Utgiftsområde 8

Migration

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Utgiftsområde 8 – Migration

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................		3
2	Utgiftsområden 8 Migration ............................................................................................		5
	2.1	Utgiftsområdets omfattning.................................................................................	5
	2.2	Utgiftsutveckling....................................................................................................	5
	2.3	Mål för utgiftsområdet..........................................................................................	6
		2.3.1 Mål för utgiftsområdet............................................................................	6
	2.4	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.........................................	8
	2.5	Resultatredovisning ...............................................................................................	8

2.5.1Delmål 1 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar

asylrätten ...................................................................................................

2.5.2Delmål 2 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över

gränser och främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring...........

2.5.3Delmål 3 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som tillvaratar

och beaktar migrationens utvecklingseffekter ..................................

2.5.4Delmål 4 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som fördjupar

		det europeiska och internationella samarbetet..................................	24
2.6	Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................		25
2.7	Politikens inriktning ............................................................................................		26
2.8	Budgetförslag........................................................................................................		30
	2.8.1	1:1 Migrationsverket..............................................................................	30
	2.8.2 1:2 Ersättningar och bostadskostnader..............................................		32
	2.8.3	1:3 Migrationspolitiska åtgärder ..........................................................	33
	2.8.4 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål..............................................		34

2.8.51:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

	..................................................................................................................	35
2.8.6	1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden.........................................	36
2.8.7	1:7 Utresor för avisade och utvisade ..................................................	37

2.8.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och

flyktingar .................................................................................................

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner målet för utgiftsområdet (avsnitt 2.3.1).

2.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 8 Migration enligt tabell 1.1.

3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1	Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
1:1 Migrationsverket		4 734 916

1:2 Ersättningar och bostadskostnader		6 892 000
1:3 Migrationspolitiska åtgärder		151 013

1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål		839 291

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål		200 800

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden		264 602

1:7 Utresor för avvisade och utvisade		325 202

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar		400 450
Summa anslag inom utgiftsområdet		13 808 274

Tabell 1.2	Beställningsbemyndiganden
Tusental kronor
Anslag		Beställningsbemyndigande	Tidsperiod
1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande
och flyktingar		650 000	2025–2027

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		650 000

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

2 Utgiftsområden 8 Migration

2.1Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige, mottagandet av asylsökande, medborgarskap och återvändande av personer som har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Utgiftsområdet innefattar myndigheterna Migrationsverket och Sveriges Domstolar (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen). Det innefattar även Kriminalvården när det gäller verksamhet med utresor för personer med ett avlägsnandebeslut.

Inom utgiftsområdet finansieras Migrationsverkets förvaltningsutgifter, utgifter för ersättningar och bostadskostnader, utgifter för offentliga biträden och för utresor för avvisade och utvisade. Vidare finansieras verksamheten vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen, deltagande i EU-samarbete, migrationspolitiska projekt och stöd till internationella organisationer samt EU-fonder inom området.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 08 Migration

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2022	20231	2023	2024	2025	2026
1:1 Migrationsverket	4 438	4 719	4 695	4 735	5 119	4 460

1:2 Ersättningar och bostadskostnader	5 066	9 060	6 380	6 892	6 517	6 167

1:3 Migrationspolitiska åtgärder	121	143	142	151	175	175

1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål	697	780	774	839	891	862

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning i utlänningsmål	113	201	130	201	201	201
1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden	198	291	243	265	265	265

1:7 Utresor för avvisade och utvisade	190	326	243	325	325	325

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för
asylsökande och flyktingar	407	500	428	400	450	445

Äldre anslag

2022 1:9 Tillfälligt stöd till kommuner med
anledning av kriget i Ukraina	500

Totalt för utgiftsområde 08 Migration	11 730	16 020	13 034	13 808	13 943	12 899

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2024–2026 för utgiftsområde 08 Migration

Miljoner kronor

	2024	2025	2026

Anvisat 20231	16 020	16 020	16 020
Pris- och löneomräkning2	168	366	506
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	-94	302	-400

varav BP243	279	1 054	482
Volymer	-2 285	-2 745	-3 225

Överföring till/från andra utgiftsområden		-1	-1

Övrigt

Ny utgiftsram	13 808	13 943	12 899

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2025–2026 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2024 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

	2024
Transfereringar1	6 737
Verksamhetsutgifter2	7 064
Investeringar3	8
Summa utgiftsram	13 808

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2022 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål för utgiftsområdet

Riksdagen har fastslagit att målet för utgiftsområdet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet (prop. 2009/10:1 utg.omr. 08, bet. 2009/10: SfU2, rskr. 2009/10:132).

Den nuvarande lydelsen av målet för utgiftsområdet har gällt sedan 2009. Regeringen bedömde då att målet behövde förtydligas genom att ytterligare lyfta fram värnandet av asylrätten.

Regeringen har gjort en genomlysning av målet och anser att det behöver ändras för att bättre spegla den politik som nu genomförs och som kommer att leda till omfattande förändringar inom migrationsområdet.

2.3.1Mål för utgiftsområdet

Regeringens förslag: Målet för utgiftsområdet är en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som

-ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring

-minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU

-bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet

-säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft

-förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk

-stimulerar frivillig återvandring.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Skälen för regeringens förslag: Situationen i omvärlden och i Sverige har förändrats sedan nuvarande lydelse av målet för utgiftsområde 8 Migration började att gälla 2009. Regeringen har gjort en genomlysning av målet och konstaterar att det behöver ändras för att bättre svara upp mot de behov som finns av en ny inriktning på migrationsområdet. Regeringen föreslår därför att det tidigare målet för utgiftsområdet upphör och ersätts. Syftet med att ändra målet är att bedriva ett effektivt arbete för en ansvarsfull migrationspolitik.

Sverige ska ha en reglerad invandring. Endast de som uppfyller kraven för skydd i Sverige och alltså har ett skyddsbehov ska ges skydd och skyddet ska vara tillfälligt.

En alltför stor andel av de människor som söker sig till Sverige och Europa gör det irreguljärt och alltför många ansöker om skydd trots att de inte uppfyller de rättsliga kraven för att komma i fråga för internationellt skydd. Det höga antalet ogrundade asylansökningar leder till en stor belastning på asylsystemet och försämrar förutsättningarna att hjälpa de som bedöms som skyddsbehövande. Tillsammans med svårigheter att verkställa beslut om av- eller utvisning, leder det dessutom till att fler väljer att gå under jorden och blir del av ett växande skuggsamhälle där många människor far illa. Den irreguljära migrationen till Sverige och EU behöver därför kraftigt minska och fler personer som saknar laglig rätt att vistas i Sverige ska lämna landet. Detta arbete ska ske med beaktande av den miniminivå som följer av EU- rätten och Sveriges internationella åtaganden, bl.a. asylrätten. Rättssäkerheten ska upprätthållas. För att uppnå bästa möjliga resultat behöver arbetet ske såväl nationellt som internationellt, bl.a. inom ramen för EU-samarbetet.

Sverige ska ha ett system för arbetskraftsinvandring som säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft. Sverige ska vara attraktivt för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, forskare och doktorander.

Det är av största betydelse att migrationssystemets legitimitet upprätthålls. Därför måste fusk och missbruk, bland annat kopplat till arbetskraftinvandring, förhindras och försvåras. Det räcker dock inte. Systemet behöver också vara utformat så att fusk och missbruk kan upptäckas och åtgärdas.

För personer med uppehållstillstånd i Sverige som inte har integrerats i det svenska samhället kan återvandring vara en möjlighet att skapa sig en bättre tillvaro. Den nuvarande ordningen för återvandring behöver ses över för att vara ändamålsenlig. I dag utgörs den av begränsade insatser som endast når ett fåtal personer. Den frivilliga återvandringen ska därför stimuleras, bland annat genom att personer som är bosatta i Sverige och som vill flytta till sina hemländer ges information om vilka möjligheter till återvandring som finns och vilken hjälp och stöd de kan få.

Regeringen föreslår att målet för utgiftsområdet ändras och får en annan utformning. I enlighet med budgetlagen (2011:203) kommer regeringen att återkomma till riksdagen med redovisningar i kommande budgetpropositioner av vad som årligen uppnåtts i förhållande till det mål som riksdagen beslutat. Uppgifter och ansvarsområden, som på olika sätt bidrar till måluppfyllelsen, kommer liksom tidigare att företrädesvis preciseras i myndigheternas instruktioner.

Regeringen bedömer vidare att flertalet av de resultatindikatorer som använts för uppföljning av det tidigare målet kommer att vara fortsatt relevanta för uppföljning av det nya målet. Regeringen avser att vid behov återkomma med nya indikatorer i budgetpropositionen för 2025.

Det nya målet föreslås gälla fr.o.m. 2024. Resultatredovisningen nedan sker därför med utgångspunkt i det mål som gällde i budgetpropositionen för 2023.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Målet för utgiftsområdet delas upp i fyra delmål för att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som

–värnar asylrätten

–inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser och främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring

–tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter

–fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Centrala resultatindikatorer för bedömning av delmål 1 om att värna asylrätten:

–andel avgjorda och öppna asylärenden inom författningsstyrd tid

–vistelsetid från inkommen asylansökan till utskrivning ur Migrationsverkets mottagandesystem

–antal asylsökande som deltar i samhällsintroduktion

–andel mål i migrationsdomstol som avgjorts inom de av regeringen uppställda verksamhetsmålen om en rimlig handläggningstid

–andel mål i migrationsdomstol med ändrad utgång

–antal utresor.

Centrala resultatindikatorer för bedömning av delmål 2 om att inom ramen för den reglerade invandringen underlätta rörlighet över gränser och främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring:

–andel avgjorda och öppna anknytnings-, arbetsmarknads- och studerandeärenden inom författningsstyrd tid

–genomsnittlig handläggningstid för anknytnings-, arbetsmarknads- och studerandeärenden

–andel mål i migrationsdomstol med ändrad utgång.

Det finns inga indikatorer som mäter hur migrationspolitiken har tillvaratagit och beaktat migrationens utvecklingseffekter eller fördjupat det europeiska och internationella samarbetet. Därför görs en kvalitativ bedömning av måluppfyllelsen inom dessa områden.

Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen omfattas av de övergripande målen för den dömande verksamheten som redovisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet.

2.5Resultatredovisning

2.5.1Delmål 1 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten

Förutsättningar för god måluppfyllelse

För att uppnå riksdagsmålet att migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar och värna asylrätten ska asylsökande som har skyddsskäl beviljas uppehållstillstånd och bosättas i en kommun. De som saknar skyddsskäl och får avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Migrationsverket, migrationsdomstolarna och andra ansvariga myndigheter måste därför bedriva en effektiv verksamhet där alla asylsökande får en skyndsam och rättssäker prövning. Prövningen och beslutsfattandet ska vara förutsebart och enhetligt.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Långa handläggningstider med långa vistelsetider i Migrationsverkets mottagande medför höga kostnader för staten och motverkar såväl etablering som återvändande. Det är därför viktigt att tiden från ansökan till beslut är så kort som möjlig och att asylsökande tidigt får information om asylprocessen och det svenska samhället. Om de asylsökande i hög utsträckning bor i Migrationsverkets anläggningsboenden i stället för i eget boende kan det underlätta asylutredningen och därmed också bidra till kortare handläggningstider. Det kan i sin tur bidra till en mer långsiktigt hållbar migration.

Asylprövningen påverkas även av en rad faktorer som ligger utom Migrationsverkets, migrationsdomstolarnas och andra myndigheters kontroll, framför allt antalet asylsökande men även vilken nationalitet de asylsökande har och hur stor andel av ärendena som är utredningskrävande. Dessa faktorer varierar över tid, vilket komplicerar jämförelser mellan åren. Under 2022 påverkades antalet skyddssökande i stor utsträckning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och de åtgärder som vidtogs runt om i världen och i Sverige.

Skyddssökande från Ukraina

Med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina beslutade det Europeiska rådet den 4 mars 2022 att aktivera massflyktsdirektivet vilket innebär att personer på flykt från Ukraina ges tillfälligt skydd. Under året inkom drygt 52 000 ansökningar om skydd, varav 50 000 enligt massflyktsdirektivet och 2 000 registrerade som en asylansökan (totalt kvinnor 45 procent, män 23 procent, flickor 15 procent och pojkar 16 procent). Drygt 50 000 ärenden avgjordes. Av ca 2 000 öppna ärenden vid årets slut var ungefär 1 100 registrerade som en ansökan om tillfälligt skydd och resterande 900 var registrerade som en vanlig asylansökan.

Den genomsnittliga handläggningstiden för en ansökan om tillfälligt skydd var ungefär tre veckor. Handläggningstiden för ärenden där sökanden var en kvinna var en vecka kortare än för de ärenden där sökanden var en man. För ärenden där sökanden var ett barn utan vårdnadshavare var handläggningstiden några dagar kortare än genomsnittet och könsskillnaderna för denna grupp var marginella. Bifallsandelen var 100 procent.

Under våren 2022 inleddes medicinska evakueringar (MedEvac) till Sverige genom EU:s civilskyddsmekanism. Det innebar att patienter från Ukraina som befann sig i en annan medlemsstat i EU överfördes till Sverige för vård. Dessa personer beviljades uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i samband med ankomsten till Sverige. Under året evakuerades 60 patienter, och anhöriga till dem, till Sverige.

Av förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar framgår bland annat att Migrationsverket ska ta fram en beräkning av antalet anvisningar per kommun (fördelningstal). Vidare framgår att Migrationsverket inom ramen för dessa fördelningstal får besluta om att i det enskilda fallet anvisa en kommun som ska ordna boendet. Vid slutet av 2022 hade 66 procent av det totala fördelningstalet för året på 23 500 uppfyllts. Totalt tog 285 kommuner emot skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet efter anvisning från Migrationsverket.

Den totala kostnaden under 2022 för mottagande av och stöd till personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet uppgick till ca 1,9 miljarder kronor.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flytt mellan kommuner (bet. 2021/22:SfU31 punkt 2, rskr. 2021/22:435). Av tillkännagivandet följer att det vid övergången till den nya regleringen, som innebär att Migrationsverket kan anvisa en kommun att ordna boende för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, är av yttersta vikt att de skyddsbehövande så långt det är möjligt

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

inte rycks upp från sin invanda miljö (bet. 2021/22: SfU31 s. 18). Av förordningen om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar, som regeringen beslutade i juni 2022, framgår bland annat att Migrationsverket inom ramen för fördelningstalen får besluta om att i det enskilda fallet anvisa en kommun som ska ordna boendet. Enligt förordningen ska bland annat utlänningar som har varit ensamkommande barn ha förtur vid anvisningar när de fyller 18 år och en sådan anvisning ska i första hand ske till den kommun som utlänningen vistats i. Av förordningen framgår vidare att om det med hänsyn till behovet av att kunna beakta barnets bästa finns synnerliga skäl, får Migrationsverket revidera fördelningstalen till enskilda kommuner under den aktuella perioden. Av uppgifter från Migrationsverket framgår att utlänningar med tillfälligt skydd anvisades, under den första perioden efter förordningens ikraftträdande, till den tidigare vistelsekommunen i över hälften av fallen, och till en annan kommun i samma län i ca en fjärdedel av fallen (Ju2022/03734). Regeringen anser att tillkännagivandet är tillgodosett genom den beslutade förordningen och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.

Antal asylsökande fortsatt lägre än innan pandemin

Asylansökningarna i Europa har åter ökat och är nu i samma storleksordning som innan pandemin. Det hade dock liten påverkan på antalet nya asylsökande i Sverige, där antalet nya asylsökande 2022 var drygt 7 000 färre än innan pandemin (2019).

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina registrerades ca 1 800 asylansökningar från ukrainska medborgare (kvinnor 35 procent, män 47 procent, flickor 9 procent och pojkar 9 procent), utöver ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet.

Under 2022 uppgick antalet asylsökande till drygt 14 800 (exkl. totalt under året ca

2000 ukrainska asylsökande), se diagram 2.1. Av dessa var ca 5 150 kvinnor och

9650 män.

Ungefär 4 procent av alla asylsökande, ca 620 personer, var ensamkommande barn, varav 22 procent flickor och 78 procent pojkar. Det var ungefär samma andel som under 2021 och 2022.

Diagram 2.1 Antal inkomna förstagångsansökningar och andel efter kön

Antal										Procent

180 000											100
180 000											100
160 000											90
160 000											90
140 000											80
140 000
120 000											70
120 000
100 000											60
100 000											50
80 000											50
											40


60 000											30
40 000											30
40 000											20
											20
20 000											10
0											0


2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
	Asylansökningar					Sökande enl massflyktsdirektivet*


	Andel kvinnor/flickor					Andel män/pojkar
	Andel kvinnor/flickor					Andel män/pojkar

*Gruppen ”sökande enligt massflyktsdirektivet” inkluderar även asylsökande med ukrainskt medborgarskap som ansökte om asyl den 24 februari 2022 eller senare.

Källa: Migrationsverket.

Antalet inkomna förlängningsansökningar minskade under 2022 jämfört med 2021, från ca 32 000 till ca 28 000, varav 43 procent avsåg kvinnor och 57 procent män.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Antalet inkomna förlängningsansökningar avseende barn utan vårdnadshavare minskade något under 2022 från 350 till 312 ärenden, varav 35 procent avsåg flickor och 65 procent pojkar.

Fler avgjorda asylärenden och fler förstagångsärenden som avgjordes inom författningsstyrd tid

Totalt avgjorde Migrationsverket 2 449 fler asylärenden under 2022 än 2021, varav ca 365 förstagångsärenden och ca 2 084 förlängningsärenden. Asylprövningen påverkades av antalet skyddssökande från Ukraina, och undanträngningseffekten var påtaglig under våren då många medarbetare inom Migrationsverkets asylprövning i stället arbetade med ansökningar om tillfälligt skydd. Undanträngningseffekterna medförde att nyare ärenden prioriterades. Nya ärenden är ofta mindre utredningskrävande än äldre, vilket gör att de kan handläggas fortare. Det medförde i sin tur att den genomsnittliga kötiden på öppna förstagångsärenden blev något längre än 2021 och att andelen öppna ärenden inom författningsstyrd tid minskade.

För ärenden avseende barn utan vårdnadshavare var den genomsnittliga handläggningstiden i förstagångsärenden något längre än genomsnittet för förstagångsärenden. Den genomsnittliga kötiden för öppna ärenden var kortare än genomsnittet för samtliga öppna asylärenden och andelen öppna ärenden inom författningsstyrd tid var större. I förlängningsärenden var den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden avseende barn utan vårdnadshavare något kortare än genomsnittet för samtliga förlängningsärenden. Liksom i förstagångsärenden var vid utgången av året den genomsnittliga kötiden kortare än för genomsnittet och andelen öppna ärenden inom författningsstyrd tid var större. Sammantaget visar detta att gruppen barn utan vårdnadshavare prioriterades.

Produktiviteten var, trots undanträngningseffekterna av det höga antalet skyddsbehövande från Ukraina, i linje med 2021. Detta berodde troligen på den högre andelen avgjorda nyare ärenden. I Dublinärenden ökade produktiviteten, vilket berodde på fler inkomna ärenden jämfört med 2021.

Liksom föregående år var handläggningstiden i förstagångsärenden längre för ärenden avseende kvinnor än för ärenden avseende män. Den genomsnittliga kötiden vid slutet av året var dock något kortare för kvinnor. Skillnaden i handläggningstid kan bland annat förklaras av att det var fler äldre ärenden som rörde kvinnor som avslutades under året.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.2 Andel avgjorda och öppna förstagångsärenden asyl inom författningsstyrd tid, och totalt antal avgjorda och öppna förstagångsärenden asyl fördelat på kön

Antal																			Procent
180 000																			100
160 000																			80
140 000																			80
120 000																			60
100 000																			60
100 000
80 000																			40
60 000																			40
60 000
40 000																			20
20 000
0																			0
Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna
2013		2014		2015		2016		2017		2018		2019		2020		2021		2022
Varav flickor/kvinnor												Varav pojkar/män
Avgjorda författningsstyrd tid flickor/kvinnor												Avgjorda författningsstyrd tid pojkar/män
Öppna författningsstyrd tid flickor/kvinnor												Öppna författningsstyrd tid pojkar/män

Källa: Migrationsverket.

Diagram 2.3 Andel avgjorda och öppna förlängningsärenden asyl inom författningsstyrd tid, och totalt antal avgjorda och öppna förlängningsärenden asyl fördelat på kön

Antal																			Procent
40 000																			100
30 000																			80
30 000
20 000																			60
20 000																			40
																			40
10 000																			20
																			20
0																			0
Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna	Avgjorda	Öppna
2013		2014		2015		2016		2017		2018		2019		2020		2021		2022
Varav pojkar/män												Varav flickor/kvinnor
Avgjorda författningsstyrd tid flickor/kvinnor												Avgjorda författningsstyrd tid pojkar/män
Öppna författningsstyrd tid flickor/kvinnor												Öppna författningsstyrd tid pojkar/män

Anm: Andelen avgjorda ärenden inom författningsstyrd tid för 2015–2016 har inte beräknats på grund av lågt antal. Motsvarande för öppna ärenden gäller 2014–2016.

Källa: Migrationsverket.

Det totala antalet ärenden som Migrationsverket avgjorde avseende barn utan vårdnadshavare var i princip lika många under 2022 jämfört med 2021. Andelen avgjorda förstagångsärenden inom författningsstyrd tid ökade däremot med sex procentenheter till 65 procent. Förstagångsansökningarna var något fler 2022 än 2021, en ökning från 507 till 620 ärenden. Det totala antalet öppna förstagångsärenden var i slutet av 2022 knappt samma som vid slutet av 2021, ca 27 000. Andelen öppna förstagångsärenden vid slutet av året som låg inom den författningsstyrda tiden på sex månader minskade från 76 procent till 62 procent. När det gäller förlängningsärenden minskade antalet öppna ärenden med ca 2 000. Av de öppna ärendena vid slutet av året låg 66 procent inom författningsstyrd tid, vilket var tio procentenheter lägre än 2021.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Små förändringar i andelen som beviljats uppehållstillstånd

Andelen förstagångsansökningar som bifölls av Migrationsverket ökade från 32 procent 2021 till 37 procent under 2022. Från 2017 och framåt har utvecklingen över tid varit likartad för kvinnor och män, med en högre andel bifall för kvinnor. Även för förlängningsärenden har det varit små förändringar i bifallsfrekvensen under de senaste åren. Under 2022 bifölls 97 procent av förlängningsärendena. Det var i princip ingen skillnad mellan kvinnor och män.

Diagram 2.4 Avgjorda förstagångsärenden asyl utifrån utgång i ärendet och bifallsandel fördelat på kön

Antal											Procent

80 000												100
70 000												90
70 000
60 000												80
60 000												70
												70
50 000												60
												60
40 000												50
30 000												40
30 000
20 000												30
												30
												20
10 000												20
												10


0												0
2013		2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
	Beviljade				Avslag				Dublin*


	Övriga**				Bifallsandel kvinnor/flickor				Bifallsandel män/pojkar

*Asylprövningen ska övertas av annan stat enligt den s.k. Dublinförordningen, dvs. Sverige prövar inte ansökan i sak.

**Övriga består av ansökningar som Migrationsverket inte prövat i sak, t.ex. för att den sökande avvikit eller återtagit sin ansökan.

Källa: Migrationsverket.

Fortsatt minskat inflöde av mål till migrationsdomstolarna

Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna fortsatte minska under 2022. Jämfört med 2021 minskade antalet migrationsmål med ca 11 000 mål, eller 18 procent. Anledningen till minskningen av migrationsmål är främst att färre sökande begärde att få sin ansökan avgjord efter en viss tid enligt 12 § förvaltningslagen (2017:900), s.k. dröjsmålstalan. Det berodde sannolikt även på att Migrationsverket i högre utsträckning fattade beslut i ärenden där en dröjsmålstalan inkommit till myndigheten. Även antalet inkomna avlägsnandemål inom asyl minskade och var i nivå med 2015, dvs innan den kraftiga ökningen till följd av flyktingkrisen. Antalet avgjorda mål minskade med ca 13 500, eller 21 procent. Antalet öppna mål, även kallade balanserade mål, minskade marginellt. Skillnaden i ärendebalanser var dock fortsatt stor mellan de fyra migrationsdomstolarna. Utvecklingen var densamma hos Migrationsöverdomstolen med ett minskat antal inkomna och avgjorda mål samt färre öppna mål.

Längre handläggningstider hos migrationsdomstolarna medan utvecklingen hos Migrationsverket var varierande

Handläggningstiden kan sträcka sig över olika år. Hela handläggningstiden redovisas det år som ärendet avslutas.

Migrationsverkets handläggningstider fortsatte att minska under 2022 jämfört med 2021 för förstagångsärenden inom asyl, från 257 till 174 dagar. När det gäller förlängningsärenden inom asyl fortsatte handläggningstiden att öka, från 194 dagar till 201 dagar. Det var längre handläggningstid för ärenden avseende kvinnor än för

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

ärenden avseende män, 191 respektive 165 dagar. De längre tiderna kan sannolikt förklaras med att äldre mer utredningskrävande ärenden avarbetades. Fler förlängningsärenden avgjordes än vad som kom in till myndigheten.

Migrationsdomstolarna har fyra verksamhetsmål vilka är definierade utifrån handläggningstider (omloppstider). Ett av de fyra verksamhetsmålen uppnåddes under 2022, målsättningen för verkställighetsmål. Handläggningstiden för de andra verksamhetsmålen försämrades under 2022. För avlägsnandemål asyl ökade handläggningstiden med 1,6 månader jämfört med 2021. Under 2022 var den genomsnittliga handläggningstiden ca 9,5 månader vilket kan jämföras med ca 7,9 månader 2021. Avarbetning av äldre migrationsmål med lång handläggningstid samt en lägre måltillströmning av mål där handläggningstiden är kort är förklaringar till att handläggningstiderna ökat. Skillnader mellan kvinnor och män kan inte redovisas för handläggningstiden i domstol eftersom ett mål kan avse en hel familj och således inkludera både kvinnor, män, flickor och pojkar. I diagram 2.5 redovisas andelen asylmål fördelat på olika kategorier som avgjordes inom rimlig handläggningstid (verksamhetsmål).

Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden avseende barn utan vårdnadshavare från överlämnad överklagan till beslut i migrationsdomstolarna är relativt oförändrad under 2022 jämfört med 2021. Under 2022 var handläggningstiden i genomsnitt 2,5 månader jämfört med 2,7 månader under 2021.

Migrationsöverdomstolen klarade även under 2022 regeringens verksamhetsmål om att 90 procent av övriga migrationsmål ska hanteras inom två månader. Den genomsnittliga handläggningstiden var oförändrad.

Diagram 2.5 Andel mål i migrationsdomstol som avgjorts inom tidsspannet för verksamhetsmålet

Procent

100


2013		2014	2015	2016	2017		2018	2019	2020	2021	2022
	Ensamkommande barn					Övriga avlägsnande mål				Verkställighetsmål
	Ensamkommande barn					Övriga avlägsnande mål				Verkställighetsmål
	Övriga migrationsmål					Regeringens verksamhetsmål

Anm: Regeringen har satt upp verksamhetsmål för de olika domstolsslagen och dessa mål mäts som handläggningstid (omloppstid) för avgjorda mål. Handläggningstiden för mål som avser ensamkommande barn är maximalt två månader, för verkställighetsmål maximalt en månad, för övriga avlägsnandemål maximalt fyra månader samt för övriga migrationsmål maximalt fem månader. Regeringens mål innebär att 90 procent av de avgjorda målen har tagit så lång tid att handlägga eller kortare.

Källa: Domstolsverket.

Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem ökade med 92 procent

Under 2022 var antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i genomsnitt ca 51 300 personer, en ökning med 92 procent jämfört med 2021. Den stora ökningen förklaras av de många skyddssökande från Ukraina. Dessa utgjorde ca 65 procent, dvs. ca 33 300, av de inskrivna. Antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem,

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

exklusive tillfälligt skyddsbehövande, minskade under året med ca 8 700 personer. Av det totala antalet inskrivna bodde ca 61 procent i eget boende (EBO), ca 26 procent i Migrationsverkets anläggningsboende (ABO), ca 9 procent var anvisade till kommunalt boende och ca 4 procent i övrigt boende. Jämfört med tidigare år ändrades könsfördelningen bland inskrivna i mottagningssystemet, från ca 40 till ca 52 procent kvinnor och från ca 60 till ca 48 procent män. Ökningen av andelen inskrivna kvinnor beror på det stora antalet skyddssökande från Ukraina, där majoriteten är kvinnor.

Diagram 2.6 Inskrivna i mottagningssystemet, genomsnitt per kalenderår och fördelat på boendeform

Antal										Procent

180 000											100
180 000											100
160 000											90
160 000											90
140 000											80
140 000
120 000											70
											70

100 000											60
80 000											50
											50
											40
											40
60 000											30
60 000
40 000

											20
20 000											10
20 000											10
0											0



2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022

ABO

EBO (sökande enl. massflyktsdirektivet)

Övriga* Andel män

EBO (exkl. sökande enl. massflyktsdirektivet)

Kommunalt boende Andel kvinnor

Anm: Jämfört med tidigare årsredovisning ingår numera avvikna personer som fortfarande är inskrivna i mottagningssystemet. Gruppen ”sökande enligt massflyktsdirektivet” inkluderar även asylsökande med ukrainskt medborgarskap som ansökte om asyl den 24 februari 2022 eller senare.

Källa: Migrationsverket.

Samhällsintroduktion för asylsökande och skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet

Migrationsverket fortsatte under 2022 att genomföra samhällsintroduktion för asylsökande. Under året kallades 5 518 personer till samhällsintroduktion, och 68 procent deltog, jämfört med 67 procent sista kvartalet 2021. Det är svårare för myndigheten att nå ut till de asylsökande som exempelvis bor i eget boende.

Migrationsverkets uppdrag att genomföra samhällsintroduktionen utökades under året till att även omfatta sökande enligt massflyktsdirektivet. Introduktionen för denna grupp hålls digitalt. Sidorna på Migrationsverkets webbplats har haft totalt ca 60 000 besökare under 2022. Det går för närvarande inte att utläsa det unika antalet besökare. Migrationsverket arbetar på att ta fram en lösning.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.7 Antal asylsökande som har kallats till respektive genomfört samhällsintroduktion

Antal					Procent

7 000						100
7 000						100
6 000						90
6 000						80
						80
5 000						70
4 000						60
4 000
						50
3 000						40
2 000						30
2 000						30
1 000						20
						10
0						0
0						0
2020		2021	2022
	Kallad till samhällsintroduktion			Genomfört samhällsintroduktion


	Andel kvinnor av kallade			Andel kvinnor av genomförda


	Andel män av kallade			Andel män av genomförda

Källa: Migrationsverket.

Vistelsetiderna i mottagningssystemet påverkas av handläggningstiderna

Vistelsetiden i Migrationsverkets mottagandesystem är en central indikator för att bedöma effektiviteten i asylprocessen som helhet, medan handläggningstider hos Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen säger mer om effektiviteten hos respektive instans.

Den sammanlagda vistelsetiden avser tiden från att asylansökan lämnas in till dess att den sökande skrivs ut ur mottagandet. Vistelsetidens längd påverkas, förutom av Migrationsverkets handläggning, av flera andra aktörer och deras insatser, till exempel migrationsdomstolarnas handläggningstider och kommunernas mottagande av nyanlända.

Den totala vistelsetiden i mottagningssystemet (exklusive skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet) från ansökan till utskrivning var oförändrad jämfört med 2021 (840 dagar). Handläggningstiden för asylärenden minskade samtidigt som handläggningstiden för återvändandeärenden ökade. Skillnaderna i ärendehanteringen berodde på att asylprövningen, likt återvändandeverksamheten, påverkades av att personal från Migrationsverket behövde omfördelas för att hantera ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet. Vid omfördelningen av personal prioriterades nyare asylärenden som är mindre utredningskrävande, vilket medförde kortare genomsnittlig handläggningstid och en produktivitet på 2021 års nivå. Att äldre ärenden inte kunde avgöras i den tänkta omfattningen fick dock effekten att andelen öppna ärenden inom författningsstyrd tid minskade. Utvecklingen inom asylprövningen var inte odelat positiv eftersom ärendebalansen blev äldre. Ärenden avseende barn utan vårdnadshavare prioriterades dock fortsatt. De längre genomsnittliga handläggningstiderna i återvändandeärenden berodde främst på ett ökat antal avskrivna äldre ärenden där återvändandebeslutet preskriberats. Ledtiden från beslut om uppehållstillstånd till bosättning i kommun var oförändrad.

Vistelsetiden för dem som har lämnat mottagandet redovisas utifrån ärendets utgång i diagram 2.8. Under utgiftsområde 13 avsnitt 3.3.2 redovisas uppgifter om anvisningar till kommuner enligt bosättningslagen och om ledtider för anvisningarna.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.8 Genomsnittlig vistelsetid för samtliga personer som lämnat mottagandet, utifrån utgång i ärendet

Antal dagar

1200

1100

1000

900

800

700

600

500

400

300

200

100

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Beviljade asylansökningar Överföring enligt Dublinförordningen*

Avslag exkl. överföringar enligt Dublinförordningen

*Asylprövningen ska övertas av annan EU-medlemsstat enligt den s.k. Dublinförordningen, dvs. Sverige prövar inte ansökan i sak.

Källa: Migrationsverket.

För de personer som beviljades uppehållstillstånd av Migrationsverket minskade vistelsetiden 2022 till 340 dagar från 440 dagar 2021. För de personer som beviljades uppehållstillstånd i migrationsdomstolen ökade dock vistelsetiden med ca 200 dagar jämfört med från tidigare år. Diagrammet ovan visar den sammanlagda tiden för beviljade och avslagna ansökningar totalt sett, både med Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas handläggningstid. För män var vistelsetiden i genomsnitt 50 dagar längre än för kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor kan inte förklaras av särskilda ledtider.

För de personer som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd var den genomsnittliga vistelsetiden på ca 875 dagar oförändrad jämfört med 2021. Handläggningstiden för asylärenden blev kortare samtidigt som handläggningstiden för återvändandeärenden ökade. I ärenden med avvisningsbeslut där omedelbar verkställighet beslutats och för Dublinöverföringar blev vistelsetiden däremot kortare jämfört med 2021. Detta beror på kortare handläggningstider hos Migrationsverket jämfört med 2021.

För ensamkommande barn minskade vistelsetiden med ca 20 dagar till 407 dagar under 2022. Flickor hade ca 50 dagar längre vistelsetid än pojkar, vilket beror på att handläggningstiden är längre för flickor. Det finns inte några kända orsaker som kan förklara könsskillnaden.

Rättslig kvalitet i asylprövningen

För att bedöma den rättsliga kvaliteten i asylprövningen används indikatorn andelen mål i migrationsdomstolarna med ändrad utgång. Den indikerar om Migrationsverkets beslut har varit materiellt och formellt riktiga. Det bör dock nämnas att mål med ändrad utgång eller som återförvisas till Migrationsverket för ny handläggning inte alltid beror på felaktig rättstillämpning eller brister i handläggningen. Andra anledningar kan vara att förhållandena i ursprungslandet har förändrats, ny lagstiftning kommit till eller att ny bevisning har tillkommit i ärendet. Därtill ger indikatorn exempelvis ingen vägledning i fråga om kvaliteten i asylprövningen i ärenden där uppehållstillstånd beviljas.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Andelen mål med ändrad utgång i domstol uppgick till tio procent under 2022, vilket var ungefär samma nivå som under 2021, se diagram 2.9.

Diagram 2.9 Ändrad utgång i ärenden där Migrationsverket beslutat om avvisning eller utvisning

Antal												Procent

4 000													100
4 000													100
3 500													90
3 500
3 000													80
3 000													70
													70
2 500													60
													60
2 000													50
1 500													40
1 000													30
1 000													20
500													20
													10


0													0
0													0
2013	2014		2015	2016	2017	2018	2019		2020	2021	2022
		Antal mål med ändrad utgång						Andel mål med ändrad utgång

Anm: Inkluderar mål där den sökande beviljats uppehållstillstånd för gymnasiestudier efter att ha överklagat till domstol.

Källa: Domstolsverket.

Fortsatt minskat återvändande

En grundläggande förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att de som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd lämnar Sverige.

Den 22 juni 2022 gav den dåvarande regeringen i uppdrag till Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården att effektivisera återvändandeverksamheten. Myndigheterna gavs bland annat i uppdrag att lämna en gemensam redovisning av återvändandeverksamhetens resultat. Under 2022 återvände enligt myndigheternas gemensamma redovisning sammantaget ca 4 600 personer självmant eller med tvång (exklusive Dublinärenden, utvisning på grund av brott och Polismyndighetens egna beslut om avvisning). Detta var en minskning med 22 procent jämfört med 2021.

Minskningen berodde bland annat på det stora antalet skyddssökande från Ukraina som gjorde att Migrationsverket inte hade möjlighet att intensifiera arbetet med återvändande genom exempelvis mer frekventa återvändandesamtal. Medarbetare som vanligen arbetade med återvändande behövde omfördelas till att hantera skyddsärenden. Den totala genomsnittliga handläggningstiden i återvändandeärenden blev också längre, främst på grund av fler avskrivningar och längre handläggningstider. I den myndighetsgemensamma redovisningen redogörs även för andelen återvändandeärenden som avslutas genom ett självmant återvändande i förhållande till antalet upplagda återvändandeärenden, vilket kan vara ett bra sätt att följa effektiviteten hos myndigheterna. Ungefär två tredjedelar av de som återvände 2022 var män. Det var också fler män än kvinnor som fick avslag på sin asylansökan. Den dåvarande regeringen tillsatte i juni 2022 en särskild utredare med uppdrag att bland annat ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Vidare ska utredaren ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver ytterligare befogenheter i arbetet med verkställighet (dir 2022:91).

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Förvarstagande används för att säkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut om av- eller utvisning kan verkställas, eller för att utreda identitet eller rätt att vistas i landet. Beslut om förvarstagande fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller migrationsdomstolarna.

Antalet förvarsplatser ökade under 2022 i enlighet med Migrationsverkets regleringsbrev. I enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2022 togs även en plan för utökad förvarskapacitet fram. Planen redovisades i april. Migrationsverket ska enligt myndighetens regleringsbrev 2022 tillhandahålla minst 520 förvarsplatser. Vid slutet av 2022 tillhandahölls 567 förvarsplatser, en ökning med 47 platser jämfört med 2021. Verksamheten kunde successivt återgå till ett normalläge under året efter att restriktioner till följd av att covid -19-pandemin upphört. Beläggningen har varit lägre under 2022, ca 70 procent men ibland legat nere på 50 procent.

Den genomsnittliga vistelsetiden i förvar var 52 dagar, vilket var något kortare än föregående år. Männens genomsnittliga vistelsetid var liksom tidigare år längre än kvinnornas. 90 procent av de förvarstagna var män. Kvinnor vistades i genomsnitt en kortare tid än män på förvar, 37 dagar jämfört med 53 dagar för män. Totalt var det ca 3 000 personer som avslutade en vistelse på ett förvar under 2022 jämfört med ca 2 000 under 2021.

2.5.2Delmål 2 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser och främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring

Förutsättningar för god måluppfyllelse

För att nå målet om att inom ramen för den reglerade invandringen underlätta rörlighet och främja den behovsstyrda arbetskraftsinvandringen krävs bl.a. att prövningen av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd är effektiv och har en hög rättslig kvalitet.

Pandemins effekter på inkomna ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd minskade

Följderna av covid-19-pandemin och restriktionerna mattades av under 2022 och för arbetsmarknads- och studerandeärenden skedde en återgång till nivåer före pandemin vad gäller inkomna ansökningar. Antalet inkomna anknytningsärenden fortsatte att minska som en följd av ett lägre antal asylansökningar.

Handläggningen av anknytningsärenden påverkades av en något lägre bemanning hos Migrationsverket. Minskningen i bemanningen beror främst på att resurser i högre grad än väntat fördelades till andra ärendeslag där behovet var större, till exempel arbetstillståndsärenden och massflyktsärenden.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.10 Antal avgjorda (heldragna linjer) och öppna (streckade linjer) ärenden inom anknytning, arbetsmarknad och studier

Antal

100 000

90 000

80 000

70 000

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000


2013	2014		2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
		Anknytning			Arbetsmarknad				Studier
		Anknytning			Arbetsmarknad				Studier

Källa: Migrationsverket.

Färre avgjorda anknytningsärenden

De författningsändringar som trädde i kraft i juli 2021 innebär generellt en mer resurskrävande handläggning av tillståndsärenden i allmänhet och av anknytningsärenden i synnerhet. Eftersom 2022 var det första helåret med de nya bestämmelserna påverkades resultatet för anknytningsprövningen jämfört med 2021.

Antalet inkomna anknytningsärenden minskade något under 2022 jämfört med 2021. Antalet avgjorda ärenden minskade med ca 4 500. Eftersom antalet avgjorda ärenden var färre än de inkomna ökade antalet öppna ärenden med ca 4 500 ärenden.

Av alla förstagångsärenden avseende anknytning avgjordes 36 procent inom författningsstyrd tid, dvs. nio månader. Jämfört med 2021 innebär det en minskning med tio procentenheter. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade med 32 dagar jämfört med 2021. Resultatet förklaras framför allt av en marginellt lägre bemanning tillsammans med lägre produktivitet, dvs färre fattade beslut per årsarbetskraft. För förlängningsärenden var andelen som avgjordes inom författningsstyrd tid mycket lägre 2022 än 2021, 58 procent avgjordes inom sex månader under 2022 jämfört med 79 procent under 2021. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade med 57 dagar.

Att antalet öppna ärenden ökade förklaras av underbemanning som bidrog till att Migrationsverket avgjorde färre ärenden än vad som kom in. Andelen öppna ärenden sjönk dock med sju procentenheter för förstagångsärenden och ökade med två procentenheter för förlängningsärenden, se diagram 2.12. En orsak till förbättringen var att en stor del äldre ärenden kunde avgöras under året och att en större andel av de återstående öppna ärendena därför var yngre.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.11 Andel avgjorda och öppna anknytningsärenden inom författningsstyrd tid (höger axel) samt totalt antal avgjorda och öppna anknytningsärenden (vänster axel) fördelat på kön

Antal

Procent

Källa: Migrationsverket.

Den genomsnittliga handläggningstiden för både förstagångsärenden och förlängningsärenden var marginellt längre för ärenden som avsåg män än för ärenden som avsåg kvinnor, se diagram 2.11.

Historiskt höga nivåer av inkomna arbetsmarknadsärenden

Antalet inkomna arbetsmarknadsärenden ökade med drygt 10 000 under 2022 jämfört med 2021 och innebar ett historiskt högt antal ansökningar. Under 2022 inkom ca

104000 ansökningar (varav ca 42 000 ansökningar från kvinnor och ca 62 000 ansökningar från män) vilket också är fler än under det förpandemiska året 2019. Covid-19-pandemins effekter på arbetsmarknadsärenden bedöms ha minskat under året eftersom det framför allt var antalet inkomna förstagångsärenden som ökade. Även antalet avgjorda arbetsmarknadsärenden var större 2022 än 2021 och ökade med ca 4 200 ärenden. Antalet öppna ärenden ökade dock med ca 15 000 och uppgick till nästan 60 000 vid utgången av 2022. Den största ökningen gällde förlängningsärenden, men även förstagångsansökningarna ökade.

Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsärenden blev under året längre och uppgick till 144 dagar. Andelen förstagångsärenden som avgjordes inom den författningsstyrda tiden på fyra månader sjönk därför med fem procentenheter till 62 procent under 2022 jämfört med 2021. Samtidigt minskade andelen öppna ärenden inom författningsstyrd tid, både inom förstagångsärenden och förlängningsärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden för förlängningsärenden var 224 dagar, en ökning med 94 dagar. Även produktiviteten sjönk. De ökade handläggningstiderna och den negativa produktivitetsutvecklingen förklaras främst av den låga bemanningen, som till del berodde på att personal fick styras om till att handlägga ärenden enligt massflyktsdirektivet och av lagändringarna som trädde i kraft den 1 juni 2021 och som innebar ytterligare utredningsåtgärder och kompletteringar. Migrationsverkets krav på pass som infördes den 1 november 2022 innebar att många av de som redan lämnat in ansökningar behövde komplettera dem genom att uppsöka en utlandsmyndighet eller Migrationsverket, vilket förlängde handläggningstiderna.

Handläggningstiden var något längre för kvinnor än för män för förstagångsansökningar. Det är vanligare att män ansöker om arbetstillstånd via certifierade företag och dessa ärenden har en kortare handläggningstid än den genomsnittliga handläggningstiden.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Diagram 2.12 Andel avgjorda och öppna arbetsmarknadsärenden inom författningsstyrd tid samt totalt antal avgjorda och öppna arbetsmarknadsärenden fördelat på kön

Antal

Procent

Källa: Migrationsverket.

Åtgärder mot missbruk av svenska pass

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16:JuU25 punkt 3, rskr. 2015/16:158). I propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159) föreslog regeringen bland annat att det ska framgå av utlänningslagen att resedokument inte ska utfärdas i vissa fall, att resedokument och främlingspass ska kunna återkallas samt att det ska införas en begränsning av hur många främlingspass en utlänning kan beviljas. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen har även beslutat om förordningsändringar som innebär att giltighetstiden för resedokument och främlingspass sänks till två respektive tre år samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som regel ska ha en giltighetstid om högst tre år. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022. Genom de redovisade åtgärderna anses tillkännagivandet vara slutbehandlat.

Antalet nya utländska studenter ökade

Under 2022 var antalet förstagångsansökningar för studerande högre än på många år. Totalt inkom ca 22 000 ansökningar (varav ca 10 000 ansökningar från kvinnor och ca 12 000 ansökningar från män) jämfört med ca 19 000 under 2021. Även antalet förlängningsansökningar ökade från ca 5 600 under 2021 till ca 7 110. Det ökade antalet förstagångsansökningar innebar att antalet avgjorda ärenden ökade med ca

2600 medan antalet avgjorda förlängningsärenden ökade med ca 1 000. Totalt ökade dock antalet öppna studerandeärenden från ca 4 800 år 2021 till ca 7 300 år 2022.

Sedan 2020 gäller författningsstyrda handläggningstider på maximalt 90 dagar för studerandeärenden. Andelen avgjorda förstagångsansökningar inom författningsstyrd tid uppgick till 70 procent under 2022. Det är en något lägre andel än de två föregående åren. Andelen förlängningsärenden som avgjordes inom författningsstyrd tid ökade dock marginellt, från 37 till 40 procent. Det förhållandevis höga antalet inkomna förstagångsansökningar var fler än vad som förväntats, men bland studenter antagna till högre utbildning fick så gott som samtliga som ansökt i tid och uppfyllde kraven för uppehållstillstånd beslut innan studiestart. Av de öppna ärendena var det 54 respektive 21 procent av förstagångsrespektive förlängningsansökningarna som

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

var inom författningsstyrd tid. Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsärenden var under 2022 ungefär densamma som 2021. För förlängningsärenden ökade den genomsnittliga handläggningstiden med 25 dagar.

Diagram 2.13 Andel avgjorda och öppna studerandeärenden inom författningsstyrd

tid (höger axel) samt totalt antal avgjorda och öppna studerandeärenden (vänster axel) fördelat på kön

Antal

Procent

Källa: Migrationsverket.

I genomsnitt var handläggningstiden för förstagångsansökningar 78 dagar för kvinnor och 80 dagar för män. För förlängningsansökningar var handläggningstiden 129 dagar för kvinnor och 131 dagar för män.

Tabell 2.4 Genomsnittlig handläggningstid för anknytnings-, arbetsmarknads- och studerandeärenden

	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Anknytning

Förstagångsansökningar	364	351	285	305	351	383
varav flickor/kvinnor	367	356	289	311	357	381
varav pojkar/män	360	345	279	297	342	385
Förlängningsansökningar	178	161	152	148	152	209
varav flickor/kvinnor	159	141	137	134	132	191
varav pojkar/män	205	193	178	176	195	249
Arbetsmarknad*
Förstagångsansökningar	141	98	82	136	120	144
varav flickor/kvinnor	151	105	89	144	129	155
varav pojkar/män	134	94	78	130	115	137
Förlängningsansökningar	285	168	105	98	130	224
varav flickor/kvinnor	274	164	103	96	126	222
varav pojkar/män	294	172	107	100	133	226
Studier*

Förstagångsansökningar	57	43	50	65	67	79
varav flickor/kvinnor	54	42	47	65	65	78

varav pojkar/män	58	43	52	65	70	80
Förlängningsansökningar	80	61	63	88	132	130
varav flickor/kvinnor	83	61	58	81	123	129
varav pojkar/män	78	60	66	94	138	131

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

*Inkluderar anhöriga till arbetstagare och studerande. Källa: Migrationsverket.

Rättslig kvalitet i prövningen för arbetsmarknads-, anknytnings- och studerandeärenden

När det gäller andelen ärenden med ändrad utgång i migrationsdomstol var det små förändringar mellan 2021 och 2022 för arbetsmarknads-, anknytnings- och studerandeärenden. Anknytningsärenden fortsätter att ha en låg ändringsfrekvens på 2 procent för förstagångsärenden, vilken har varit oförändrad sedan 2017. För arbetsmarknadsärenden och studerandeärenden var ändringsfrekvensen 2 procent både under 2021 och 2022 för förstagångsansökningar.

Diagram 2.14 Uppehållstillståndsärenden om anknytning, arbetsmarknad och studier med ändrad utgång. Antal avgjorda ärenden (vänster axel) och andel bifall (höger axel)

Antal									Procent
16 000									20
14 000									18
14 000
12 000									16
12 000									14
									14
10 000									12
									12
8 000									10
6 000									8
6 000
4 000									6
4 000									4
									4
2 000									2
									2
0									0
2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Avgjorda ankn.				Avgjorda arbetsm.			Avgjorda stud.
Ändringsfrekvens ankn.				Ändringsfrekvens arbetsm.			Ändringsfrekvens stud.

Källa: Migrationsverket.

2.5.3Delmål 3 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter

Delmål 3 avser bland annat att bidra till Sveriges genomförande av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Sverige arbetar aktivt med stöd till internationella organisationer och samarbete med myndigheter och civila samhället i låg- och medelinkomstländer. Sverige har kontinuerligt främjat en långsiktigt hållbar migrationspolitik utifrån ett utvecklingsperspektiv i migranternas hemländer. Kapacitetshöjande insatser är en del av samarbetet för att partnerländer ska kunna genomföra åtgärder för att främja utveckling genom migration. Migration ingår även i flera bilaterala, regionala och tematiska samarbetsstrategier inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Sverige bidrog också aktivt till samarbetet inom det globala migrationsramverket (FN:s globala ramverk för säkerhet, ordnad och reglerad migration) och deltog på hög nivå i ett FN-toppmöte under 2022.

2.5.4Delmål 4 – En långsiktigt hållbar migrationspolitik som fördjupar det europeiska och internationella samarbetet

I de pågående förhandlingarna om EU:s migrations- och asylpakt verkade Sverige för att få till stånd ett reformerat europeiskt asylsystem som är effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och medger beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten och bygger på en solidarisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. Under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd enades rådet om en allmän

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

riktlinje om asyl- och migrationshanteringsförordningen och asylprocedurförordningen samt direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete. Sverige verkade för att öka antalet vidarebosättningsplatser i EU för personer i behov av internationellt skydd. Sverige deltog också aktivt i EU:s samarbete med prioriterade tredjeländer, inklusive i regionala migrationsdialoger, och lyfte bland annat fram vikten av ett fungerande återvändande.

Regeringen verkade även för ett stärkt internationellt samarbete och förbättrad global styrning på migrationsområdet samt ett större globalt ansvarstagande i hanteringen av flyktingströmmar. Antagandet av det globala migrationsramverket i december 2018 har medfört större krav på FN:s migrationsorganisation (IOM), att samordna FN på det globala migrationsområdet. Sveriges kärnstöd till IOM under 2023 (40 miljoner kronor) bidrar bland annat till att stödja nödvändiga reformer av interna processer och vidareutvecklandet av organisationens policykapacitet. Vidare har projektstöd (60 miljoner kronor) getts till IOM för deras aktiviteter i Ukraina, för återvändande och för hållbar återintegrering, i för Sverige prioriterade länder.

Migrationsverket avslutade under året bland annat två projekt i Serbien som syftade till att harmonisera Serbiens migrationslagar, förordningar och system med gällande EU- regelverk. En korttidsinsats gjordes även i Moldavien med målsättningen att stötta den moldaviska myndigheten i hanteringen av det stora migrationstryck som landet upplever, inte minst med anledning av Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina. Samarbetena med EU-byråerna EUAA, Frontex och eu-LISA fortsatte. Inom ramen för EUAA-samarbetet utstationerade Migrationsverket personal för genomförande av de operativa stödplanerna för Cypern och Rumänien.

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina präglade Migrationsverkets verksamhet under 2022. Under året inkom drygt 52 000 ansökningar om skydd från personer som flytt från kriget, varav 50 000 enligt massflyktsdirektivet och 2 000 registrerade som en asylansökan och drygt 50 000 ärenden avgjordes. Det fick till följd att antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem nästan dubblerades under året. Den totala vistelsetiden i mottagningssystemet från ansökan till utskrivning var alltjämt oförändrad jämfört med 2021.

Handläggningen av ansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet innebar att Migrationsverket fick öka sin kapacitet för att kunna omhänderta den ordinarie verksamheten och den utökning som massflyktsdirektivet innebar. Rekrytering av ny personal, i kombination med förflyttning av befintlig, påverkade måluppfyllelsen inom bland annat prövningsverksamheten och återvändandearbetet negativt. Under 2022 återvände endast ca 4 600 personer självmant eller med tvång vilket är en minskning med en femtedel jämfört med 2021.

Migrationsverket ökade i enlighet med regleringsbrevet för 2022 antalet förvarsplatser. Förvarsverksamheten kunde successivt återgå till ett normalläge efter att restriktioner för covid-19-pandemin upphört, men beläggningen var alltjämt lägre än under 2021.

I flertalet ärendeslag har handläggningstiderna ökat och andelen ärenden som handläggs inom författningsstyrd tid har minskat. Förutom de undanträngningseffekter som hanteringen av personer som sökt tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet medförde har ett ökat antal inkomna tillståndsärenden och förändringar i lagstiftningen påverkat resultatet negativt.

Vad gäller den rättsliga kvaliteten konstaterar regeringen att ändringsfrekvensen är fortsatt låg. Samtidigt ger den nuvarande indikatorn ingen vägledning i fråga om

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

kvaliteten i asylprövningen i ärenden där uppehållstillstånd beviljas. Regeringen välkomnar därför den metodutveckling inom rättslig kvalitetsuppföljning som pågår på Migrationsverket.

Utifrån resultatredovisningen i avsnitt 2.5 gör regeringen bedömningen att det övergripande målet för migrationspolitiken endast delvis har uppnåtts. Bedömningen baseras i huvudsak på att handläggningstiderna hos Migrationsverket fortfarande inte uppfyller de författningsstyrda tiderna inom flera ärendeslag och det gäller för både kvinnor och män. Även migrationsdomstolarnas handläggningstider ökar. De längre handläggningstiderna för uppehålls- och arbetstillstånd har också haft en negativ inverkan på Sveriges attraktionskraft för exempelvis högkvalificerad arbetskraft, forskare och doktorander. Skyndsam handläggning av sådana tillstånd är viktig för rekryteringen av spetskompetens och svenska företags kompetensförsörjning. Regeringen har förståelse för att återvändandeverksamheten blev lidande med anledning av det stora antalet skyddssökande från Ukraina. Emellertid har den negativa utvecklingen inom återvändandeverksamheten pågått även tidigare år och kan inte fullt ut förklaras av omfördelningen av personal med anledning av det stora antalet skyddssökande från Ukraina, eller svårigheter som pandemin medfört.

2.7Politikens inriktning

Orolig omvärld

Antalet asylsökande i Europa ökar. Sverige avviker från trenden och Sveriges andel av asylsökande i Europa förväntas fortsätta ligga på en låg nivå under budgetperioden.

Samtidigt har Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inneburit kraftiga migrationsflöden till EU:s medlemsstater, däribland Sverige. Även om antalet asylsökande till Sverige inte har ökat i samma takt som i unionen i stort, har de nära 60 000 personer som ansökt om tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet haft stor påverkan på myndigheternas arbete. Det är svårt att förutse konsekvenserna av kriget i Ukraina. Mycket tyder på att det blir ett långvarigt krig, men det är osäkert hur det påverkar migrationsflödena under budgetperioden.

Paradigmskifte i migrationspolitiken

Invandringen till Sverige har varit ohållbar. Svensk migrationspolitik genomgår nu ett paradigmskifte och regeringen har en konkret reformagenda med syfte att lösa ett brett spektrum av migrationsrelaterade samhällsproblem. Reformerna ska leda till en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik. Sverige ska inte vara mer generös i synen på asyl än vad som följer av förpliktelser enligt EU-rätten eller andra internationella åtaganden. Asylrätten ska upprätthållas och skydd ska ges tillfälligt till människor som bedöms ha skyddsbehov i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa. Reglerna för anhöriginvandring ska skärpas. Den irreguljära migrationen till Sverige och EU ska kraftigt minska och personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige ska lämna landet. Utsatta kvinnor och flickor, kvinnoledda hushåll och hbtqi-personer prioriteras för vidarebosättning. För att vända utvecklingen och skapa förutsättningar för integration är det också viktigt att öka återvändande och återvandring.

Vidare ska villkor och processer för en välfungerande högkvalificerad arbetskraftsinvandring som stärker Sveriges konkurrenskraft säkerställas. Fusk och missbruk inom exempelvis arbetskraftsinvandring, ska förhindras och försvåras genom att överträdelser av regelverket upptäcks och beivras. För personer som har uppehållstillstånd i Sverige men som inte har integrerats i det svenska samhället, ska

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

återvandring vara en möjlighet att skapa en bättre tillvaro. Därför ska den frivilliga återvandringen kraftigt stimuleras. Regeringen avser att återkomma med förslag för hur fler kan återvandra.

Ökade medel till Migrationsverket för att genomföra vissa reformer och för att hantera de effekter som skyddsökande från Ukraina medfört för verksamheten

Risken för ett långvarigt krig i Ukraina innebär ett ökat behov av medel för mottagandet och personalkostnader hos Migrationsverket jämfört med beräknade anslag i budgetpropositionen för 2023. Migrationsverkets möjlighet till personalneddragningar begränsas bl.a. genom att mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina fortsatt beräknas vara stort. Dessutom är det viktigt att Migrationsverket bibehåller sin personalstyrka för att kommande reformer som regeringen avser genomföra inte ska försenas. Regeringen avser även fortsatt ställa krav på att förvarsverksamheten utökas. Inom tillståndsprövningen är handläggningstiderna inom ett flertal områden redan för långa. Regeringen tillför därför medel till Migrationsverkets förvaltningsanslag för att myndigheten ska kunna hantera den fortsatt höga belastningen inom verksamheterna prövning och mottagande. Det gäller också prövningen av andra ärenden än asylärenden, t.ex. arbetstillståndsärenden. Det är viktigt att Migrationsverkets nya modell för att främja rekrytering av högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU leder till bättre service och kortare handläggningstider. Regeringen förväntar sig att tillskottet ska leda till att äldre ärenden kan arbetas av och att författningsstyrda tider uppnås under budgetperioden. Tillskottet till Migrationsverket kommer stegvis att fasas ut och den långsiktiga inriktningen att myndigheten ska bli effektivare, genom bl.a. utvecklade arbetssätt och digital teknik, ligger fast.

Stabila förutsättningar för migrationsdomstolarna

Antalet öppna migrationsmål hos migrationsdomstolarna har under de senaste åren minskat. Handläggningstiderna har dock fortsatt att vara långa. Det innebär att många asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan av Migrationsverket blir kvar i mottagningssystemet i väntan på prövning och förlänger den enskildes väntan på beslut, vilket försämrar förutsättningarna för en effektiv återvändandeprocess. Regeringen ger därför migrationsdomstolarna förbättrade långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att bidra till att ytterligare kunna minska balanserna och förkorta handläggningstiderna.

Särskilda satsningar för att öka återvändandet

Återvändandet är en viktig del av en ansvarsfull migrationspolitik. Ett välfungerande återvändande där de som får ett av- eller utvisningsbeslut lämnar landet är en förutsättning för att upprätthålla förtroendet för den reglerade invandringen och för att förhindra utbredningen av det så kallade skuggsamhället.

Fler förvarsplatser

Regeringen avser att intensifiera arbetet på återvändandeområdet och ser ett behov av att förbättra förutsättningarna för att verkställa beslut om av- eller utvisning. Det handlar bl.a. om att utveckla nya arbetssätt och att förstärka verksamheten i form av personella resurser. Regeringen avser därtill att utöka antalet förvarsplatser till 1 000 platser och avser därför att ge Migrationsverket i uppdrag att redovisa en analys och en plan för hur en sådan utbyggnad kan genomföras så skyndsamt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt. Den utökade ambitionsnivån bedöms innebära ökade

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

kostnader för Migrationsverket och regeringen avser därför att tillföra medel på Migrationsverkets förvaltningsanslag.

Personer som har fått avslag på ansökan ska bo på återvändandecenter

Migrationsverket fick den 29 juni 2023 i uppdrag att påbörja inrättandet av särskilda boenden, så kallade återvändandecenter, avsedda för personer som har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd (barn utan vårdnadshavare exkluderade). En flytt till ett återvändandecenter är en tydlig markering att asylprocessen är avslutad och att återvändandet utgör det huvudsakliga fokuset. På återvändandecentret ska de boende förberedas för ett återvändande och Migrationsverket ska aktivt arbeta med att motivera till ett frivilligt återvändande. Inrättande av återvändandecenter ska underlätta arbetet med ett ordnat återvändande. Regeringen avser nu att utöka uppdraget, vilket innebär ökade kostnader för Migrationsverket. Regeringen tillför därför medel på Migrationsverkets förvaltningsanslag och för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader.

Återvändandesamarbete med tredje land ska förstärkas

En förutsättning för ett effektivare återvändandearbete är bättre samarbeten om återtagande med tredje land. Regeringen kommer att intensifiera den politiska dialogen med tredje länder som inte uppfyller sin folkrättsliga förpliktelse att ta tillbaka sina medborgare och inte samarbetar tillfredsställande kring återtagande. Kravet på ett fungerande återvändande ska beaktas även inom andra relevanta politikområden såsom viserings-, handels-, bistånds- och utrikespolitiken. Regeringen avser bl.a. att villkora delar av utvecklingssamarbetet med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs. Det humanitära biståndet är inte föremål för villkorande. Regeringen avser också fortsätta främja återtagande genom viseringspolitiska åtgärder i förhandlingar med tredje länder, särskilt inom EU- samarbetet. För att möjliggöra en ökad ambition inom området tilldelar regeringen medel på anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder.

Fler asylsökande ska bo i statliga boenden och delta i samhällsintroduktion

En utredning har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att få fler asylsökande att bo i Migrationsverkets boenden samt lämna förslag på hur en lagreglerad skyldighet att delta i samhällsintroduktion kan utformas. Utredningen lämnade sitt delbetänkande (SOU 2022:64) i november 2022. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet och regeringen avser återkomma till riksdagen med en proposition under 2024. Förslagen bedöms innebära ökade kostnader för Migrationsverket. Regeringen tillför därför medel på Migrationsverkets förvaltningsanslag och för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader.

Regeringen gav i juni 2023 utredningen ett utvidgat uppdrag (dir. 2023:93). Det nya uppdraget syftar bl.a. till att i största möjliga utsträckning ge myndigheterna de verktyg som behövs för att se till att asylsökande bor på asylboenden och för att veta var asylsökande befinner sig. Det är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt och att handläggningstiderna ska kortas, vilket inte bara är positivt för samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i frågan om uppehållstillstånd.

Ökade krav vid medborgarskap

I juli 2021 överlämnades betänkandet Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54) till regeringen. Den särskilda utredaren har lämnat förslag till ändringar i lagen som bl.a. innebär att det införs nya krav för förvärv av medborgarskap genom

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

anmälan, att prövningen i anmälningsärenden ska utgå från förhållandena vid tidpunkten för beslutet och att alla anmälningsärenden ska flyttas över till Migrationsverket. Förslagen bedöms innebära ökade kostnader för Migrationsverkets ärendehantering och regeringen tillför därför medel på Migrationsverkets förvaltningsanslag.

EU:s asylsystem reformeras

Regeringens övergripande målsättning för EU-samarbetet på migrationsområdet är ett reformerat europeiskt asylsystem i syfte att åstadkomma ett minskat asylrelaterat migrationstryck på Sverige. Den EU-rättsliga lagstiftningen utgör ett verktyg för att långsiktigt hantera den nationella migrationen.

Under det svenska ordförandeskapet nåddes, som en del av den så kallade Asyl- och migrationspakten, en historisk överenskommelse i ministerrådet avseende två centrala rättsakter som lägger grunden för EU:s framtida asylsystem. Den nya ordningen kommer att innebära mer ordning och reda, snabbare hantering av ärenden, stärkt kontroll vid de yttre gränserna och tydligare ansvarsregler utan krav på tvingande omfördelning. Arbetet fortsätter och det är viktigt att de nya regelverken kommer på plats. Asylrätten kommer att upprätthållas.

EU behöver vid sidan om den reformerade lagstiftningen fortsätta samarbetet med tredjeländer för att minska den irreguljära migrationen och för att öka återvändandet.

Utredningar ska bidra till ett migrationspolitiskt paradigmskifte

Flera utredningar på migrationsområdet ska överlämna betänkanden under det kommande året som ska bidra till att främja en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik. Skydd ska ges tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa.

Främja högkvalificerad arbetskraft

En särskild utredare har genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:25) fått i uppdrag att föreslå ändringar i det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring. Utredaren ska ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandringen, bl.a. genom att föreslå regler som innebär att det ska krävas en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd, men med möjlighet att föreskriva om ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper samt att vissa yrkesgrupper ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Utredaren ska också föreslå åtgärder som främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Enligt tidigare direktiv (dir. 2022:90) ska utredaren också bl.a. föreslå hur systemet med spårbyte ska kunna avskaffas och ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas eller differentieras. Uppdraget ska i sin helhet redovisas senast den 31 januari 2024.

Därutöver ska förutsättningar för doktorander och forskare att verka i Sverige ses över, i syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete för att ett sådant uppdrag ska kunna ges under 2023.

Tilläggsdirektiv om åtgärder för att stärka återvändandet

Regeringen fattade den 30 augusti 2023 beslut om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (dir. 2023:126). Tilläggsdirektiven omfattar bl.a. en översyn av regelverket för inre utlänningskontroller. Utredaren ska även ta ställning till bl.a. hur biometriska uppgifter ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas eller tas

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

bort helt. Vidare ska utredaren analysera om återreseförbud ska bli längre samt hur ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter kan utformas. De delar av uppdraget som rör återreseförbud och preskriptionstid ska delredovisas senast den 31 januari 2024. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 30 september 2024.

Förvar av utlänningar

En särskild utredare fick den 10 augusti 2023 i uppdrag att göra en översyn av reglerna om förvar av utlänningar i syfte att skapa ett modernt och ändamålsenligt regelverk. Utredaren ska bl.a. föreslå åtgärder för ökad säkerhet vid förvaren, däribland utökade möjligheter att visitera förvarstagna och söka igenom deras rum och tillhörigheter samt möjlighet att förordna väktare vid transport och bevakning. Dessa delar av uppdraget ska delredovisas senast den 10 januari 2024.

Skärpta krav för medborgarskap

En särskild utredare fick den 7 september 2023 i uppdrag att utreda möjligheterna för att ytterligare skärpa kraven för att beviljas svenskt medborgarskap, bl.a. gällande hemvisttid, hederligt levnadssätt och egenförsörjning. Utredningen har också i uppdrag att utreda om ett barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol i syfte att motverka hedersrelaterad våld och förtryck. Uppdraget beräknas redovisas under 2024.

Anpassning av det svenska regelverket för asyl till miniminivån enligt EU-rätten

Regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över hur det svenska regelverket för asyl kan anpassas till miniminivån som följer av EU-rätten och de internationella regler som är bindande för Sverige.

2.8Budgetförslag

2.8.11:1 Migrationsverket

Tabell 2.5 Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

2022	Utfall	4 438 207	Anslagssparande	12 517

2023	Anslag	4 718 5461	Utgiftsprognos	4 694 646
2024	Förslag	4 734 916

2025	Beräknat	5 119 3442
2026	Beräknat	4 459 5793

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 944 989 tkr i 2024 års prisnivå.

3Motsvarar 4 205 523 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för förvarslokaler.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.6 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:1 Migrationsverket

Tusental kronor

202420252026

Anvisat 20231

4 718 546

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

	2024	2025	2026
Pris- och löneomräkning2	146 197	317 723	440 076
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	-114 827	98 604	-683 137

varav BP243	220 684	927 684	172 684
– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig
revision	-2 024	-2 024	-2 024

– Medel till Migrationsverket med anledning av situationen i
Ukraina	235 000	850 000

– Ändrade regler i medborgarskapslagen	2 000	10 000	10 000

– Ökade insatser för återvändande	25 000	25 000	25 000
– Fler förvarsplatser		25 000	100 000

– Statliga boenden för asylsökanden m.m.	6 000	65 000	85 000

– Generell besparing i statsförvaltningen	-45 292	-45 292	-45 292

Överföring till/från andra anslag	-15 000	-15 529	-15 906

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 734 916	5 119 344	4 459 579

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Det paradigmskifte som regeringen genomför inom migrationspolitiken samt risken för ett långvarigt krig i Ukraina innebär att Migrationsverket framåt behöver ha stabila planeringsförutsättningar och därmed möjligheten att behålla en högre personalstyrka under en längre period. Detta för att kunna hantera skyddssökande och bidra i genomförandet av kommande reformer. Anslaget bör därför ökas med 235 miljoner kronor 2024, och 850 miljoner kronor 2025. Eftersom Migrationsverket kan behålla en högre personalstyrka kommande år bedöms tillskottet bidra till att underlätta arbetssituationen för Migrationsverkets personal, korta handläggningstiderna och bidra till att genomförandet av reformer inte försenas.

Verksamheten för återvändande behöver förstärkas bland annat genom att skapa förutsättningar för att fler beslut om av- eller utvisning kan verkställas i form av personella resurser. Regeringen avser därför att tillföra 25 miljoner kronor per år från och med 2024 för att Migrationsverket ska utveckla arbetet med det frivilliga återvändandet samt för att kunna bemanna de återvändandecenter som myndigheten ska inrätta. Regeringen tilldelar även anslaget 25 miljoner kronor 2025 och ytterligare 100 miljoner kronor from 2026 för att öka antalet förvarsplatser.

Regeringen avser att lämna en proposition om en ny ordning för mottagande av asylsökande. Förslagen kommer innebära ökade kostnader för bl.a. personal vid Migrationsverket varför anslaget ökas med 6 miljoner kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget ökas med 65 miljoner kronor och fr.o.m. 2026 med 85 miljoner kronor.

Regeringen avser att under 2024 lämna en proposition om ändringar i medborgarskapslagen. Förslagen kommer att innebära ökade kostnader vid handläggningen av medborgarskapsärenden hos Migrationsverket varför anslaget ökas med 2 miljoner kronor 2024. För 2025 och framåt ökas anslaget med 10 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 4 734 916 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 5 119 344 000 kronor respektive

4 459 579 000 kronor.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.7 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Migrationsverket

Tusental kronor

	Ack.			Kostnader		Ack.
	resultat			som ska		resultat
	t.o.m.	Resultat	Verksamhetens	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	2022	2023	intäkter 2024	20241	2024	2024
Verksamheter där
intäkterna inte
disponeras

Offentligrättslig
verksamhet

varav arbets- och	-4 922	-1 061			-1 272	-7 255
uppehållstillstånd	383	000	360 000	1 632 000	000	383

varav pass	-109 879	-32 000	10 000	36 000	-26 000	-167 879

varav svenskt
medborgarskap	-240 351	-112 000	77 000	232 000	-155 000	-507 351

Verksamheter där
intäkterna
disponeras

Uppdragsverksamhet	0	0	4 000	4 000	0	0

Uppgifterna avser de totala kostnaderna för de aktuella verksamheterna. Andelen av kostnaderna som ska täckas av intäkterna anges i Migrationsverkets regleringsbrev.

Källa: Ekonomistyrningsverket och Migrationsverket.

Intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten består av ansökningsavgifter som betalas av sökande för handläggning av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd, pass och medborgarskap. De offentligrättsliga avgiftsintäkterna får inte disponeras av myndigheten.

2.8.21:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

2022	Utfall	5 065 938	Anslagssparande	6 924 062
2023	Anslag	9 060 0001	Utgiftsprognos	6 380 000
2024	Förslag	6 892 000

2025	Beräknat	6 517 000

2026	Beräknat	6 167 000

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för boende och stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och för statsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. att delta i tidiga insatser.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.9 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	9 060 000	9 060 000	9 060 000
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	102 000	187 000	317 000

varav BP24	212 000	297 000	427 000

– Införande av återvändandecenter	295 000	219 000	320 000

– Statliga boenden för asylsökanden m.m.	15 000	150 000	190 000

– Sänkt schablonersättning till kommunerna för
ensamkommande barn	-98 000	-72 000	-83 000

Makroekonomisk utveckling

Volymer	-2 285 000	-2 745 000	-3 225 000
Överföring till/från andra anslag	15 000	15 000	15 000

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	6 892 000	6 517 000	6 167 000

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen avser utveckla Migrationsverkets uppdrag om införande av återvändandecenter. Förslagen kommer innebära ökade kostnader varför anslaget ökas med 295 miljoner kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget ökas med 219 miljoner kronor och fr.o.m. 2026 med 320 miljoner kronor.

Regeringen avser att lämna en proposition om en ny ordning för mottagande av asylsökande. Förslagen kommer innebära ökade kostnader för Migrationsverket varför anslaget ökas med 15 miljoner kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget ökas med 150 miljoner kronor och fr.o.m. 2026 med 190 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att schablonersättningen till kommunerna för ensamkommande barns sänks från 1 350 kronor per dygn till 1 000 kronor per dygn. Anslaget minskas därför med 98 miljoner kronor 2024. För 2025 beräknas anslaget minskas med 72 miljoner kronor och fr.o.m. 2026 med 83 miljoner kronor.

Antalet skyddsbehövande från Ukraina blev lägre än beräknat i budgetpropositionen för 2023 och utgifterna på anslaget beräknas därför bli lägre varför anslaget sänks.

Regeringen föreslår att 6 892 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 6 517 000 000 kronor respektive 6 167 000 000 kronor.

2.8.31:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

2022	Utfall	121 082	Anslagssparande	1 931

2023	Anslag	143 0131	Utgiftsprognos	141 912
2024	Förslag	151 013

2025	Beräknat	175 013

2026	Beräknat	175 013

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för

–migrationspolitiska projekt och analyser

–statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet

–statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning och familjeåterförening under fredstid

–förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet

–återvandringsprojekt och bidrag i samband återvandring

–anhörigresor.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	143 013	143 013	143 013
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	8 000	32 000	32 000
varav BP24	37 000	70 000	70 000

– Motverka irreguljär migration och stärkt återvändandearbete	25 000	50 000	50 000

– Förstärkta migrationspolitiska insatser	12 000	20 000	20 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	151 013	175 013	175 013

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Insatser för att öka återvändande och återvandring behöver vidtas. Återvändandet ska stärkas genom bättre internationella samarbeten om återtagande av personer som ska utvisas till tredje land. Regeringen tilldelar därför anslaget 25 miljoner kronor 2024 och 50 miljoner kronor för 2025 och 2026. Utöver satsningen på återvändandet tilldelas anslaget 12 miljoner kronor 2024 och fr.o.m. 2025 20 miljoner kronor för att övrig verksamhet på anslaget fortsatt ska ha finansiering. Migrationsverket ska fortsätta ambitionsökningen vad gäller återvandring i form av informationsinsatser och öka antalet personer som återvandrar.

Regeringen föreslår att 151 013 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 175 013 000 kronor.

2.8.41:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

2022	Utfall	696 942	Anslagssparande	46 207
2023	Anslag	779 5761	Utgiftsprognos	773 996
2024	Förslag	839 291

2025	Beräknat	890 8472

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

2026

Beräknat

861 8363

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 861 951 tkr i 2024 års prisnivå.

3Motsvarar 817 293 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för

–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål

–utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsmål

–Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verksamhet med utlännings- och medborgarskapsmål.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	779 576	779 576	779 576
Pris- och löneomräkning2	21 776	48 641	65 450
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	37 939	62 630	16 810

varav BP243			58 000
– Förstärkning av migrationsdomstolarna			58 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	839 291	890 847	861 836

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Migrationsdomstolarna behöver fortsatt stabila ekonomiska förutsättningar för att bidrag till att kunna minska balanserna och förkorta handläggningstiderna. Anslaget bör därför ökas med 58 miljoner kronor 2026.

Regeringen föreslår att 839 291 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 890 847 000 kronor respektive 861 836 000 kronor.

2.8.51:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

2022	Utfall	112 888	Anslagssparande	91 912
2023	Anslag	200 8001	Utgiftsprognos	129 992
2024	Förslag	200 800

2025	Beräknat	200 800

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

2026	Beräknat	200 800

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för

–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgarskapsmål

–utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde i mål enligt utlänningslagen (2005:716)

–utgifter för ersättning till tolkar enligt 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) och ersättning till part och parts ställföreträdare enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) i mål enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. I kostnaderna för tolkar får även kostnader för tolkförmedlings administrativa avgifter ingå.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.15 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	200 800	200 800	200 800
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	200 800	200 800	200 800

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 200 800 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Rättsliga biträden

m.m.vid domstolsprövning i utlänningsmål för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget 200 800 000 kronor.

2.8.61:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

2022	Utfall	198 409	Anslagssparande	50 587
2023	Anslag	291 1581	Utgiftsprognos	243 114
2024	Förslag	264 602

2025	Beräknat	264 602
2026	Beräknat	264 602

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	291 158	291 158	291 158
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	-26 556	-26 556	-26 556

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	264 602	264 602	264 602

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 264 602 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 264 602 000 kronor.

2.8.71:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

2022	Utfall	189 510	Anslagssparande	137 692
2023	Anslag	326 2021	Utgiftsprognos	243 115
2024	Förslag	325 202

2025	Beräknat	325 202
2026	Beräknat	325 202

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan, samt för kostnader för Migrationsverkets personal vid övervakning av tvångsvisa resor.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	326 202	326 202	326 202
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	-1 000	-1 000	-1 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	325 202	325 202	325 202

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 325 202 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 325 202 000 kronor.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

2.8.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

2022	Utfall	406 550	Anslagssparande	1 900

2023	Anslag	500 4501	Utgiftsprognos	427 682
2024	Förslag	400 450

2025	Beräknat	450 000

2026	Beräknat	445 000

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för den Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl-, migrations- och integrationsfonden, motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering för projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.8 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	500 450	500 450	500 450
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	-100 000	-50 450	-55 450
varav BP24	-191 000	-240 450	-245 450

– Minskade medel från av EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande	-191 000	-240 450	-245 450
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	400 450	450 000	445 000

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 400 450 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU- budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 450 000 000 kronor respektive 445 000 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 650 000 000 kronor 2025–2027.

Skälen för regeringens förslag: Migrationsverket är ansvarig myndighet i Sverige för Asyl-, migrations- och integrationsfonden. För att kunna använda fondmedlen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt behöver medel kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 8

för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 650 000 000 kronor 2025–2027.

Tabell 2.9 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Tusental kronor

		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	Utfall 2022	2023	2024	2025	2026	2027–2027
Ingående åtaganden	146 929	540 360	610 000

Nya åtaganden	503 208	389 540	338 905

Infriade åtaganden	-109 777	-319 900	-298 905	-380 627	-246 405	-22 968

Utestående åtaganden	540 360	610 000	650 000

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	950 000	840 000	650 000