF-förvaltare som har					till-	f) AIF-förvaltare			som	har
stånd	enligt 3 kap.		1 §	lagen		tillstånd	enligt	3 kap. 1 §		lagen
(2013:561) om förvaltare av alt-						(2013:561) om förvaltare av altern-
ernativa investeringsfonder,						ativa investeringsfonder, och

g)svenskt clearingbolag enligt 1 kap. 1 § lagen (0000:000) om clearing och avveckling av betal- ningar,

4.koncern: detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid vad som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

1 Senaste lydelse 2019:754.

175

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

176

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 5 och 12 d §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

30kap. 5 §1

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsaktiebolag eller tjänstepensionsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3. aktier eller	andelar i börs,		3. aktier	eller	andelar i		börs,
clearingorganisation,		svensk	central motpart, clearingbolag,
värdepapperscentral,		betalnings-	svensk värdepapperscentral, betal-
institut, institut	för elektroniska		ningsinstitut, institut för elekt-
pengar eller företag som driver			roniska pengar eller företag som
verksamhet enligt lagen (2014:275)			driver verksamhet			enligt	lagen
om viss verksamhet med konsu-			(2014:275)	om	viss	verksamhet
mentkrediter	eller	lagen	med konsumentkrediter eller lagen
(2016:1024) om verksamhet med			(2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter.			bostadskrediter.

Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

12 d §2

Sekretess enligt 10 § hindrar inte		Sekretess enligt 10 § hindrar inte
att uppgifter om insättare och deras		att uppgifter om insättare och deras
insättningar lämnas till ett kredit-		insättningar lämnas till ett kredit-
institut eller en clearingorganis-		institut eller ett clearingbolag, om
ation, om uppgiften behövs för att		uppgiften behövs för att förbereda
förbereda eller genomföra utbetal-		eller genomföra utbetalningen av
ningen av ersättningen.		ersättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.

1Senaste lydelse 2019:763.

2Senaste lydelse 2022:744.

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna ska ha följande lydelse.

3 §1

I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av

1.6 kap. 9 § första och andra styckena lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

2.9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

3.10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4.13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkrings- distribution,

6.5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat,

7.23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

8.8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

15. artiklarna 394, 415, 416,	15. artiklarna		394, 415,	416,
430–430b och 451 i Europa-	430–430b och 451 i Europa-
parlamentets och rådets förordning	parlamentets och rådets förordning
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni	(EU) nr 575/2013 av den 26 juni
2013 om tillsynskrav för kredit-	2013 om tillsynskrav för kredit-
institut och om ändring av för-	institut och om ändring av förord-
ordning (EU) nr 648/2012, och	ning (EU) nr 648/2012,
16. artiklarna 54 och 55 i Europa-	16. artiklarna 54 och 55 i Europa-
parlamentets och rådets förordning	parlamentets och rådets förordning
(EU) 2019/2033 av den 27 novem-	(EU) 2019/2033 av den 27 novem-
ber 2019 om tillsynskrav för värde-	ber 2019 om tillsynskrav för värde-
pappersföretag och om ändring av	pappersföretag och om ändring av
förordningarna (EU) nr 1093/2010,	förordningarna (EU) nr 1093/2010,
	(EU)	nr	575/2013,	(EU)

1Senaste lydelse 2021:502.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 2

177

Meddelandeförbud

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

Ansvarsbestämmelse

6 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 5 §.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

2 kap. Tillstånd

Tillståndsplikt

1 § För att ett aktiebolag ska få bedriva clearingverksamhet krävs tillstånd av Finansinspektionen.

Undantag från tillståndsplikt

2 § Tillstånd behövs inte för

1.Sveriges riksbank,

2.banker, eller

3.verksamhet som avses i lagen (2010:751) om betaltjänster.

Förutsättningar för tillstånd

3 § Ett aktiebolag ska ges tillstånd att bedriva clearingverksamhet om

1.bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

2.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att bedrivas enligt denna lag och andra författningar,

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav

ibolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av bolaget,

4.den som ska ingå i styrelsen eller vara verkställande direktör har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av bolaget och även

i övrigt är lämplig för en sådan uppgift,

183

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

184

5.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda bolaget, och

6.bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

4 § Vid bedömningen enligt 3 § 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1.innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Godkännande av bolagsordning

5 § Bolagsordningen ska godkännas av Finansinspektionen i samband med att aktiebolaget får tillstånd.

Även en ändring av bolagsordningen ska godkännas av Finansinspe- ktionen, om den inte strider mot denna lag eller någon annan författning. En sådan ändring får inte registreras innan den har godkänts.

Organisation

6 § Ett clearingbolag ska ha

1.en styrelse med minst tre ledamöter,

2.en verkställande direktör, och

3.minst en revisor som utses av stämman.

En revisor ska vara auktoriserad eller godkänd. Minst en revisor som stämman utsett ska vara auktoriserad.

Ansökan om tillstånd

9 § En ansökan om tillstånd ska innehålla en beskrivning av verksam- heten.

3 kap. Krav på verksamheten

Sundhet

1 § Ett clearingbolags verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är sunt.

Ett clearingbolag ska ha ändamålsenliga regler för hur clearingverksam-	Prop. 2023/24:8
heten ska gå till. I clearingverksamheten ska principerna om fritt tillträde,	Bilaga 4
neutralitet och proportionalitet tillämpas.
Riskhantering
2 § Ett clearingbolag ska identifiera, mäta, övervaka, internt rapportera
och hantera de risker som dess verksamhet är förknippad med. Bolaget ska
se till att det finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll. I det
ingår att säkerställa clearingverksamhetens operativa stabilitet.
Ett clearingbolag ska beakta operativa risker och affärs-, investerings-,
kredit- och likviditetsrisker. Bolaget ska säkerställa att driftssäkerheten är
tillfredsställande. I det ingår att ökande betalningsvolymer till följd av
operativ eller finansiell stress ska kunna hanteras.
Beredskap
3 § Ett clearingbolag ska identifiera kritisk verksamhet och säkerställa att
verksamheten kan återupptas inom kort efter ett avbrott.
Ett clearingbolag ska också ha beredskaps- och kontinuitetsplaner för att
kunna hantera händelser som utgör en betydande risk för avbrott i verk-
samheten. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet.
Informations-, it- och cybersäkerhet
4 § Ett clearingbolag ska ha strategier för informations-, it- och cyber-
säkerhet för att kunna hantera risker, hot och sårbarheter. Strategierna ska
utvärderas och ses över regelbundet.
Kapital
5 § Ett clearingbolag ska genom eget kapital täcka de risker bolaget är ut-
satt för och kunna fortsätta att bedriva kritisk verksamhet även om för-
luster uppstår.
Uppdragsavtal
6 § Ett clearingbolag får uppdra åt någon annan att utföra uppgifter som är
av betydelse för clearingverksamheten, om bolaget ansvarar för att

1.uppdragstagarens verksamhet bedrivs med operativ stabilitet och under säkerhetsmässigt betryggande former,

2.uppdragstagarens verksamhet omfattas av en tillfredsställande intern styrning och kontroll, och

3.Finansinspektionens tillsyn inte försvåras.

Uppdragsavtal ska godkännas av Finansinspektionen, om avtalet inne- bär en väsentlig förändring av förutsättningarna för clearingverksamheten.

Styrning
7 § Styrelsen i ett clearingbolag ansvarar för att kraven på verksamheten i
1–6 §§ uppfylls.
Styrelsen ska se till att det finns interna riktlinjer och instruktioner i den
omfattning som behövs för att uppfylla kraven i första stycket och för att i	185

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

188

6 kap. Ingripanden

Ingripanden mot clearingbolag och vissa fysiska personer

Finansinspektionen får då

–meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, får tillståndet återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

2 § Vid valet av ingripande ska 15 kap. 1 b och 1 c §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om kreditinstitut i den lagen ska då avse clearingbolag.

3 § Om en styrelseledamot eller verkställande direktör inte uppfyller kraven i 2 kap. 3 § 4, får Finansinspektionen förelägga clearingbolaget att vidta rättelse. Om rättelse inte görs får inspektionen återkalla clearingbolagets tillstånd. Detsamma gäller om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 3 § 5.

4 § Finansinspektionen får återkalla tillståndet om ett clearingbolag

1.inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft,

2.inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat bedriva sådan verksamhet som tillståndet avser,

3.har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.har överlåtit den tillståndspliktiga verksamheten,

5.under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan verksamhet som tillståndet avser,

6.försatts i konkurs eller tvångslikvidation, eller

7.har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.

I de fall som avses i första stycket 2, 5 och 7 får i stället varning meddelas, om det är tillräckligt.

5 § Om tillståndet återkallas får Finansinspektionen besluta om hur avvecklingen av verksamheten ska ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.

Sanktionsavgift

6 § Finansinspektionen får besluta att ett clearingbolag ska betala en sanktionsavgift, om inspektionen har meddelat ett beslut om

1.anmärkning eller varning enligt 1 § eller 4 § första stycket 7 jämfört med andra stycket, eller

2.återkallelse enligt 4 § första stycket 7.

I fråga om sanktionsavgiftens storlek ska bestämmelserna i 15 kap. 8 § första och andra styckena och 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det som sägs om kreditinstitut i den lagen ska då avse clearingbolag.

Förseningsavgift

7 § Om ett clearingbolag inte i tid lämnar de uppgifter som föreskrivits med stöd av 7 kap. 1 § 3, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Ingripande mot den som saknar tillstånd

8 § Om någon bedriver verksamhet som omfattas av denna lag utan tillstånd, får Finansinspektionen ingripa genom föreläggande om att upphöra med verksamheten eller beslut om sanktionsavgift.

Om det är osäkert om denna lag är tillämplig på en viss verksamhet, får inspektionen förelägga den som bedriver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift och förseningsavgift

9 § I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift och för- seningsavgift ska bestämmelserna i 15 kap. 11–14 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse tillämpas.

Vite

10 § Ett föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med vite.

Överklagande

11 § Finansinspektionens beslut enligt 8 § andra stycket och 5 kap. 6 § får inte överklagas.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

7 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.förutsättningar för tillstånd enligt 2 kap. 3 § och 5 kap. 8 §,

2.vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på

verksamheten i 3 kap. 1–7 §§,

189

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden1

dels att 19–21 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast efter 18 kap. 12 § ska utgå,

dels att rubriken närmast före 22 kap. ska lyda ”FJÄRDE AVDELNINGEN Vissa gemensamma bestämmelser”,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

1 a §2

För	clearingverksamhet som	För centrala motparter gäller
består	i att fortlöpande träda in	följande bestämmelser i denna lag:
som motpart till både köpare och
säljare	av finansiella instrument
gäller endast följande bestäm-
melser i denna lag:

–1 kap. 11 och 12–14 §§ om tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar,

–23 kap. 1 § första och andra styckena, 2 §, 4 § första stycket samt 7, 11, 12 och 14 §§ om tillsyn,

– 25 kap. 1 och 1 i §§, 2 § andra			– 25 kap. 1, 1 i, 2, 2 a, 6, 8–11,
stycket, 6, 8–11, 17, 25–28		och	17, 25–28 och 29 §§ om
29 §§ om ingripanden, och			ingripanden, och
– 26 kap. 1 § om överklagande.
Även 25 kap. 2 § första stycket
och 2 a § ska tillämpas om ett
företag som driver sådan verk-
samhet som avses i första stycket
eller en person som avses i 25 kap.
1 i § har åsidosatt sina skyldigheter
enligt	Europaparlamentets	och
rådets förordning (EU) 2021/23 av
den 16 december 2020 om en ram
för återhämtning och resolution av
centrala motparter och om ändring
av	förordningarna (EU)	nr

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

Senaste lydelse av
19 kap. 3 § 2009:365	20 kap. 3	§ 2013:288
19 kap. 4 § 2022:676	20 kap. 8	§ 2017:678
19 kap. 7 a § 2014:554	21 kap. 2	§ 2016:61

19 kap. 7 b § 2014:554	rubriken närmast före 19 kap. 7 b § 2014:554.
19 kap. 10 § 2018:728		191
2 Senaste lydelse 2022:743. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena tas bort.		191

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

192

1095/2010,

(EU)

648/2012,

(EU) nr 600/2014, (EU) nr

806/2014

och

(EU)

2015/2365

samt

direktiven

2002/47/EG,

2004/25/EG,

2007/36/EG,

2014/59/EU och (EU) 2017/1132

(förordningen

återhämtning

och resolution av centrala mot-

parter).

Ytterligare

bestämmelser

Ytterligare

bestämmelser

för

sådan

clearingverksamhet

som

centrala motparter finns i

avses i första stycket finns i

– Europaparlamentets och rådets

Europaparlamentets

och rådets

förordning (EU) nr 648/2012 av

den 4 juli 2012 om OTC-derivat,

centrala motparter och transak-

tionsregister och lagen (2013:287)

med kompletterande bestämmelser

till EU:s förordning om OTC-

derivat,

centrala

motparter

och

derivat,

centrala motparter

och

transaktionsregister, och

transaktionsregister.

– Europaparlamentets

och

rådets förordning (EU) 2021/23 av

den 16 december 2020 om en ram

för återhämtning och resolution av

centrala motparter och om ändring

av förordningarna

(EU)

1095/2010,

(EU)

648/2012,

(EU) nr 600/2014, (EU) nr

806/2014

och

(EU)

2015/2365

samt

direktiven

2002/47/EG,

2004/25/EG,

2007/36/EG,

2014/59/EU och (EU) 2017/1132

(förordningen

återhämtning

och resolution av centrala mot-

parter).

Denna lag gäller inte för sådan clearingverksamhet som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad

4 b §3	Prop. 2023/24:8
I denna lag betyder	Bilaga 4
anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med
ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag
som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags
räkning

1.marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2.ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

3.placera finansiella instrument, eller

4.tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

clearingdeltagare: den som får delta i clearingverksamheten hos en clearingorganisation,

clearingorganisation: ett företag som har fått tillstånd enligt 19 kap. eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1.tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

2.verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat, kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt

bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

3 Senaste lydelse 2022:743.

193

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

194

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1.Europeiska unionen,

2.en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3.när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4.en särskild funktion för flera stater inom EES,

6.Europeiska investeringsbanken,

utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första stycket 21 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holding- företag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförord- ningen, och

4 c §4

I denna lag betyder clearingverksamhet: fortlöpande

verksamhet som består i att

1. på clearingdeltagarnas vägnar göra avräkningar i fråga om deras förpliktelser att leverera finansiella instrument eller att betala i svensk eller utländsk valuta,

2.träda in som motpart till både köpare och säljare av finansiella instrument, eller

3.på annat väsentligt sätt ansvara för att förpliktelserna avvecklas genom överförande av likvid eller instrument,

handel för egen räkning: handel med utnyttjande av egna tillgångar som leder till transaktioner med ett eller flera finansiella instrument,

investeringsrådgivning: tillhandahållande av personliga rekommenda- tioner till en kund i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument,

investeringstjänster och investeringsverksamheter: de tjänster och verk- samheter som anges i 2 kap. 1 §, i fråga om de instrument som avses i 1 kap. 4 §,

portföljförvaltning: förvaltning av ett eller flera finansiella instrument på diskretionär basis enligt uppdrag från enskilda kunder,

sidotjänster: de tjänster som anges i 2 kap. 2 §,

sidoverksamheter:	sidoverksamheter:
1. för ett värdepappersbolag de	1. för ett värdepappersbolag de
verksamheter som anges i 2 kap. 3	verksamheter som anges i 2 kap. 3
och 4 §§,	och 4 §§, och
2. för en börs de verksamheter	2. för en börs de verksamheter
som anges i 13 kap. 12 §, och	som anges i 13 kap. 12 §,

3.för en clearingorganisation de verksamheter som anges i 20 kap.

7 §,

4Senaste lydelse 2017:679.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

195

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

196

institut eller ett utländskt värdepappersföretag vid tidpunkten för utfärdan- det av dessa, och

värdepappersrörelse: verksamhet som består i att yrkesmässigt till- handahålla investeringstjänster eller utföra investeringsverksamhet.

			11 §5
Den som är eller har varit knuten				Den som är eller har varit knuten
till ett värdepappersbolag, en börs,				till ett värdepappersbolag, en börs,
en leverantör av datarapporter-				en leverantör av datarapporterings-
ingstjänster eller en clearingorga-				tjänster eller en central motpart
nisation	som	anställd	eller	som anställd eller uppdragstagare
uppdragstagare får inte obehörigen				får inte obehörigen röja eller ut-
röja eller utnyttja vad han eller hon				nyttja vad han eller hon i anställ-
i anställningen eller under upp-				ningen eller under uppdraget har
draget har fått veta om någon				fått veta om någon annans affärs-
annans	affärsförhållanden		eller	förhållanden eller personliga för-
personliga förhållanden.				hållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar

att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.
	12 §6
Ett	värdepappersbolag, en börs	Ett värdepappersbolag, en börs
och	en clearingorganisation är	och en central motpart är skyldiga
skyldiga att lämna ut uppgifter om		att lämna ut uppgifter om enskildas
enskildas förhållanden till före-		förhållanden till företaget, om det
taget, om det under en utredning		under en utredning enligt bestäm-
enligt bestämmelserna om för-		melserna om förundersökning	i
undersökning i brottmål begärs av		brottmål begärs av undersöknings-
undersökningsledaren eller om det		ledaren eller om det begärs av
begärs av åklagare i ett ärende om		åklagare i ett ärende om rättslig
rättslig hjälp i brottmål, på fram-		hjälp i brottmål, på framställning av
ställning av en annan stat eller en		en annan stat eller en mellanfolklig
mellanfolklig domstol, eller i ett		domstol, eller i ett ärende om
ärende om erkännande och verk-		erkännande och verkställighet	av
ställighet av en europeisk utred-		en europeisk utredningsorder. Upp-
ningsorder. Uppgifterna ska lämnas		gifterna ska lämnas ut utan
ut utan dröjsmål och i elektronisk		dröjsmål och i elektronisk form.
form.

5Senaste lydelse 2017:679.

6Senaste lydelse 2018:1793.

	13 §7
Den undersökningsledare	eller	Den undersökningsledare	eller
åklagare som begär uppgifter enligt		åklagare som begär uppgifter enligt
12 § får besluta att värdepappers-		12 § får besluta att värdepappers-
bolaget, börsen eller clearingorg-		bolaget, börsen eller den centrala
anisationen samt dess styrelse-		motparten samt dess styrelseleda-
ledamöter och anställda inte får röja		möter och anställda inte får röja för
för kunden eller för någon utom-		kunden eller för någon utom-
stående att uppgifter har lämnats		stående att uppgifter har lämnats
enligt 12 § eller att det pågår en		enligt 12 § eller att det pågår en
förundersökning, ett ärende	om	förundersökning, ett ärende	om
rättslig hjälp i brottmål eller ett		rättslig hjälp i brottmål eller ett
ärende om erkännande och verk-		ärende om erkännande och verk-
ställighet av en europeisk utred-		ställighet av en europeisk utred-
ningsorder.		ningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

23kap.

1§8

Finansinspektionen har tillsyn över

–värdepappersinstitut,

–börser,

–leverantörer av datarapporteringstjänster, när Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen om marknader för finansiella instrument,

– clearingorganisationer, och

– centrala motparter, och

–sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige.

För	svenska värdepappersins-			För	svenska värdepappersins-
titut, börser, leverantörer av data-				titut, börser, leverantörer av data-
rapporteringstjänster		och	svenska	rapporteringstjänster		och svenska
clearingorganisationer			omfattar	centrala motparter omfattar till-
tillsynen att rörelsen drivs enligt				synen att rörelsen drivs enligt
denna lag, andra författningar som				denna lag, andra författningar som
reglerar	företagets	verksamhet,		reglerar	företagets	verksamhet,

7Senaste lydelse 2017:1011.

8Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

197

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

198

företagets bolagsordning,	stadgar	företagets bolagsordning,	stadgar
eller reglemente och	interna	eller reglemente och	interna
instruktioner som har sin grund i en		instruktioner som har sin grund i en
författning som reglerar företagets		författning som reglerar företagets
verksamhet.		verksamhet.
För ett utländskt företag som		För ett utländskt företag som
driver värdepappersrörelse eller en		driver värdepappersrörelse eller en
reglerad marknad eller clearing-		reglerad marknad från filial i
verksamhet från filial i Sverige om-		Sverige omfattar tillsynen att före-
fattar tillsynen att företaget följer		taget följer de lagar och andra för-
de lagar och andra författningar		fattningar som gäller för företagets
som gäller för företagets verk-		verksamhet i Sverige.
samhet i Sverige.

Finansinspektionen har därutöver tillsyn över att bestämmelserna om

regelbunden finansiell information i 16 kap. följs.
					2 §9
Värdepappersinstitut,				börser,		Värdepappersinstitut,			börser,
leverantörer av			datarapporterings-			leverantörer av		datarapporterings-
tjänster	som		Finansinspektionen			tjänster	som	Finansinspektionen
har tillsyn över, clearingorganisa-						har tillsyn över, centrala motparter
tioner	samt		sådana	utländska		samt sådana utländska företag som
företag som har tillstånd att driva						har tillstånd att driva en reglerad
en reglerad marknad från filial i						marknad från filial i Sverige ska
Sverige ska lämna Finansin-						lämna Finansinspektionen upplys-
spektionen		upplysningar		om sin		ningar om sin verksamhet och
verksamhet och därmed samman-						därmed sammanhängande omstän-
hängande		omständigheter			enligt	digheter	enligt	föreskrifter som
föreskrifter		som meddelats			med	meddelats med stöd av lagen.

stöd av lagen.

Företagen ska, utöver det som anges i första och andra styckena, lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär.

4§10

Finansinspektionen får när det är nödvändigt genomföra en undersök- ning hos

9Senaste lydelse 2020:1157.

10Senaste lydelse 2021:500.

1.ett värdepappersinstitut,

2.en börs,

3.en leverantör av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över,

4. en clearingorganisation,

4. en central motpart,

5.ett sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, och

6.en emittent som enligt 16 kap. 1–3 §§ omfattas av skyldigheten enligt samma kapitel att upprätta och offentliggöra regelbunden finansiell infor- mation.

7§11

Finansinspektionen har rätt att			Finansinspektionen har rätt att
förordna en eller flera revisorer att			förordna en eller flera revisorer att
tillsammans	med övriga revisorer		tillsammans	med övriga revisorer
delta i revisionen av ett svenskt			delta i revisionen av ett svenskt
värdepappersinstitut, en börs, en			värdepappersinstitut, en börs, en
leverantör	av	datarapporterings-	leverantör	av	datarapporterings-
tjänster som		Finansinspektionen	tjänster som		Finansinspektionen
har tillsyn över eller en svensk			har tillsyn över eller en svensk
clearingorganisation. Inspektionen			central motpart. Inspektionen får
får när som helst återkalla ett sådant			när som helst återkalla ett sådant
förordnande och utse en ny revisor.			förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt till skäligt arvode av företaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.

11 §

Finansinspektionen får samman-	Finansinspektionen får samman-
kalla styrelsen i ett svenskt värde-	kalla styrelsen i ett svenskt värde-
pappersinstitut, en börs eller en	pappersinstitut, en börs eller en
svensk clearingorganisation. In-	svensk central motpart. Inspektion-
spektionen får även begära att	en får även begära att styrelsen
styrelsen kallar till extra stämma.	kallar till extra stämma. Om
Om styrelsen inte rättar sig efter en	styrelsen inte rättar sig efter en
sådan begäran, får inspektionen	sådan begäran, får inspektionen
utfärda kallelsen.	utfärda kallelsen.

Företrädare för Finansinspektionen får närvara vid stämma och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.

11Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

199

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

200

12§12

Värdepappersinstitut,			börser,	Värdepappersinstitut,			börser,
leverantörer av		datarapporterings-		leverantörer av		datarapporterings-
tjänster	som	Finansinspektionen		tjänster	som	Finansinspektionen
har tillsyn över, clearingorganis-				har tillsyn över, centrala motparter
ationer	samt	sådana	utländska	samt sådana utländska företag som
företag som har tillstånd att driva				har tillstånd att driva en reglerad
en reglerad marknad från filial i				marknad från filial i Sverige ska
Sverige ska med årliga avgifter				med	årliga	avgifter bekosta
bekosta Finansinspektionens verk-				Finansinspektionens			verksamhet
samhet samt Statistiska central-				samt Statistiska centralbyråns verk-
byråns	verksamhet enligt lagen			samhet enligt lagen (2014:484) om
(2014:484) om en databas för				en databas för övervakning av och
övervakning av och tillsyn över				tillsyn över finansmarknaderna.
finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt

1.denna lag,

2.förordningen om marknader för finansiella instrument, och

3.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.

15§13

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen enligt 2 § första och andra styckena och när upplysningarna ska lämnas,

2.hur uppgiftsskyldigheten enligt 3 § och artikel 26.6 i den delegerade förordningen till MiFID II ska fullgöras,

3.produktingripande enligt artikel 42 i förordningen om marknader för finansiella instrument,

4.vilka värdepappersbolag som ska upprätta register som avses i 3 d §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid värdepappersbolaget ska ge in registren för olika typer av avtal,

5. löpande bokföring, årsbokslut		5. löpande bokföring, årsbokslut
och årsredovisning hos börser,		och årsredovisning hos börser och
clearingorganisationer	samt	sådana utländska företag som har
sådana utländska företag som har		tillstånd att driva en reglerad
tillstånd att driva en reglerad		marknad från filial i Sverige, och
marknad från filial i Sverige, och

6. sådana avgifter som avses i 12 § och 13 § första stycket.

24kap.

1 §14

Om ett direkt eller indirekt	Om ett direkt eller indirekt
förvärv av aktier eller andelar i ett	förvärv av aktier eller andelar i ett
värdepappersbolag, en börs eller en	värdepappersbolag eller en börs

12Senaste lydelse 2023:94.

13Senaste lydelse 2020:1157.

14Senaste lydelse 2009:365.

skulle medföra att förvärvarens Prop. 2023/24:8 sammanlagda innehav utgör ett Bilaga 4 kvalificerat innehav, krävs tillstånd

av Finansinspektionen för för- värvet. Detsamma gäller ett förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller

2.så att företaget blir dotterföretag.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

3§15

Tillstånd ska ges till förvärv som

avses i 1 §, om förvärvaren bedöms

lämplig att utöva ett väsentligt

inflytande över ledningen av ett

värdepappersbolag, en börs eller en

värdepappersbolag

eller

börs

clearingorganisation

och

det kan

och det kan antas att det tilltänkta

antas att det tilltänkta förvärvet är

förvärvet

är

ekonomiskt

sunt.

ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas

Hänsyn ska tas till förvärvarens

till förvärvarens sannolika påverk-

sannolika påverkan på verk-

an på verksamheten i värde-

samheten

värdepappersbolaget

pappersbolaget,

börsen

eller

eller börsen.

clearingorganisationen.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och

kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1. om

den

som

till följd

1. om

den

som

till

följd av

förvärvet kommer att ingå i

styrelsen för värdepappersbolaget,

styrelsen

för

värdepappersbolaget

börsen

eller

clearingorganisa-

eller börsen eller vara verkställande

tionen

eller

vara

verkställande

direktör i detta företag, eller vara

ersättare för någon av dem, har

tillräcklig insikt och erfarenhet för

att delta i ledningen av ett

att delta i ledningen av ett värde-

värdepappersbolag

eller

börs

pappersbolag, en börs eller en

och även i övrigt är lämplig för en

clearingorganisation

och

även

sådan uppgift samt om styrelsen i

övrigt är lämplig för en	sådan	sin helhet har tillräckliga kunskaper
uppgift samt om styrelsen	i sin
15 Senaste lydelse 2022:676.		201

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

202

helhet	har tillräckliga kunskaper	och erfarenheter för att leda
och erfarenheter för att leda		företaget,
företaget,
2. om det finns skäl att anta att		2. om det finns skäl att anta att
förvärvaren kommer att motverka		förvärvaren kommer att motverka
att värdepappersbolagets, börsens		att	värdepappersbolagets	eller
eller	clearingorganisationens	börsens rörelse drivs på ett sätt som
rörelse drivs på ett sätt som är		är förenligt med denna lag och
förenligt med denna lag och andra		andra	författningar som	reglerar
författningar som reglerar före-		företagets verksamhet, och
tagets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

	5 §
När ett värdepappersbolag, en	När ett värdepappersbolag eller
börs eller en svensk clearing-	en börs får kännedom om att aktier
organisation får kännedom om att	eller andelar i företaget förvärvats
aktier eller andelar i företaget	enligt 1 § eller avyttrats enligt 4 §,
förvärvats enligt 1 § eller avyttrats	ska	företaget		snarast	anmäla
enligt 4 §, skall företaget snarast	förvärvet		eller	avyttringen		till
anmäla förvärvet eller avyttringen	Finansinspektionen. En				börs	ska
till Finansinspektionen. En börs	samtidigt		offentliggöra		förvärvet
skall samtidigt offentliggöra för-	eller avyttringen.
värvet eller avyttringen.
När ett värdepappersbolag i annat	När ett värdepappersbolag i annat
fall får kännedom om att det har	fall får kännedom om att det har
nära förbindelser med någon annan,	nära förbindelser med någon annan,
skall bolaget snarast anmäla det till	ska bolaget snarast anmäla det till
Finansinspektionen.	Finansinspektionen.
Ett värdepappersbolag, en börs	Ett	värdepappersbolag			och	en
och en svensk clearingorganisation	börs ska årligen till Finansinspek-
skall årligen till Finansinspek-	tionen anmäla namnen på de aktie-
tionen anmäla namnen på de aktie-	eller andelsägare som har ett kvali-
eller andelsägare som har ett	ficerat innehav av aktier eller
kvalificerat innehav av aktier eller	andelar i		företaget samt		storleken
andelar i företaget samt storleken

på innehaven. En börs skall sam- tidigt offentliggöra uppgifterna.

på innehaven. En börs ska sam-	Prop. 2023/24:8
tidigt offentliggöra uppgifterna.	Bilaga 4

	6 §
Om en juridisk person har ett	Om en juridisk person har ett
kvalificerat innehav i ett värde-	kvalificerat innehav i ett värde-
pappersbolag, en börs eller en	pappersbolag eller en börs, ska den
svensk clearingorganisation, skall	juridiska personen snarast anmäla
den juridiska personen snarast	ändringar av vilka som ingår i dess
anmäla ändringar av vilka som	ledning till Finansinspektionen.
ingår i dess ledning till Finans-
inspektionen.

7 §16

1. om ägaren motverkar eller kan		1. om ägaren motverkar eller kan
antas komma att motverka att		antas komma att motverka att
värdepappersbolagets,	börsens	värdepappersbolagets eller börsens
eller clearingorganisationens verk-		verksamhet drivs på ett sätt som är
samhet drivs på ett sätt som är		förenligt med kraven i denna lag
förenligt med kraven i denna lag		och andra författningar som
och andra författningar som		reglerar företagets verksamhet,
reglerar företagets verksamhet,

2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

16 Senaste lydelse 2022:676.

203

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

204

		8 a §17
Finansinspektionen får utöver det			Finansinspektionen får utöver det
som anges i 7 och 8 §§ besluta att			som anges i 7 och 8 §§ besluta att
en ägare i ett värdepappersbolag, en			en ägare i ett värdepappersbolag
börs eller en svensk clearing-			eller en börs som inte följer
organisation	som inte	följer	bestämmelserna i 1 eller 4 § ska
bestämmelserna i 1 eller 4 § ska			betala en sanktionsavgift som
betala en	sanktionsavgift	som	bestäms i enlighet med 25 kap. 9–
bestäms i enlighet med 25 kap. 9–			10 §§.
10 §§.
		25 kap.
Ingripanden mot svenska			Ingripanden mot svenska
värdepappersinstitut, börser,			värdepappersinstitut, börser,
svenska leverantörer av			svenska leverantörer av
datarapporteringstjänster och			datarapporteringstjänster och
svenska clearingorganisationer			svenska centrala motparter samt
samt vissa fysiska personer			vissa fysiska personer18

1§19

Om ett svenskt värdepappers-				Om ett svenskt värdepappers-
institut, en börs, en leverantör av				institut, en börs, en leverantör av
datarapporteringstjänster			som	datarapporteringstjänster				som
Finansinspektionen har tillsyn över				Finansinspektionen har tillsyn över
eller en svensk clearingorgani-				eller en svensk central motpart har
sation har åsidosatt sina skyldig-				åsidosatt	sina	skyldigheter enligt
heter enligt denna lag, andra				denna lag, andra författningar som
författningar som reglerar före-				reglerar	företagets		verksamhet,
tagets	verksamhet,		företagets	företagets	bolagsordning,			stadgar
bolagsordning, stadgar eller regle-				eller reglemente			eller	interna
mente	eller	interna instruktioner		instruktioner som har sin grund i en
som har sin grund i en författning				författning som reglerar företagets
som reglerar företagets verk-				verksamhet,		ska	Finansinspek-
samhet,	ska	Finansinspektionen		tionen ingripa.
ingripa.

Finansinspektionen ska då

–meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig, ska företagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

17Senaste lydelse 2017:679.

18Senaste lydelse 2017:679.

19Senaste lydelse 2020:1157.

4§20

Om någon som ingår i styrelsen		Om någon som ingår i styrelsen
för ett värdepappersbolag, en börs,		för ett värdepappersbolag, en börs
en leverantör av datarapporterings-		eller en leverantör av datarappor-
tjänster som Finansinspektionen		teringstjänster	som	Finansinspek-
har tillsyn över eller en svensk		tionen har tillsyn över eller är
clearingorganisation eller är verk-		verkställande direktör inte upp-
ställande direktör inte uppfyller de		fyller de krav som anges i 3 kap. 1 §
krav som anges i 3 kap. 1 § första		första stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och
stycket 5, 12 kap. 2 § 4 och 19 kap.		19 kap. 3 § 4 och artikel 27f i
3 § 4 och artikel 27f i förordningen		förordningen	om	marknader för
om marknader	för finansiella	finansiella instrument, ska Finans-
instrument, ska Finansinspektionen		inspektionen	återkalla		företagets
återkalla företagets tillstånd. Detta		tillstånd. Detta får dock göras bara
får dock göras bara om inspek-		om inspektionen först har beslutat
tionen först har beslutat att påtala		att påtala för företaget att personen
för företaget att personen eller		eller personerna		inte	uppfyller
personerna inte	uppfyller kraven	kraven och om denne eller dessa,
och om denne eller dessa, sedan en		sedan en av inspektionen bestämd
av inspektionen bestämd tid om		tid om högst tre månader har gått,
högst tre månader har gått, fort-		fortfarande finns kvar i styrelsen
farande finns kvar i styrelsen eller		eller som verkställande direktör.
som verkställande direktör.

Det som sägs i första och tredje styckena om verkställande direktör ska tillämpas även på en ställföreträdare för verkställande direktör.

20Senaste lydelse 2020:1157.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

205

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

206

5§21

Finansinspektionen ska återkalla	Finansinspektionen ska återkalla
tillståndet för ett svenskt värde-	tillståndet för ett svenskt värde-
pappersinstitut, en börs eller en	pappersinstitut eller en börs om
svensk clearingorganisation om

1.företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2.företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,

3.företaget har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5. när det är fråga om svenska	5. när det är fråga om svenska
aktiebolag som har beviljats till-	aktiebolag som har beviljats till-
stånd att driva en reglerad marknad	stånd att driva en reglerad marknad,
eller clearingverksamhet, bolagets	bolagets eget kapital understiger
egna kapital understiger två tredje-	två tredjedelar av det registrerade
delar av det registrerade aktie-	aktiekapitalet och bristen inte har
kapitalet och bristen inte har täckts	täckts inom tre månader från det att
inom tre månader från det att den	den blev känd för bolaget.
blev känd för bolaget.

Om ett företags tillstånd ska återkallas på grund av sådana omständlig- heter som avses i första stycket 3–5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot företaget enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

I de fall som avses i första stycket 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Vid tillämpningen av första stycket 5 ska det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551).

Om ett värdepappersinstituts eller en börs tillstånd återkallas, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten.

8§22

Finansinspektionen	får besluta		Finansinspektionen	får besluta
att ett svenskt värdepappersinstitut,			att ett svenskt värdepappersinstitut,
en börs, en leverantör av data-			en börs, en leverantör av data-
rapporteringstjänster	eller	en	rapporteringstjänster	eller	en
svensk clearingorganisation		ska	svensk central motpart ska betala
betala en sanktionsavgift om för-			en sanktionsavgift om företaget har
etaget har meddelats beslut om			meddelats beslut om

–anmärkning eller varning enligt 1 §,

–återkallelse enligt 5 § första stycket 1, eller

–varning enligt 5 § första stycket 1 och 5 jämfört med tredje stycket.

21Senaste lydelse 2020:1157.

22Senaste lydelse 2020:1157.

Detsamma gäller om en leverantör av datarapporteringstjänster har	Prop. 2023/24:8
meddelats beslut om återkallelse enligt artikel 27e.1 b i förordningen om	Bilaga 4
marknader för finansiella instrument.

9§23

Sanktionsavgiften för ett svenskt			Sanktionsavgiften för ett svenskt
värdepappersinstitut, en börs,		en	värdepappersinstitut, en börs, en
leverantör av	datarapporterings-		leverantör av datarapporterings-
tjänster eller en svensk clearing-			tjänster eller en svensk central
organisation	ska fastställas	till	motpart ska fastställas till högst det
högst det högsta av			högsta av

1.ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarade fem miljoner euro,

2.tio procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, mot- svarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räkenskapsår, eller

3.två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöver- trädelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än

5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under företagets första verk- samhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften tillfaller staten.
	11 §
Om ett svenskt värdepappers-		Om ett svenskt värdepappers-
institut, en börs eller en svensk		institut, en börs eller en svensk
clearingorganisation	inte lämnar	central motpart inte lämnar de
de upplysningar som	föreskrivits	upplysningar som föreskrivits med
med stöd av 23 kap. 15 § 1 i tid, får		stöd av 23 kap. 15 § 1 i tid, får
Finansinspektionen besluta att före-		Finansinspektionen besluta att
taget skall betala en försenings-		företaget ska betala en försenings-
avgift med högst 100 000 kronor.		avgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.

Ingripande mot utländska företag som driver en reglerad marknad eller clearingverksam- het

Ingripande mot utländska företag som driver en reglerad marknad

16§24

Om ett utländskt företag som har	Om ett utländskt företag som har
tillstånd att driva en reglerad	tillstånd att driva en reglerad
marknad eller clearingverksamhet	marknad från filial i Sverige har

23Senaste lydelse 2020:1157.

24 Senaste lydelse 2017:679.

207

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 och 12 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1.för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansierings- rörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5. för börser och clearingorg-	5. för börser 12 kap. 9 § lagen om
anisationer 12 kap. 9 § och 19	värdepappersmarknaden,
kap. 12 § lagen om värdepappers-
marknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare

av alternativa investeringsfonder,
11. för	företag	som driver	11. för	företag	som driver
verksamhet	med	konsument-	verksamhet	med	konsument-
krediter 2 och 8 §§ lagen			krediter 2 och 8 §§ lagen
(2014:275)	om viss	verksamhet	(2014:275)	om viss	verksamhet
med konsumentkrediter, och			med konsumentkrediter,
12. för företag som driver verk-			12. för företag som driver verk-
samhet med bostadskrediter 2 kap.			samhet med bostadskrediter 2 kap.
7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen			7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen
(2016:1024) om verksamhet med			(2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter.			bostadskrediter, och
			13. för clearingbolag 1 kap. 2 §

lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar.

1 Senaste lydelse 2020:1032.

209

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

12 §2

Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om verksamheten i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 § andra stycket revisionslagen (1999:1079).

Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas av

–lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänste- pensionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

– lagen	(2011:755)	om	– lagen	(2011:755)	om
elektroniska pengar, eller			elektroniska pengar,
– lagen (2013:561) om förvaltare			– lagen (2013:561) om förvaltare
av alternativa investeringsfonder.			av alternativa	investeringsfonder,
			eller

– lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovisningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

210	2 Senaste lydelse 2020:1032

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

212

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

2 §2

Ett kontoförande institut får vidta registreringsåtgärder för egen räkning.

En	svensk	värdepapperscentral		En	svensk	värdepapperscentral
får	medge	följande	juridiska	får ge följande juridiska personer
personer rätt att som kontoförande				rätt att som kontoförande institut
institut vidta		registreringsåtgärder		vidta	registreringsåtgärder för
för annans räkning:				någon annans räkning:
1. Riksbanken och andra centralbanker,
2. svenska		och	utländska	2. svenska		och	utländska
clearingorganisationer,				centrala motparter och clearing-
				bolag,

3.värdepapperscentraler samt sådana värdepapperscentraler från tredje- land som är erkända enligt artikel 25 i förordningen om värdepappers- centraler, i den ursprungliga lydelsen,

4.värdepappersinstitut samt utländska företag som i sitt hemland får driva värdepappersrörelse,

5.fondbolag och förvaltningsbolag enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, när det gäller fondandelar, och

Utländska företag som avses i andra stycket 2 och 4 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2016:51.

2Senaste lydelse 2016:51.

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 6, 8, 13 a och 16 §§ lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §1

I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,

	central motpart: detsamma som i
	1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om
	värdepappersmarknaden,
clearingorganisation: ett företag	clearingbolag: detsamma som i
som har tillstånd att driva clearing-	1 kap. 1 § lagen (2023:000) om
verksamhet enligt lagen (2007:528)	clearing och avveckling av betal-
om värdepappersmarknaden eller	ningar,
förordning (EU) nr 648/2012,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande,

samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administratörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014, i den ursprungliga lydelsen.

4 §2

Ett avvecklingssystem ska ha en administratör. Administratör i ett avvecklingssystem får vara

1. clearingorganisation,1. central motpart och clearing- bolag,

2.svensk värdepapperscentral,

3.företag med tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, samt

1	Senaste lydelse 2021:468.	213
2	Senaste lydelse 2017:686.	213

Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt administreras av en central mot- part, ett clearingbolag eller en svensk värdepapperscentral ska godkännas.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

214

4.företag med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8 eller 9 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Särskilda regler om driften av avvecklingssystem för värdepapper finns

iartikel 18.2 i förordning (EU) nr 909/2014.

6 §3

Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt administreras av en clearing- organisation eller en svensk värde- papperscentral ska godkännas.

	8 §4
Deltagare i ett	avvecklings-	Deltagare i ett avvecklings-
system får vara:		system får vara

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,

3. clearingorganisationer,	3. centrala	motparter	och
	clearingbolag,

4.svenska värdepapperscentraler,

5.företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses

i3–6,

8.andra juridiska personer som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet, och

9.clearingmedlemmar som avses i förordning (EU) nr 648/2012. Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under

betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

13 a §5
En administratör, dock inte en	En administratör, dock inte en
sådan central motpart som avses i	central	motpart, som	ställer
förordning (EU) nr 648/2012, som	säkerhet till en annan administratör
ställer säkerhet till en annan	genom pantavtal med anledning av
administratör genom pantavtal med	ett samverkande system får inte ge
anledning av ett samverkande	panthavaren rätt att förfoga över
system får inte medge panthavaren	panten på annat sätt än att
rätt att förfoga över panten på annat	panthavaren får realisera den på
sätt än att panthavaren får realisera	grund	av pantsättarens	konkurs
den på grund av pantsättarens	eller avtalsbrott.
konkurs eller avtalsbrott.

3Senaste lydelse 2016:54.

4Senaste lydelse 2021:468.

5Senaste lydelse 2014:483.

16 §6

Godkännande av ett avvecklingssystem ska återkallas av Finans-

inspektionen om
1. administratörens	tillstånd för		1. administratörens tillstånd som
clearingverksamhet	enligt	lagen	central	motpart enligt förordning
(2007:528) om värdepappers-			(EU) nr 648/2012, tillstånd för
marknaden eller auktorisation som			clearingverksamhet			enligt	lagen
värdepapperscentral	enligt	förord-	(2023:000) om clearing och av-
ning (EU) nr 909/2014 har åter-			veckling	av	betalningar		eller
kallats,			auktorisation		som	värdepappers-
			central enligt förordning (EU) nr
			909/2014 har återkallats,
2. administratörens	tillstånd att		2. administratörens tillstånd att
driva bank- eller finansierings-			driva bank- eller finansierings-
rörelse enligt lagen (2004:297) om			rörelse enligt lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse eller			bank- och finansieringsrörelse eller
tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8			tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4, 8
eller 9 lagen om värdepappers-			eller 9 lagen (2007:528) om värde-
marknaden har återkallats, eller			pappersmarknaden			har återkallats,
			eller

3.avvecklingssystemet inte längre uppfyller kraven i denna lag. Finansinspektionen ska omedelbart underrätta Europeiska värde-

pappers- och marknadsmyndigheten samt Eftas övervakningsmyndighet om återkallelsen.

Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket

3 meddela varning i stället för att återkalla godkännandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

6Senaste lydelse 2017:686.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

215

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

216

Förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2000:35) om byte av redovisnings- valuta i finansiella företag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag avses med

1.försäkringsföretag:

a)försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkrings- förening som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

b)tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsförening som omfattas av lagen (2019:742) om tjänste- pensionsföretag,

2. kreditinstitut: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank samt kreditmarknadsföretag enligt 1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

3. finansiellt företag: de företag som anges i 1 och 2 samt

a)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

b)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värde- pappersfonder,

c)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d) svensk	clearingorganisation			d) svensk central motpart enligt
enligt 1 kap. 4 b § lagen om värde-				1 kap.	4 b §	lagen		om		värde-
pappersmarknaden,				pappersmarknaden,
e) värdepapperscentral			enligt	e) värdepapperscentral						enligt
1 kap. 3 §	lagen (1998:1479) om			1 kap.	3 § lagen (1998:1479) om
värdepapperscentraler		och	konto-	värdepapperscentraler				och		konto-
föring av	finansiella	instrument,		föring av finansiella instrument,
och
f) AIF-förvaltare		som	har	f) AIF-förvaltare			som		har		till-
tillstånd enligt 3 kap.		1 §	lagen	stånd	enligt	3 kap. 1			§	lagen
(2013:561) om förvaltare av alter-				(2013:561)		om	förvaltare				av
nativa investeringsfonder,				alternativa investeringsfonder, och
				g) svenskt		clearingbolag				enligt
				1 kap.	1 § lagen		(2023:000)				om
				clearing och avveckling av betal-
				ningar,

4.koncern: detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid vad som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2019:754.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 5 och 12 d §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30kap. 5 §1

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsaktiebolag eller tjänstepensionsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3. aktier eller	andelar		i börs,	3. aktier	eller	andelar i		börs,
clearingorganisation,			svensk	central motpart, clearingbolag,
värdepapperscentral,		betalnings-		svensk värdepapperscentral, betal-
institut, institut	för	elektroniska		ningsinstitut, institut för elekt-
pengar eller företag som driver				roniska pengar eller företag som
verksamhet enligt lagen (2014:275)				driver verksamhet			enligt	lagen
om viss verksamhet med kon-				(2014:275)	om	viss	verksamhet
sumentkrediter	eller		lagen	med konsumentkrediter eller lagen
(2016:1024) om verksamhet med				(2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter.				bostadskrediter.

Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

12 d §2

Sekretess enligt 10 § hindrar inte		Sekretess enligt 10 § hindrar inte
att uppgifter om insättare och deras		att uppgifter om insättare och deras
insättningar lämnas till ett kredit-		insättningar lämnas till ett kredit-
institut eller en clearingorganis-		institut eller ett clearingbolag, om
ation, om uppgiften behövs för att		uppgiften behövs för att förbereda
förbereda eller genomföra utbetal-		eller genomföra utbetalningen av
ningen av ersättningen.		ersättningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1	Senaste lydelse 2019:763.	217
2	Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2022:744.	217

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

218

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av

1.12 kap. 1 § 1–4 lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank,

2.9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

3.10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4.13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkrings- distribution,

6.5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

7.23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

8.8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkrings- verksamhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

15. artiklarna 394, 415, 416,	15. artiklarna	394,	415, 416,
430–430b och 451 i Europa-	430–430b och 451 i Europaparla-
parlamentets och rådets förordning	mentets och rådets förordning (EU)
(EU) nr 575/2013 av den 26 juni	nr 575/2013 av den 26 juni 2013
2013 om tillsynskrav för kredit-	om tillsynskrav	för	kreditinstitut
institut och om ändring av förord-	och om ändring av förordning (EU)
ning (EU) nr 648/2012, och	nr 648/2012,
16. artiklarna 54 och 55 i Europa-	16. artiklarna 54 och 55 i Europa-
parlamentets och rådets förordning	parlamentets och rådets förordning
(EU) 2019/2033 av den 27 novem-	(EU) 2019/2033 av den 27 novem-
ber 2019 om tillsynskrav för värde-	ber 2019 om tillsynskrav för värde-
pappersföretag och om ändring av	pappersföretag och om ändring av
förordningarna (EU) nr 1093/2010,	förordningarna (EU) nr 1093/2010,

1Senaste lydelse 2022:1583.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

220

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

9§1

Med finansiellt företag avses i 7 och 8 §§

1.ett svenskt företag som är

a)AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

b)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers-

marknaden,
c) clearingorganisation	enligt	c) central	motpart	enligt 1 kap.
1 kap. 4 b § lagen om	värde-	4 b § lagen	om	värdepappers-
pappersmarknaden,		marknaden,

d)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värde- pappersfonder,

e)försäkringsföretag som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

f)kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

g)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden, eller

h)värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, och

i1.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

1Senaste lydelse 2019:771.

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 9 a §§ och 5 kap. 12 och 13 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:8 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

6 §1

1. en verksamhetsutövare,

2. en clearingorganisation som 2. ett clearingbolag, bedriver clearing eller avveckling

av betalningar,

3.den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser omedelbara betalningar, och

4.den som bedriver eller under de senaste fem åren har bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande, kulturellt eller något annat allmännyttigt ändamål.

9 a §2
En clearingorganisation som	Ett clearingbolag eller den som
bedriver clearing eller avveckling	tillhandahåller	finansiell	infra-
av betalningar eller den som till-	struktur som	avser omedelbara
handahåller finansiell infra-struktur	betalningar får inte för någon
som avser omedelbara betalningar	utomstående obehörigen		röja att
får inte för någon utomstående	uppgifter har lämnats enligt 6 §.
obehörigen röja att uppgifter har	Detsamma gäller den som är
lämnats enligt 6 §. Detsamma	verksam hos ett sådant företag.
gäller den som är verksam hos ett
sådant företag.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

1	Senaste lydelse 2022:1537.	221
2	Senaste lydelse 2022:1537.	221

Genom att det i lagförslaget ställs nya krav på bl.a. riskhantering, beredskap, kapitaltäckning och styrning av verksamheten är tanken att motståndskraften i betalningssystemet kommer att öka.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Inledande synpunkter

Lagrådsremissen behandlar ett tekniskt ganska komplicerat ämne. Det förutsätts en hel del kunskaper om hur betalningssystemet är uppbyggt och fungerar för att man ska kunna fullt ut tillgodogöra sig innehållet i texten. Som Lagrådet ser det skulle särskilt den allmänna motiveringen kunna vinna mycket i fråga om begriplighet och läsbarhet om den bearbetades både språkligt och innehållsmässigt. Som en del i detta arbete bör flera i framställningen använda uttryck förklaras.

Det finns ett flertal lagar som reglerar olika delar av finans-marknaden. Det lagförslag som nu är föremål för granskning av Lagrådet är alltså bara en del av en mer omfattande reglering. Förslagen i remissen ansluter på många ställen till det sätt att formulera olika typer av föreskrifter som förekommer i de andra finansmarknadslagarna. Inte alltid är dessa formuleringar sådana att de hade valts om reglerna skulle skrivas i dag. Lagrådet har emellertid viss förståelse för att utformningen av den nya lagen bör ansluta till hur motsvarande regler är skrivna i andra lagar på området. Det betyder att Lagrådet på några punkter har avstått från att rikta kritik mot i förslaget valda formuleringar. På sikt kan emellertid den konserverande verkan som övrig lagstiftning har när ny lag ska stiftas på ett område vara besvärande. Det finns skäl för regeringen att vara uppmärksam på denna problematik.

Förslaget till lag om clearing och avveckling av betalningar

Med clearing avses enligt förslagets 1 kap. 1 § andra stycket att begära överföring av, stämma av, bekräfta eller göra avräkning av betalningar eller upprätta slutliga positioner inför avveckling, medan avveckling innebär att utföra betalningar genom överföring. Det betyder att orden ”clearing” och ”avveckling” avser olika typer av åtgärder inom det finansiella systemet. Detta motiverar att den nya lagen kallas lag om clearing och om avveckling av betalningar. Ett alternativ kan vara lag om clearing av betalningar och avveckling av betalningar.

Rubriken omedelbart före 1 kap. 1 § ska enligt förslaget vara Lagens tillämpningsområde. En mera träffande rubrik är Lagens innehåll.

1 kap. 1 §

I första stycket anges att lagen innehåller bestämmelser om aktiebolag som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet (clearingbolag). Detta ska förstås så att clearingverksamhet får bedrivas endast av aktiebolag. Lagrådet ifrågasätter om det är en god lagstiftningsteknik att uttrycka sig på detta indirekta vis. Det är ju inte alldeles ologiskt att man med den

Prop. 2023/24:8 Bilaga 5

225

meddelandeförbud kan riktas mot ett clearingbolag eller mot den som är	Prop. 2023/24:8
eller har varit knuten till ett sådant bolag.	Bilaga 5
Enligt svensk rätt kan endast fysiska personer dömas till straff-rättsliga
påföljder. Därmed kan ett clearingbolag inte bötfällas. Visserligen kan
juridiska personer åläggas företagsbot, men det är en särskild rättsverkan
av brott och är inte detsamma som ett bötesstraff (se 36 kap. brottsbalken
jämfört med 25 kap. samma balk). Denna problematik bör tas upp i
författningskommentaren. Det bör klargöras hur ansvarsförhållandena i
clearingbolag ser ut och vilka befattningshavare som kan vara att bestraffa
i olika situationer.
2 kap. 1 och 2 §§
I 2 kap. 1 § föreskrivs att clearingverksamhet som ska bedrivas av ett
aktiebolag kräver tillstånd av Finansinspektionen. Detta gäller dock inte
generellt. Undantagen från tillståndsplikten finns angivna i 2 § och gäller
bl.a. Riksbanken.
Lagrådet ifrågasätter om bestämmelserna om tillståndsplikt behöver vara
uppdelade på två olika paragrafer. Som Lagrådet ser det kan regleringen
med fördel finnas i bara en paragraf som ges följande utformning.

Den som ska bedriva clearingverksamhet måste ha tillstånd av Finansinspektionen. Detta gäller dock inte i fråga om Sveriges riksbank, banker eller verksamhet som avses i lagen (2010:751) om betaltjänster.

Med den här formuleringen undviks den otydlighet som remiss-förslaget innebär beträffande vad som gäller för verksamhet bedriven av filialer. Skulle Lagrådets förslag i denna del inte godtas bör i vart fall rubriken före 2 § lyda: Undantag från kravet på tillstånd.

2 kap. 3 §

I bestämmelsen anges vilka förutsättningar som gäller för att tillstånd till clearingverksamhet ska ges. I punkt 4, som handlar om vilka krav som ska ställas på styrelseledamöter och verkställande direktörer, bör det föreskrivas att samma krav ställs på personer som är ersättare för styrelseledamöter och verkställande direktörer.

2 kap. 4 §

I den här bestämmelsen anges att vid bedömningen av om den som ska vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett clearing-bolag (eller ersättare, se i det föregående) är lämplig för uppdraget ska personens ”anseende och kapitalstyrka” beaktas. Lagrådet vill ifrågasätta vad som menas med ”anseende” och hur denna bedömningsgrund ska kunna tillämpas på ett rättssäkert vis. Också ordet ”kapitalstyrka” kan diskuteras. Lagrådet föreslår att man i stället skriver något i stil med ”förmåga att utöva ett ägaransvar”.

227

Prop. 2023/24:8 Bilaga 5

228

Lagrådet vill tillägga att prövningar som tar sikte på någons lämplighet bör ske enligt fastlagda och tydliga kriterier. I det här fallet anges i lag några faktorer som ska inverka på bedömningen, vilket är en god ordning. När det kommer till någons ”anseende” står det emellertid varken i lagen eller i författningskommentaren något om vad som avses med begreppet eller vad som ska inverka på bedömningen. Detta är inte acceptabelt. Lagrådet förutsätter att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet förtydligar vad som ska avses med ”anseende” och vad som ska inverka på bedömningen. (Jfr här Lagrådets yttrande den 28 april 2023 över remissen Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut, s. 7.) Kanske menas integritet, dvs. förmåga att handla rättrådigt oberoende av yttre påtryckningar?

När det gäller den här paragrafen vill Lagrådet ifrågasätta även formuleringen av punkt 1, som innebär att det vid bedömningen också ska beaktas om det finns skäl att anta att innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med lagen och andra författningar. Det är naturligare att skriva positivt, dvs. att det ska beaktas om det kan antas att innehavaren kommer att följa de regler som gäller för verksamheten. Man kan väl för övrigt aldrig tänka sig att lämplighetskravet kan vara uppfyllt om det kan antas att innehavaren kommer att motverka att verksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med lagen och andra författningar. Då blir det konstigt att säga att ”det ska beaktas”, underförstått att det inte är uteslutet att innehavaren ändå kan bedömas vara lämplig. Lagrådet är medvetet om att den föreslagna formuleringen finns i andra lagar på finansmarknadsområdet men vill alltså ändå påpeka att lagtexten här är konstigt skriven (jfr vad Lagrådet tar upp under rubriken Inledande synpunkter).

2 kap. 5 §

I den här bestämmelsen anges att bolagsordningen ska godkännas av Finansinspektionen i samband med att aktiebolaget får tillstånd, underförstått till att bedriva clearingverksamhet. Men innebörden måste förstås vara att bolagsordningen ska prövas innan tillstånd eventuellt kan ges.

I andra stycket föreskrivs att en ändring av bolagsordningen ska godkännas av Finansinspektionen, om den inte strider mot denna lag eller någon annan författning. En sådan ändring får inte registreras innan den har godkänts.

Lagrådet ifrågasätter om paragrafen behövs. Redan enligt 2 kap. 3 § ska ju bolagsordningen komma under Finansinspektionens prövning. Om innehållet i andra stycket anses nödvändigt, vilket Lagrådet i och för sig kan ha viss förståelse för, skulle det kunna läggas som ett andra stycke till 2 kap. 3 §. I vart fall bör bestämmelsen skrivas på ett annat sätt. Det kan ju knappast vara ett tvång för Finansinspektionen att godkänna bolagsordningen.

Lagrådet föreslår i andra hand följande lydelse.

till ett annat utan att det egna kapitalet för den skull behöver påverkas	Prop. 2023/24:8
negativt.	Bilaga 5
Lagrådet antar att bestämmelsen bör läsas mot bakgrund av 5 § som
uttrycker att ett clearingbolag med sitt egna kapital ska täcka de risker som
bolaget är utsatt för. Av den föreslagna motivtexten till 5 § framgår att
clearingbolaget bör ha likvida nettotillgångar som finansieras med eget
kapital för sin risktäckning. Av 7 § följer att styrelsen löpande ansvarar för
att risktäckningen är adekvat. Mot denna bakgrund kan ifrågasättas vad
nytta den i 9 § föreslagna bestämmelsen gör; att den medför
transaktionskostnader för bolaget och administrativa kostnader för
inspektionen får tas för givet. Bestämmelsen förefaller också lätt att
kringgå genom att egendom används i två i stället för en transaktion för att
förvärva annan egendom (som blir en post i beräkningen av det egna
kapitalet).
Bestämmelsen bör enligt Lagrådets uppfattning strykas eller, under alla
förhållanden, förtydligas till att omfatta ett likviditetskrav.
6 kap. 2 §
I paragrafen sägs att vid valet av ingripande ska vissa bestämmelser i lagen
om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Som det anges i
författningskommentaren innebär detta att vissa omständigheter ska
beaktas i försvårande eller förmildrande riktning.
En regel av detta slag har Lagrådet granskat när den förekom i en tidigare
lagrådsremiss, se Lagrådets yttrande den 28 april 2023 över remissen
Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut, s. 11.
Som framgår av det yttrandet är det problematiskt att tala om försvårande
respektive förmildrande omständigheter när en reglering inte endast är
tillbakablickande och straffande utan även andra faktorer ska kunna
inverka på i vilken form ett ingripande sker. Dessutom finns det ju ingen
gradering av de olika ingripande-formernas inbördes stränghet. Med
hänsyn till att motsvarande bestämmelser finns även på andra håll inom
finansmarknadsområdet nöjer sig Lagrådet med detta påpekande.
6 kap. 4 §
I bestämmelsen anges förutsättningarna för att Finansinspektionen ska få
återkalla ett clearingbolags tillstånd. Lagrådet anser att punkten 7 har getts
en språkligt sett mindre lämplig utformning och föreslår följande
formulering (med kännedom om att remissens formulering i och för sig
förekommer på andra håll på finansmarknadsområdet).

7.i sin ansökan om tillstånd har lämnat falska uppgifter eller förfarit otillbörligt på något annat sätt.

231

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		5
2	Lagtext	..............................................................................................	6
	2.1	Förslag till lag om clearing och avveckling av
		betalningar..........................................................................	6

Prop. 2023/24:8	14.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1306)
		med kompletterande bestämmelser till EU:s
		marknadsmissbruksförordning .......................................	138
	14.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om
		åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
		terrorism .........................................................................	139
	14.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:964) om
		företagsrekonstruktion....................................................	140
	Bilaga 1	Promemorians sammanfattning ......................................	141
	Bilaga 2	Promemorians lagförslag................................................	142
	Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ...............................	181
	Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag ..........................................	182
	Bilaga 5	Lagrådets yttrande ..........................................................	224
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 september
		2023................................................................................	233

värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella
instrument.........................................................................	36

system för avveckling av förpliktelser på
finansmarknaden ..............................................................	37

databas för övervakning av och tillsyn över
finansmarknaderna ...........................................................	44

kompletterande bestämmelser till EU:s
marknadsmissbruksförordning .........................................	46

		företagsrekonstruktion......................................................	49
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		50
4	Betalningar och finansiell infrastruktur ..........................................		50
	4.1	Hur en betalning går till....................................................	50
	4.2	Olika slags betalningar .....................................................	52
	4.3	Finansiell infrastruktur för betalningar.............................	52
	4.4	Övrig finansiell infrastruktur............................................	53
5	Rättslig reglering av finansiell infrastruktur ...................................		53
	5.1	Clearingorganisationer .....................................................	53
	5.2	Centrala motparter............................................................	54
	5.3	Värdepapperscentraler......................................................	54
	5.4	Clearing- och avvecklingssystem .....................................	55
6	Behovet av förändring.....................................................................		56

7	En ny lag om clearing och avveckling av betalningar....................		58	Prop. 2023/24:8
8	Tillstånd	.........................................................................................	63
	8.1	Definitionen av clearingverksamhet ................................	63
	8.2	Undantag från tillståndsplikt ...........................................	67
	8.3	Förutsättningar för tillstånd .............................................	68
9	Krav på verksamheten....................................................................		70
	9.1	Sundhet............................................................................	70
	9.2	Riskhantering ..................................................................	71
	9.3	Beredskap ........................................................................	73
	9.4	Informations-, it- och cybersäkerhet................................	75
	9.5	Kapital .............................................................................	78
	9.6	Uppdragsavtal..................................................................	79
	9.7	Styrning ...........................................................................	82
	9.8	Sidoverksamhet ...............................................................	83
10	Clearingdeltagare ...........................................................................		84
11	Tillsyn och ingripande ...................................................................		86
	11.1	Tillsyn..............................................................................	86
	11.2	Samarbete och utbyte av information ..............................	87
	11.3	Ingripande........................................................................	88
	11.4	Överklagande ..................................................................	90
12	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................		91
13	Konsekvensanalys..........................................................................		92
14	Författningskommentar ..................................................................		94

2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:964)		Prop. 2023/24:8
	om företagsrekonstruktion
Härigenom	föreskrivs	att 1 kap. 2 § lagen (2022:964) om
företagsrekonstruktion ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

(EU) nr 575/2013, (EU) nr	nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014,
600/2014 och (EU) nr 806/2014.	och
	17. 5 kap. 2 § första stycket lagen
	(0000:000) om clearing och
	avveckling av betalningar.

5. clearingorganisationer,	5. centrala	motparter	eller
	clearingbolag,

Härigenom föreskrivs	att 1 kap. 2 § lagen (2022:964) om
företagsrekonstruktion ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse