Regeringens proposition 2023/24:4

EU:s kapitaltäcknings- och Prop.
krishanteringsregelverk – några förtydliganden 2023/24:4

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 september 2023

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I EU:s krishanteringsregelverk finns regler om avveckling och rekonstruktion av finansiella företag. För att kapital och skulder i finansiella företag ska kunna skrivas ned eller konverteras i en kris, ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Vid tillämpning av kravet kategoriseras företagen i resolutionsenheter eller företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder. Det har gjorts ett förtydligande i EU:s krishanteringsregelverk som gäller beräkningen av kravet i fråga om företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Det föreslås därför att ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk ska genomföras i svensk rätt.

I EU:s kapitaltäckningsregelverk finns krav på kapital och organisation för finansiella företag. Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om svensk rätt står i överensstämmelse med unionsrätten. Det föreslås därför att det i svensk rätt ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2023.

1

Prop. 2023/24:4

2

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 3
2 Lagtext .............................................................................................. 4
  2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om  
    resolution............................................................................ 4

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om

betaltjänster ........................................................................ 6

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om

elektroniska pengar ............................................................ 7

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och

    värdepappersbolag.............................................................. 8
3 Ärendet och dess beredning .............................................................. 9
4 Beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder för globalt  
  systemviktiga institut ...................................................................... 10
5 Vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet ....................... 11
6 Ikraftträdande.................................................................................. 13
7 Förslagens konsekvenser ................................................................ 14
8 Författningskommentar................................................................... 15
  8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om  
    resolution.......................................................................... 15

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om

betaltjänster ...................................................................... 16

8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om

elektroniska pengar .......................................................... 16

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om

  särskild tillsyn över kreditinstitut och  
  värdepappersbolag............................................................ 16
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU)  
  2022/2036 av den 19 oktober 2022 om ändring av  
  förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv  
  2014/59/EU vad gäller tillsynsbehandlingen av  
  globala systemviktiga institut med en  
  resolutionsstrategi med flera ingångspunkter och  
  metoder för den indirekta teckningen av instrument  
  som är kvalificerade för att uppfylla minimikravet  
  för kapitalbas och kvalificerade skulder ........................... 18
Bilaga 2 Promemorians sammanfattning ........................................ 28
Bilaga 3 Promemorians lagförslag.................................................. 29
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna ................................. 34
Bilaga 5 Lagrådets yttrande ............................................................ 35
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 2023 ...... 36
1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2023/24:4
 

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

3

Prop. 2023/24:4

4

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs1 att 4 kap. 35 och 36 §§ lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4kap. 35 §2

Om minst två G-SII-enheter Om minst två G-SII-enheter
enligt artikel 4.1.136 i tillsyns- enligt artikel 4.1.136 i tillsyns-
förordningen tillhör samma globalt förordningen tillhör samma globalt
systemviktiga institut och är systemviktiga institut och är
resolutionsenheter, ska Riksgälds- resolutionsenheter, eller skulle ha
kontoret, om Riksgäldskontoret är varit resolutionsenheter om de
resolutionsmyndighet för en av hade varit etablerade inom EES,
resolutionsenheterna eller samord- ska Riksgäldskontoret, om
nande resolutionsmyndighet, fatta Riksgäldskontoret är resolutions-
ett gemensamt beslut med berörda myndighet för en av resolutions-
utländska resolutionsmyndigheter enheterna eller samordnande
om att tillämpa artikel 72e i resolutionsmyndighet, fatta ett
tillsynsförordningen och om gemensamt beslut med berörda
justeringar för att begränsa eller utländska resolutionsmyndigheter
undanröja skillnader mellan kraven om att tillämpa artikel 72e i
enligt     tillsynsförordningen och om
      justeringar för att begränsa eller
      undanröja skillnader mellan kraven
      enligt            

1.36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och

2.36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.

Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfylld

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2036.

2Senaste lydelse 2021:467.

  36 §3   Prop. 2023/24:4
Vid tillämpning av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 §
bestämmas för      
1. respektive resolutionsenhet, 1. respektive resolutionsenhet
och eller G-SII-enhet utanför EES som
  skulle ha varit en resolutionsenhet

om den hade varit etablerad inom EES, och

2.ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

3 Senaste lydelse 2021:467. 5

Prop. 2023/24:4

6

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2010:751) om betaltjänster ska införas en ny paragraf, 3 kap. 4 a §, och närmast före 3 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. Vinstutdelning

4 a §

Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för betalningsinstitut.

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) Prop. 2023/24:4
  om elektroniska pengar  
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2011:755) om elektroniska pengar  
ska införas en ny paragraf, 3 kap. 3 a §, och närmast före 3 kap. 3 a § en  
ny rubrik av följande lydelse.    
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse  

3 kap. Vinstutdelning

3 a §

Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för institut för elektroniska pengar.

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

7

Prop. 2023/24:4

8

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska införas en ny paragraf, 1 kap. 14 §, och närmast före 1 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1kap. Vinstutdelning

14 §

Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för

1. kreditinstitut,

2. värdepappersbolag, eller

3. sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska

uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i värdepappersbolagsförordningen.

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

3 Ärendet och dess beredning Prop. 2023/24:4
 
EU:s krishanteringsregelverk finns i Europaparlamentets och rådets  
direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för  
återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och  
om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och  
rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG,  
2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europa-  
parlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr  
648/2012 (krishanteringsdirektivet).  
I oktober 2022 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU)  
nr 2022/2036 av den 19 oktober 2022 om ändring av förordning (EU) nr  
575/2013 och direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsbehandlingen av  
grupper av globala systemviktiga institut med en resolutionsstrategi med  
flera ingångspunkter och en metod för den indirekta teckningen av  
instrument som är kvalificerade för att uppfylla minimikravet för  
kapitalbas och kvalificerade skulder, se bilaga 1.  
EU:s kapitaltäckningsregelverk finns i Europaparlamentets och rådets  
förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för  
kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU)  
nr 648/2012 (tillsynsförordningen), Europaparlamentets och rådets  
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva  
verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och  
värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om  
upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapital-  
täckningsdirektivet), Europaparlamentet och rådets förordning (EU)  
2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för  
värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr  
1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014  
(värdepappersbolagsförordningen) och Europaparlamentets och rådets  
direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av  
värdepappersföretag och ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG,  
2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (värdepappers-  
bolagsdirektivet).  
Europeiska bankmyndigheten (Eba) har ifrågasatt om aktier i svenska  
finansiella företag (aktiebolag) uppfyller de krav som ställs på vissa  
särskilda kapitalinstrument i EU:s tillsynsförordning. Finansinspektionen  
har därför i en hemställan begärt de lagändringar som krävs för att  
finansiella företag ska kunna uppfylla kapitalkraven i EU:s  
kapitaltäckningsregelverk (Fi2022/00279).  
Mot den bakgrunden har promemorian EU:s regelverk om  
kapitaltäckning och krishantering – några förtydliganden tagits fram inom  
Finansdepartementet. I den föreslås att svensk rätt ska anpassas till EU:s  
krishanterings- och kapitaltäckningsregelverk.  
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians  
lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats och en  
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns  
tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finans-  
departement (Fi2022/02993).  
I propositionen behandlas promemorians förslag. 9
 
Prop. 2023/24:4 Lagrådet
  Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att inhämta Lagrådets yttrande över
  de lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition.
  Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnade förslagen utan
  erinran.

10

4 Beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder för globalt systemviktiga institut

Regeringens förslag: I lagen om resolution ska det förtydligas hur företag som ingår i ett globalt systemviktigt institut och som hör hemma i tredjeland ska ingå i beräkningen av det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Promemorians förslag: överensstämmer med regeringen förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I lagen (2015:1016) om resolution, som genomför EU:s krishanteringsdirektiv, finns bestämmelser om rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiella företag, framför allt banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut). Resolution innebär att Riksgäldskontoret (resolutionsmyndighet) får ta kontroll över ett finansiellt företag i kris för rekonstruktion eller avveckling om det behövs för att värna den finansiella stabiliteten. En central åtgärd vid tillämpning av lagen om resolution är nedskrivning eller konvertering av kapital och skulder (6 och 21 kap.). I detta syfte ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (4 kap.).

Vid tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder kategoriseras företagen i resolutionsenheter eller företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder (2 kap. 1 §). Resolutionsplanerna upprättas av resolutionsmyndigheterna, bl.a. Riksgäldskontoret. Ett globalt systemviktigt institut, t.ex. det spanska kreditinstitutet Banco Santander S.A., kan vara en resolutionsenhet.

En G-SII-enhet är en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande i ett land utanför EES (artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen). En G-SII-enhet kan också vara en resolutionsenhet.

I gränsöverskridande fall ska Riksgäldskontoret och utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (4 kap. 34–39 §§ lagen om resolution). För gränsöverskridande koncerner med minst två G-SII-enheter som är resolutionsenheter ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder beräknas på ett särskilt sätt (35 §, som genomför artikel 45h.2 i krishanteringsdirektivet).

Avsikten är att även G-SII-enheter hemmahörande i ett land utanför EES Prop. 2023/24:4 som är en del av ett globalt systemviktigt institut ska ingå i den

beräkningen.

I nya regler i krishanteringsdirektivet (artiklarna 45d.4 och 45h.2) förtydligas hur G-SII-enheter hemmahörande i ett land utanför EES ska ingå i beräkningen av det gemensamt beslutet kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. För att genomföra de nya reglerna bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

5Vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet

Regeringens förslag: Det ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut eller sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalkraven enligt EU:s kapitaltäckningsregelverk.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det.

Sveriges advokatsamfund anser att förslaget innebär en förändring i förhållande till gällande rätt och ifrågasätter därför om förslagets konsekvenser har analyserats i tillräcklig omfattning, särskilt i förhållande till syftet bakom minoritetsskyddet. Advokatsamfundet väcker frågan om det inte finns alternativa och mindre inskränkande förslag. Advokatsamfundet efterfrågar slutligen en redogörelse för vad som gäller för fondbolag och alternativa investeringsfonder.

Skälen för regeringens förslag: EU:s tillsynsförordning och EU:s värdepappersbolagsförordning innehåller bl.a. krav på kapitaltäckning för vissa risker (s.k. pelare 1-krav) för kreditinstitut, värdepappersbolag samt vissa finansiella eller värdepappersinriktade holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som på konsoliderad nivå ansvarar för att uppfylla kraven på grupp- eller undergruppsnivå. Förordningarna är direkt tillämpliga i svensk rätt och kompletteras av lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag (tillsynslagen).

I tillsynslagen finns också bestämmelser som genomför kapitaltäckningsdirektivets och värdepappersbolagsdirektivets regler om särskilda kapitalbaskrav utöver pelare 1-kraven (pelare 2-krav). I lagen (2014:966) om kapitalbuffertar (buffertlagen) finns bestämmelser som genomför direktivets regler om olika kapitalbuffertar utöver pelare 1- kraven och pelare 2-kraven.

Kapitaltäckningsdirektivets regler om auktorisation, gränsöverskridande verksamhet, organisation, tillsyn och ingripanden genomförs i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (förkortad LBF) och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (förkortad LVM).

11

Prop. 2023/24:4 Finansinspektionen är tillsynsmyndighet (behörig myndighet) vid
  tillämpning av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet.
  Det ställs även kapitalkrav på betalningsinstitut och institut för
  elektroniska pengar (artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv
  (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre
  marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och
  2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av
  direktiv 2007/64/EG och artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och
  rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta
  och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om
  tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och
  2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG). Kapitalkraven
  för dessa finansiella företag bygger på EU:s kapitaltäckningsregelverk.
  Kapitalkraven får uppfyllas med aktiekapital. Det förutsätter att aktierna
  kan klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument (artiklarna 28 och 29 i
  tillsynsförordningen). Enligt ett av villkoren får aktierna inte innefatta en
  skyldighet för institutet att lämna utdelning till innehavaren och institutet
  får inte heller på några andra grunder ha en sådan skyldighet (artikel
  28.1 h v i tillsynsförordningen). Finansinspektionen ska bedöma om aktier
  uppfyller de aktuella villkoren. Klassificering av aktier som kärnprimär-
  kapitalinstrument förutsätter inspektionens tillstånd (artikel 26.3 i tillsyns-
  förordningen). Europeiska bankmyndigheten (Eba) ska övervaka
  kvaliteten på kärnprimärkapitalinstrument som har getts ut av finansiella
  företag inom EU (artikel 80 i tillsynsförordningen). Motsvarande gäller
  vid tillämpningen av värdepappersbolagsförordningen (artikel 9).
  I aktiebolagslagen (2005:551) finns bestämmelser om vinstutdelning på
  begäran av en aktieägarminoritet (18 kap. 11 §). På begäran av ägare till
  minst en tiondel av samtliga aktier ska årsstämman besluta om utdelning
  av hälften av vad som återstår av årets vinst enligt den fastställda
  balansräkningen med vissa avdrag. Utdelningen får inte strida mot
  försiktighetsregeln (17 kap. 3 § aktiebolagslagen).
  Eba har ifrågasatt om aktier i svenska aktiebolag uppfyller kraven på
  kärnprimärkapitalinstrument i EU:s kapitaltäckningsregelverk, eftersom
  en aktieägarminoritet – under vissa förutsättningar – kan begära att
  årsstämman beslutar om vinstutdelning. Om aktier inte får klassificeras
  som kärnprimärkapitalinstrument finns det en överhängande risk att
  många svenska finansiella företag inte kommer att uppfylla kapitalkraven,
  vilket i förlängningen kan medföra att företagen inte heller uppfyller
  kraven för verksamhetstillstånd. Finansinspektionen har därför efterfrågat
  de lagändringar som krävs för att finansiella företag ska kunna uppfylla
  kapitalkraven i EU:s kapitaltäckningsregelverk (Fi2022/00279).
  Sveriges medlemskap i EU är det internationella samarbete som har
  störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bl.a. kommer
  till uttryck genom den omfattande överlåtelse som har skett av svensk
  beslutanderätt från riksdag och regering. En stor andel av de bestämmelser
  som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i unionsrätten
  (jfr prop. 2009/10:80 s. 194). Unionsrätten har företräde framför nationell
  rätt och om svensk rätt strider mot unionsrätten är domstolar och
  myndigheter skyldiga att tillämpa unionsrätten framför nationell rätt. Detta
  gäller i princip även om den inhemska normen tillhör landets konstitution
12 (jfr prop. 1993/94:114 s. 13).

Tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen är direkt Prop. 2023/24:4 tillämpliga i Sverige och har företräde framför konkurrerande nationella bestämmelser, t.ex. aktiebolagslagen. Att tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen har företräde framför svensk rätt innebär

att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för de aktuella företagen. Att tillsynsförordningen har företräde framför aktiebolagslagen följer dessutom uttryckligen av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §), som gäller för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (kreditinstitut).

För att aktiekapital ska få klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk krävs alltså att det inte får finnas någon skyldighet för de finansiella företagen att lämna utdelning till aktieägarna. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen därför att förbudet, som också gäller utdelningar som är i överensstämmelse med försiktighetsregeln, innebär att det inte är möjligt att i nationell rätt ställa upp villkor som i någon form – t.ex. att utdelning villkoras av Finansinspektionens godkännande – möjliggör en utdelning som påkallas av minoriteten. För att förtydliga att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för de finansiella företag som omfattas av EU:s kapitaltäckningsregelverk, bör det i svensk rätt införas uttryckliga undantag för de aktuella företagen.

Sveriges advokatsamfund efterfrågar en redogörelse för vad som gäller för fondbolag och alternativa investeringsfonder. Regeringen konstaterar att de företag som tidigare omfattades av EU:s kapitaltäckningsregelverk på individuell nivå inte längre gör det (prop. 2017/18:5 s. 72–78).

Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU- rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen innehåller bestämmelser om krav på kapital för kreditinstitut och värdepappersbolag. För att ändringar i förordningarna ska få omedelbart genomslag vid tillämpning av tillsynslagen är hänvisningarna till tillsynsförordningen och värdepappersbolagsförordningen i tillsynslagen dynamiska, dvs. avser förordningarna i de vid varje tidpunkt gällande lydelserna (1 kap. 1 §; se t.ex. prop. 2020/21:173 s. 132, 133 och 242).

6Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 15 november 2023.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

13

Prop. 2023/24:4 Skälen för regeringens förslag: Ändringarna i EU:s krishanterings- direktiv ska träda i kraft den 15 november 2023. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 15 november 2023.

7Förslagens konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen innebär förtydliganden av gällande rätt. De får därför inte några konsekvenser, varken för det offentliga eller det privata.

Promemorians bedömning: överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Sveriges advokatsamfund anser förslagets konsekvenser inte har analyserats tillräckligt.

Skälen för regeringens bedömning: I EU:s krishanteringsregelverk finns regler om avveckling och rekonstruktion av finansiella företag. För att kapital och skulder i finansiella företag ska kunna skrivas ned eller konverteras i en kris ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Vid tillämpning av kravet kategoriseras företagen i resolutionsenheter eller företag som inte är resolutionsenheter. En resolutionsenhet är en juridisk person inom EES som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder. Det har gjorts ett förtydligande i EU:s krishanteringsregelverk som gäller beräkningen av kravet i fråga om företag som ingår i vissa gränsöverskridande koncerner. Om ett sådant företag hör hemma utanför EES men hade varit en resolutionsenhet om företaget hade hört hemma inom EES, ska det ingå i beräkningen av kravet. Det föreslås därför att ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk ska genomföras i svensk rätt.

Förslaget innebär alltså förtydliganden av gällande rätt. Det får därför inte några konsekvenser, varken för Riksgäldskontoret eller de finansiella företagen. Det finns då inte heller skäl att överväga några alternativa lösningar eller vidta några speciella informationsinsatser.

I EU:s kapitaltäckningsregelverk finns krav på kapital och organisation för finansiella företag. Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om svensk rätt står i överensstämmelse med unionsrätten. Det föreslås därför att det i svensk rätt ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller vid tillämpning av EU:s kapitaltäckningsregelverk

Förslaget innebär alltså förtydliganden av gällande rätt. Det får därför inte några konsekvenser, varken för Finansinspektionen eller de finansiella företagen. Det finns då inte heller skäl att överväga några alternativa lösningar eller vidta några speciella informationsinsatser.

I bedömningarna ligger att förslagen inte heller har några offentligfinansiella eller samhällsekonomiska effekter.

Sveriges advokatsamfunds remisskritik behandlas i avsnitt 5.

14

8 Författningskommentar Prop. 2023/24:4
 

8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

4 kap.

35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, eller skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt.

1.36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och

2.36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.

Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensamma beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder i fråga om gränsöverskridande koncerner. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 45h.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.

I paragrafen regleras hur det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska beräknas, om det i en gränsöverskridande koncern ingår flera G-SII-enheter som är resolutionsenheter. En G-SII- enhet är en juridisk person inom EES som enligt en resolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder (2 kap. 1 §). En G-SII-enhet kan emellertid vara en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande i ett land utanför EES (artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen). Ändringen i första stycket innebär att det förtydligas hur G-SII-enheter utanför EES som inte är resolutionsenheter ingår i beräkningen av det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

36 § Vid tillämpningen av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för

1.respektive resolutionsenhet eller G-SII-enhet utanför EES som skulle ha varit en resolutionsenhet om den hade varit etablerad inom EES, och

2.ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensamma beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder i fråga om gränsöverskridande koncerner. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 45d.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i paragrafen är en följd av ändringarna i 35 §.

15

Prop. 2023/24:4 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751)
    om betaltjänster

3 kap.

4 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för betalningsinstitut.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vinstutdelning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I paragrafen förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för betalningsinstitut. Att preferensaktier inte får räknas med som kärnprimärkapital följer av artikel 28.1 h i i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen).

8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

3 kap.

3 a § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för institut för elektroniska pengar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vinstutdelning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I paragrafen förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för institut för elektroniska pengar. Att preferensaktier inte får räknas med som kärnprimärkapital följer av artikel 28.1 h i i tillsynsförordningen.

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap.

14 § Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet, i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), gäller inte för

1. kreditinstitut,

2.värdepappersbolag, eller

3.sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i värdepappersbolagsförordningen.

16

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vinstutdelning. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I paragrafen förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag eller sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen). Att preferensaktier inte får räknas med som kärnprimärkapital följer av artikel 28.1 h i i tillsynsförordningen.

Prop. 2023/24:4

17

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

25.10.2022 SV Europeiska unionens officiella tidning L 275/1
       

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/2036

av den 19 oktober 2022

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2014/59/EU vad gäller tillsynsbehandlingen av globala systemviktiga institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter och metoder för den indirekta teckningen av instrument som är kvalificerade för att uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 (4), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/877 (5) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 (6) ändrade unionens ram för resolution

(1) EUT C 122, 17.3.2022, s. 33.
(2) EUT C 152, 6.4.2022, s. 111.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 september 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 4 oktober 2022.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller
  bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk,
  exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav
(5) och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 150, 7.6.2019, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/877 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller
  kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet (EUT L 150, 7.6.2019, s. 226).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller
  kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG (EUT L 150,
  7.6.2019, s. 296).

18

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

L 275/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 25.10.2022
         

av kreditinstitut och värdepappersföretag genom ändringarna av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (7), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (8) respektive Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (9). Dessa ändringar var nödvändiga för att i unionen genomföra den internationella villkorsförteckningen för total förlustabsorberingskapacitet, offentliggjord av rådet för finansiell stabilitet den 9 november 2015 (TLAC-standarden) för globala systemviktiga banker, inom unionens ramverk hänvisade till som globala systemviktiga institut, och för att förbättra tillämpningen av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL-kravet) för alla banker. Den reviderade unionsramen för resolution av banker bör på ett bättre sätt säkerställa att bankers förlustabsorbering och rekapitalisering sker via privata medel när dessa institut inte längre är ekonomiskt bärkraftiga och därför försätts i resolution.

(2)I artikel 12a i förordning (EU) nr 575/2013 föreskrivs att globala systemviktiga institut med en resolutionsstrategi enligt vilken mer än en gruppenhet kan försättas i resolution (resolutionsstrategi med flera ingångspunkter) ska beräkna sitt riskbaserade krav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt det teoretiska antagandet att endast en enhet i gruppen försätts i resolution, och att förluster och rekapitaliseringsbehov för alla dotterföretag i den gruppen överförs till resolutionsenheten (resolutionsstrategi med en enda ingångspunkt). Ett liknande krav föreskrivs i artikel 45d.4 i direktiv 2014/59/EU med avseende på det ytterligare kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder som kan införas av resolutionsmyndigheter enligt punkt 3 i den artikeln. I linje med TLAC-standarden bör alla enheter i tredjeland som är en del av ett globalt systemviktigt institut som skulle vara resolutionsenheter om de var etablerade i unionen beaktas i dessa beräkningar.

(3)I enlighet med artikel 45h.2 tredje stycket i direktiv 2014/59/EU och enligt TLAC-standarden får summan av beloppen för de faktiska kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder i ett globalt systemviktigt institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter inte vara lägre än beloppet för gruppens teoretiska krav enligt en resolutionsstrategi med en enda ingångspunkt. I syfte att anpassa bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013 till de i direktiv 2014/59/EU och säkerställa att resolutionsmyndigheter alltid agerar i enlighet med det direktivet och beaktar både de krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i förordning (EU) nr 575/2013 och eventuella ytterligare krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med artikel 45d i direktiv 2014/59/EU, bör artikel 12a i förordning (EU) nr 575/2013 ändras och artikel 92a.3 i den förordningen utgå. Detta bör inte förhindra resolutionsmyndigheter från att dra slutsatsen att eventuella justeringar för att minimera eller eliminera skillnaden mellan beloppet för de faktiska kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder för ett globalt systemviktigt institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter och den gruppens teoretiska krav enligt en resolutionsstrategi med en enda ingångspunkt, när det förstnämnda är högre än det senare, skulle vara olämpliga eller oförenliga med det globala systemviktiga institutets resolutionsstrategi. För att säkerställa överensstämmelse mellan artikel 12a i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 45h.2 i direktiv 2014/59/EU bör den beräkning som avses i artikel 45h.2 i det direktivet också beakta alla enheter i tredjeland som är en del av ett globalt systemviktigt institut och som skulle vara resolutionsenheter om de var etablerade i unionen.

(4)I artikel 92b i förordning (EU) nr 575/2013 fastställs att kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för betydande dotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut som inte är resolutionsenheter bland annat får uppfyllas med kvalificerade skuldinstrument. De kriterier som fastställs i artikel 72b.2 c, k, l och m i förordning (EU) nr 575/2013 förutsätter dock att den emitterande enheten är en resolutionsenhet. Det bör säkerställas att dessa större dotterföretag kan emittera skuldinstrument som uppfyller alla kvalifikationskriterier, såsom ursprungligen avsågs.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och

  värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt
  förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en
  gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av
  kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv

2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europapar­ lamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

19

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

25.10.2022 SV Europeiska unionens officiella tidning L 275/3
       

(5)I enlighet med artikel 72e.4 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013 är det möjligt för resolutionsmyn­ digheterna att tillåta att ett globalt systemviktigt institut med en resolutionsstrategi med flera ingångspunkter drar av vissa innehav av instrument avseende kapitalbas och kvalificerade skulder hos dotterföretag som inte tillhör samma resolutionsgrupp, genom avdrag av ett lägre, justerat belopp som fastställs av resolutionsmyndigheten. Enligt artikel 72e.4 andra stycket i den förordningen krävs att skillnaden mellan det justerade beloppet och det ursprungliga beloppet i dessa fall dras av från de berörda dotterföretagens förlustabsorberings- och rekapitalisering­ skapacitet. Enligt TLAC-standarden bör metoden beakta de riskbaserade och icke-riskbaserade kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder i det berörda dotterföretaget. Dessutom bör metoden vara tillämplig på alla dotterföretag i tredjeland som är en del av det globala systemviktiga institutet, så länge dessa dotterföretag omfattas av ett resolutionssystem som enligt den relevanta resolutionsmyndigheten i unionen är rättsligt bindande och genomför internationellt överenskomna standarder, närmare bestämt dokumentet ”Key Attributes of Effective Resolution Regimes for Financial Institutions” från rådet för finansiell stabilitet (FSB), offentliggjort i oktober 2011, och dess TLAC-standard.

(6)Direktiv (EU) 2019/879 ändrade direktiv 2014/59/EU för att införa specifika regler om indirekt teckning av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav, dvs. av kapitalbas och skulder som uppfyller villkoren i artikel 45f.2 i direktiv 2014/59/EU, inom resolutionsgrupper. För att genomföra dessa regler och för att säkerställa att den indirekta teckningen utförs på ett tillsynsmässigt sunt sätt, fick Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (10), i uppdrag, enligt artikel 45f.6 i direktiv 2014/59/EU, att utveckla förslag till tekniska tillsynsstandarder för att fastställa metoder för en indirekt teckning av kvalificerade resurser. Det betonades dock i EBA:s skrivelse till kommissionen av den 25 januari 2021 att det fanns flera inkonsekvenser mellan kraven gällande den delegering som fastställs i direktiv 2014/59/EU och de befintliga tillsynsregler som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013, som inte tillåter tillämpning av den tillsynsbehandling som krävs för att uppdraget skulle kunna fullgöras såsom ursprungligen avsågs. Närmare bestämt noterade EBA att det enligt förordning (EU) nr 575/2013 inte är tillåtet att dra av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav och, som en följd av detta, inte heller är tillåtet att tillämpa en lämplig riskvikt i samtliga fall som är av betydelse för uppdraget enligt direktiv 2014/59/EU. Liknande problem konstaterades när det gäller kravet på bruttosoliditetsgrad som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013. Mot bakgrund av dessa rättsliga begränsningar bör de metoder som utarbetats av EBA införlivas direkt i förordning (EU) nr 575/2013. Följaktligen bör artikel 45f.6 i direktiv 2014/59/EU utgå.

(7)Inom ramen för resolutionsenheters indirekta teckning av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav enligt den reviderade unionsramen för resolution av banker bör förmedlande enheter vara skyldiga att dra av hela innehavet av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav som emitterats av enheter som inte själva är resolutionsenheter och som tillhör samma resolutionsgrupp. Detta säkerställer att de interna förlustabsorberings- och rekapitaliseringsmekanismerna inom en grupp fungerar korrekt och att det undviks att den förmedlande enhetens efterlevnad av dess eget interna MREL-krav leder till dubbelräkning av kvalificerade resurser för interna MREL-krav i dessa enheter. Utan dessa avdrag kan ett korrekt genomförande av den valda resolutionsstrategin äventyras, eftersom den förmedlande enheten skulle kunna förbruka både sin egen förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och även andra enheters, såvida de inte själva är resolutionsenheter och tillhör samma resolutionsgrupp, innan den förmedlande enheten eller dessa andra enheter når den punkt när de inte längre är bärkraftiga. För att säkerställa att skyldigheten att göra avdrag är anpassad till den omfattning av enheter som kan användas av resolutionsenheten för indirekt teckning av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav, och för att undvika regelarbitrage, bör förmedlande enheter dra av sitt innehav av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav som emitterats av alla enheter som tillhör samma resolutionskoncern och som kan omfattas av efterlevnad av interna MREL-krav, och inte bara det innehav av resurser som emitterats av deras dotterföretag. Samma skyldigheter bör i tillämpliga fall tillämpas vid indirekt emission av resurser som är kvalificerade för efterlevnad av kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder för betydande dotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut enligt artikel 92b i förordning (EU) nr 575/2013.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

20

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

L 275/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 25.10.2022
         

(8)För att säkerställa att avdragssystemet förblir proportionellt bör förmedlande enheter kunna välja den blandning av instrument, bestående av kapitalbas eller kvalificerade skulder, som de använder för att finansiera förvärvet av äganderätten till kvalificerade resurser för interna MREL-krav. Detta skulle göra det möjligt för förmedlande enheter att helt och hållet undvika eventuella kapitalbasrelaterade avdrag så länge de emitterar tillräckligt med kvalificerade skulder. Avdragen bör först tillämpas på de förmedlande enheternas kvalificerade skuldposter. När den förmedlande enheten är skyldig att uppfylla interna MREL-krav enligt direktiv 2014/59/EU på individuell nivå bör avdragen tillämpas på de kvalificerade skulder som uppfyller villkoren i artikel 45f.2 i det direktivet. Om det belopp som ska dras av överstiger beloppet för de förmedlande enheternas kvalificerade skuldposter bör återstående belopp dras av från deras kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalposter, med början med supplementär­ kapitalposter i enlighet med artikel 66 e i förordning (EU) nr 575/2013. I så fall är det viktigt att avdragen som motsvarar det återstående beloppet även tillämpas när kapitalbasen beräknas vid tillämpningen av de krav som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (11). Annars kan kapitaltäckningsgraderna för förmedlande enheter som har emitterat kapitalbaser, snarare än kvalificerade skulder, för att finansiera förvärv av äganderätten till kvalificerade resurser för interna MREL-krav vara överskattade. Genom att dessutom fortsätta anpassa behandlingen av innehav av kvalificerade resurser för interna MREL-krav för tillsyns- och resolutionssyften undviks en onödig ökning av komplexiteten, eftersom instituten skulle kunna fortsätta beräkna, rapportera och offentliggöra en enda uppsättning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet och det totala exponeringsmåttet i tillsyns- och resolutionssyften. Artikel 49.2 i förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)För att ytterligare stärka avdragssystemets proportionalitet bör systemet inte vara tillämpligt i de undantagsfall där det interna MREL-kravet, enligt artiklarna 45f.1 tredje stycket och 45f.4 i direktiv 2014/59/EU endast tillämpas på gruppnivå när det gäller innehav av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav och som emitteras av enheter som omfattas av konsolideringen. Samma undantag bör tillämpas om det krav för kapitalbas och kvalificerade skulder för betydande dotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut som anges i artikel 92b i förordning (EU) nr 575/2013 uppfylls på gruppnivå i enlighet med artikel 11.3a i den förordningen.

(10)Den indirekta teckningen av instrument som är kvalificerade för interna MREL-krav bör säkerställa att, när ett berört dotterföretag når den tidpunkt då det inte längre är livskraftigt, förluster faktiskt överförs vidare till resolutionsenheten, och det berörda dotterföretaget rekapitaliseras av resolutionsenheten. Den förmedlande enheten bör därmed inte absorbera dessa förluster, utan bör enbart vara ett redskap genom vilket dessa förluster förs vidare till resolutionsenheten. Följaktligen, och för att säkerställa att resultatet av den indirekta teckningen är likvärdigt med resultatet av en fullständig direkt teckning, enligt det uppdrag som fastställs i artikel 45f.6 i direktiv 2014/59/EU i syfte att beräkna det totala riskvägda exponeringsbeloppet för den förmedlande enheten bör riskvikter inte tillämpas på de exponeringar som dras av enligt det nya avdragssystem som införs i artikel 72e i förordning (EU) nr 575/2013. På liknande sätt bör dessa exponeringar undantas från beräkningen av det totala exponeringsmåttet för den förmedlande enheten. Behandlingen som består av att inte tillämpa riskvikter och att utesluta dessa exponeringar från det totala exponeringsmåttet bör strikt begränsas till exponeringar som dras av i enlighet med det nya avdragssystem som införs i artikel 72e i den förordningen för att genomföra metoden med indirekt teckning av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav.

(11)Mallarna för offentliggörande av harmoniserad information om MREL-krav samt om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för större dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763 (12) bör ändras för att avspegla det nya avdragssystemet för kvalificerade resurser för interna MREL-krav. Mallarna för offentliggörande bör också ändras för att inkludera det totala riskvägda exponeringsbelopp och det totala exponeringsmått som de förmedlande enheterna skulle ha om de inte undantog sådana exponeringar som har dragits av inom ramen för det nya avdragssystemet.

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om
  tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG
  (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
(12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/763 av den 23 april 2021 om tekniska standarder för genomförande för
  tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och Europaparlamentets och rådets direktiv

2014/59/EU vad gäller tillsynsrapportering och offentliggörande avseende minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder (EUT L 168, 12.5.2021, s. 1).

21

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

25.10.2022 SV Europeiska unionens officiella tidning L 275/5
       

(12)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att fullt ut harmonisera tillsynsbehandlingen av förmedlande enheters innehav av kvalificerade resurser för interna MREL-krav i enheter i samma resolutionsgrupp och att på ett målinriktat sätt revidera kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder för globala systemviktiga institut och större dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)För att vederbörligen bedöma eventuella oavsiktliga konsekvenser av den indirekta teckningen av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav, däribland det nya avdragssystemet, och för att säkerställa en proportionerlig behandling av och lika villkor för olika typer av bankgruppstrukturer, bland annat institut som har ett rörelsedrivande bolag mellan holdingbolaget och dess dotterföretag, och för enheter vars resolutionsplan föreskriver att de ska avvecklas enligt normala insolvensförfaranden i händelse av fallissemang, bör kommissionen se över genomförandet av den indirekta teckningen av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav hos de olika typerna av bankgruppsstrukturer så snart som möjligt. Kommissionen bör vederbörligen bedöma möjliga strukturella lösningar på eventuella konstaterade problem, såsom att utöka möjligheten för enheter som inte själva är resolutionsenheter att uppfylla sina MREL-krav på gruppnivå. I det åtföljande lagstiftningsförslag som kommissionen får anta bör datumet för tillämpning av den särskilda behandlingen av den indirekta teckningen av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav vederbörligen beakta, så att den kan genomföras innan artikel 72e.5 i förordning (EU) nr 575/2013 blir tillämplig. Ett sådant lagstiftningsförslag bör helst vara ett särskilt lagstiftningsförslag.

(14)För att säkerställa att instituten får tillräckligt med tid för att genomföra den särskilda behandlingen av den indirekta teckningen av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav, inbegripet det nya avdragssystemet, och att marknaderna kan absorbera ytterligare emissioner av resurser som är kvalificerade för interna MREL-krav vid behov ska de bestämmelser som fastställer behandlingen bli tillämpliga den 1 januari 2024 i linje med tidsfristen för efterlevnad av MREL-kraven.

(15)Förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2014/59/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) nr 575/2013

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 4.1 ska följande led läggas till:

”130a. relevant myndighet i tredjeland: myndighet i tredjeland enligt definitionen i artikel 2.1.90 i direktiv 2014/59/EU.”

2.Artikel 12a ska ersättas med följande: ”Artikel 12a

Gruppbaserad beräkning för globala systemviktiga institut med flera resolutionsenheter

Om minst två globala systemviktiga instituts enheter som är en del av samma globala systemviktiga institut är resolutionsenheter eller enheter i tredjeland som skulle vara resolutionsenheter om de var etablerade i unionen ska moderinstitutet inom EU för detta globala systemviktiga institut beräkna beloppet för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt artikel 92a.1 a:

a)För varje resolutionsenhet eller enhet i tredjeland som skulle vara en resolutionsenhet om den var etablerad i unionen.

b)För moderinstitutet inom EU som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globala systemviktiga institutet.

22

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

L 275/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 25.10.2022
         

Den beräkning som avses i första stycket b ska göras på grundval av den konsoliderade ställningen för moderinstitutet inom EU.

Resolutionsmyndigheterna ska agera i enlighet med artiklarna 45d.4 och 45h.2 i direktiv 2014/59/EU.”

3.I artikel 49.2 ska följande stycke läggas till:

”Denna punkt ska inte tillämpas på de avdrag som anges i artikel 72e.5.”

4.I artikel 72b.2 ska följande stycke läggas till:

”Vid tillämpning av artikel 92b ska hänvisningar till resolutionsenheten i första stycket c, k, l och m i denna punkt även förstås som hänvisningar till ett institut som är ett betydande dotterföretag till ett icke EU-baserat globalt systemviktigt institut.”

5.Artikel 72e ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Om ett moderinstitut inom EU eller ett moderinstitut i en medlemsstat som omfattas av artikel 92a har direkta, indirekta eller syntetiska innehav av kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument i ett eller flera dotterföretag som inte ingår i samma resolutionsgrupp som moderinstitutet, får resolutionsmyndigheten för moderinstitutet, efter att vederbörligen ha beaktat yttrandet från resolutionsmyndigheterna eller relevanta myndigheter i tredjeländer för eventuellt berörda dotterföretag, tillåta att moderinstitutet drar av sådana innehav genom att dra av ett lägre belopp som fastställs av resolutionsmyndigheten för moderinstitutet. Detta justerade belopp ska åtminstone vara likvärdigt med beloppet (m), som beräknas på följande sätt:

mi = max{0; OPi + LPi – max{0; β · [Oi + Li – max{ri · aRWAi; wi · aLREi}]}} där

i = index som anger dotterföretaget,
OPi = beloppet av kapitalbasinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av
  moderinstitutet,
LPi = beloppet av kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av
  moderinstitutet,

β= procentuell andel kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av moderföretaget, beräknat på följande sätt:

  β ¼   OPiþLPi ;
    värdet av alla kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av dotterföretaget i  
Oi = beloppet av kapitalbasen för dotterföretaget i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i enlighet
  med denna punkt,    
Li = beloppet av kvalificerade skulder hos dotterföretag i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i
  enlighet med denna punkt,    
ri = den kvot som ska tillämpas på dotterföretag i på resolutionsgruppsnivå i enlighet med artikel 92a.1 a
  i denna förordning och artikel 45c.3 första stycket a i direktiv 2014/59/EU eller, för dotterföretag i

tredjeland, ett likvärdigt resolutionskrav som är tillämpligt på dotterföretag i i det tredjeland där det har sitt huvudkontor, i den mån kravet uppfylls med instrument som skulle anses vara kapitalbas eller kvalificerade skulder enligt denna förordning,

aRWAi = det totala riskvägda exponeringsbeloppet för det globala systemviktiga institutets enhet i, beräknat i
  enlighet med artikel 92.3 med beaktande av de justeringar som anges i artikel 12a eller för
  dotterföretag i tredjeländer, i enlighet med tillämpliga lokala föreskrifter,
wi = den kvot som ska tillämpas på dotterföretag i på resolutionsgruppsnivå i enlighet med artikel 92a.1 b
  i denna förordning och artikel 45c.3 första stycket b i direktiv 2014/59/EU eller, för dotterföretag i
  tredjeland, ett likvärdigt resolutionskrav som är tillämpligt på dotterföretag i i det tredjeland där det
  har sitt huvudkontor, i den mån kravet uppfylls med instrument som skulle anses vara kapitalbas
  eller kvalificerade skulder enligt denna förordning,
aLREi = det totala exponeringsmåttet för det globala systemviktiga institutets enhet i, beräknat i enlighet med
  artikel 429.4 eller för dotterföretag i tredjeländer, i enlighet med tillämpliga lokala föreskrifter.

23

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

25.10.2022 SV Europeiska unionens officiella tidning L 275/7
       

Om moderinstitutet får dra av det justerade beloppet i enlighet med första stycket ska dotterföretaget dra av mellanskillnaden mellan beloppet för innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som avses i första stycket och det justerade beloppet.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”5. Institut och enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d i direktiv 2014/59/EU ska från kvalificerade skuldposter dra av sina innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Kapitalbasinstrumenten och de kvalificerade skuldinstrumenten innehas av ett institut eller en enhet som själv inte utgör en resolutionsenhet men som utgör ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller till en enhet i ett tredjeland som skulle vara en resolutionsenhet om den var etablerad i unionen.

b)Det institut eller den enhet som avses i led a ska uppfylla de krav som fastställs i artikel 92b i denna förordning eller artikel 45f i direktiv 2014/59/EU.

c)De kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som innehas av det institut eller den enhet som avses i led a emitterades av ett institut eller en enhet som avses i artikel 92b.1 i denna förordning eller i artikel 45f.1 i direktiv 2014/59/EU som själv inte utgör en resolutionsenhet och som tillhör samma resolutionsgrupp som det institut eller den enhet som avses i led a.

Genom undantag från första stycket ska innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument inte dras av om institutet eller enheten som avses i första stycket a måste uppfylla det krav som avses i första stycket b på gruppnivå och det institut eller den enhet som avses i första stycket c ingår i konsolideringen av det institut eller den enhet som avses i första stycket a i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2.

Vid tillämpning av denna punkt ska hänvisningen till kvalificerade skuldposter förstås som en hänvisning till något av följande:

a)Kvalificerade skuldposter som beaktats i syfte att uppfylla kraven i artikel 92b.

b)Skulder som uppfyller villkoren i artikel 45f.2 a i direktiv 2014/59/EU.

Vid tillämpning av denna punkt ska hänvisningen till kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument förstås som en hänvisning till något av följande:

a)Kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som uppfyller villkoren i artikel 92b.2 och 92b.3.

b)Kapitalbas och skulder som uppfyller villkoren i artikel 45f.2 i direktiv 2014/59/EU.”

6.I artikel 92a ska punkt 3 utgå.

7.I artikel 113 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. För att beräkna riskvägda exponeringsbelopp ska riskvikter tillämpas på alla exponeringar, såvida dessa exponeringar inte dras av från kapitalbas eller omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket, i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 2. Tillämpning av riskvikter ska bygga på den exponeringsklass som exponeringen hänförs till och, i den omfattning som anges i avsnitt 2, dess kreditkvalitet. Kreditkvaliteten får fastställas genom hänvisning till kreditbedömningar gjorda av externa kreditvärderingsinstitut, eller kreditbedömningar gjorda av exportkreditorgan i enlighet med avsnitt 3.”

8.I artikel 151 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. De riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk för exponeringar som tillhör någon av de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2 a–e och g ska, såvida dessa exponeringar inte dras av från kapitalbas eller omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket, beräknas i enlighet med underavsnitt 2.”

24

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

L 275/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 25.10.2022
         

9.I artikel 429a.1 ska följande led läggas till:

”q) De exponeringar som omfattas av behandlingen enligt artikel 72e.5 första stycket.”

10.I del tio avdelning I kapitel 1 avsnitt 3 ska följande underavsnitt införas:

”Underavsnitt 3a

Avdrag från kvalificerade skuldposter

Artikel 477a

Avdrag från kvalificerade skuldposter

1.Genom undantag från artikel 72e.4 och till och med den 31 december 2024 får resolutionsmyndigheten för ett moderinstitut, efter att vederbörligen ha beaktat yttrandet från resolutionsmyndigheterna eller relevanta myndigheter

i ett tredjeland för eventuella berörda dotterföretag, tillåta att det justerade beloppet mi beräknas med hjälp av följande definition av ri och wi:

ri = det totala riskbaserade kapitalkrav som är tillämpligt på dotterföretag i i det tredjeland där det har sitt
  huvudkontor, i den mån detta krav uppfylls med instrument som skulle betraktas som kapitalbas enligt
  denna förordning,
wi = det totala icke-riskbaserade primärkapitalkrav som är tillämpligt på dotterföretag i det tredjeland där det
  har sitt huvudkontor, i den mån detta krav uppfylls med instrument som skulle betraktas som
  primärkapital enligt denna förordning.

2.Resolutionsmyndigheten får bevilja det tillstånd som avses i punkt 1 om dotterföretaget är etablerat i ett tredjeland som ännu inte har infört ett tillämpligt lokalt resolutionssystem om minst ett av följande villkor är uppfyllt:

a)Det finns inga nu gällande eller förutsebara väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för en snabb överföring av tillgångar från dotterföretaget till moderinstitutet.

b)Den relevanta myndigheten i tredjelandet för dotterföretaget har lämnat ett yttrande till moderinstitutets resolutionsmyndighet om att tillgångar motsvarande det belopp som dotterföretaget ska dra av i enlighet med artikel 72e.4 andra stycket skulle kunna överföras från dotterföretaget till moderinstitutet.”

Artikel 2

Ändringar av direktiv 2014/59/EU

Direktiv 2014/59/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 45d.4 ska ersättas med följande:

”4. Vid tillämpningen av artikel 45h.2, i de fall där mer än en G-SII-enhet som är en del av samma globala systemviktiga institut utgör resolutionsenheter eller enheter i tredjeland som skulle vara resolutionsenheter om de var etablerade i unionen, ska de berörda resolutionsmyndigheterna beräkna det belopp som avses i punkt 3 i den här artikeln

a)för varje resolutionsenhet eller enhet i tredjeland som skulle vara en resolutionsenhet om den var etablerad i unionen,

b)för moderföretaget inom unionen som om den utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globala systemviktiga institutet.”

2.Artikel 45f.6 ska utgå.

25

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

25.10.2022 SV Europeiska unionens officiella tidning L 275/9
       

3.Artikel 45h.2 ska ersättas med följande:

”2. I de fall där mer än en G-SII-enhet som är en del av samma globala systemviktiga institut utgör resolutionsenheter eller enheter i tredjeland som skulle vara resolutionsenheter om de var etablerade i unionen, ska de resolutionsmyn­ digheter som avses i punkt 1 diskutera och, i tillämpliga fall och i överensstämmelse med resolutionsstrategin för det globala systemviktiga institutet, komma överens om att tillämpa artikel 72e i förordning (EU) nr 575/2013 och om eventuella justeringar för att minimera eller eliminera skillnader mellan summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 a i detta direktiv och artikel 12a a i förordning (EU) nr 575/2013 för enskilda resolutionsenheter eller för tredjelandsenheter och summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 b i detta direktiv och artikel 12a b i förordning (EU) nr 575/2013.

Sådana justeringar får göras med förbehåll för följande:

a)Justeringar får göras för skillnader i beräkningen av de totala riskvägda exponeringsbeloppen mellan de berörda medlemsstaterna eller tredjeländerna genom att justera kravets nivå.

b)Justeringar får inte tillämpas för att eliminera sådana skillnader som beror på exponeringar mellan resolutionsgrupper.

Summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 a i detta direktiv och artikel 12a a i förordning (EU) nr 575/2013 för enskilda resolutionsenheter eller för enheter i tredjeland som skulle vara resolutionsenheter om de var etablerade i unionen får inte vara lägre än summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 b i detta direktiv och artikel 12a b i förordning (EU) nr 575/2013.”

4.I artikel 129 ska följande stycke läggas till:

”Senast den 31 december 2022 ska kommissionen se över effekterna av indirekt teckning av instrument som är kvalificerade för att uppfylla minimikraven för kapitalbas och kvalificerade skulder på lika villkor för olika typer av bankgruppsstrukturer, inbegripet när grupper har ett rörelsedrivande företag mellan det holdingföretag som identifierats som en resolutionsenhet och dess dotterföretag. Kommissionen ska särskilt göra en bedömning av följande:

a)Möjligheten att tillåta enheter som själva inte är resolutionsenheter att uppfylla minimikraven för kapitalbas och kvalificerade skulder på gruppnivå.

b)Behandlingen, enligt reglerna om minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder, av enheter vars resolutionsplan föreskriver att de ska avvecklas enligt normala insolvensförfaranden.

c)Lämpligheten av att begränsa de avdrag som krävs enligt artikel 72e.5 i förordning (EU) nr 575/2013.

Kommissionen ska överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag, med beaktande av tillämpningsdatumet för artikel 72e.5 i förordning (EU) nr 575/2013.”

Artikel 3

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 15 november 2023 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 2.1 och 2.3. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till denna förordning eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av artikel 2.1 och 2.3 i denna förordning.

26

Prop. 2023/24:4

Bilaga 1

L 275/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 25.10.2022
         

Artikel 4

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 14 november 2022.

.Artikel 1.3, 1.5 b, 1.7, 1.8 och 1.9 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2024.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 19 oktober 2022.  
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
R. METSOLA M. BEK
Ordförande Ordförande
     

27

Prop. 2023/24:4 Bilaga 2

28

Promemorians sammanfattning

I EU:s krishanteringsregelverk finns regler om hantering av finansiella företag i kris. För att kapital och skulder i företag ska kunna skrivas ned eller konverteras i en kris, ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet i Sverige, vilket bl.a. innebär att myndigheten, i gränsöverskridande fall, ska fatta ett gemensamt beslut tillsammans med utländska resolutionsmyndigheter. I EU:s krishanteringsregelverk har det förtydligats hur företag som ingår i ett globalt systemviktigt institut (G-SII-enheter) utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som skulle ha varit resolutionsenheter om de hade varit etablerade inom EES ska ingå i beräkningen av det gemensamt beslutade kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. I promemorian förslås att ändringarna i EU:s krishanteringsregelverk ska genomföras i svensk rätt.

I EU:s kapitaltäckningsregelverk finns regler om kapitalkrav för finansiella företag. Europeiska bankmyndigheten har ifrågasatt om svensk rätt står i överensstämmelse med unionsrätten och i promemorian föreslås därför att det ska förtydligas att de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet inte gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut eller sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska uppfylla kapitalkraven enligt EU:s kapitaltäckningsregelverk.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2023.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs4 att 4 kap. 35 och 36§§ lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:4 Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4kap. 35 §5

Om minst två G-SII-enheter Om minst två G-SII-enheter
enligt artikel 4.1.136 i tillsyns- enligt artikel 4.1.136 i tillsyns-
förordningen tillhör samma globalt förordningen tillhör samma globalt
systemviktiga institut och är systemviktiga institut och är
resolutionsenheter, ska Riksgälds- resolutionsenheter, eller skulle ha
kontoret, om Riksgäldskontoret är varit resolutionsenheter om de
resolutionsmyndighet för en av hade varit etablerade inom EES,
resolutionsenheterna eller samord- ska Riksgäldskontoret, om
nande resolutionsmyndighet, fatta Riksgäldskontoret är resolutions-
ett gemensamt beslut med berörda myndighet för en av resolutions-
utländska resolutionsmyndigheter enheterna eller samordnande
om att tillämpa artikel 72e i resolutionsmyndighet, fatta ett
tillsynsförordningen och om gemensamt beslut med berörda
justeringar för att begränsa eller utländska resolutionsmyndigheter
undanröja skillnader mellan kraven om att tillämpa artikel 72e i
enlig     tillsynsförordningen och om
      justeringar för att begränsa eller
      undanröja skillnader mellan kraven
      enlig            

1.36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och

2.36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.

Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfyllda

36 §6

Vid tillämpning av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för

4Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2036.

5Senaste lydelse 2021:467.

6 Senaste lydelse 2021:467. 29

Prop. 2023/24:4 Bilaga 3

30

1. respektive resolutionsenhet, 1. respektive resolutionsenhet
och eller G-SII-enhet utanför EES som
  skulle ha varit en resolutionsenhet
  om det hade varit etablera inom
  EES, och  

2.ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2010:751) om betaltjänster ska införas en ny paragraf, 3 kap. 4 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. 4 a §

Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för betalningsinstitut.

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

Prop. 2023/24:4 Bilaga 3

31

Prop. 2023/24:4 Bilaga 3

32

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2011:755) om elektroniska pengar ska införas en ny paragraf, 3 kap. 3 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. 3 a §

Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för institut för elektroniska pengar.

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska införas en ny paragraf, 1 kap. 14 §, och närmast före 1 kap. 14 § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2023/24:4 Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1kap. 14 §

Bestämmelserna om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet i 18 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller inte för

1.kreditinstitut,

2.värdepappersbolag, eller

3.sådana holdingföretag som på grupp- eller undergruppsnivå ska

uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92 i tillsynsförordningen eller artikel 11 i värdepappersbolagsförordningen

Denna lag träder i kraft den 15 november 2023.

33

Prop. 2023/24:4 Bilaga 4

34

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från FAR, Finansinspektionen, Finansbolagens Förening, Förvaltningsrätten i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Riksgäldskontoret, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen, Sveriges riksbank och Sveriges advokatsamfund.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: AB Svensk Exportkredit, Kommuninvest i Sverige AB, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Svensk Värdepappersmarknad, Svenskt näringsliv, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Riksförbund, och Swedish Fintech Association.

Lagrådets yttrande Prop. 2023/24:4
Bilaga 5
 
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2023-08-15  
Närvarande: Justitierådet Mahmut Baran, f.d. justitierådet Mari Andersson  
och justitierådet Stefan Reimer  
EU:s kapitaltäcknings- och krishanteringsregelverk – några  
förtydliganden  
Enligt en lagrådsremiss den 22 juni 2023 har regeringen (Finans-  
departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till  

1.lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution,

2.lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,

3.lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

4.lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Therese Villard, biträdd av ämnesrådet Fredrik Opander.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

35

Prop. 2023/24:4

36

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 september 2023

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar proposition EU:s kapitaltäcknings- och kirshanteringsregelverk - några förtydliganden