Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................			3
2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution .....................................................................			5
2.1	Utgiftsområdets omfattning.................................................................................		5
2.2	Utgiftsutveckling....................................................................................................		5
2.3	Mål för utgiftsområdet..........................................................................................		6
2.4	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .........................................		6
2.5	Resultatredovisning ...............................................................................................		7
	2.5.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn ..........................		7
	2.5.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle .................................................		11
	2.5.3	Motverka brottslighet ...........................................................................	15
2.6	Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ...................................................		19
	2.6.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn ........................		19
	2.6.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag ...		19
	2.6.3	Motverka brottslighet ...........................................................................	20
2.7	Politikens inriktning ............................................................................................		20
	2.7.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn ........................		20
	2.7.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag ...		21
	2.7.3	Motverka brottslighet ...........................................................................	21
2.8	Budgetförslag........................................................................................................		22
	2.8.1	1:1 Skatteverket......................................................................................	22
	2.8.2	1:2 Tullverket .........................................................................................	24
	2.8.3	1:3 Kronofogdemyndigheten...............................................................	26
	2.8.4 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 .......................		28

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.

Tabell 1.1	Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag

1:1 Skatteverket		8 586 863

1:2 Tullverket		2 874 961

1:3 Kronofogdemyndigheten		2 192 533

1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957		3 200 000

Summa anslag inom utgiftsområdet		16 854 357

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

2Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

2.1Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2022	20231	2023	2024	2025	2026
1:1 Skatteverket	8 249	8 174	8 500	8 587	8 913	9 052

1:2 Tullverket	2 469	2 589	2 632	2 875	2 988	3 063

1:3 Kronofogdemyndigheten	2 123	2 135	2 180	2 193	2 320	2 364

1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag
födda 1957				3 200

Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, tull
och exekution	12 841	12 898	13 312	16 854	14 221	14 479

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2024–2026 för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	12 923	12 923	12 923
Pris- och löneomräkning2	433	933	1 278
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	3 498	364	277
varav BP243	3 335	392	371
Överföring till/från andra utgiftsområden

Övrigt
Ny utgiftsram	16 854	14 221	14 479

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2025–2026 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Utgiftsområdet sammanlagda utgifter uppgick 2022 till ca 12,8 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2023 är ca 500 miljoner kronor högre, vilket är ca 400 miljoner högre än anvisade anslag. Föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet 2024 är ca

4 miljarder kronor högre än vad som budgeterades för 2023. Ökningen beror till största del på förslaget om nytt anslag avseende kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Det nya anslaget, som är transfereringar till hushåll, avser 3,2 miljarder kronor av

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

ökningen. Ökningen för myndigheternas förvaltningsanslag inom utgiftsområdet är ca 800 miljoner kronor jämfört med vad som budgeterats för 2023. Denna ökning beror på pris- och löneomräkning samt planenliga förändringar av anslagen enligt tidigare beslutade, föreslagna och aviserade reformer.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2024 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

	2024
Transfereringar1	3 231
Verksamhetsutgifter2	13 478
Investeringar3	146
Summa utgiftsram	16 854

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2022 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning samt utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är

–totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp,

–uppbördsförlustens storlek,

–skattefelets storlek och utveckling,

–folkbokföringsfelets storlek och utveckling,

–fastställda fordringar och skuldsanering,

–myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar,

–samhällsnytta av beslag av narkotika och dopningsmedel, alkohol- och tobaksbeslag, och

–utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

2.5Resultatredovisning

2.5.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp ökade

Tabell 2.4 Totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp

Miljarder kronor

	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Inbetalda skatter och
avgifter till Skatteverket,
brutto	1 936,2	1 992,7	2 089,2	2 116,4	2 073,2	2 264,4	2 409,2

Inbetalda skatter och
avgifter till Skatteverket,
netto1	1 172,9	1 188,7	1 261,4	1 256,3	1 190,0	1 382,5	1 472,2
Inbetalda tullar, skatter
och avgifter till
Tullverket2	6,8	7,0	7,8	7,7	7,1	8,2	10,8
Indrivet belopp av
Kronofogdemyndigheten	10,6	11,6	11,9	12,6	11,8	12,6	14,7

Totalt inbetalda skatter,
tullar, avgifter och
indrivet belopp, brutto	1 953,6	2 011,3	2 108,9	2 136,7	2 092,1	2 285,2	2 434,7

1I nettot avgår utbetalning av kommunalskattemedel och kompensation för mervärdesskatt till kommuner och regioner.

2Inbetald uppbörd som Tullverket redovisar mot inkomsttitel.

Källor: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Under 2022 ökade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 6,4 procent jämfört med 2021, vilket motsvarar 145 miljarder kronor. Fördelningen av inbetalda skatter framgår av diagram 2.1. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 6,5 procent högre än 2021. Förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Samtliga skatteslag ökade och vid årsskiftet uppgick de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar till 34,1 miljarder kronor jämfört med 30,5 miljarder kronor vid förra årsskiftet.

Diagram 2.1 Inbetalda skatter fördelat på skatteslag

Övriga skatter

Mervärdesskatt, 2,8% netto

20,9%

Fysiska personers

inkomstskatt

37,5%

Arbetsgivaravgifter

27,0%Juridiska personers

inkomstskatt

11,7%

Källa: Skatteverket

Inbetalda tullar, skatter och avgifter till Tullverket ökade kraftigt jämfört med föregående år, vilket särskilt beror på att importvärdet ökade med 220 miljarder kronor, en ökning med 40 procent. Ökningen av importvärdet kan främst förklaras av en allmän prisökning till följd av inflationen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

har lett till brist på vissa varor samt problem i leveranskedjor. En ökning av handeln efter lättnader under pandemin är också en förklaring. Varor från Norge, Kina, USA och Storbritannien stod för nästan 70 procent av det totala importvärdet. Den värdemässigt största varugruppen var råolja och andra oljeprodukter, vilken står för ca

26 procent av värdet. Därefter kommer liksom föregående år lax från Norge vilket förklaras av att Sverige är första EU-land för en stor del av importen av lax från Norge till EU. Det bör dock påpekas att de vanligast förekommande importvarorna är tullfria vilket innebär att förändringar i importen får stor påverkan på importvärdet men marginell påverkan på den debiterade uppbörden.

Det totala exportvärdet för 2022 var nästan 949 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med 2021. Maskiner och fordon stod för nästan 40 procent av exportvärdet, och de värdemässigt största exportländerna var Norge, USA och Storbritannien vilka tillsammans stod för ca 56 procent av det totala exportvärdet.

Indrivet belopp av Kronofogdemyndigheten ökade med 17 procent jämfört med 2021. Ökningen berodde delvis på att en enskild gäldenär betalade över 1 miljard kronor. Av det indrivna beloppet hänfördes 7,6 miljarder kronor till statliga fordringsägare samt till kommuner och regioner, en ökning med 1,9 miljarder kronor. Till enskilda borgenärer drevs det in 7,1 miljarder kronor vilket var en ökning med

180 miljoner kronor. Egna inbetalningar från gäldenärer och löneutmätning utgör den största andelen av indrivet belopp. Två av tre skuldsatta var män.

Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har sjunkit svagt under 2000-talet och uppgick under 2022 till 461 000 fysiska och juridiska personer. Antalet fysiska personer motsvarade 3,7 procent av befolkningen vilket var i nivå med 2021. Den totala skuld som Kronofogdemyndigheten har att driva in har ökat stadigt under de senaste åren.

Tabell 2.5 Den totala skuldens utveckling

Miljarder kronor

	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Total skuld1	105,0	106,3	106,6	124,4	144,6	172,6
varav kvinnor	19,4	19,9	20,1	21,7	23,0	24,8

varav män	59,3	61,6	62,5	65,6	71,5	76,7

varav 18–30 år	4,3	5,0	4,9	5,7	6,2	7,3

Varav skulder till stat, kommun och regioner	40,0	39,1	36,1	41,3	50,7	62,5

Varav skulder till enskilda	64,4	67,2	70,5	83,1	93,9	110,1

Privatpersoners skulder totalt	78,7	81,5	82,7	87,3	94,4	101,5

1Inkluderar skulder som juridiska personer har hos Kronofogdemyndigheten. I de fall det finns ett solidariskt betalningsansvar har hela skulder tagits upp för samtliga betalningsansvariga.

Källa: Kronofogdemyndigheten.

Uppbördsförlusterna fortsatt höga på grund av enstaka ärenden

Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket. För Skatteverket var uppbördsförlusterna 13,7 miljarder kronor 2022 vilket var lägre än 2021, men fortfarande högre än tidigare normalnivå före 2020. Orsaken till de högre nivåerna var fortsatt några omfattande skatteutredningar avseende gränsöverskridande undandragande av mervärdesskatt. Sammantaget har utredningar av ett begränsat antal företag medfört restföringar på sammanlagt ca 16 miljarder kronor under de senaste tre åren, varav

6 miljarder kronor under 2022. Utan dessa beslut hade uppbördsförlusten som andel av totala skatter och avgifter varit 0,33 procent och inte 0,57 procent. Tullverkets uppbördsförluster ökade under 2022, vilket beror på åtta större tullräkningar som inte

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

har betalats. Dessa hade ett totalt värde om nästan 26 miljoner kronor, och fem av dem överlämnades för indrivning. Av de skulder till stat, kommuner och regioner som restförts hos Kronofogdemyndigheten preskriberades 5,1 miljarder kronor 2022 vilket var 241 miljoner kronor mindre jämfört med 2021.

Tabell 2.6 Uppbördsförluster och preskriberat belopp

Procent

	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022

Andel fastställda skatter och avgifter som inte
har betalats till Skatteverket	0,24	0,29	0,23	0,24	0,48	0,71	0,57

Andel fastställda skatter och avgifter som inte
har betalats till Tullverket	0,23	0,21	0,18	0,30	0,44	0,20	0,42

Andel preskriberat belopp till stat, kommuner och
regioner	i.u.	11,53	12,27	13,26	8,63	7,69	6,30

Källor: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Pandemins effekter på ekonomin gjorde det fortsatt svårt att bedöma skattefelets utveckling

Skattefelet är skillnaden mellan de fastställda beloppen och de teoretiskt riktiga. Skattefelet presenteras per skatteslag, se tabell 2.7. Bedömningar av skattefelet är förknippade med stora osäkerheter och resultatet måste användas med stor försiktighet. Metodutveckling för att öka bedömningarnas fullständighet sker kontinuerligt och därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med den bedömning som redovisades i tidigare budgetpropositioner. Skillnader ska alltså inte tolkas som att skattefelet har förändrats. Skattefelsbedömningar för olika skatteslag kan inte heller jämföras med varandra eftersom uppskattningarna i olika utsträckning omfattar skattefel som inte är kontrollerbart eller är kontrollerbart med olika metoder.

Tabell 2.7	Skattefelets storlek
Miljarder kronor och procent
			Andel av
		Belopp	teoretisk skatt
Skatteslag och period

Bolagsskatt, 2014–2018		3,2	3,6

Bolagsskatt statliga bolag, 2016–2018		0,3	6,3

Arbetsgivaravgift och egenavgift, 2014–2018		7,7	1,6

Arbetsgivaravgift statliga bolag, 2016–2018		0,3	0,08

Skatt på inkomst av tjänst och näringsverksamhet, 2014–2018		12,1	1,5

Skatt för fysiska personers inkomst av kapital, 2016–2018		8,0	8,6

Mervärdesskatt 2020		7,5	1,6

Punktskatt alkohol och tobak 2021		1,4	5,3

Trängselskatt 2020		6,3	0,2

Återbetalning av energi- och koldioxidskatt på bränsle i jord- och
skogsbruk, juli 2019-juli 2021		0,07	11,6

Källa: Skatteverket.

Sammantaget uppgick det totala beloppet i de delar för vilka skattefelet har kunnat beräknas till knappt 47 miljarder kronor. Det bedömda skattefelet för bolagsskatten respektive för arbetsgivaravgift och egen avgift har kunnat uppskattas även för statliga bolag, i övrigt kvarstår bedömningen som gjordes 2021 när det gäller skattefelet för dessa skatteslag. Män stod för större del av skattefelet i inkomstslaget tjänst och näringsverksamhet än kvinnor, 1,9 miljarder kronor respektive 1 miljard kronor. Även när det gäller skattefelet i inkomstslaget kapital stod män för större del än kvinnor,

2,1 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Skattefelet för privatpersoners

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

kapitalinkomster på finansiella tillgångar i utlandet bedömdes vara 4,4 miljarder kronor. En del av den uppskattningen bygger på resultatet av slumpkontroller som var möjligt att genomföra 2022 utifrån uppgifter om utdelningar och räntor från utlandet som Skatteverket fått från det internationella informationsutbytet (Common Reporting Standard).

Skatteverket har bedömt skattefelets utveckling sammantaget genom indikatorer som speglar utvecklingen av skattefelet och faktorer som påverkar det. Attitydundersökningen bland privatpersoner som Skatteverket genomförde 2022 visade att kännedomen om personer som arbetat svart eller anlitat svart arbetskraft fortsatte att minska. Likaså visade undersökningen riktad till företag att upplevelsen av illojal konkurrens och kännedom om andra företagare som skattefuskar fortsatte att minska. Användningen av digitala tjänster fortsatte att öka 2022 vilket kan ses som en indikator på att förutsättningarna att göra rätt har förbättrats. Indikatorn om social tillit, privatpersoners och företagares genomsnittliga svar på samtliga frågor i attitydundersökningar, visade en statistiskt säkerställd förbättring. Även indikatorerna felutrymme och upplevd risk för upptäckt hade en fördelaktig utveckling, främst för företag. Skatteverkets indikatorer gav därmed en sammantagen bild av att skattefelet har minskat, men på grund av den påverkan som pandemin haft på ekonomin drog Skatteverket ingen slutsats för utvecklingen av skattefelet mellan 2021 och 2022.

Skatteverkets arbete med vägledning, ärendehantering, kontroll, strukturutveckling och attitydpåverkan resulterade i att skatt och avgifter fastställdes och betalades. Det bidrog till att skattefelet och uppbördsförlusterna begränsades. Trots fortsatt ökade volymer av inkomstdeklarationer, redovisningar av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter ökade inte den manuella hanteringen. En miljon fler privatpersoner tog emot inkomstdeklarationen via digitala brevlådor och totalt deklarerade drygt 92 procent digitalt, vilket innebar att antalet fel minskade. För stora uppgiftslämnare och utländska företag var inslagen av manuell hantering större eftersom digitalt uppgiftslämnande och Skatteverkets handläggningssystem inte är utformade för dessas särskilda behov. Användningen av information från det internationella informationsutbytet ökade och exempelvis kunde uppgifter om pension från Finland fyllas i på förhand i inkomstdeklarationer.

I kontrollverksamheten har de högst värderade riskerna i huvudsak tagits omhand, men inom vissa områden finns högt värderade risker som inte hanterats i tillräcklig omfattning. Hög personalomsättning, tillkommande arbetsuppgifter (t.ex. stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd), och stort inslag av manuell hantering inom vissa områden begränsade kontrollverksamhetens omfattning. Trots detta genomfördes fler kassaregister- och personalliggarbesök samt revisioner än föregående år. I kontrollverksamheten upptäckte och ändrade Skatteverket falska inkomstuppgifter för ca

600 personer under 2022. Felaktiga löneuppgifter kan ligga till grund för utbetalningar av bidrag, pension, sjuk- och föräldrapenning eller som underlag för rätten att vistas i landet. Utifrån antagande om att ett års felaktiga löneuppgifter för en person kostar samhället minst 250 000 kronor i oriktiga utbetalningar bedömde Skatteverket att de ändrade uppgifterna sparat samhället över 150 miljoner kronor.

Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras faktiskt deklareras, att deklarerade uppgifter är riktiga och att villkor som ställs vid olika förfaranden är uppfyllda. Inte heller Tullverket kan dock göra någon beräkning av det totala skattefelet eftersom det inte finns någon statistisk metod för att fastställa mörkertalet för import som inte har deklarerats. Tullverket kan därför inte med säkerhet kvantitativt beräkna skattefelets storlek och i vilken grad felet förändrats. Detta är inte unikt för Sverige utan gäller även tulladministrationer i övriga EU-länder. Tullverket tog 2016 i samarbete med Statistiska centralbyrån fram ett

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

alternativt förfarande för att beräkna skattefelets storlek. Under 2021 genomfördes en uppdatering av siffrorna i modellen utifrån 2019 års importstatistik som för 2022 visar en uppskattning av mörkertalet till motsvarande drygt 180 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2021 då samma beräkningsmetod visar ett belopp om 137 miljoner kronor. Under både 2020 och 2021 påverkades handeln negativt av pandemin, men under 2022 ökade den igen, och även värdet av handeln ökade beroende på ökad inflation och ökade kostnader. Den beräknade ökningen av mörkertalet för skattefelet mellan 2021 och 2022 är därför också helt relaterad till den ökade handeln.

Antalet tulldeklarationer ökade med ca 3 procent jämfört med 2021. Andelen manuellt kontrollerade tulldeklarationer minskade under 2022 med 17 procent, till knappt

64 000. Detta beror på att Tullverket av resursskäl i större utsträckning fått förlita sig på valideringar och automatiska kontroller i deklarationssystemen. I stället har kontroller efter underrättelsebaserade riskprofiler prioriterats högre och resurser styrts om inte minst för att hantera sanktionerna som har införts mot Ryssland och Belarus med anledning av kriget i Ukraina.

2.5.2Bidra till ett väl fungerande samhälle

Folkbokföringsfelet minskade och resultatet för folkbokföringsverksamheten utvecklades positivt

Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i förhållande till lagstiftningens krav. Skatteverket har redovisat en uppskattning av folkbokföringsfelets storlek från 2014 till 2020, se tabell 2.8.

Tabell 2.8 Folkbokföringsfelet 2014–2020

Antal individer och procent

	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Totalt antal individer	189 300	188 200	192 000	195 500	198 100	214 300	200 400

- varav kvinnor	81 000	77 300	80 200	81 100	80 600	86 200	80 400

- varav män	108 300	104 800	111 800	114 400	117 500	128 100	120 000

Andel av befolkningen	1,9	1,8	1,9	1,9	1,9	2,1	1,9

- varav kvinnor	1,7	1,6	1,6	1,6	1,6	1,7	1,6

- varav män	2,2	2,1	2,2	2,3	2,3	2,5	2,3

Källa: Skatteverket.

Antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet minskade 2022 och som andel av befolkningen var folkbokföringsfelet tillbaka på samma nivå som 2016–2019. Av dem som var felaktigt folkbokförda var ca 40 procent kvinnor. Det var fortsatt felaktig adress som förklarade mer än hälften av folkbokföringsfelet och andelen män i denna kategori ökade med 5 procentenheter till 64 procent. Det största felet bland dem med felaktig adress var fortsatt att många personer var folkbokförda på en boarea som inte ansågs tillräcklig för antalet. En del i metoden att uppskatta hur många individer som inte är folkbokförda men som borde vara det är att identifiera individer med samordningsnummer som inte är folkbokförda men som under aktuellt år och året före hade en disponibel inkomst över ett prisbasbelopp. Den aktuella gruppen fortsatte att öka och förändringen jämfört med 2016 var mer än en fördubbling av antalet individer,

12 400 individer 2020 jämfört med 5 600 individer 2016. I Skatteverkets attitydundersökning 2022 instämde nästan sex av tio privatpersoner i påståendet att det är troligt att Skatteverket skulle upptäcka om någon i min omgivning fuskade med folkbokföringen. Det var fler än 2021 och indikatorn var därmed för första gången i samma nivå som privatpersoners svar på motsvarande fråga om skattefusk.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Resultatet för ärendehanteringen inom folkbokföringen var bättre 2022 än tidigare år. Volymerna ökade men ärendebalanserna minskade ändå med 14 procent och fler ärenden avslutades inom två veckor. Skatteverket uppger att det riskbaserade arbetssättet lett till en mer enhetlig och effektiv ärendehantering. Kompletta ärenden har kunnat hanteras skyndsamt, vilket minskat väntetiden för bl.a. att få ett personnummer vid flytt till Sverige. För att minska folkbokföringsfelet genomförde Skatteverket bl.a. bosättningskontroller, om än färre än vad som genomförts de senaste två åren. Bosättningskontrollerna har lett till ändring i 79 procent av ärendena vilket är en indikation på att kontrollerna genomfördes på områden där risken för fel var hög. En förklaring till det lägre antalet bosättningskontroller var att Skatteverket inför valet 2022 prioriterade att registrera inkomna ärenden som avsåg anmälan om flytt inom Sverige för att säkerställa en korrekt folkbokföring inför att röstlängder skulle tas ut. Vidare fördes resurser från arbetet med bosättningskontroll till att hantera ett ökat behov av samordningsnummer till skyddsbehövande från Ukraina. Tilldelningen av samordningsnummer till denna grupp effektiviserades av att Migrationsverket anslöt sig till Skatteverkets e-tjänst för att digitalt kunna begära samordningsnummer. Det bidrog till att väntetiden för att tilldelas samordningsnummer inte var längre än föregående år trots ökade volymer.

Skatteverket registrerar, förvarar och lämnar ut kopior av bouppteckningar. Antalet inkomna ärenden om bouppteckningar var fortsatt högt under 2022. Det tog längre tid att få en ansökan hanterad och antalet som väntar på att få bouppteckning registrerad ökade. Den negativa resultatutvecklingen berodde på hög sjukfrånvaro bland medarbetarna, minskad bemanning och utmaningar med att rekrytera nya medarbetare.

Digital delgivning ökade men fortsatt långa handläggningstider för betalningsföreläggande

Under 2022 inkom ca 1,3 miljoner ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning vilket var i nivå med den senaste tioårsperioden. Av ansökningarna riktades 87 procent mot fysiska personer och 43 procent återkallades efter att sökanden fått betalt eller en uppgörelse nåtts. Flest ansökningar om betalningsfastställelse riktades mot fysiska personer i åldersgruppen 26–34 år. Under 2022 kvitterades fler än hälften av delgivningarna digitalt, vilket var en ökning med 25 procentenheter jämfört med 2021 då möjligheten att ta emot handlingar och bekräfta delgivning digitalt infördes. Handläggningstiden minskade något men är fortfarande lång.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Tabell 2.9	Betalningsföreläggande och handräckning
Personer, utslag och dagar
		2018	2019	2020	2021	2022
Ansökningar mot fysiska personer

Totalt		426 722	416 534	422 733	390 042	400 642

varav kvinnor		186 962	182 517	182 854	168 732	170 556

varav män		239 760	234 071	239 879	221 310	230 086

Antal beslut om utslag		612 485	529 839	650 191	627 114	597 460

Varav kvinnor		i.u.	i.u.	341 783	283 983	279 600

Varav män		i.u.	i.u.	280 615	286 952	280 486

Tid från ansökan till utslag		67	74	123	106	96

Källa: Kronofogdemyndigheten.

Handräckning kan avse vanlig eller särskild handräckning. Det kom in 36 000 ansökningar om vanlig handräckning, en ökning med 5 000 ansökningar jämfört med 2021. Av dessa avsåg 95 procent avhysning. Särskild handräckning kan exempelvis avse att få tillgång till ett utrymme eller att upphöra göra något olovligt. Dessa handräckningar minskade något till 1 000 ansökningar under 2022.

Tabell 2.10 Ansökningar och beslut om skuldsanering

Antal ansökningar, personer och procent

	2018	2019	2020	2021	2022
Antal ansökningar om skuldsanering

Totalt	18 237	21 603	30 555	30 399	27 918

varav kvinnor	8 266	9 856	13 875	13 653	12 220

varar män	9 971	11 747	16 680	16 674	15 698

Andel beslut om skuldsanering1	58	52	43	36	35
varav kvinnor	63	57	47	40	38

varav män	54	48	40	34	33

1Andel beslut om skuldsanering under året inkluderar ansökningar som inkommit tidigare år Källa: Kronofogdemyndigheten

Antalet ansökningar om skuldsanering minskade med 8 procent jämfört med 2021 vilket delvis kan förklaras av det digitala självskattningstest som infördes 2021. De flesta ansökningarna kom från personer i åldersgruppen 35–44 år. Andelen som beviljas skuldsanering minskade under 2022. Många unga som använde tjänsten uppfyllde inte kraven för skuldsanering. De personer som beviljades skuldsanering 2022 hade sammanlagda skulder på 9,2 miljarder kronor. Genom besluten sanerades

7,8 miljarder kronor bort vilket var i nivå med föregående år. De 1,4 miljarder kronor som återstår ska betalas av under skuldsaneringsperioden. Ansökningar om omprövning av skuldsaneringsbeslut ökade med 29 procent till 11 700 jämfört med 2021.

Ökningen under 2022 berodde till största delen på att fler borgenärer begärde omprövning då betalplaner inte följts. På grund av långa handläggningstider kom det in flera ansökningar om omprövning av samma skuldsaneringsbeslut. Beslutens hållbarhet har minskat något över tid, ca 3 procent av besluten om skuldsanering upphävdes 2022. Skuldsaneringens betaltjänst har utvecklats och anpassats till nya regler. Det har ökat spårbarheten i betalningsförmedlingen och motverkat oseriösa aktörer som anmäler grundlösa krav i skuldsaneringsärenden. Personer med pågående skuldsanering minskade med 700 till 51 900 personer under 2022.

Kronofogdemyndigheten har i sitt arbete med tillsyn över konkursförvaltarna handlagt 7 454 konkursärenden, en ökning med 5 procent jämfört med 2021, och 171 ärenden om företagsrekonstruktion vilket var i nivå med 2021. En ny lag om företagsrekonstruktion trädde i kraft i augusti 2022 och 32 rekonstruktioner har beslutats enligt den

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

nya lagen. Kronofogdemyndigheten utövade tillsyn över rekonstruktörernas arbete i dessa ärenden. Av de 839 konkurser som avsåg fysiska personer gällde 26 procent kvinnor och 74 procent män. De flesta fysiska personer som försattes i konkurs var över 65 år.

Fortsatt stabilt förtroende för myndigheterna

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten får bra resultat i förtroendeundersökningar. I Kantar Sifos anseendemätning 2022 – som är ett index från 0 till 100 – fick myndigheterna ett gott resultat. Ett anseendeindex på 50 eller över är ett högt anseende för myndigheter och medelvärdet var 38 för de 50 myndigheter som ingick i mätningen.

Tabell 2.11 Förtroendet för myndigheterna

Indexvärde

	2018	2019	2020	2021	2022

Skatteverket	49	50	52	50	53

Tullverket	40	35	39	40	39

Kronofogdemyndigheten	42	42	42	47	43

Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

En del i myndigheternas arbete för att bibehålla högt förtroende är att tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information och service till allmänhet och företag. Skatteverket samarbetade under 2022 med bl.a. branschorganisationer, programvaruföretag och olika grupper av användare för att t.ex. utveckla ett API (Application Program Interface) som underlättar inlämning och hämtning av deklarationen för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Tullverket genomförde under 2022 ca 100 000 fysiska kontroller, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med föregående år. Det var en mycket liten andel, ca 0,16 procent, av dessa som ledde till skriftliga klagomål avseende bemötandet. Sedan Kronofogdemyndigheten i februari 2022 införde möjligheten att betala med Swish har gäldenärer agerat snabbare. Det har även blivit enklare att ansöka om verkställighet och att själv beräkna sitt förbehållsbelopp genom nya e-tjänster.

Skatteverkets arbete med stödåtgärder med anledning av pandemin fortsatte, men med tyngdpunkt på kontroll och återkrav

De uppgifter Skatteverket fick 2020 och 2021 – att hantera tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter, omställnings- och evenemangsstöd – pågick och utökades under 2022 med nya perioder. Arbetet med stöden omfattade i högre grad efterkontroll och återkrav än handläggning av ansökningar jämfört med tidigare år. Under 2022 tog Skatteverket emot knappt 8 300 ansökningar och beviljade ca 1,6 miljarder kronor i omställningsstöd (inkl. omställningsstöd till särskilt drabbade företag). Totalt beviljat belopp för evenemangsstödet var samma som 2021, ca 64 miljoner kronor. Skatteverket har även genomfört efterkontroll i syfte att motverka fusk med och missbruk av stödåtgärderna. Förutom kontroll av utbetalningar av stöd från Skatteverket inhämtades uppgifter om genomförda utbetalningar av stöd från andra myndigheter som granskades utifrån ett beskattningsperspektiv. Resultatet av efterkontrollen var ca 2 300 beslut om ändring, vilket var ca 400 färre beslut om ändring jämfört med 2021 men belopp om återbetalning var ca 330 miljoner kronor högre än 2021. Skatteverket hanterade nästan 80 000 ansökningar om tillfälliga anstånd med betalning av skatter och avgifter från nästan 30 000 företag. Det var ca 15 000 ansökningar och ca 6 000 företag färre än 2021. Sammantaget uppgick verksamhetskostnaderna till 84 procent av anslagsförstärkningarna som tilldelats för ändamålen 2022.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Skatteverket har därutöver fortsatt lånat ut personal till Tillväxtverket för att arbeta med myndighetens kvarvarande ärenden om stöd vid korttidsarbete. Omkring

75 medarbetare lånades ut under första kvartalet vilket trappades ned till ca 30 medarbetare vid slutet av året. Skatteverket tog över ansvaret för stöd vid korttidsarbete den 1 april 2022. Med förhållandevis kort förberedelsetid klarade myndigheten att utveckla e-tjänst och enklare handläggningsstöd till ikraftträdandet. Antalet ansökningar om stöd vid korttidsarbete till Skatteverket var knappt 1 500, vilket var lägre än förväntat.

Införande av it-system

Enligt den s.k. unionstullkodexen ska EU:s medlemsstater samarbeta med kommissionen för att utveckla, underhålla och använda elektroniska system för utbyte av uppgifter mellan olika tullmyndigheter och med kommissionen och för lagring av sådan information. Genom införandet av systemen kommer näringslivet få en mer digitaliserad, harmoniserad och effektiv tullhantering. Tullverket lägger stora resurser på att utveckla och implementera ett antal olika it-system för detta ändamål. Trots det är Tullverket, liksom flera andra medlemsstaters tullmyndigheter, försenade med vissa av systemen. Sverige begärde under 2022 tillstånd av kommissionen att få senarelägga införandet av dessa system, vilket beviljades i några av fallen.

2.5.3Motverka brottslighet

Myndigheterna inom utgiftsområdet har arbetat för att förebygga och motverka brottslighet.

Fortsatt ökad samhällsnytta

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde motsvarande kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Ju farligare ett preparat är, desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av just det preparatet. Samhällsnyttan gällande alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.

Tabell 2.12 Samhällsnytta beräknad på beslag och beslagens storlek

Miljoner kronor

	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Samhällsnytta beräknad på beslag av narkotika
och dopingmedel	3 001	2 655	2 487	3 368	3 528	5 149

Skattebortfall alkohol- och tobaksbeslag	164	84	123	110	89	36

Källa: Tullverket.

Samhällsnyttan beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel följer de senaste årens trend och ökade även under 2022. Huvuddelen av samhällsnyttan, ca 90 procent, kan hänföras till beslagen av cannabis, amfetamin och kokain.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Tabell 2.13 Beslag av narkotika (urval)

Kilo där annat ej anges

	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Heroin	37	71	60	22	1	8

Opium	4	6	34	10	13	21

Amfetamin	368	198	334	221	332	549

Kokain	97	488	43	216	261	822

Cannabis	2 396	926	1 115	3 888	3 299	2 304

Övrig narkotika inkl.
narkotiska läkemedel
(antal tabl.)	2 197 933	1 167 254	2 815 276	1 869 289	1 805 150	3 739 991

Källa: Tullverket.

Mängden amfetamin, kokain, heroin och opium som beslagtagits ökade kraftigt jämfört med 2021, medan mängden cannabis som beslagtagits minskade. Den kraftiga ökningen av heroin som beslagtagits kan hänföras till ett enskilt stort beslag som gjordes i en personbil. Även ökningen av opium kan kopplas till ett par större beslag i resandeflödet. Ökningen av amfetamin som beslagtagits beror på flera stora beslag i bl.a. lastbilar och personbilar, men det har gjorts större beslag även vid husrannsakningar i samband med brottsutredningar. Den kraftigt ökade mängden kokain som beslagtagits har sin förklaring i några mycket stora beslag i containertrafiken, bl.a. ett fall där en container innehöll drygt 500 kg. När det gäller mängden cannabis som tagits i beslag minskade denna med ca 30 procent jämfört med 2022, men antalet beslag ökade något. Flest beslag gjordes i post- och kurirflödet samt i resandeflödet, främst i personbilar och bland tågpassagerare. Då det inte finns några signaler om att marknaden för cannabis har minskat i Sverige, så är en trolig orsak till minskningen av den beslagtagna mängden att underrättelseläget kan ha försämrats i och med att informationen från bl.a. de krypterade chattarna avtagit. Den fysiska och ekonomiska tillgången till narkotika är svårbedömd men bedöms ha ökat under perioden (utg.omr. 9, avsnitt 4).

När det gäller narkotikaklassade läkemedel minskade antalet beslag, men den totala beslagtagna volymen tabletter fördubblades jämfört med föregående år. Beslag av narkotikaklassade läkemedel gjordes i alla flöden men den minskning som noterats i post- och kurirflödet sedan ett par år tillbaka fortsatte. En stor del antas smugglas in i landet för eget bruk, men det beslagtogs även stora mängder som indikerar att det var avsett för vidareförsäljning. Detta gällde inte minst tramadol.

Mängden beslagtagen alkohol och tobak sjönk under 2022, liksom antalet beslag. En bidragande orsak tros vara att Tullverket sedan några år tillbaka särskilt har arbetat med att störa den organiserade smugglingen av alkohol, bl.a. genom att bedriva förundersökningar mot individer och nätverk som ägnat sig åt s.k. myrtrafik. Ett femtiotal sådana nätverk har hittills slagits ut efter fängelsedomar, värdeförverkande och återkrav av olika slag. När det gäller tobakssmuggling har mängden beslag sjunkit såväl för cigaretter som för övrig tobak. Flest cigarettbeslag gjordes bland flygresenärerna, och minskningen berodde delvis på att det uppstått såväl nya transportvägar som tillverkningsplatser för illegala cigaretter till följd av sanktionerna mot Ryssland.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Tabell 2.14 Beslag av vapen

Antal

	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Skjutvapen1	61	41	58	142	85	64
Start- och gasvapen2			23	50	30	23
Vapendelar2			307	247	165	120

1Fr.o.m. 2021 räknas inte hävda beslag (återlämnade vapen) in i antalet beslagtagna vapen. 2021 återlämnades 17 vapen, och 2022 återlämnades 21 vapen.

2Tidigare år har dessa produktgrupper redovisats tillsammans varför jämförelse inte går att göra.

Källa: Tullverket.

Antalet beslagtagna vapen och vapendelar sjönk jämfört med 2022. De flesta av de senaste årens beslag av vapen har Tullverket gjort främst vid husrannsakningar i samband med brottsutredningar, men 2022 påträffades färre vapen i sådana sammanhang. Samtidigt som beslagtagna vapen har minskat har beslagen av explosiva varor ökat kraftigt jämfört med föregående år. Det handlar bl.a. om s.k. bangers men även produkter som lysraketer och fyrverkerier förekommer. Majoriteten av beslagen av explosiva varor gjordes i post- och kurirflödet och i påfallande många fall där Tullverket kunde identifiera beställaren framgick att åldern på denne var under 18 år. Tullverket inrättade tillsammans med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten under året ett nationellt skjutvapencenter i syfte att minska tillgången till illegala skjutvapen. Tullverket samverkade även med brottsbekämpande myndigheter i andra länder, såväl inom som utanför EU. Bland annat har myndigheten varit aktiv i EU:s plattform för samarbete mot organiserad brottslighet, Empact (European Multidisciplinary Platform Against Criminal Threats).

Tullverkets arbete mot organiserad brottslighet har bidragit till att 21 kriminella nätverk slogs ut under 2022, vilket var ungefär samma antal som 2021. Det har dock skett en ökning av kriminella nätverk som identifierats av Tullverket. Majoriteten av nätverken kan kopplas till främst narkotikasmuggling. Antalet personer lagförda för grov brottslighet uppgick till 238, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2021.

Utmätningar minskade brottsvinsterna

Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter Kronofogdemyndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet.

Tabell 2.15 Utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott ökade kraftigt

Miljoner kronor

	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Utmätt belopp i
jourverksamheten	4,9	5,0	6,7	4,7	6,5	7,4	7,3	32,71
Utmätt belopp i
samverkansinsatser2	43,0	51,0	53,0	48,0	44,0	60,03	64,93,	108,43
Totalt utmätt belopp	47,9	56,0	59,7	52,7	50,5	67,4	72,2	141,1

1En regeländring i augusti 2022 gav Kronofogdemyndigheten ökade möjligheter att utmäta egendom på distans genom biträde av Polismyndigheten.

2Utmätt belopp i samverkansinsatser initierade inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet (Ju2015/09350/PO).

3Utmätt belopp i samverkansinsatser enligt not 2 samt belopp som utmätts i insatser som Kronofogdemyndigheten själv initierat. Dessa belopp har myndigheten följt upp fr.o.m. 2020 då myndigheten fick tillfälliga medel för att förebygga och motverka brott (prop. 2019/20:1, utg.omr. 3 avsnitt 5.4.1). Beloppet för 2021 har justerats och inkluderar i likhet med beloppen för 2020 och 2022 nu även utmätt belopp i insatser bl.a. på flygplatser och i hamnar.

Källor: Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten.

Under åren 2020–2022 har Kronofogdemyndigheten på grund av en tillfällig anslagsökning kunnat delta i fler samarbeten med andra myndigheter och utmätt tillgångar till

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

ett totalt värde om 141 miljoner kronor, vilket tillsammans med tillgångar säkrade genom kvarstad och betalningssäkring om 38 miljoner är det högsta säkerställda beloppet hittills i arbetet mot brott, 179 miljoner kronor. Den utökade möjligheten till distansutmätning innebar att det utmätta beloppet mer än fyrdubblades jämfört med 2021. Polismyndigheten har fått bättre tillgång till Kronofogdemyndighetens skulduppgifter vilket lett till ökad samverkan på fältet med utmätningar till ett värde av

30 miljoner kronor jämfört med 20,5 miljoner kronor 2021. Tullverket och Kronofogdemyndigheten har tillsammans med flera andra myndigheter genomfört insatser bl.a. på flygplatser och i hamnar och där utmätt egendom tillhörande skuldsatta med kopplingar till organiserad brottslighet.

Kronofogdemyndigheten har också stärkt och utvecklat arbetet med att förebygga och motverka brott. Inom den summariska processen har systematiken för att tidigt upptäcka bedrägeriförsök utvecklats vilket resulterat i att ogrundade ansökningar till ett värde av drygt 27,4 miljoner kronor stoppades jämfört med 10 miljoner kronor 2021. Myndigheten avslog ansökningar om skuldsanering med misstänkt koppling till organiserad brottslighet till ett värde av 1,2 miljarder kronor, jämfört med 2021 då motsvarande ansökningar till ett värde av 500 miljoner kronor avslogs. Genom nya arbetssätt har fler personer identifierats som kan komma i fråga för näringsförbud. De ansökningar som har gjorts har resulterat i 10 slutliga näringsförbud och 6 tillfälliga förbud. Samtliga som berördes av beslut om näringsförbud var män. Inom samarbetet med förvaltare för att ta fram rutiner för brottsutredningar i konkurs (RUBICON) har rutiner tagits fram för Kronofogdemyndighetens ansökningar om att styrelseledamöter ska avregistreras från Bolagsverkets register. Det kan bli aktuellt t.ex. när en företrädare agerar som bolagsmålvakt.

Skatteverket utredde fler brott med koppling till organiserad brottslighet

Antalet inkommande ärenden till Skatteverkets skattebrottsenhet minskade 2022 bl.a. för att Skatteverkets verksamheter gjorde färre brottsanmälningar. Minskningen var ca 200 brottsanmälningar jämfört med 2021. Antalet anmälningar från beskattningsverksamheten fortsatte dock att öka. Skatteverket anmälde totalt ca 420 folkbokföringsbrott under året, vilket var ca 430 färre anmälda brott jämfört med 2021. Minskningen berodde bl.a. på att systemstödet för brottsanmälan till Polismyndigheten behövde utvecklas. Antalet mängdärenden minskade till följd av att folkbokföringsbrott i stället kategoriserades om till de mer tidskrävande projektärendena. Förändringen innebar att genomsnittlig utredningstid för mängdärenden minskade till 108 dagar, vilket var fem dagar mer än 2020. Även genomsnittlig utredningstid för projektärenden minskade till 279 dagar. Det var färre brottsutredningar som avslutades, men en nedgång för ett enskilt år kan inte tolkas som nedgång i verksamhetens resultat eller kvalitet eftersom det t.ex. kan bero på att resurser lagts på att avsluta ett antal stora utredningar. Antalet avslutade ärenden med koppling till organiserad brottslighet nästan fördubblades till 118 ärenden jämfört med 2021.

Skatteverkets närvaro i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet var fortsatt hög både när det gällde nedlagd tid och antalet deltagande medarbetare. Tillsammans utvecklade myndigheterna bl.a. metoder för att i ett tidigt skede i ett företags livscykel motverka att företag används som brottsverktyg. I Polismyndighetens årliga redovisning av verksamhet som har bedrivits i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet anges att utfallet både i monetära termer och i ljuset av verksamhetens bredd var högt för Skatteverket. Beslutade höjningar av skatt inkl. skattetillägg inom ramen för insatserna var 184 miljoner kronor och fler brottsanmälningar lämnades. Folkbokföringsverksamheten hade fortsatt allt större betydelse i det gemensamma arbetet även om antalet genomförda bosättningskontroller som resulterade i beslut om ändrad folkbokföring var något

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

lägre än förra året. Under 2022 fortsatte projekt Municipal för att stärka kommuner i ett brottsförebyggande perspektiv, t.ex. för att identifiera, förebygga och vidta åtgärder för att motverka bidragsbrott, bedrägerier och oseriösa företag i upphandlingar.

Inom myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet deltog Skatteverket bl.a. i arbetet med att etablera regionala center i Göteborg och Umeå. Myndigheterna genomförde sammantaget knappt 2 600 arbetsplatskontroller. Med stöd av reglerna om personalliggare och kassaregister kontrollerade Skatteverket närmare 1 900 företag och beslutade om kontrollavgifter i över 30 procent av fallen. Kontrollerna ledde till fortsatta skatteutredningar och utredningar som berör felaktig folkbokföring.

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Riksrevisionen har granskat myndigheternas årsredovisningar och bedömt att dessa i allt väsentligt är rättvisande.

2.6.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och det belopp som Kronofogdemyndigheten har drivit in har ökat. Uppbördsförlusterna var fortsatt högre än de nivåer som var före 2020, vilket berodde på ett fåtal större ärenden.

Regeringen bedömer att ett sammantaget skattefel om ca 47 miljarder kronor för de skatteslag som Skatteverket har kunnat bedöma får anses vara begränsat. I ljuset av att det årligen betalas in över 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter tyder skattefelets storlek på att allmänhetens och företagens vilja att betala skatt är god och att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt. Regeringen bedömer att de informations- och kunskapsinsatser samt kontroller som har genomförts har bidragit till att begränsa skattefelet. Det är positivt att användningen av uppgifterna från det internationella informationsutbytet ökade och bidrar till bättre kunskap om skattefelet och rätt beslut om skatt.

Då Tullverkets metod för mätning av skattefelet inte ger något stöd för beräkning av storleken på skattefelet, har regeringen gett myndigheten i uppdrag att analysera och beskriva hur metoden för att bedöma och redovisa skattefelets storlek kan utvecklas.

2.6.2Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag

Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Folkbokföringsverksamhetens resultat var tillfredsställande och därmed bättre än vad som kunnat konstateras de senaste fem åren. Det långsiktiga arbete som Skatteverket bedriver för att förbättra folkbokföringen och dess bidrag till måluppfyllelsen börjar ge resultat men arbetet behöver fortsätta. Regelförändringar som har genomförts för att skapa ordning och reda i folkbokföringen ger Skatteverket förutsättningar att förbättra kvaliteten i verksamheten och regeringen följer utvecklingen noga.

Resultatet för Skatteverkets hantering av bouppteckningsärenden var inte tillfredsställande eftersom handläggningstiden var alltför lång och ärendebalanserna ökade. Regeringen följer de åtgärder som Skatteverket vidtar för att förbättra resultatet. De långa handläggningstiderna för betalningsföreläggande har inneburit att borgenärer

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

inte fått sina fordringar fastställda lika snabbt som tidigare år. Regeringen följer noga Kronofogdemyndighetens arbete för att förbättra resultatet.

Allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna inom utgiftsområdet har historiskt sett varit högt. Regeringens bedömning utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att förtroendet är fortsatt högt och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att behålla och stärka allmänhetens och företagens förtroende. Regeringen bedömer att myndigheternas insatser för att tillhandahålla behovsanpassad information och service till allmänhet och företag, inte minst genom digitala tjänster, har bidragit till att bibehålla förtroendet.

2.6.3Motverka brottslighet

Regeringen konstaterar att myndigheternas arbete med att motverka brottslighet har gett tillfredsställande resultat. Den kraftigt ökade samhällsnyttan i form av ökat antal beslag av narkotika har bidragit till att motverka brottslighet. Regeringen bedömer att Tullverkets förändrade arbetssätt är en bidragande orsak till effekten. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs hos Kronofogdemyndigheten visade fortsatt positivt resultat. Fler utmätningar på distans har minskat möjligheten för organiserad brottslighet att återinvestera brottsvinster i ny brottslighet. Skatteverket utredde fler brott med koppling till organiserad brottslighet och antalet anmälda folkbokföringsbrott var ca 420. Skatteverkets arbete med att upptäcka, förhindra och utreda brott har sammantaget utvecklats fördelaktigt.

Regeringen ser positivt på hur utgiftsområdets myndigheter har bidragit till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Större effekt har uppnåtts genom att myndigheterna har agerat tillsammans än vad som varit fallet om de agerat på egen hand.

2.7Politikens inriktning

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Myndigheternas insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig och motverka brottslighet är därför fortsatt viktiga. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsatt vidareutvecklas och förbättras.

2.7.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska fortsatt prioritera insatser för att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i sina respektive verksamheter. Goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för företag. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva förfogar över ska därför vara så enkla som möjligt.

Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar samhället stora inkomster vilket drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Regeringen prioriterar att stärka myndigheternas arbete med att minska de felaktiga utbetalningarna från offentliga stödsystem och motverka skattefusk. Utbetalningsmyndigheten startar sin verksamhet 2024. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten behöver anpassa sin verksamhet och bidra till att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar (utg.omr. 2 avsnitt 8.5). För att förbättra kontrollen och motverka missbruk av lönegarantin avser regeringen att genomföra

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

nödvändiga regeländringar för att flytta ansvaret att betala ut ersättning från lönegarantin till Skatteverket (utg.omr. 14 avsnitt 4.5).

2.7.2Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag

Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle där det är enkelt att göra rätt, där var och en gör rätt för sig och inte blir överskuldsatt.

En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och ger viktig kunskap i arbetet med att motverka exempelvis problem som trångboddhet. Regeringen agerar därför brett i frågan om att förbättra folkbokföringen genom folkräkning med flera åtgärder som tillsammans bidrar till bättre kunskap om företeelser och risker samt vilka personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd. Skatteverket ska arbeta vidare med att öka såväl antalet kontrollbesök som de förebyggande och kunskapshöjande insatserna. Skatteverket redovisade den 4 september 2023 regeringsuppdraget om att föreslå åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning (Fi2023/02399). Skatteverket har bl.a. föreslagit hur en lägesbild för befolkningen kan tas fram och rapporteras. Förslagen bereds i Regeringskansliet med målsättningen att åtgärder ska kunna genomföras under 2024 och 2025.

Digitala lösningar bidrar till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag bör därför anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag i första hand kan lämna uppgifter digitalt.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde understryker behovet av ett starkt civilt försvar och en stärkt krisberedskap. Skatteverket och Tullverket ska fortsatt bidra i den pågående utvecklingen av det civila försvaret och samhällets krisberedskap.

2.7.3Motverka brottslighet

Den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot det öppna samhället, rättvisa konkurrensförhållanden för företag, den enskilda människans frihet och grunderna för vår rättsstat. Det går inte att bekämpa den organiserade brottsligheten utan att knäcka gängens ekonomi. För att ytterligare öka ambitionen i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet föreslår regeringen förstärkningar till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Regeringen har därför tillsammans med myndigheterna tagit fram en gemensam målbild för att intensifiera arbetet mot den kriminella ekonomin.

För Skatteverket handlar det t.ex. om att hindra att företag används som brottsverktyg, öka skattekontrollen där riskerna för skattefel är störst samt utveckla digitala verktyg för att motverka skattebedrägerier. Tullverket har en avgörande roll i arbetet med att stoppa bl.a. narkotika och illegala skjutvapen från att föras in i landet. Myndighetens fokus på brottsförebyggande och brottsbekämpande uppgifter behöver öka. Det sker även en systematisk utförsel av stöldgods ur landet, och Tullverket har en viktig roll i att upptäcka sådan verksamhet. Kronofogdemyndighetens arbete utgör en betydelsefull länk i kedjan av de åtgärder som kan vidtas mot organiserad brottslighet. Myndighetens arbete för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet behöver öka för att förhindra finansieringen av brottslighet och se till att brottsvinsterna inte kommer kriminella till del.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

2.8Budgetförslag

2.8.11:1 Skatteverket

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

2022	Utfall	8 248 743	Anslagssparande	306 774

2023	Anslag	8 174 3621	Utgiftsprognos	8 499 526
2024	Förslag	8 586 863

2025	Beräknat	8 912 8732
2026	Beräknat	9 051 7093

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 8 606 998 tkr i 2024 års prisnivå.

3Motsvarar 8 532 997 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	8 199 362	8 199 362	8 199 362
Pris- och löneomräkning2	259 955	560 582	774 189
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	127 546	152 929	78 158

varav BP243	19 196	39 696	36 196
– Förändrat ansvar för utbetalning av statlig lönegaranti		20 200	20 200

–Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig

revision	-3 227	-3 227	-3 227

– Motverka och förebygga brottslighet	100 000	100 000	100 000

– Kompensation förhöjt grundavdrag	7 000

– Inrättande av Utbetalningsmyndigheten	6 000	11 000	7 500

– Ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet	-4 900	-2 600	-2 600

– Generell besparing i statsförvaltningen	-85 677	-85 677	-85 677

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	8 586 863	8 912 873	9 051 709

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

För att ytterligare öka ambitionen i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet föreslår regeringen att anslaget ökas med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2024.

Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 7 miljoner kronor tillfälligt 2024 för Skatteverkets kostnader för att hantera den kompensation som bör utgå till personer

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12).

Regeringen avser att genomföra nödvändiga regeländringar för att flytta ansvaret att betala ut ersättning från lönegarantin till Skatteverket (utg.omr.14 avsnitt 4.5). Anslaget föreslås därför ökas med 20,2 miljoner kronor fr.o.m. 2025. Förslaget finansieras delvis genom att anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv beräknas minskas (utg.omr. 14 avsnitt 3.7).

Med anledning av att Utbetalningsmyndigheten startar sin verksamhet 2024 föreslår regeringen att anslaget ökas med 6 miljoner kronor 2024. Anslaget beräknas ökas med 11 miljoner kronor 2025 och 7,5 miljoner kronor 2026. Från och med 2027 beräknas anslaget ökas med 6 miljoner kronor.

Anslaget minskas med 86 miljoner kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4). För att finansiera Transportstyrelsens kostnader med anledning av förslaget om ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet minskas anslaget med 4,9 miljoner kronor 2024 (utg. omr. 22 avsnitt 3.5). Anslaget beräknas minskas med 2,6 miljoner kronor 2025–2029. Från och med 2030 beräknas anslaget minskas med 1 miljon kronor.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I budgetpropositionen för 2023 ökades anslaget för förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Anslaget ökas planenligt med 95 miljoner kronor 2024 så att satsningen totalt omfattar 170 miljoner kronor. Satsningen beräknas till 170 miljoner kronor även 2025 och 95 miljoner kronor 2026. För att finansiera Skatteverkets kostnader med anledning av utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och kommande förslag om ny förverkandelagstiftning ökas anslaget planenligt med 9,15 miljoner kronor fr.o.m. 2024.

I budgetpropositionen för 2021 minskades anslaget för att finansiera förvaltningsgemensam digital infrastruktur. I enlighet med vad som då beräknades återförs 4,2 miljoner kronor fr.o.m. 2024 till anslaget.

Regeringen föreslår att 8 586 863 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 8 912 873 000 kronor respektive

9 051 709 000 kronor.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.18 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skatteverket

Tusental kronor

	Ack resultat	Resultat år	Verksamhetens	Kostnader som	Resultat år	Ack. Resultat
Verksamhet	t.o.m. 2022	2023	intäkter 2023	ska täckas 2023	2024	utgående 2023
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten

Offentligrättslig verksamhet

Meddelat förhandsbesked och
låneförbud	0	0	300	300	0	0

Äktenskapsregistret	0	0	5 700	5 700	0	0

Europeiskt arvsintyg	0	0	650	650	0	0
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Offentligrättslig verksamhet

Namnärenden	1 730	0	18 000	18 000	0	1 730
Uppdragsverksamhet

Summa uppdragsverksamhet1	55 560	36 555	765 447	789 633	-24 186	67 929

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera en bestämd del av verksamheten

Offentligrättslig verksamhet

Uppdragsverksamhet

Summa uppdragsverksamhet

1Avser administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet, ersättning från Kronofogdemyndigheten för Källa: Skatteverket.

2.8.21:2 Tullverket

Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket

Tusental kronor

2022	Utfall	2 469 344	Anslagssparande	76 006

2023	Anslag	2 588 6701	Utgiftsprognos	2 631 785
2024	Förslag	2 874 961

2025	Beräknat	2 987 7092
2026	Beräknat	3 063 0213

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 876 157 tkr i 2024 års prisnivå.

3Motsvarar 2 876 157 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:2 Tullverket

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	2 588 670	2 588 670	2 588 670
Pris- och löneomräkning2	88 215	192 038	262 132
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	198 076	207 001	212 219
varav BP243	70 547	274 547	274 547
– Justering av anslag till följd av slopad avgift
för årlig revision	-1 409	-1 409	-1 409
– Motverka och förebygga brottslighet	100 000	304 000	304 000
– Generell besparing i statsförvaltningen	-28 044	-28 044	-28 044
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	2 874 961	2 987 709	3 063 021

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

För att ytterligare öka ambitionen i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet föreslår regeringen att anslaget ökas med 100 miljoner kronor 2024. Anslaget beräknas ökas med 304 miljoner kronor 2025–2028. Från och med 2029 beräknas anslaget ökas med 204 miljoner kronor.

Anslaget minskas med 28 miljoner kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I budgetpropositionen för 2023 föreslogs att anslaget skulle ökas med anledning av ny lagstiftning om utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel. Anslaget ökas planenligt med 65 miljoner kronor fr.o.m. 2024. Vidare ökas anslaget planenligt med 105 miljoner kronor fr.o.m. 2024 för förstärkning av myndighetens operativa verksamhet, it-utveckling och arbete mot avfallsbrottslighet.

Anslaget ökas planenligt med 200 miljoner kronor 2024 enligt riksdagens beslut den 22 november 2021 för att förstärka myndighetens brottsbekämpande arbete.

Regeringen föreslår att 2 874 961 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 2 987 709 000 kronor respektive

3 063 021 000 kronor.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.21 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Tullverket

Tusental kronor

	Ack resultat	Resultat år	Verksamhetens	Kostnader som	Resultat år	Ack. Resultat
Verksamhet	t.o.m. 2022	2023	intäkter 2023	ska täckas 2023	2024	utgående 2023
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten

Offentligrättslig verksamhet

Dröjsmålsränta	73 621	420	420	0	420	74 461
Avgift för tullkontroll eller annan
tillämpning av tullagen	33	25	35	0	35	93

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Uppdragsverksamhet

Summa uppdragsverksamhet	0	0	0	0	0	0

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera en bestämd del av verksamheten

Uppdragsverksamhet

Tabell 2.22 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

2022	Utfall	2 122 574	Anslagssparande	60 171

2023	Anslag	2 135 2591	Utgiftsprognos	2 180 241
2024	Förslag	2 192 533

2025	Beräknat	2 320 2202
2026	Beräknat	2 363 8653

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 223 681 tkr i 2024 års prisnivå.

3Motsvarar 2 207 340 tkr i 2024 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.23 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:3

Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231	2 135 259	2 135 259	2 135 259
Pris- och löneomräkning2	84 504	180 873	241 910
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	-27 230	4 088	-13 304
varav BP243	45 594	78 094	60 594
– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig
revision	-1 437	-1 437	-1 437
– Motverka och förebygga brottslighet	67 500	100 000	82 500

– Inrättande av Utbetalningsmyndigheten	1 000	1 000	1 000

– Generell besparing i statsförvaltningen	-21 469	-21 469	-21 469
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 192 533	2 320 220	2 363 865

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

För att ytterligare öka ambitionen i det brottsmotverkande och brottsförebyggande arbetet föreslår regeringen att anslaget ökas med 67,5 miljoner kronor 2024. Anslaget beräknas ökas med 100 miljoner kronor 2025 och beräknas ökas med 82,5 miljoner fr.o.m. 2026.

Regeringen föreslår att anslaget ökas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2024 med anledning av att Utbetalningsmyndigheten startar sin verksamhet 2024.

Anslaget minskas med 21 miljoner kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I budgetpropositionen för 2021 ökades anslaget tillfälligt dels för att digitalisera delar av Kronofogdemyndighetens verksamhet, dels för förväntat ökat ärendeinflöde till följd av sjukdomen covid-19. Anslaget minskas planenligt med 70 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att 2 192 533 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 2 320 220 000 kronor respektive 2 363 865 000 kronor.

Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 3

Tabell 2.24 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

	Ack resultat	Resultat år	Verksamhetens	Kostnader som	Resultat år	Ack. Resultat
Verksamhet	t.o.m. 2022	2023	intäkter 2023	ska täckas 2023	2024	utgående 2023

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten

Offentligrättslig verksamhet

Kronofogdemyndighetens avgifter	-6 706	0	1 770 295	1 770 295	0	-6 706

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Uppdragsverksamhet

Summa uppdragsverksamhet1	1 304	-2 818	16 463	14 577	1 886	372

1Avser administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet samt tjänsteexport. Källa: Kronofogdemyndigheten.

2.8.41:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957

Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957

Tusental kronor

2022	Utfall	Anslagssparande

2023	Anslag	01 Utgiftsprognos
2024	Förslag	3 200 000
2025	Beräknat	0

2026	Beräknat	0

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för bidrag till personer födda 1957 avseende kompensation för förhöjt grundavdrag 2023.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.26 Förändringar av anslagsnivån 2024–2026 för 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957

Tusental kronor

	2024	2025	2026
Anvisat 20231
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer	3 200 000

varav BP24	3 200 000

– Kompensation förhöjt grundavdrag	3 200 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	3 200 000	0	0

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen aviserar i denna budgetproposition att en kompensation bör ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12). Kompensationen bör i möjligaste mån motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget och betalas ut via skattekontot under 2024.

Regeringen föreslår att 3 200 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 för 2024.

Prissättningsbesked och särskilt

uppskattningsvärde på fastighet