Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Regeringens proposition 2023/24:141

Avtal om försvarssamarbete med Amerikas	Prop.
förenta stater	2023/24:141

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 maj 2024

Ulf Kristersson

Pål Jonson (Försvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCA- avtal). DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar tidigare statusavtal som både Sverige och USA är parter till. Avtalet förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Med hänsyn till DCA-avtalets betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är det vidare att betrakta som en överenskommelse av större vikt. Av båda dessa skäl krävs riksdagens godkännande innan avtalet kan träda i kraft.

I propositionen föreslås en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Vidare föreslås lag- ändringar om bl.a. privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan.

I propositionen föreslås även vissa lagändringar som inte enbart är tillämpliga i förhållande till USA. Dessa förslag syftar till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd.

Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2023/24:141 Innehållsförteckning
1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................	6
2	Lagtext ..............................................................................................	7

		2.1	Förslag till lag om straffrättsliga förfaranden inom
			försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater................	7
		2.2	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.........	9
		2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om
			immunitet och privilegier i vissa fall................................	12
		2.4	Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen
			(1991:481) ........................................................................	13
		2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om
			utländska filialer m.m.......................................................	14
		2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
			krigsmateriel.....................................................................	15
		2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om
			tullfrihet m.m....................................................................	17
		2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
			skatt på energi...................................................................	18
		2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om
			allmän löneavgift..............................................................	20
		2.10	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen
			(2000:980) ........................................................................	21
		2.11	Förslag till lag om ändring i fordonslagen
			(2002:574) ........................................................................	23
		2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om
			skadeståndsansvar vid internationellt militärt
			samarbete och internationell krishantering.......................	24
		2.13	Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305) ......	25
		2.14	Förslag till lag om ändring i luftfartslagen
			(2010:500) ........................................................................	27
		2.15	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen
			(2011:1244) ......................................................................	28
		2.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om
			skatt på kemikalier i viss elektronik .................................	31
		2.17	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om
			skatt på vissa nikotinhaltiga produkter .............................	33
		2.18	Förslag till lag om ändring i lagen (2019:370) om
			fordons registrering och användning ................................	34
		2.19	Förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om
			operativt militärt stöd .......................................................	36
		2.20	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om
			tobaksskatt........................................................................	39
		2.21	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om
			alkoholskatt ......................................................................	40
		2.22	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
			(2023:200) ........................................................................	41
	3	Ärendet och dess beredning ............................................................		50
2	4	Natorelaterade statusavtal ...............................................................		50

	4.1	Allmänt om statusavtal ....................................................		50
	4.2	Natorelaterade statusavtal som Sverige har ingått ...........		51
		4.2.1	PFF SOFA ......................................................	51
		4.2.2	Värdlandsstödsavtalet .....................................	52
	4.3	Nato SOFA ......................................................................		52
5	DCA-avtalet ...................................................................................			53
	5.1	Allmänt om avtalet ..........................................................		53
	5.2	Jämförelse mellan DCA-avtalet och gällande avtal.........		53
		5.2.1	De enskilda bestämmelserna...........................	55
6	Godkännande av DCA-avtalet .......................................................			67
7	Behovet av lagändringar ................................................................			69
	7.1	Allmänt............................................................................		69
		7.1.1	Lagstiftningsmetod .........................................	69
		7.1.2	Generella utgångspunkter ...............................	71
	7.2	Överväganden och förslag ...............................................		75
		7.2.1	Tillträde ..........................................................	75
		7.2.2	Militär luftfart .................................................	81
		7.2.3	Pass, visering, uppehålls- och
			arbetstillstånd..................................................	84
		7.2.4	Folkbokföring .................................................	86
		7.2.5	Straffrättslig jurisdiktion och frågor om
			frihetsberövande .............................................	89
		7.2.6	Upprätthållande av ordning och säkerhet .....	103
		7.2.7	Indirekt beskattning ......................................	115
		7.2.8	Tull- och skattefrihet vid import och
			export............................................................	129
		7.2.9	Officiell amerikansk information och post
			ska ha immunitet...........................................	136
		7.2.10	Direkt beskattning ........................................	137
		7.2.11	Social trygghet..............................................	140
		7.2.12	Skatte- och avgiftsfrågor för lokala
			civilanställda.................................................	144
		7.2.13	Civilrättsliga anspråk ....................................	149
		7.2.14	Hälso- och sjukvård ......................................	152
		7.2.15	Reglerade yrken............................................	158
		7.2.16	Viss amerikansk militärledd verksamhet i
			Sverige ska undantas från svenska regler
			om tillstånd och tillsyn .................................	160
		7.2.17	Införsel, utförsel och lagring av
			försvarsmateriel och förnödenheter ..............	169
		7.2.18	Körkort och andra förartillstånd ...................	175
		7.2.19	Fordonsregistrering och löpande kontroll.....	176
		7.2.20	Frågor om villkor för anställning..................	179
		7.2.21	Upphandling .................................................	182
		7.2.22	Miljö, folkhälsa och säkerhet........................	184
		7.2.23	Radiosändningar och tillgång till
			radiofrekvenser .............................................	186
		7.2.24	Överenskomna anläggningar och områden...	188
8	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			189

Prop. 2023/24:141

9	Konsekvenser................................................................................		189
10	Författningskommentar.................................................................		196
	10.1	Förslaget till lag om straffrättsliga förfaranden inom
		försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater............	196
	10.2	Förslaget till lag om ändring i
		socialförsäkringsbalken ..................................................	199

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall..............................

201

10.4Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen

(1991:481) ......................................................................

205

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m.....................................................

206

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel...................................................................

207

10.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m..................................................................

207

10.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi.................................................................

208

10.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om

allmän löneavgift............................................................

210

10.10Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen

(2000:980) ......................................................................

210

10.11Förslaget till lag om ändring i fordonslagen

(2002:574) ......................................................................

212

10.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1006) om

	skadeståndsansvar vid internationellt militärt
	samarbete och internationell krishantering.....................	213
10.13	Förslaget till lag om ändring i skyddslagen
	(2010:305) ......................................................................	213

10.14Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen

(2010:500) ......................................................................

214

10.15Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ....................................................................

215

10.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om

skatt på kemikalier i viss elektronik ...............................

218

10.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:696) om

skatt på vissa nikotinhaltiga produkter ...........................

220

10.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:370) om

fordons registrering och användning ..............................

222

10.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:782) om

operativt militärt stöd .....................................................

223

10.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:155) om

tobaksskatt......................................................................

227

10.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:156) om

alkoholskatt ....................................................................

229

10.22Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

	(2023:200) ......................................................................	231
Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian Avtal om
	försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (Ds
	2024:2) ...........................................................................	243

Bilaga 2	Promemorians lagförslag...............................................	246	Prop. 2023/24:141
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ..............................	287
Bilaga 4	Avtal om försvarssamarbete mellan Konungariket
	Sveriges regering och Amerikas förenta staters
	regering .........................................................................	288
Bilaga 5	Agreement on Defense Cooperation between the
	Government of the Kingdom of Sweden and the
	Government of the United States of America
Bilaga 6	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	365
Bilaga 7	Lagrådets yttrande .........................................................	406
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 maj 2024 ..........		419

Prop. 2023/24:141 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i social- försäkringsbalken.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i social- avgiftslagen (2000:980).

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574).

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305).

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatte- förfarandelagen (2011:1244).

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:370) om fordons registrering och användning.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt.

22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt.

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdes-

6	skattelagen (2023:200).

2	Lagtext	Prop. 2023/24:141

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som genomför delar av artiklarna 12 och 13 i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

2 § Om en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem berövas friheten efter beslut av en domstol eller myndighet ska den som ansvarar för verkställigheten av beslutet utan dröjsmål underrätta de amerikanska försvarsmyndigheterna om frihetsberövandet.

3 § En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är anhållen eller häktad ska på begäran av en amerikansk försvarsmyndighet placeras i en sådan myndighets förvar till dess att det straffrättsliga förfarandet vid den svenska myndigheten eller domstolen har avslutats.

En anhörig till en medlem av en amerikansk styrka, som är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig, får dock inte placeras i amerikansk försvarsmyndighets förvar utan att han eller hon samtycker till det.

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av en sådan begäran som avses i första stycket.

4 § För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem är tilltalad ska få avgöras utan huvud- förhandling krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det.

För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem ska få avgöras i den tilltalades utevaro krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken i övrigt är uppfyllda,

1.att den tilltalade samtycker till det, eller

2.att den tilltalade inte har inställt sig till huvudförhandlingen efter att ha delgetts kallelse därtill och, när det gäller en medlem av en amerikansk styrka, olovligen har avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

5 § En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som döms till fängelse får endast placeras i en kriminalvårds- anstalt som Sverige och Amerikas förenta stater har kommit överens om.

Prop. 2023/24:141 6 § De amerikanska försvarsmyndigheterna har rätt att, under de förutsättningar som anges i häkteslagen (2010:611), besöka en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är gripen, anhållen eller häktad.

De amerikanska försvarsmyndigheterna har också rätt att, under de förutsättningar som anges i fängelselagen (2010:610), besöka en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är intagen i kriminalvårdsanstalt.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.2	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2023/24:141
	socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 6 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 5 a §, 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 §, och närmast före 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

5 a §

Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Nato- högkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte anses vara bosatt här i landet.

Första stycket gäller inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en sådan militär styrka som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, om han eller hon är svensk medborgare.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska anses vara bosatt i Sverige endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

6 kap.

5 §

Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till

en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om

Prop. 2023/24:141

immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

25 kap.

Ersättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter

15 §1

Som inkomst av annat förvärvs- arbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som den försäkrade får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisa- tion som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

59 kap.

Ersättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter

21 §2

1Tidigare 25 kap. 15 § upphävd genom 2012:834.

2Tidigare 59 kap. 21 § upphävd genom 2012:834.

mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661)
	om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall1 ska införas en ny paragraf, 10 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	10 §
	För	en	amerikansk			styrka,
	styrkans personal och personalens
	anhöriga som befinner sig i Sverige
	inom ramen			för	avtalet		den
	5 december 2023 mellan Sverige
	och Amerikas förenta stater om
	försvarssamarbete,				ska immunitet
	och privilegier gälla i fråga om
	1. avgifter och skatter vid bruk av
	fordon i vägtrafik, luftfartyg och
	fartyg,
	2. import		till	och export			från
	Sverige,
	3. mervärdesskatt				och	punkt-
	skatter på förvärv av varor och
	tjänster i Sverige,
	4. direkta skatter,
	5. skatteavdrag,				uppgift		om
	skatteavdrag		och kontrolluppgift,
	och
	6. officiell information och post.
	Första	stycket			gäller	också
	leverantörer		till	den amerikanska
	styrkan i fråga om verksamhet inom
	ramen för avtalet.
	Immuniteten			och	privilegierna
	för den amerikanska styrkan enligt
	första stycket omfattar även de som
	inom ramen för avtalet inrättar
	militära	serviceverksamheter					och
	utländska		organisationer				som
	bedriver sådana verksamheter.
	Immuniteten			och	privilegierna
	enligt första, andra och tredje
	styckena gäller i den utsträckning
	som anges i avtalet.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

12	1 Lagen omtryckt 1994:717.

Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket eller är en sådan leverantör till styrkan som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.


2.4	Förslag till lag om ändring i		Prop. 2023/24:141
	folkbokföringslagen (1991:481)
Härigenom föreskrivs att 5 a § folkbokföringslagen (1991:481) ska ha
följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2023/24:133		Föreslagen lydelse

5 a §

Den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller ett Natohögkvarter och omfattas av 7 eller 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.


Prop. 2023/24:141 2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)
	om utländska filialer m.m.
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2 §1

Ett utländskt företag ska bedriva sin näringsverksamhet i Sverige genom

1.ett avdelningskontor med självständig förvaltning (filial),

2.ett svenskt dotterföretag, eller

3.en agentur med verksamhet i Sverige.

Första stycket gäller inte om näringsverksamheten omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet för varor och tjänster i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller motsvarande bestämmelser i

avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
För	näringsverksamhet		som	För	näringsverksamhet			som
bedrivs i Sverige av svenska eller				bedrivs i Sverige av svenska eller
utländska medborgare som är				utländska medborgare			som	är
bosatta utanför EES ska det finnas				bosatta utanför EES ska det finnas
en i Sverige bosatt föreståndare				en i Sverige bosatt föreståndare
med ansvar för den här bedrivna				med ansvar för den verksamhet som
verksamheten.				bedrivs här.
				Första och tredje styckena gäller
				inte sådana utländska leverantörer
				som	tillhandahåller	varor		och
				tjänster till en amerikansk styrka
				inom	ramen för	avtalet		den
				5 december 2023 mellan Sverige
				och Amerikas förenta stater om
				försvarssamarbete.
Bestämmelser		om att	sådana	Bestämmelser om att kraven i
krav som föreskrivs i första stycket				första stycket i vissa fall inte gäller
i vissa fall inte gäller om				om näringsverksamheten			bedrivs
näringsverksamheten bedrivs av en				av en försäkringsgivare från USA
försäkringsgivare från USA finns i				finns i det bilaterala avtalet mellan
det	bilaterala	avtalet	mellan	Europeiska unionen och Amerikas
Europeiska unionen och Amerikas				förenta stater om tillsynsregler för
förenta stater om tillsynsregler för				försäkring och återförsäkring (EUT
försäkring och återförsäkring (EUT				L 258, 6.10.2017, s. 4–21).
L 258, 6.10.2017, s. 4–21).

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

14	1 Senaste lydelse 2020:406.

2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) Prop. 2023/24:141
	om krigsmateriel
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel1 ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

6 §2

Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd likställs med utförsel en överföring till utlandet genom

telekommunikation eller på annat liknande sätt.
Regeringen			får	meddela		Regeringen			får	meddela
föreskrifter	om		undantag		från	föreskrifter	om		undantag		från
kravet på tillstånd enligt första						kravet på tillstånd enligt första
stycket, när det gäller utförsel av						stycket, när det gäller utförsel av
krigsmateriel		ur	landet		eller	krigsmateriel		ur	landet		eller
lämnande	av	tekniskt		bistånd		lämnande	av	tekniskt		bistånd
utanför landet till ett annat land						utanför landet till ett annat land
inom EES						inom EES eller Amerikas förenta
						stater

1.om det är fråga om transitering,

2.om den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,

3.om det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,

4.om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES- länder,

5.om utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och

6.om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av

1.skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket,

2.skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,

3. skjutvapen som förts in i	3. skjutvapen som förts in i
landet för åtgärd som avses i 2,	landet för åtgärd som avses i 2, och

1Lagen omtryckt 1997:689.

2 Senaste lydelse 2011:849.

Prop. 2023/24:141 4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) Prop. 2023/24:141
	om tullfrihet m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

4 §1

Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt vad som följer av 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för

1.varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en främmande stats militära styrka eller dess personal, och

2.varor som deklareras för övergång till fri omsättning för ett Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid ett sådant högkvarter.

Tredje stycket gäller för styrkor, personal och Natohögkvarter som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tullfrihet som avses i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2022:1002.

Prop. 2023/24:141 2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
	om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska införas en ny paragraf, 7 kap. 6 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

6 §1

En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på bränsle som har levererats inom Sverige av upplagshavaren eller lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2. bränslet ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära service- verksamheter.

En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får även göra avdrag för skatt på bränsle som har förbrukats av denne för fullgörande av uppgifter som är nödvändiga för att leverera en annan vara eller tjänst till väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater.

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av bränslet,

2. ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skatte- frihet är uppfyllda, och

3. det, i de fall som avses i första stycket, av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

18	1 Tidigare 7 kap. 6 § upphävd genom 2022:166.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i tredje stycket 2.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2023/24:141


Prop. 2023/24:141 2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920)
	om allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2 §1

Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgifts- lagen.

I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning som avses i 3 kap. 6 § socialavgifts- lagen.

Första stycket gäller inte den som bara ska betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

20	1 Senaste lydelse 2015:472.

2.10	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen Prop. 2023/24:141
	(2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980)

dels att 1 kap. 9 § och rubriken närmast före 1 kap. 9 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 §, och närmast före 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
Diplomater	Diplomater m.fl.

9 §

Arbete som utförs av en person som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons personliga tjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, anses som arbete i Sverige endast i den utsträckning det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

2 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

8§1

Arbetsgivaravgifter ska inte

betalas av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär service- verksamhet som regleras i avtalet

1 Tidigare 2 kap. 8 § upphävd genom 2012:831.

Prop. 2023/24:141	den	5 december 2023	mellan
	Sverige och Amerikas		förenta
	stater	om försvarssamarbete, om

mottagaren av ersättningen är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

3 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

6 §2

En ersättning för arbete som utförts åt en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som

driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete är avgiftspliktig, om den ska tas upp i inkomstslaget tjänst och om det enligt 2 kap. 8 § inte ska betalas arbetsgivaravgifter på ersättningen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

22	2 Tidigare 3 kap. 6 § upphävd genom 2012:831.

2.11	Förslag till lag om ändring i fordonslagen		Prop. 2023/24:141
	(2002:574)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1kap. 2 §

Lagen gäller inte

1.fordon som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål,

2.motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släpfordon som har kopplats till något sådant fordon,

3. fordon		som	används	3. fordon		som	används
uteslutande	inom		inhägnade	uteslutande	inom		inhägnade
järnvägs-	eller	industriområden		järnvägs-	eller	industriområden
eller inom inhägnade tävlings-				eller inom inhägnade tävlings-
områden	eller	andra	liknande	områden	eller	andra	liknande
inhägnade områden, eller				inhägnade områden,
4. lekfordon.				4. lekfordon, eller

5.fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av en sådan styrka, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan och som finns i landet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2023/24:141

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2023/24:133

Föreslagen lydelse

2 §

Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet deltar i samarbete i Sverige enligt 1 § efter inbjudan av en svensk myndighet, och särskilda bestämmelser gäller för personens skadeståndsskyldighet enligt en internationell överenskommelse, ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med personens tjänsteutövning under vistelsen och för vilken personen annars skulle ha varit skadestånds- skyldig enligt svensk lag. Staten ska dock inte ersätta skada som uppkommer hos en sådan utländsk person.

Om en utländsk fysisk eller juridisk person deltar i samarbete i Sverige enligt 1 § och särskilda bestämmelser gäller för personens skadeståndsskyldighet enligt en internationell överenskommelse, ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med personens tjänsteutövning under vistelsen och för vilken personen annars skulle ha varit skadestånds- skyldig enligt svensk lag. Staten ska dock inte ersätta skada som uppkommer hos en sådan utländsk person.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.13	Förslag till lag om ändring i skyddslagen		Prop. 2023/24:141
	(2010:305)
Härigenom föreskrivs att 5 och 9 §§ skyddslagen (2010:305) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

5 §1

Följande byggnader, andra anläggningar, områden och objekt får också beslutas vara skyddsobjekt:

1.byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut,

2.områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök eller områden där oförutsedda följder av sådan verksamhet kan inträffa,

3.områden där Försvarsmakten har satts in för att hindra en kränkning av Sveriges territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot landet,

4.områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål,

5.områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd,

6.områden där en utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet enligt lagen (2020:782) om operativt militärt stöd,

7. vattenområden	av		särskild	7. områden		där	en amerikansk
betydelse för det militära försvaret,				styrka bedriver militär verksamhet
och				inom	ramen	för	avtalet			den
8. objekten militära		fartyg och		5 december 2023 mellan					Sverige
luftfartyg, fordon	som	tillverkats		och Amerikas förenta stater om
särskilt för militära ändamål och				försvarssamarbete,
militära fordonstransporter av stora				8. vattenområden			av		särskild
mängder vapen, ammunition och				betydelse för det militära försvaret,
sprängämnen eller	andra		sådana	och
särskilt skyddsvärda transporter.				9. objekten		militära		fartyg		och
				luftfartyg, fordon			som	tillverkats
				särskilt för militära ändamål och
				militära fordonstransporter av stora
				mängder vapen, ammunition						och
				sprängämnen		eller	andra		sådana
				särskilt	skyddsvärda			transporter,

inklusive utländska sådana objekt

och transporter inom ramen	för
1 Senaste lydelse 2022:431.	25

Prop. 2023/24:141

internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

9 §2

För bevakning av ett skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas.

Den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman benämns

skyddsvakt.
I lagen (2020:782) om operativt		I lagen (2020:782) om operativt
militärt stöd	finns bestämmelser	militärt stöd finns bestämmelser
om att finsk militär personal i vissa		om att finsk och amerikansk militär
fall får anlitas för bevakning av		personal i vissa fall får anlitas för
skyddsobjekt.	Sådan personal	bevakning av skyddsobjekt. Sådan
benämns inte skyddsvakt.		personal benämns inte skyddsvakt.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2Senaste lydelse 2022:431.

2.14	Förslag till lag om ändring i luftfartslagen		Prop. 2023/24:141
	(2010:500)
Härigenom föreskrivs att 14 kap. 5 och 10 §§ luftfartslagen (2010:500) ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

14kap. 5 §1

Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer			får	som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter, eller i ett				meddela föreskrifter, eller i ett
enskilt fall besluta, om				enskilt fall besluta, om utländsk
1) utländsk	militär	luftfarts		militär luftfart i Sverige.
övningar i Sverige, och
2) utländsk	militär	luftfarts
verksamhet	i Sverige	när	stöd

lämnas enligt lagen (2020:782) om operativt militärt stöd.

10 §2

Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 eller 6 § får överlämna en förvaltningsuppgift som följer av regeringens eller myndighetens föreskrifter och som gäller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller trafik till någon annan även om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

Regeringen får även meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 § får över- lämna en förvaltningsuppgift som gäller flygstridsledning till en behörig myndighet i Nato eller i en stat som är medlem i Nato även om uppgiften innefattar myndighets- utövning.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

1	Senaste lydelse 2022:432.	27
2	Senaste lydelse 2013:818.	27

Prop. 2023/24:141 2.15	Förslag till lag om ändring i
	skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 och 2 §§, 31 kap. 25 § och 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §1

Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av

a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag,

4.den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till

a)avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller

b)återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma

lag,

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen,

6. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhandahåller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

7. den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap.

27–31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen,

8. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,

9. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats,

	10. den som betalar ut ersättning	10. den som betalar ut ersättning
	som är underlag för statlig	som är underlag för statlig
	ålderspensionsavgift enligt lagen	ålderspensionsavgift		enligt lagen
	(1998:676) om statlig ålders-	(1998:676) om statlig ålders-
	pensionsavgift, och	pensionsavgift,
	11. en koncernenhet som avses i	11. en koncernenhet som avses i
	1 kap. 3 § lagen (2023:875) om	1 kap. 3 § lagen (2023:875) om
	tilläggsskatt.	tilläggsskatt, och
		12. den som är skyldig att betala
		egenavgifter	för	avgiftspliktig
		inkomst som	avses	i 3 kap. 6 §
		socialavgiftslagen (2000:980).
28	1 Senaste lydelse 2023:880.

Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt Prop. 2023/24:141

5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. Andra stycket gäller inte för en koncernenhet.

2 §2

Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan närings- verksamheten påbörjas eller övertas.

Den som driver flera verksamheter som medför skyldighet att betala mervärdesskatt eller rätt till avdrag för eller återbetalning av mervärdesskatt ska göra en anmälan för varje verksamhet.

En sådan mottagare av ersättning som avses i 5 kap. 5 § ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att avtalet ingicks.

Den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980) ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att anställningsavtalet ingicks.

31kap.

25 §3

Om ett avtal som avses i 2 kap. 7 § andra stycket socialavgiftslagen (2000:980) har träffats om att arbetsgivaravgifter ska betalas på en viss

ersättning, ska den som får ersättningen lämna uppgift om detta.
	Om ersättning getts ut och
	egenavgifter	enligt	3 kap.	6 §
	socialavgiftslagen ska		betalas	på
	ersättningen, ska den som mottagit
	ersättningen	lämna	uppgift	om
	detta.
Lydelse enligt prop. 2023/24:137	Föreslagen lydelse

64kap. 6 §

Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Detta gäller dock inte om någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt är tillämplig på förvärvet:

–9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2	Senaste lydelse 2023:208.	29
3	Senaste lydelse 2012:835.	29

Prop. 2023/24:141			– 14 b § lagen (2016:1067) om
			skatt på kemikalier i viss elektronik,
	– 15 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,
	– 12 kap. 10	§ lagen (2022:155) om tobaksskatt,
	– 12 kap. 10	§ lagen (2022:156) om alkoholskatt, eller
	– 14 kap. 59–67 a §§ mervärdes-		– 14 kap. 59–67 c §§ mervärdes-
	skattelagen (2023:200).		skattelagen (2023:200).

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) Prop. 2023/24:141
	om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska införas två nya paragrafer, 14 a och 14 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 a §

För en godkänd lagerhållare inträder inte skattskyldighet för en skattepliktig vara som har levererats inom Sverige av lager- hållaren, om

1.leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2.varan ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära service- verksamheter.

Undantag gäller endast om

1.skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varan,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skatte- frihet är uppfyllda, och

3.det av fakturan framgår att leveransen är undantagen skatt på kemikalier i viss elektronik.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

Prop. 2023/24:141	14 b §
	Skatteverket			ska	efter		ansökan
	besluta om återbetalning av skatt
	på varor som har förvärvats av
	1. en	utländsk beskickning, ett
	karriärkonsulat i Sverige eller en
	sådan internationell					organisation
	som avses i lagen (1976:661) om
	immunitet och privilegier i vissa
	fall,
	2. en medlem av den diplomat-
	iska personalen vid en utländsk
	beskickning i Sverige eller en
	karriärkonsul			vid	ett utländskt
	konsulat i Sverige, under förut-
	sättning	att		medlemmen				eller
	karriärkonsuln			inte		är	svensk
	medborgare		eller		stadigvarande
	bosatt i Sverige, eller
	3. väpnade styrkor som tillhör ett
	annat EU-land, för styrkornas eget
	bruk, för civilpersonal som följer
	med dem eller för mässar och
	marketenterier,			om dessa			styrkor
	deltar i en försvarsinsats för att
	genomföra		en	unionsverksamhet
	inom ramen för den gemensamma
	säkerhets- och försvarspolitiken.
	Medlemsstaters				ombud		vid en
	internationell			organisation				med
	säte i Sverige och personal hos en
	sådan	organisation				har		efter
	ansökan	rätt		till	återbetalning
	enligt första stycket, om Sverige
	har träffat		överenskommelse					med
	en annan stat eller med en
	mellanfolklig			organisation				om
	detta.
	Vid återbetalning av skatt enligt
	denna paragraf eller					64 kap. 6 §
	skatteförfarandelagen (2011:1244)
	ska de belopp som följer av 7 a och

7 b §§ vid tidpunkten för förvärvet av varan tillämpas om det inte kan visas att skatt har betalats för varan med högre belopp.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.17	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:696)		Prop. 2023/24:141
	om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2018:696) om skatt på vissa
nikotinhaltiga produkter ska införas en ny paragraf, 13 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

13 a §

En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på e-vätskor

eller andra nikotinhaltiga produkter som har levererats inom Sverige av lagerhållaren, om

1.leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2.varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära service- verksamheter.

Avdrag får endast göras om

1.skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skatte- frihet är uppfyllda, och

3.det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.


Prop. 2023/24:141 2.18	Förslag till lag om ändring i lagen (2019:370)
	om fordons registrering och användning
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2019:370) om fordons registrering och
användning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

6 §

Bestämmelserna i 5 § gäller inte i fråga om

1.fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs-, eller industriområden, inhägnade tävlingsområden eller andra liknande inhägnade områden,

2.släpvagnar som dras av traktorer, motorredskap klass II eller sådana tunga terrängvagnar som är konstruerade för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen, om fordonen i det enskilda fallet används endast på motsvarande sätt som en traktor skatteklass II,

3.fordon som används kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan enligt 4 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) för registreringsbesiktning eller, i fråga om fordon som har förts in i Sverige för testkörning enligt 16 § första stycket 4, för kontrollbesiktning, eller fordon som används kortaste lämpliga väg till eller från ett provningsorgan för provning inför ett enskilt godkännande,

4.fordon som vid besiktning eller inspektion av en polisman eller en sådan besiktningstekniker, bilinspektör eller tekniker som avses i fordonslagen provkörs i den utsträckning som behövs för att förrättningen ska kunna genomföras,

5.fordon som provkörs vid provning inför ett enskilt godkännande i den utsträckning som behövs för att provningen ska kunna genomföras,

6.fordon som provkörs av den som Trafikverket särskilt förordnat att utföra haveriundersökning eller av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utöva tillsyn enligt produktsäkerhetslagen (2004:451) eller att handlägga ett ärende enligt fordonslagen,

7. ombyggda eller amatörbyggda	7. ombyggda eller amatörbyggda
fordon som provkörs inför en	fordon som provkörs inför en
registreringsbesiktning eller ett	registreringsbesiktning		eller	ett
enskilt godkännande av den som	enskilt godkännande av den som
Transportstyrelsen särskilt förord-	Transportstyrelsen	särskilt förord-
nat att utföra sådan provkörning,	nat att utföra sådan provkörning,
eller
8. fordon som används med stöd	8. fordon som används med stöd
av saluvagnslicens enligt 11 §.	av saluvagnslicens enligt 11 §, eller
	9. fordon och	släpfordon		som
	tillhör en amerikansk styrka, en
	medlem av en sådan styrka, en
	anhörig till en sådan medlem eller
	en utländsk leverantör till styrkan
	och som finns i landet inom ramen
	för avtalet den 5 december 2023
	mellan Sverige	och	Amerikas

förenta stater om försvarssam- arbete.

I fall som avses i första stycket 3 ska handlingar som visar avtalad tid hos besiktningsorganet eller provningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för en polisman eller en bilinspektör.

Om en polisman finner anledning att anta att ett fordon som anträffas i trafik inte är i föreskrivet skick, tillämpas första stycket 4.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 2.19	Förslag till lag om ändring i lagen (2020:782)
	om operativt militärt stöd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2020:782) om operativt militärt stöd1

dels att 4 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 3 a och 7–11 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 a §
	Regeringen får besluta att 10 §
	första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra
	stycket, 13 § och 19 § första stycket
	polislagen		(1984:387) ska		gälla
	även	för	amerikansk militär
	personal som befinner sig i Sverige
	inom	ramen för		avtalet	den
	5 december 2023 mellan Sverige
	och Amerikas förenta stater om
	försvarssamarbete			när	sådan
	personal agerar för att upprätt-
	hålla	ordningen		inom	den
	amerikanska styrkan.

4 §

Försvarsmakten får besluta att finsk militär personal som lämnar stöd till Sverige i enlighet med 2 och 3 §§ och som är lämplig för uppgiften får anlitas för bevakning av sådana skyddsobjekt som avses i 5 § 6 skydds- lagen (2010:305).

Det som föreskrivs i 11–17 §§ skyddslagen och i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket samt 19 § första stycket 1 polislagen (1984:387) ska även gälla finsk militär personal som anlitas för bevakning.

Försvarsmakten får besluta att amerikansk militär personal som befinner sig i Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete får anlitas för bevakning av sådana skyddsobjekt som avses i 5 § 7 och 9 skyddslagen.

Det som föreskrivs i 11–17 §§ skyddslagen och i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket samt 19 § första stycket 1 polislagen (1984:387) ska även gälla finsk och amerikansk militär personal som anlitas för bevakning.

36	1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2022:430.

6 §

Prop. 2023/24:141

Finsk militär personal som utövar myndighet i Sverige enligt 4 eller 5 § ska vara skyddad enligt 17 kap. 1, 2 och 4 §§ brottsbalken och vara

ansvarig	för	tjänstefel	enligt
20 kap.	1 §	brottsbalken	på

motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighets- utövning.

Finsk och amerikansk militär personal som utövar myndighet i Sverige enligt 3 a, 4 eller 5 § ska vara skyddad enligt 17 kap. 1, 2 och 4 §§ brottsbalken på motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning.

7 §

En amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet och tand- vårdsverksamhet i Sverige när

vårdtagarna ingår i den amerikanska styrkan, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Verksam- heten får bedrivas i enlighet med de bestämmelser som gäller i Amerikas förenta stater.

En vårdtagare som tar emot sådan vård som avses i första stycket omfattas inte av svenska regler om hälso- och sjukvård och tandvård.

8 §

Sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan verksamhet som avses i 7 och 9 §§ får föras in till och ut från Sverige samt användas i Sverige i enlighet med de bestämmelser som gäller i Amerikas förenta stater.

9§

En militär serviceverksamhet

som inrättats av en amerikansk styrka för att i Sverige tillhanda- hålla service till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga omfattas inte av svenska regler om tillstånd och tillsyn.

Prop. 2023/24:141

10 §

En medlem av en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får, inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete, i Sverige utföra tjänster för styrkans personal, personalens anhöriga eller leverantörer till styrkan, samt för andra personer som gemensamt har bestämts av Sverige och Amerikas förenta stater, utan krav på svensk yrkes- legitimation, yrkeslicens eller motsvarande krav på tillstånd.

Första stycket gäller under förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkes- legitimation eller yrkeslicens eller en sådan legitimation eller licens från en medlemsstat i Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet eller andra lämpliga yrkes- kvalifikationer som godtas av amerikanska myndigheter.

11 §

För arbete som utförs av en arbetstagare som är anställd hos en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete ska arbetstidslagen (1982:673) inte gälla.

Första stycket gäller endast arbete som utförs av en sådan arbetstagare som inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.20	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:155)		Prop. 2023/24:141
	om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2022:155) om tobaksskatt ska införas
en ny paragraf, 11 kap. 8 §, och närmast före 11 kap. 8 § en ny rubrik av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		11 kap.

Avdrag i samband med skattefrihet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

8 §

En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på varor som har levererats inom Sverige av upplagshavaren eller lagerhållaren, om

1.leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2.varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära service- verksamheter.

Avdrag får endast göras om

1.skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skatte- frihet är uppfyllda, och

3.det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.	39

Prop. 2023/24:141 2.21	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:156)
	om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs att det i lagen (2022:156) om alkoholskatt ska införas en ny paragraf, 11 kap. 6 §, och närmast före 11 kap. 6 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	11 kap.
	Avdrag i samband med
	skattefrihet enligt lagen om
	immunitet och privilegier i vissa
	fall
	6 §
	En	upplagshavare				får	göra
	avdrag för skatt på varor som har
	levererats		inom		Sverige		av
	upplagshavaren, om
	1. leveransen är till för väpnade
	styrkor	tillhörande				Amerikas
	förenta stater, och
	2. varorna ska användas av eller
	för styrkorna, av den civilpersonal
	som följer med dem eller av
	styrkornas mässar, marketenterier
	eller liknande militära service-
	verksamheter.
	Avdrag får endast göras om
	1. skattefrihet			enligt		10 § lagen
	(1976:661)		om		immunitet		och
	privilegier i vissa fall hade gällt vid
	förvärv av varorna,
	2. ett	intyg		från de väpnade
	styrkorna kan uppvisas som visar
	att förutsättningarna för skatte-
	frihet är uppfyllda, och
	3. det av fakturan framgår att
	leveransen sker utan punktskatt.
	Regeringen eller den myndighet
	som regeringen				bestämmer		får
	meddela föreskrifter, eller i ett
	enskilt fall besluta, om undantag
	från kravet i andra stycket 2.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2.22	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2023/24:141
	mervärdesskattelagen (2023:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (2023:200)

dels att nuvarande 10 kap. 61 a § och 14 kap. 67 a § ska betecknas 10 kap. 61 b § och 14 kap. 67 c §,

dels att 3 kap. 4 och 5 §§, 5 kap. 25 §, den nya 10 kap. 61 b §, 13 kap. 10 §, 14 kap. 1, 4, 34, den nya 67 c, 68, 70 och 74 §§, 18 kap. 9 §, 20 kap. 21 § och 24 kap. 3 § och rubriken närmast före 14 kap. 68 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 10 kap. 61 a och 93 a §§ och 14 kap. 67 a och 67 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 4 §

Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om

1.förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och

2.en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt

– 10 kap. 69, 70, 71, 72 eller 73 §						– 10 kap. 69, 70, 71, 72 eller 73 §
om leveranser avseende fartyg och						om leveranser avseende fartyg och
luftfartyg, eller						luftfartyg,
– 10 kap. 78 § om leveranser av						– 10 kap. 78 § om leveranser av
motorfordon		till		utländska		motorfordon		till		utländska
beskickningar m.fl.						beskickningar m.fl., eller
						– 10 kap. 93 a § om leveranser
						till väpnade styrkor som tillhör
						Amerikas förenta stater.
Lydelse enligt prop. 2023/24:137						Föreslagen lydelse
						5 §
Med	avvikelse		från		1 § 2 är	Med	avvikelse		från	1 § 2 är
unionsinterna förvärv av varor inte						unionsinterna förvärv av varor inte
heller	föremål	för	mervärdesskatt			heller	föremål	för mervärdesskatt
om förvärvet görs under sådana						om förvärvet görs under sådana
förutsättningar		att		det	skulle	förutsättningar		att	det skulle
medföra rätt till återbetalning enligt						medföra rätt till återbetalning enligt
14 kap. 60–67 a §§.						14 kap. 60–67 c §§.

Om villkoren enligt första stycket upphör att vara uppfyllda för att det inte längre skulle finnas rätt till återbetalning enligt 14 kap. 66 §, ska Europeiska kommissionen eller den byrå eller det organ som har förvärvat varorna underrätta Skatteverket. Det unionsinterna förvärvet ska då vara föremål för mervärdesskatt enligt de förutsättningar som gällde vid den tidpunkt då villkoren upphörde att vara uppfyllda.

Prop. 2023/24:141	5 kap.
	25 §

Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs även användning av varor, om

1. varorna används av

a) de väpnade styrkorna i ett EU-land, som deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem, eller

b) de väpnade styrkorna i en stat som är part i Nato, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem,

2. varorna inte har förvärvats enligt de allmänna regler om beskattning

som gäller för ett EU-lands hemmamarknad, och
3. import av varorna till det EU-		3. import av varorna till det EU-
land som varan överförs till inte		land som varan överförs till inte
skulle omfattas av undantag från		skulle omfattas av undantag från
skatteplikt enligt 10 kap. 61 eller		skatteplikt enligt 10 kap. 61, 61 a
61 a §	eller enligt bestämmelser	eller	61 b §			eller	enligt
som i det EU-landet motsvarar		bestämmelser som i det EU-landet
artikel	143.1 ga eller 143.1 h i	motsvarar		artikel		143.1 ga	eller
mervärdesskattedirektivet.		143.1 h		i	mervärdesskatte-
		direktivet.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

10 kap.

61 a §

Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater om varorna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem, eller styrkornas

mässar, marketenterier eller

liknande militära service- verksamheter.

Från skatteplikt undantas även import som görs av medlemmarna av dessa styrkor, inklusive civil- personal, eller deras anhöriga, om varorna ska användas för privat bruk.

Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete.

Lydelse enligt prop. 2023/24:137

61 a §

Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato om varorna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

61 b §

Från skatteplikt undantas sådan import av varor som inte omfattas av 61 a § och som görs av väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato om varorna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning

av deras mässar eller marketenterier, när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvars- ansträngningarna.

Föreslagen lydelse

93 a §

Den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster som inte har något annat land som destinationsland får välja att undanta leveransen eller tillhanda- hållandet från skatteplikt om

1.leveransen eller tillhanda- hållandet är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,

2.varorna eller tjänsterna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter, och

3.förvärvaren kan uppvisa ett intyg från de väpnade styrkorna som visar att förutsättningarna i 1 och 2 är uppfyllda.

Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i första stycket 3.

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141	13 kap.
	10 §
	En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är
	hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den
	utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och
	tjänsterna för sina transaktioner inom landet som är undantagna från
	skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:
	– 13 § om läkemedel,
	– 26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska
	publikationer,
	– 34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,
	– 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor,
	– 52 § om transporttjänster – Azorerna och Madeira,
	– 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,
	– 64, 65, 66 eller 67 § om export,
	– 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,
	– 69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till
	dessa,
	– 71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på
	fartyg och luftfartyg,
	– 73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,
	– 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,
	– 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,
	– 76 eller 77 § om vissa leveranser av varor avseende fartyg och
	luftfartyg,
	– 78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,
	– 84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och
	andra internationella organisationer,
	– 88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ
	eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,
	– 89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och
	andra internationella organisationer,
	– 92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
	– 93 § om väpnade styrkor som	– 93 eller 93 a § om väpnade

tillhör part i Nato,		styrkor som tillhör part i Nato,
– 94	§ om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,
– 95	§ om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner
eller transaktioner gjorda utanför EU,
– 96	§ om exportbutiker, eller
– 97	§ om leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.

Lydelse enligt prop. 2023/24:137

Föreslagen lydelse

Prop. 2023/24:141

14kap. 1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

–återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU- länder (3–32 §§),

–återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU (33–48 §§),

–återbetalning vid viss import (49 och 50 §§),

–återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdes- skatt (51–54 §§),

–återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder (55–58 §§),

–återbetalning till hjälporganisationer (59 §),

–återbetalning till utländska beskickningar m.fl. (60–63 §§),

–återbetalning till EU och vissa EU-organ (64–66 §§),

–återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land (67 §),

– återbetalning	till väpnade	– återbetalning	till väpnade
styrkor som tillhör part i Nato (67		styrkor som tillhör part i Nato (67
a §),		a–c §§),
– gemensamma	bestämmelser	– gemensamma	bestämmelser
för 59–67 a §§ (68 och 69 §§),		för 59–67 c §§ (68 och 69 §§),

–att återbetalningsrätten ska styrkas (70 §),

–skattetillägg (71 §),

–omprövning i vissa fall (72–75 §§), och

–indrivning och verkställighet (76 §).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

– 93 § om väpnade styrkor som	– 93 eller 93 a § om väpnade
tillhör part i Nato,	styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

Prop. 2023/24:141	34 §
Den	beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit

transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

– 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

– 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

– 74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

– 75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

– 89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra

internationella organisationer,
– 92	§ om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,
– 93	§ om väpnade styrkor som	– 93 eller 93 a §	om väpnade
tillhör part i Nato,		styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

67 a §

Väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster som inte har något annat land som destinationsland, om varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller andra

liknande militära service- verksamheter.

Den som har levererat en vara eller tillhandahållit en tjänst till styrkorna har också efter ansökan rätt till återbetalning enligt första stycket, i den utsträckning det inte finns rätt till avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock inte staten, kommuner, kommunalförbund eller samordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finans- iell samordning av rehabiliterings- insatser.

Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas

	förenta	stater	om	försvars- Prop. 2023/24:141
	samarbete.
	67 b §
	Medlemmar av väpnade styrkor
	som tillhör Amerikas förenta stater,
	inklusive	civilpersonal,		och deras
	anhöriga har efter ansökan rätt till
	återbetalning av ingående skatt för
	förvärv av varor eller tjänster som
	inte har något annat land som
	destinationsland om förvärvet görs
	för privat bruk.
	Rätten	till återbetalning gäller
	bara i den omfattning som framgår
	av avtalet den 5 december 2023
	mellan	Sverige	och	Amerikas
	förenta stater om försvars-
	samarbete.
Lydelse enligt prop. 2023/24:137	Föreslagen lydelse
67 a §	67 c §

Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv

av varor och tjänster, om
1. varorna	eller tjänsterna		ska	1. varorna	eller tjänsterna		ska
användas av dessa styrkor eller av				användas av dessa styrkor eller av
den civilpersonal som följer med				den civilpersonal som följer med
dem, eller användas för försörjning				dem, eller användas för försörjning
av deras mässar eller marketen-				av deras mässar eller marketen-
terier, och				terier,
2. styrkorna	deltar	i	de	2. styrkorna	deltar	i	de
gemensamma	försvarsansträng-			gemensamma	försvarsansträng-
ningarna.				ningarna, och
				3. det inte finns rätt till åter-
				betalning enligt 67 a §.
Gemensamma bestämmelser för				Gemensamma bestämmelser för
59–67 a §§				59–67 c §§
			68 §
Skatteverket ska fatta beslut om				Skatteverket ska fatta beslut om
återbetalning enligt 59–67 a §§.				återbetalning enligt 59–67 c §§.
Regeringen	kan med	stöd	av	Regeringen	kan med	stöd	av
8 kap. 7 § regeringsformen med-				8 kap. 7 § regeringsformen med-
dela föreskrifter om förfarandet vid				dela föreskrifter om förfarandet vid
återbetalning enligt 59–67 a §§.				återbetalning enligt 59–67 c §§.

Prop. 2023/24:141	70 §
Rätten till återbetalning enligt 3–		Rätten till återbetalning enligt 3–
54 §§ och 59–67 a §§ ska styrkas.		54 §§ och 59–67 c §§ ska styrkas.
	74 §
En begäran om omprövning av		En begäran om omprövning av
Skatteverkets beslut om åter-		Skatteverkets		beslut	om
betalning enligt 59–67 a §§ ska ha		återbetalning enligt 59–67 c §§ ska
kommit in till Skatteverket inom		ha kommit in till Skatteverket inom
två månader från den dag då den		två månader från den dag då den
som beslutet gäller fick del av det. I		som beslutet gäller fick del av det. I
övrigt	gäller bestämmelserna i	övrigt	gäller	bestämmelserna i
66 kap.	skatteförfarandelagen	66 kap.	skatteförfarandelagen
(2011:1244) vid omprövning av ett		(2011:1244) vid omprövning av ett
sådant beslut.		sådant beslut.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

18 kap.

9 §

I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–13 § om läkemedel,

–26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,

–34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,

–64, 65, 66 eller 67 § om export,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

–71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,

–73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–76 § om flygbensin och flygfotogen,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

– 93 § om väpnade styrkor som	– 93 eller 93 a § om väpnade
tillhör part i Nato,	styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

20 kap.	Prop. 2023/24:141
21 §
Från skatteplikt undantas en leverans av varor som omfattas av
vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, under förutsättning att
leveransen görs i enlighet med någon av följande bestämmelser om
undantag i 10 kap.:

–64, 65 eller 66 § om export,

–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

–71 § 2 a eller 3 om leverans av varor för försäljning ombord,

–73 § om leverans av varor för försäljning ombord på krigsfartyg,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–92 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

– 93 § om leverans av varor till	– 93 eller 93 a § om leverans av
väpnade styrkor som tillhör part i	varor till väpnade styrkor som
Nato, eller	tillhör part i Nato, eller

–94 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.

Lydelse enligt prop.2023/24:137

Föreslagen lydelse

24kap. 3 §

Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet gäller ärenden om

1.betalningsskyldighet enligt 10 kap. 79 §,

2.återbetalning av ingående skatt till en sådan beskattningsbar person etablerad utanför EU som avses i 14 kap. 33–35 §§ och som ansöker om återbetalning enligt 14 kap. 40 § första stycket,

3.betalningsskyldighet och avräkning enligt 14 kap. 47 §, och

4. återbetalning av ingående skatt		4. återbetalning av ingående skatt
enligt 14 kap. 59–67 a §§.		enligt 14 kap. 59–67 c §§.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2023/24:141 3

Ärendet och dess beredning

Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (hädanefter DCA-avtalet). Avtalet reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige.

I januari 2024 remitterade Försvarsdepartementet departements- promemorian Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (Ds 2024:2). I promemorian föreslås dels att riksdagen ska godkänna avtalet, dels att det görs ett antal författningsändringar till följd av avtalet. En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Försvarsdepartementet (Fö2024/00152).

DCA-avtalet finns återgivet i svensk och engelsk lydelse i bilagorna 4 och 5.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 april 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets synpunkter och förslag. Lagrådets synpunkter och förslag behandlas i avsnitten 7.1.1, 7.2.4, 7.2.5, 7.2.6, 7.2.7, 7.2.10, 7.2.12, 7.2.15, 7.2.20 och i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4Natorelaterade statusavtal

4.1Allmänt om statusavtal

För att samarbeten mellan olika länders militära styrkor ska fungera krävs avtal som reglerar vilka villkor som ska gälla för besökande styrkor som befinner sig i en mottagande stat, s.k. statusavtal. Statusavtalen behövs och används så snart en sändande stats militära personal efter inbjudan av den mottagande staten befinner sig på denna stats territorium. Syftet med avtalen är att på förhand reglera en rad frågor som kan uppstå i samband med att en sändande stats militära personal befinner sig i en mottagande stat. Det kan röra vilka varor som får tas in i den mottagande staten, vad som händer om någon i den sändande statens styrka begår ett brott eller om en skada uppstår på egendom i den mottagande staten. Statusavtalen innebär också rättigheter och privilegier som medför att den sändande statens styrkor och dess personal undantas från delar av den mottagande statens nationella lagstiftning. Det är praktiskt och förutsebart att deltagande personal har samma rättsliga status oavsett i vilken avtals-

slutande stat de befinner sig, så att verksamhet enkelt kan bedrivas och Prop. 2023/24:141 överföras mellan olika länder.

Inom Nato gäller i detta avseende avtalet mellan parterna i nord- atlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA). Sverige är ännu inte part till det avtalet, vilket utvecklas nedan.

4.2Natorelaterade statusavtal som Sverige har ingått

De mest betydande statusavtalen som Sverige är bundet av är avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA [Status Of Forces Agreement]) och det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA. Sverige har även ingått ett separat avtal om värdlandsstöd med Nato (värdlandsstödsavtalet). Avtalens innehåll redovisas kort nedan. Den svenska lagstiftningen har ändrats till följd av innehållet i dessa avtal; i samband med att Sverige tillträdde PFF SOFA 19961 och vid utvidgningen av dess tillämpning 20052, samt vid tillträdet till det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet 20163.

4.2.1PFF SOFA

Partnerskap för fred (PFF) är ett internationellt samarbete mellan Natomedlemmar och andra stater (partnerländer) som tillkom 1994. Sverige anslöt sig till samarbetet redan samma år. Inom samarbetet finns avtalet PFF SOFA från 1995, vilket reglerar statusen för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium. Avtalet hänvisar till statusreglerna i Nato SOFA. PFF SOFA innebär således en territoriell utvidgning av de materiella reglerna i Nato SOFA till de PFF-länder som inte är Natomedlemmar. Till PFF SOFA hör även två tilläggsprotokoll. Enligt det första tilläggsprotokollet åtar sig parterna att inte verkställa en dödsdom mot en medlem i en styrka från någon annan stat som är part i tilläggsprotokollet.

Fram till dess att Sverige har tillträtt Nato SOFA är PFF SOFA tillämpligt i förhållande till övriga medlemsländer i Nato. Amerikansk militär närvaro i Sverige kommer således under en begränsad period regleras enligt PFF SOFA tillsammans med DCA-avtalet. När Sverige har tillträtt Nato SOFA är det detta avtal som kommer att tillämpas tillsammans med DCA-avtalet i förhållande till USA. Som framkommit ovan motsvarar det materiella innehållet i PFF SOFA innehållet i Nato SOFA. När båda avtalen avses hänvisas därför fortsättningsvis till Nato/PFF SOFA.

Det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA upprättades 1997 och trädde i kraft 1999. Detta reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras personal på PFF-ländernas territorium

1	Prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU04, rskr. 1995/96:237.
2	Prop. 2004/05:7, bet. 2004/05:FöU2, rskr. 2004/05:44.	51
3	Prop. 2015/16:152, bet. 2015/16:UFöU4, rskr. 2015/16:257.	51

Prop. 2023/24:141 genom att hänvisa till och utvidga den territoriella omfattningen av ett avtal mellan Natoländerna; det s.k. Parisprotokollet från 1952 (protokoll om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget). Parisprotokollet består av 16 artiklar men hänvisar i materiellt hänseende i sin tur huvudsakligen till statusreglerna i Nato SOFA. Därutöver innehåller Parisprotokollet vissa tolkningsregler och ytterligare bestämmelser om skattefrihet.

4.2.2Värdlandsstödsavtalet

Värdlandsstödsavtalet undertecknades den 4 september 2014. Det är ett övergripande ramavtal med 11 avsnitt. Det innehåller grundläggande principer och förfaranden, inklusive regler av juridisk och finansiell karaktär, beträffande det stöd som Sverige i egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt territorium i något avseende. Avtalet är avsett att användas såväl i fredstid, t.ex. vid övningar, som vid kris och konflikt i Sverige eller i närområdet. Avtalet blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra någon form av verksamhet. Avtalet har tillämpats vid Natoledda övningar i Sverige. Ett svenskt medlemskap i Nato innebär att antalet övningar sannolikt kommer att öka och avtalet därmed bli tillämpligt vid fler tillfällen.

4.3Nato SOFA

Nato SOFA, som är från 1951, reglerar den rättsliga statusen för ett Natolands styrkor när de befinner sig inom ett annat Natolands territorium. Avtalet är tillämpligt varje gång en person som är militär eller civil och som tillhör en militär styrka, eller en anhörig till en sådan person, efter inbjudan, befinner sig på en annan avtalsparts territorium.

Nato SOFA innehåller 20 artiklar. I avtalet finns bl.a. regler om undantag från pass- och viseringsbestämmelser och från den mottagande statens regler om kontroll och registrering av utlänningar, giltighet av utländska körkort, under vilka omständigheter medlemmar av en styrka får inneha och bära vapen på en mottagande stats territorium, regler om straffrättslig jurisdiktion för brott som begås på den mottagande statens territorium, om rättsligt samarbete och befogenhet att utöva polisiär myndighet i förläggningar samt detaljerade bestämmelser om hur olika typer av skadeståndsanspråk ska hanteras. Det finns också regler om vilka villkor som ska gälla för inköp av varor, anställningar och sjukvård, beskattning av den utsända personalen samt bestämmelser om tull och valutareglering.

Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024. Sverige har som en följd av detta inbjudits att tillträda bl.a. Nato SOFA. Arbetet med att förbereda Sveriges anslutning till Nato SOFA och andra Natoavtal påbörjades redan innan Sverige blev medlem i Nato. Regeringen beslutade den 18 april 2024 propositionen Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133). I den propositionen föreslås bl.a. vissa lagändringar för att Sverige ska

uppfylla Nato SOFA. Propositionen har överlämnats till riksdagen för Prop. 2023/24:141 behandling.

5DCA-avtalet

5.1Allmänt om avtalet

DCA-avtalet reglerar förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige. Avtalet kompletterar Nato/PFF SOFA och innehåller bestämmelser om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. Därutöver regleras frågor om USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar och områden här. Avtalet innehåller en preambel, 30 artiklar och en bilaga.

Avtalet bygger på ett nära samarbete mellan USA och Sverige. Alla aktiviteter ska utföras med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser. Det är precis som tidigare Sverige som har rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium och en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke. Ett av avtalets syften är dock att frigöra samarbetet från betungande administrativa processer inför varje amerikansk närvaro i Sverige. Enskilda beslut ska därmed inte behöva fattas inför varje besök och aktivitet som sker inom ramen för avtalet.

DCA-avtalet är tillämpligt varje gång amerikanska styrkor befinner sig i Sverige. Det gäller även när närvaron inte är kopplad till aktiviteter vid de överenskomna anläggningarna och områdena som anges i bilagan till avtalet.

5.2Jämförelse mellan DCA-avtalet och gällande avtal

Som framkommit ovan kompletterar de materiella reglerna i DCA-avtalet Nato/PFF SOFA. Genom Nato/PFF SOFA tillerkänner Sverige redan i dagsläget amerikanska styrkor, tillhörande civila komponenter och anhöriga vissa rättigheter och privilegier. DCA-avtalet skiljer sig på så sätt att avtalet dels är bilateralt, dels inte är reciprokt utan endast ger den amerikanska styrkan och vissa tillhörande personer särskilda rättigheter och privilegier när de befinner sig i Sverige inom ramen för verksamhet som omfattas av avtalet. Avtalet ger alltså inte Försvarsmakten och dess personal motsvarande rättigheter och privilegier vid vistelse i USA. Då gäller för närvarande PFF SOFA, och efter det att Sverige tillträtt Nato SOFA, det senare avtalet. Skälet till denna skillnad är att USA har särskilda behov givet att dess försvarsmakt har närvaro i många allierade staters och partnerländers territorium, medan det inte finns motsvarande behov av utländsk militär närvaro i USA. Andra allierade stater har inte USA:s erfarenhet av att i motsvarande utsträckning ha militära styrkor på

Prop. 2023/24:141	en allierads territorium och har inte heller lyft behovet av att få
	motsvarande rättigheter och privilegier som finns i DCA-avtalet.
	De författningsändringar som Sverige har antagit på grund av PFF
	SOFA och andra statusavtal medför att vår lagstiftning till viss del redan
	är anpassad för de nya åtagandena enligt DCA-avtalet. DCA-avtalet
	innehåller dock ytterligare bestämmelser om rättigheter och privilegier.
	Samtidigt kan konstateras att vissa av de privilegier som omfattas av DCA-
	avtalet, t.ex. på skatteområdet, sedan tidigare gäller för Natohögkvarter,
	styrkor och personal som lyder under högkvarteren genom det
	kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och värdlandsstöds-
	avtalet.
	I jämförelse med vad som följer av Nato/PFF SOFA innehåller DCA-
	avtalet en bredare definition av vilka juridiska och fysiska personer som
	ska anses ingå i eller vara en förutsättning för att en amerikansk styrka ska
	kunna utföra sina uppgifter. I styrkan ingår på sedvanligt vis dess militära
	och civila personal. Därutöver har anhöriga och leverantörer en särskild
	koppling till styrkan. Att anhöriga till medlemmar av styrkan ska ha
	möjlighet att kunna följa med denna anses vara en grundförutsättning för
	att styrkans medlemmar ska kunna utföra sin tjänst. Förutom den mer
	traditionella rollen som en anhörig har som medföljande familjemedlem
	kan en anhörig också genom anställning av amerikanska försvars-
	myndigheter, den amerikanska styrkan eller amerikanska organisationer
	utföra tjänster för den amerikanska styrkan och dess personal. Det kan t.ex.
	vara en tjänst på en militär serviceinrättning såsom en mäss eller ett
	militärt postkontor.
	USA har en försvarsmakt som till stora delar bygger sin verksamhet på
	ett upphandlat stöd från privata aktörer. Leverantörer till den amerikanska
	styrkan som kan komma att verka i Sverige inom ramen för DCA-avtalet
	kan vara såväl svenska som icke-svenska. Icke-svenska leverantörer
	omfattas redan av värdlandsstödsavtalet när Nato verkar på svenskt
	territorium i något avseende. Sverige lämnade dock ett tolknings-
	meddelande i samband med undertecknandet av värdlandsstödsavtalet
	med innebörden att Sverige inte erkänner leverantörer som en del av
	styrkan. Nato lämnade i sin tur ett meddelande som innebär att det svenska
	uttalandet gäller endast i den mån som Natoledd verksamhet fortfarande
	kan fylla sitt syfte. Enligt regeringens mening i det lagstiftningsarbetet blir
	det därmed en bedömningsfråga i varje enskilt fall om leverantören ska
	anses vara nödvändig för den aktuella aktiviteten (se prop. 2015/16:152
	s. 35).
	Det finns vare sig skäl eller förutsättningar för att inte låta leverantörer
	omfattas av DCA-avtalet. Sverige har inte heller lämnat något tolknings-
	meddelande vid undertecknandet av DCA-avtalet, motsvarande det som
	lämnades i förhållande till värdlandsstödsavtalet. Till skillnad från
	värdlandsstödsavtalet kommer det därför inte att bli en bedömningsfråga
	om en viss leverantör är nödvändig för en särskild aktivitet. I enlighet med
	DCA-avtalet förutsätts dock den enskilda leverantören att genom intyg
	kunna visa sin förbindelse med den amerikanska styrkan (se avsnitt 7.2.7).
	I de följande avsnitten där den amerikanska styrkan behandlas är alltså
	utgångspunkten att den omfattar styrkan som juridisk person och militär
	och civil personal och i vissa fall anhöriga som fysiska personer samt
54	leverantörer. Leverantörer tillhörande den amerikanska styrkan kan vara

såväl juridiska som fysiska personer. Av tydliggörande och författnings- Prop. 2023/24:141
tekniska	skäl anges de nämnda kategorierna i de bestämmelser som
föreslås.

5.2.1	De enskilda bestämmelserna
Inledning
I ingressen anges ett antal allmänna utgångspunkter för avtalet. Bland
annat betonas parternas insikt om behovet av att fördjupa sitt försvars-
samarbete och sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot
väpnade angrepp i enlighet med folkrätten. Vidare framhålls att
amerikansk personal närvarar i Sverige med svenskt samtycke och i syfte
att arbeta för fred och säkerhet. Hänvisningar görs också till en rad övriga
avtal som gäller mellan parterna.
Artikel 1
Avtalets första artikel behandlar överenskommelsens omfattning och
syfte. I punkten 1 anges att avtalet fastställer ramarna för fördjupat
försvarssamarbete mellan Sverige och USA, i enlighet med folkrätten och
med Sveriges samtycke. Avtalet kompletterar bestämmelserna i Nato/PFF
SOFA. Referenser till Nato SOFA görs på flera platser i avtalet. Här kan
noteras att Sverige ännu inte är part till Nato SOFA. Däremot är vi bundna
av PFF SOFA, som hänvisar vidare till majoriteten av bestämmelserna i
Nato SOFA. När det i DCA-avtalet görs hänvisningar till avtalsåtaganden
som framgår av Nato SOFA ska det därmed, så länge Sverige inte har
tillträtt Nato SOFA, förstås som en hänvisning till PFF SOFA som i sin tur
hänvisar vidare till de materiella bestämmelserna i Nato SOFA.
Av punkten 2 framgår att all verksamhet som omfattas av avtalet ska
utföras med full respekt för Sveriges suveränitet, svenska lagar och
Sveriges internationella rättsliga förpliktelser, inklusive vad gäller lagring
av vissa typer av vapen på svenskt territorium.
Artikel 2
Artikeln innehåller definitioner av begrepp som används i avtalet.
Med amerikanska styrkor (”U.S. forces”) avses både militär och civil
personal.
Styrka (”Force”) definieras på samma sätt som i Nato SOFA.
Den civila komponenten (”Civilian component”) definieras på samma
sätt som i Nato SOFA, men utvidgas i DCA-avtalet till att också omfatta
anställda hos utländska ideella organisationer, om sådana personer är
medborgare eller stadigvarande boende i USA och inte är stadigvarande
boende i Sverige. De personer som avses är sådana som följer med
styrkorna och exempelvis sköter sociala aktiviteter för den militära
personalen, men som inte är anställda av styrkan. Till den civila
komponenten räknas också anhöriga som även är anställda av de
amerikanska styrkorna eller ovan nämnda ideella organisationer. Dessa
personer kan alltså klassas både som anhöriga och som en del av styrkan.
Avtalstexten utesluter inte att personerna i fråga är svenska medborgare.		55

Prop. 2023/24:141

De anhöriga kan dessutom vara stadigvarande boende här. I artikel 15 finns ytterligare en betydelse av den civila komponenten, som bara gäller för den artikeln.

Amerikanska leverantörer (”U.S. contractors”) är juridiska personer som varken är registrerade eller har hemvist i Sverige enligt svensk lag och fysiska personer som varken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige. Som amerikanska leverantörer räknas också dessa bolags anställda, såvida de inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige. Uttrycket amerikanska leverantörer omfattar alltså inte bara amerikanska subjekt utan alla icke-svenska leverantörer (dvs. ur svenskt perspektiv utländska leverantörer). Ett bolag eller en person är amerikansk leverantör när de är i Sverige under ett kontrakt eller underkontrakt med amerikanska försvarsdepartementet för att leverera varor eller tjänster i samband med aktiviteter enligt DCA-avtalet. Amerikanska leverantörer omfattas i viss omfattning av avtalets regler för amerikanska styrkor. Anledningen till detta är att USA:s försvarsmakt använder privata leverantörer i stor utsträckning.

På motsvarande sätt är svenska leverantörer (”Swedish contractors”) juridiska personer som är registrerade eller har hemvist i Sverige enligt svensk lag och dessa bolags anställda eller anställda av amerikanska leverantörer, om de är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige. Även fysiska personer som är svenska medborgare eller stadig- varande bosatta i Sverige räknas som svenska leverantörer.

Anhörig (”Dependent”) har samma definition som i Nato SOFA, men utökas i DCA-avtalet till att också avse familjemedlemmar till medlemmar i styrkan eller den civila komponenten som är beroende av och försörjd av medlemmen, som bor tillsammans med medlemmen och som är i Sverige med USA:s samtycke.

Överenskomna anläggningar och områden (”Agreed facilities and areas”) är sådana som listas i avtalets bilaga och som med Sveriges samtycke får användas av amerikanska styrkor, leverantörer, anhöriga och andra enligt överenskommelse.

Verkställande organ (”Executive agent”) är respektive lands försvars- departement, eller den som departementet sätter i sitt ställe. Begreppet används genomgående i avtalet och anger vilket statsorgan som är behörigt att vidta åtgärder i vissa särskilda avseenden (se artiklarna 3–5, 15 och 28– 30).

Officiell amerikansk information (”Official U.S. information”) är information som ägs av, produceras för eller av eller kontrolleras av USA, även när sådan information i den dagliga verksamheten är under kontroll eller användning av en leverantör på uppdrag av den amerikanska regeringen.

Artikel 3

I artikel 3 regleras USA:s tillgång till och användning av de anläggningar och områden som anges i bilagan till avtalet. Av central betydelse är bestämmelsen om att amerikanska styrkor, leverantörer och anhöriga ska ha obehindrat tillträde till dessa platser för en rad olika syften. Sverige och USA kommer att ha gemensam tillgång till samtliga platser, men USA kan ges ensam tillgång till en del av en sådan svensk anläggning eller ett

område. Enligt punkten 2 har USA rätt att kontrollera inpassagen till de Prop. 2023/24:141 delar som nyttjas exklusivt av USA.

Av punkten 3 följer att Sverige åtar sig att på begäran vidta rimliga åtgärder för att underlätta tillfällig amerikansk tillgång även till andra platser, såsom vägar och hamnar, inklusive sådana som finns i privat ägo.

Enligt punkten 4 ska parterna ta hänsyn till säkerhetsfrågor vid användningen av de överenskomna anläggningarna och områdena. Artikeln hör samman med artikel 6, som reglerar säkerheten på gemensamma anläggningar och områden. I artikel 6 punkten 2 anges att de amerikanska styrkorna ska samordna säkerhetsplaner med svenska myndigheter – det gäller även frågor som rör artikel 3.

Sverige har ansvar för att utrusta samtliga anläggningar (punkten 5) och USA ges viss rätt att vidta bygg- och anläggningsarbete på dessa platser, i samordning med svenska myndigheter (punkten 6). Hur kostnaderna för sådant arbete ska fördelas regleras i punkterna 7 och 8 i artikeln. Av punkten 9 följer att finansieringen av byggprojekt som genomförs av amerikanska styrkor ska följa amerikanska regler. Sverige åtar sig att underlätta för USA genom att inhämta nödvändiga bygglov med mera. Sådana tillstånd ska ges utan kostnad för USA (punkten 10).

Att användningen och utvecklingen av de gemensamma områdena ska ske genom samarbete följer av artikelns sista punkt.

Artikel 4

Artikel 4 ger USA rätt att transportera, förhandslagra och förvara utrustning på de överenskomna anläggningarna och områdena eller på andra platser parterna enas om. Försvarsmakten ska informeras om vilken utrustning och vilka mängder det rör sig om och när leverans ska ske (punkten 1). Enligt punkten 2 ska de amerikanska styrkorna ha exklusiv tillgång till förvaringen och alltid ha rätt att transportera utrustningen ut ur landet. USA:s styrkor och amerikanska och svenska leverantörer ska också ha obegränsad tillgång till försvarsanläggningar för aktiviteter som har med förvaringen att göra, såsom leverans, hantering, inspektion, underhåll och förflyttning. Amerikanska styrkor ska också ha tillgång till flygplatser och hamnar för leveranser och andra åtgärder kopplade till förhandslagrad materiel (punkten 3).

Artikel 5

Artikel 5 reglerar äganderätten till egendom. Överenskomna anläggningar och områden kommer hela tiden att vara i svensk ägo. Sverige behåller äganderätten till alla byggnader, icke-flyttbara konstruktioner och mark- fästa anordningar på överenskomna anläggningar och områden, även för det fall USA har renoverat eller byggt om dessa. Byggnader, konstruktioner och markfästa anläggningar som USA uppfört tillfaller Sverige, men ska användas av de amerikanska styrkorna så länge det behövs (punkten 1). USA ska återlämna varje del av överenskomna anläggningar och områden inklusive sådant som USA byggt när amerikanska styrkor inte längre använder platsen, förutsatt att det inte orsakar USA någon kostnad. Parterna ska samråda när det gäller villkoren

Prop. 2023/24:141 för återlämnande och möjlig kompensation för restvärdet av förbättrings- åtgärder som USA utfört (punkten 2).

Enligt punkten 3 behåller amerikanska styrkor och leverantörer äganderätten till all lös egendom – som varor, utrustning, materiel, förnödenheter och flyttbara konstruktioner – som de förvärvat inom ramen för avtalet. I punkten 4 påminns om möjligheten för parterna att samråda kring försäljning av amerikansk utrustning.

Artikel 6

Allmänna frågor om säkerhet regleras i artikel 6. I punkten 1 framhålls Sveriges övergripande ansvar för säkerheten på svenskt territorium och Sverige åtar sig att vidta de åtgärder som krävs för att tillgodose säkerheten för amerikanska styrkor, leverantörer, anhöriga och förhandslagrat materiel.

Med hänvisning till artikel VII.10 i Nato SOFA får USA i punkten 2 rätt att vidta åtgärder för att säkerställa ordningen och skydda personalen inom och i den omedelbara närheten av överenskomna anläggningar och områden. De amerikanska styrkorna ska samordna säkerhetsplaner med svenska myndigheter. Detta gäller inte bara för aktiviteter enligt artikel 6, utan även till exempel åtgärder kopplade till inpassering i artikel 3.

I artikelns punkt 3 ges USA en möjlighet att vidta säkerhetsåtgärder även längre utanför de gemensamma anläggningarna och områdena, i syfte att skydda de amerikanska styrkornas arbete. Det krävs då att det råder extraordinära omständigheter och de åtgärder som vidtas måste vara nödvändiga, proportionerliga och i enlighet med gemensamt godkända säkerhetsplaner.

Artikel 7

I artikel 7 regleras frågor kopplade till inresa till och utresa från Sverige när det gäller amerikanska styrkor, amerikanska leverantörer och anhöriga. Medan artikel 11 behandlar tillträdet till svenskt territorium rör artikel 7 undantag från krav på kontrasignering av förflyttningsorder (punkten 1), pass och visering (punkten 2) och regler om registrering och kontroll av utlänningar (punkten 3). Enligt punkten 4 behåller en anhörig sin status enligt avtalet under nittio dagar efter att den medlem i styrkan som de följt med till Sverige avlidit eller blivit förflyttad till ett annat land. Barn som går i skolan räknas som medföljande till trettio dagar efter skolårets slut eller efter att inskrivningen har upphört.

Artikel 8

Artikel 8 behandlar frågor om logistikstöd. Sverige ska efter förmåga ge USA det logistiska stöd som efterfrågas. Artikelns andra och tredje punkter reglerar betalning av och villkor för stöd som ges. De amerikanska styrkorna och såväl amerikanska som svenska leverantörer ska erbjudas samma villkor som svenska Försvarsmakten och vara befriade från skatter och avgifter på det sätt som framgår av artikel 16. Undantaget från skatt är en precisering av det generella undantag som föreskrivs i artikel 16 punkten 1 och innebär i sak inte några ytterligare skattelättnader.

Artikel 9

I artikel 9undantas amerikanska fordon, inklusive släpvagnar, och förare från vissa svenska regler. Fordon som tillhör de amerikanska styrkorna, amerikanska leverantörer och anhöriga ska inte behöva genomgå svensk kontrollbesiktning. De ska inte heller omfattas av något generellt krav på att vara registrerade i vägtrafikregistret. På förfrågan ska Sverige utan kostnad tillhandahålla de eventuella dokument och fordonsmärken som krävs för att ett fordon ska få brukas i Sverige, samt registreringsskyltar till militära och privata bilar. För privata bilar ska sådana märken och skyltar inte gå att särskilja från dem som tillhandahålls den svenska civilbefolkningen. Amerikanska fordon kan registreras i det svenska väg- trafikregistret när så krävs, men ägaruppgifterna ska då av säkerhetsskäl omfattas av sekretess och inte lämnas ut till allmänheten innan berörda amerikanska försvarsmyndigheter har hörts. Sådan registrering kan bli aktuell när amerikanska bilar ska förses med svenska registreringsskyltar. De amerikanska styrkorna ska då överlämna de uppgifter som krävs för registrering till berörd svensk myndighet.

I artikelns två sista punkter anges att de amerikanska försvars- myndigheterna ska vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder för sina fordon, och att de privatpersoner som kör egna fordon ska se till att bilarna når upp till tillräcklig säkerhetsstandard. Privata fordon som är registrerade här ska också genomgå regelbundna tillämpliga inspektioner.

Artikel 10

Artikel 10 reglerar frågor om förarbevis och tillstånd att utöva så kallade reglerade yrken. Sverige ska godta de amerikanska förarbevis som medlemmar i styrkan och amerikanska leverantörer har för fordon, fartyg och luftfartyg. När det gäller privata fordon ska amerikanska körkort för medlemmar i styrkan, dess anhöriga och amerikanska leverantörer som är 18 år eller äldre vara giltiga i Sverige, utan krav på något förarprov eller på internationellt körkort.

Punkten 3 ger medlemmar i de amerikanska styrkorna och amerikanska leverantörer rätt att inom ramen för styrkans behov utöva alla typer av reglerade yrken i Sverige, utan krav på svensk yrkeslicens eller motsvarande tillstånd. Personen ska dock ha motsvarande licens i USA, EU eller andra kvalifikationer som godtas av amerikanska myndigheter.

Artikel 11

Artikel 11 reglerar amerikanskt tillträde till svenskt territorium. Portal- bestämmelsen finns i artikelns första punkt, som anger att amerikanska luftfartyg, fartyg och fordon ges rätt att anlända, lämna och röra sig fritt i Sverige. Sådana luftfartyg, fartyg och fordon får inte bordas eller kontrolleras utan samtycke från USA. Relevanta regler avseende säkerhet och trafik ska respekteras, precis som andra tillämpliga förfaranden. Sådana tillämpliga förfaranden kan t.ex. utgöras av Försvarsmaktens närmare bestämmanden, som mer detaljerat anger klockslag och koordinater för inpassering till Sverige.

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 I punkten 2 anges att de amerikanska styrkornas luftfartyg ska ha rätt att röra sig inom Sverige och vara befriade från en rad avgifter. Motsvarande bestämmelse om avgiftsbefrielse för fartyg finns i punkten 3.

Enligt punkten 4 ska de amerikanska styrkorna och amerikanska och svenska leverantörer erbjudas samma villkor som Försvarsmakten för tjänster kopplade till artikeln. Aktörerna ska vara befriade från skatter och avgifter på det sätt som framgår av artikel 16. Undantaget från skatt är en återupprepning av det generella undantag som föreskrivs i artikel 16 punkten 1 och innebär i sak inte några ytterligare skattelättnader.

Artikel 12

Avtalets regler om straffrättslig jurisdiktion finns i artikel 12. Artikeln bygger vidare på och ska läsas tillsammans med artikel VII i Nato SOFA, som fördelar domsrätten mellan besökande och mottagande land. Enligt artikel VII har t.ex. mottagande land exklusiv domsrätt för brott som bara är straffbara i det landet. Om båda länderna har domsrätt för ett brott ger artikel VII besökande land företräde till domsrätt för brott som en medlem av landets styrka inklusive dess civila komponent har begått i tjänsten, och för brott av sådana personer som enbart riktar sig mot det besökande landets intressen. I övriga fall har mottagarlandet företräde till att utöva domsrätt. Artikel 12 innebär att USA i händelse av konkurrerande doms- rätt får företräde till domsrätt i fler fall än vad som gäller enligt Nato SOFA.

Genom punkten 1 ges USA primär domsrätt även för brott som medlemmar av de amerikanska styrkorna, inklusive deras civila komponenter, begått utom tjänsten och som inte enbart riktats mot amerikanska intressen. Sverige kan återta domsrätten i specifika fall som är av särskild betydelse för Sverige, när det gäller händelser som skett utom tjänsten och inte enbart riktats mot amerikanska intressen.

Artikel 12 innehåller också regler om USA:s skyldighet att informera Sverige om händelser som faller under bestämmelsen (punkten 2), att all prövning ska ske i allmän domstol (punkten 3) och regler om möjligheten att avgöra mål i den tilltalades frånvaro (punkten 4).

USA avgör om en händelse har skett i tjänsten eller inte (punkten 5), vilket har betydelse för Sveriges möjlighet att återta domsrätten. Avtalet innehåller dock regler om att parterna ska samråda i dessa frågor och en möjlighet till överprövning.

I punkten 6 påminns om att Sverige alltid har rätt att vidta förundersökningsåtgärder för att utreda misstänkta brott, och att parterna ska samarbeta så som anges i artikel VII.6.a i Nato SOFA.

Artikel 13

Artikel 13 innehåller regler om frihetsberövanden. Sverige ska enligt första punkten informera USA om samtliga frihetsberövanden av medlemmar av de amerikanska styrkorna och av anhöriga. USA ges besöksrätt och rätt att närvara vid förhör och förhandlingar rörande dessa personer.

I punkten 2 regleras amerikanska försvarsmyndigheters rätt att, om de så önskar, få överföra en frihetsberövad person till amerikanskt förvar

fram till dess att samtliga förhandlingar är avslutade. USA åläggs då ett Prop. 2023/24:141 visst ansvar för att personen inställer sig till förhör m.m. Är rättsprocessen

inte avslutad inom ett år upphör USA:s ansvar för den frihetsberövade. Perioden kan förlängas på sätt som anges i artikeln.

I punkten 3 finns regler om avräkning av tid som frihetsberövad.

USA och Sverige ska gemensamt peka ut de fängelser som kan bli aktuella för verkställande av fängelsestraff för en medlem ur de amerikanska styrkorna eller för en anhörig. I punkten 4 ges amerikanska myndigheter och anhöriga också viss rätt att besöka och lämna stöd till frihetsberövade.

Artikel 14

Artikeln ger uttryck för den grundläggande militära principen att besökande land ansvarar för disciplinen inom sina styrkor även när de befinner sig utomlands. Enligt punkten 1 får de amerikanska försvars- myndigheterna i detta syfte upprätta militärpolisenheter på de överens- komna anläggningarna och områdena. Sådan militärpolis får också användas i samhällen i närheten av militära områden och anläggningar där styrkan befinner sig. Användningen ska då ske i enlighet med gemensamt beslutade förfaranden och i samordning med svenska tjänstemän. När de amerikanska styrkorna befinner sig på gemensamt använda anläggningar och områden ska svenska och amerikanska myndigheter samordna utövandet av polisiär myndighet.

Artikel 15

Medlemmar av de amerikanska styrkorna ska inte kunna bli föremål för civilrättsliga anspråk eller administrativa sanktioner för händelser som skett i tjänsten. Tredjemansskador ska i stället regleras i enlighet med det system som anges i artikel VIII i Nato SOFA.

Den civila komponenten utökas i artikel 15 i jämförelse med definitionen i avtalet i övrigt (punkten 2).

I punkten 3 anges hur frågan om en händelse skett i tjänsten ska avgöras. Amerikanska myndigheter har bestämmanderätt, men svenska myndigheter har viss rätt till inflytande genom samråd och begäran om omprövning.

Medlemmar av de amerikanska styrkorna ska inte drabbas av ofördel- aktiga domstolsbeslut (t.ex. tredskodomar) i civilrättsliga mål om deras frånvaro beror på tjänsteutövning eller behörigt godkänd frånvaro.

Artikel 16

I artikel 16 finns den huvudsakliga regleringen av skattelättnader för de amerikanska styrkorna. Undantaget är formulerat så att alla köp som görs av eller för de amerikanska styrkorna ska vara undantagna mervärdesskatt, punktskatt och annan skatt på varor och tjänster. Det betyder att även leverantörers köp, i den mån varan eller tjänsten slutligen ska användas av de amerikanska styrkorna, ska vara skattebefriade. En förutsättning för undantag från skatt är att den som begär undantag kan presentera ett intyg som visar att varan eller tjänsten är avsedd för de amerikanska styrkorna.

Prop. 2023/24:141

Den praktiska hanteringen av skatteundantaget regleras i punkten 2. Skattefriheten ska ges direkt vid köptillfället i den mån den enskilda försäljaren erbjuder en sådan möjlighet. I andra fall ska skatten återbetalas inom 30 dagar från det att en fullständig ansökan inkommit till Skatteverket.

En särreglering finns för varor som är föremål för punktskatt. För sådana varor ska skattefrihet för punktskatt ges vid köptillfället när köpet görs direkt från ett skatteupplag eller från Försvarsmakten eller på annat sätt som parterna kommit överens om. Vid köp från andra aktörer finns ingen möjlighet till avdrag direkt vid köpet, utan skattefriheten får hanteras genom återbetalning.

Artikel 17

Regler om skattelättnader för enskilda finns i artikel 17. I artikelns första punkt regleras undantag från skatt och avgifter vid köp för privat bruk av varor här i landet och vid innehav, ägande m.m. av varor som har importerats till eller köpts här i landet för privat bruk. Undantagen ska tillämpas i enlighet med gemensamt bestämda förfaranden, vilket vid köp av varor här i landet i dagsläget betyder återbetalning av erlagd skatt. Sverige åtar sig genom artikeln inte att inrätta något system för direkt- avdrag vid köpet. Precis som för officiella köp ska skatten återbetalas inom 30 dagar från det att en fullständig ansökan inkommit till Skatteverket.

Punkten 2 innehåller undantag från svensk inkomstskatt och innebär att undantaget i artikel X i Nato SOFA utökas. All inkomst som medlemmar i de amerikanska styrkorna, anhöriga och anställda hos amerikanska leverantörer får från anställning hos den civila komponenten av styrkan, militära serviceverksamheter enligt artikel 21 och amerikanska postkontor enligt artikel 22 ska vara undantagen svensk inkomstskatt. All inkomst som medlemmar i de amerikanska styrkorna och anhöriga får från amerikanska staten eller någon annan icke-svensk arbetsgivare, och ersättning till anställda hos amerikanska leverantörer inom ramen för kontrakt för de amerikanska styrkorna eller från någon icke-svensk arbetsgivare, befrias från svensk inkomstskatt. En förutsättning för skattelättnad är att personen inte är svensk medborgare och inte heller är stadigvarande bosatt i Sverige. Vid dubbelt medborgarskap i Sverige och USA ska en medlem av styrkan eller en anhörig räknas som enbart amerikansk medborgare och alltså beviljas skattelättnad. Ytterligare skattelättnader för amerikanska leverantörer finns i artikel 26.

I punkten 3 anges att svenska regler om arbetsgivares och enskilda näringsidkares skyldighet att dra av inkomstskatt inte ska tillämpas på sådan inkomst som är skattebefriad under avtalet.

Av punkten 4 följer att sådan inkomst som är skattebefriad enligt avtalet inte heller omfattas av det svenska arbetsbaserade systemet för social trygghet. Detta gäller för personer som inte är stadigvarande bosatta i Sverige, EU eller Europeiska frihandelssammanslutningen och innebär att socialavgifter inte ska betalas på deras skattebefriade inkomster, samt att sådana inkomster inte heller ger rätt till arbetsbaserade socialförsäkrings- förmåner i Sverige.

Av punkten 5 framgår att svenska och amerikanska myndigheter ska arbeta gemensamt mot missbruk av artikelns undantag.

Artikel 18

I artikel 18 (punkterna 1, 2 och 4) undantas de amerikanska styrkorna från svenska regler på tullområdet vad gäller vilken typ av varor som får föras in i landet samt från tull, skatter och avgifter som ska betalas i samband med import och export. Undantaget gäller för officiella köp som görs av de amerikanska styrkorna eller för att slutligen användas av eller för styrkorna. I artikeln förtydligas att detta även inkluderar import som görs av eller för serviceverksamheter och postkontor i artikel 21 och 22 och sådan import som görs inom ramen för ett avtal med de amerikanska styrkorna.

Av punkten 3 följer att de amerikanska styrkorna ska tillhandahålla ett intyg som visar att artikelns undantag är tillämplig på de varor som förs in. De amerikanska styrkorna ska också kräva av sina leverantörer att materiel m.m. som importeras tull- och skattefritt enbart används för att fullgöra kontraktet med USA. Parterna ska samarbeta för att se till att mängden varor som importeras är rimlig.

Artikel 19

I artikel 19 undantas import som görs för privat bruk av medlemmar i de amerikanska styrkorna, deras anhöriga och amerikanska leverantörer från tull och skatt. Undantaget ska tillämpas även för gåvor och varor som levereras till personerna enligt avtal som ingåtts med personer som inte har hemvist i Sverige. Mängden varor får inte överstiga vad som är rimligt för privat bruk. Parterna ska samarbeta kring begränsningar av vilken mängd varor innehållande tobak, nikotin och alkohol som får föras in.

Punkten 2 innehåller regler om överlåtelse av tullfria varor. Överlåtelse får ske tull- och skattefritt inom den amerikanska kretsen utan svensk godkännande, men inte utanför – med undantag för gåvor till välgörenhet. Vid överlåtelse till någon annan i Sverige ska tullen och skatten betalas av mottagaren. I artikeln finns också en bevisregel som säger att en polis- anmälan ska vara tillräckligt för att svenska myndigheter ska godta att tullfri egendom blivit stulen och att ägaren därmed inte ska behöva betala skatter och avgifter för den försvunna egendomen.

Av artikelns två sista punkter följer att den tullbefriade kretsen får exportera den importerade egendomen utan att betala skatter och avgifter på exporten, och att parterna ska arbeta gemensamt mot att artikelns undantag missbrukas.

Artikel 20

Hur den praktiska tullhanteringen ska gå till regleras i artikel 20.

All tullinspektion ska ske snabbt och i enlighet med gemensamt framtagna förfaranden. Om de amerikanska styrkorna begär det ska inspektionen kunna ske i hemmet eller på annan plats som parterna enas om. Officiell amerikansk information ska märkas och vara undantagen inspektion. USA ska arbeta mot missbruk av de regler om tullhantering som finns i avtalet och i Nato SOFA och ländernas myndigheter ska samarbeta för att utreda eventuella överträdelser.

Prop. 2023/24:141

Artikel 21

I artikel 21 regleras sådan verksamhet som bedrivs som stöd och service till de amerikanska styrkorna och anhöriga. Det kan till exempel röra sig om växlingskontor, affärer, utbildningscenter och fritidsaktiviteter som matsalar och träningscenter. De militära serviceverksamheterna kan drivas av de amerikanska styrkorna eller, på uppdrag av styrkorna, av icke- svenska organisationer. Styrkorna och de icke-svenska organisationerna kan även driva verksamheten genom en underleverantör. Verksamheten ska enligt punkten 1 vara undantagen krav på tillstånd och tillsyn samt inrättas på gemensamt fastställda platser på svenskt territorium.

I punkten 2 sägs att de amerikanska styrkorna kan ingå avtal med finansiella institutioner för finansiella tjänster i Sverige.

Av punkten 3 följer att serviceverksamheterna och de utländska organisationer som bedriver verksamhet enligt artikel 21 ska tillerkännas samma undantag från skatter, tull och avgifter som de amerikanska styrkorna. De ska inte heller behöva betala någon skatt eller avgifter på aktiviteter kopplade till verksamheten. Verksamheterna ska förvaltas och drivas i enlighet med tillämpliga amerikanska regler. När det gäller finansiella tjänster i punkten 2 kommer dock svenska regler gälla för svenska banker och andra svenska finansiella aktörer om de anlitas som underleverantörer. Svenska aktörer kommer inte utgöra sådana militära serviceverksamheter och organisationer som regleras i punkten 3.

I punkten 4 anges att USA ska motarbeta att varor och tjänster sprids till obehöriga samt att parterna kan begränsa inköpet av skattebefriade varor för enskilda, till exempel när det gäller alkohol, tobak, nikotin, bränsle och varor av betydande värde.

Artikel 22

För att förenkla förmedlingen av post till och från de amerikanska styrkorna, anhöriga och amerikanska leverantörer ges USA möjligheten att bedriva egna militära postkontor i Sverige. Hanteringen av sådana regleras i artikel 22. I praktiken innebär det att post till personal placerad i Sverige skickas till ett postkontor med egen adress och postnummer i stället för att skickas till respektive individ. Utgående post kan märkas med amerikanska frimärken. Posthanteringen kommer inte att sammanblandas med den svenska posten, utan ske inom ett slutet system som drivs av och för USA. De amerikanska styrkornas officiella post får enligt punkten 3 inte inspekteras, genomsökas eller tas i beslag. Sådan post kommer, likt diplomatpost, vara särskilt märkt. Av punkten 4 följer att de amerikanska styrkorna ska vidta nödvändiga åtgärder för att motarbeta att otillåtna varor importeras via kontoren.

Artikel 23

I artikel 23 finns regler om valutahantering. De amerikanska styrkorna tillåts importera och exportera amerikansk valuta och amerikanska finansiella instrument i obegränsad mängd. Styrkorna tillåts även distribuera svensk och viss utländsk valuta och andra finansiella instrument till medlemmar i styrkorna och till anhöriga. Slutligen får styrkornas medlemmar och anhöriga föra in och ut valuta och andra

finansiella instrument i amerikanska dollar och föra ut all valuta och alla Prop. 2023/24:141 finansiella instrument i den valutan, under förutsättning att de fört in eller

mottagit denna från de amerikanska styrkorna.

Artikel 24

Artikel 24 anger vissa regler om bl.a. arbetstillstånd, socialavgifter och villkor för anställning. Av punkten 1 följer att de amerikanska styrkorna och icke-svenska organisationerna som driver sådana militära service- verksamheter som anges i artiklarna 21 och 22 får anställa anhöriga och personer som får arbeta i Sverige. Anhöriga som anställs ska undantas från krav på arbetstillstånd. Lokala civilanställdas anställning ska grundas på ett skriftligt anställningsavtal.

Ipunkten 2 anges att de amerikanska styrkorna och icke-svenska organisationerna ska fastställa villkoren för anställning i enlighet med amerikanska lagar och andra författningar, med full respekt för rådande löner och arbetsrättsliga bestämmelser i Sverige. I punkten 2 regleras även socialavgifter för civila lokalanställda. Av artikeln följer att anställnings- villkoren för dessa personer ska fastställas med full respekt för social- avgifter enligt svensk lag, men att avgifterna ska administreras och betalas

ienlighet med gemensamt beslutade förfaranden. Villkoren för anställning ska göras tillgängliga för tilltänkta anställda som ett led i rekryterings- förfarandet.

Iartikeln konstateras slutligen att USA inte avsäger sig någon immunitet

ifråga om anställningsförhållanden.

Artikel 25

I artikeln behandlas de amerikanska styrkornas rätt att upphandla alla varor och tjänster utan begränsningar när det gäller val av leverantör. Avtalen ska bjudas ut, tilldelas och förvaltas i enlighet med amerikanska regler. Anbudsgivare och leverantörer ska få information om gällande amerikanska lagar, i syfte att möjliggöra för svenska företagare att träffa avtal med de amerikanska styrkorna (punkten 1). I punkten 2 åtar sig Sverige att inte behandla de amerikanska styrkorna mindre gynnsamt än Försvarsmakten när det gäller styrkans upphandling av varor och tjänster.

Artikel 26

Av artikel 26 framgår att amerikanska leverantörer ska vara undantagna svenska lagar och andra författningar när det gäller deras villkor för anställning när de utför arbete inom ramen för avtal mellan den amerikanska leverantören och de amerikanska styrkorna. Leverantörerna är också undantagna svenska regler om licensiering och registrering av bolag när de tillhandahåller varor och tjänster till amerikanska styrkor på svenskt territorium.

I andra punkten undantas amerikanska leverantörer från beskattning i Sverige av intäkter och vinster från arbete för de amerikanska styrkorna. Regeln gäller vid sidan av de undantag från skatt som finns i artikel 16.

Artikelns sista punkt anger att en amerikansk leverantör som är en fysisk person inte ska anses ha skatterättslig hemvist i Sverige under perioder då

Prop. 2023/24:141 han eller hon befinner sig här enbart för att fullgöra ett avtal för de amerikanska styrkorna.

Artikel 27

I artikel 27 anges inriktningen för Sveriges och USA:s arbete i frågor som rör miljö, folkhälsa (inklusive sanitära och fytosanitära frågor) och säkerhet. USA åtar sig att respektera den svenska regleringen på området.

Artikelns andra punkt behandlar Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall. Sverige ska utse en kontaktpunkt vid ansvarig myndighet för mottagande av underrättelser enligt konventionen, och de amerikanska styrkorna ska lämna den information som krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen.

Artikel 28

I artikeln försäkras de amerikanska styrkorna samt amerikanska och svenska leverantörer rätt att använda vatten, elektricitet och andra allmännyttiga tjänster till villkor som inte är mindre fördelaktiga än dem som erbjuds Försvarsmakten. Tjänsterna ska vara befriade från skatter och avgifter på det sätt som framgår av artikel 16.

Punkten 2 behandlar USA:s användning av svenskt radiospektrum och amerikanska telekommunikationssystem. Bland annat ges USA rätt att utan kostnad använda det radiospektrum som situationen kräver. De amerikanska styrkorna ska koordinera användningen av det svenska spektrumet med Sveriges verkställande organ. Undantag från sådan koordinering får bara göras om brådskande operativa behov omöjliggör sådan samordning.

Artikel 29

I artikel 29 finns bestämmelser om finansiering, implementering och tvistlösning.

Artikel 30

Artikel 30 behandlar hur avtalet träder i kraft och framtida ändringar av avtalet och Bilaga A. Efter ikraftträdandet är avtalet giltigt i 10 år, varefter det kan sägas upp med ett års uppsägningstid.

Bilaga A

I bilagan listas de platser som i avtalet refereras till som ”överenskomna anläggningar och områden”. Det rör sig om 17 anläggningar och områden som disponeras av Försvarsmakten i 16 fall och av Försvarets materielverk i ett fall. Särskild reglering av aktiviteter kopplade till dessa platser finns i artiklarna 3, 4, 5, 6 och 14.

6Godkännande av DCA-avtalet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner DCA-avtalet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen motsätter sig att Sverige ingår DCA-avtalet. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att innebörden och konsekvenserna av förslaget inte är tillräckligt redovisade i promemorian.

Utöver remissinstanserna har ett antal spontana yttranden från olika sammanslutningar och privatpersoner inkommit. Samtliga avstyrker eller ställer sig på annat sätt negativa till ett godkännande av DCA-avtalet. Vissa anser att ingåendet av DCA-avtalet borde föregås av en folkomröstning.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera landets oberoende och självständighet, värna suveräniteten, Sveriges intressen, grundläggande värderingar samt säkerställa svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning (prop. 2020/21:30 s. 31). Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Genom att bidra till en säkrare omvärld, ett stabilt närområde och förutsägbara mellanstatliga relationer ökar Sveriges säkerhet. Sveriges säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och Nato liksom samarbete i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) och med transatlantiska partnerländer. En stark transatlantisk länk är omistlig för Europas säkerhet.

Att samarbeta med andra länder är en förutsättning för att säkra fred och stabilitet i Sverige. I en globaliserad värld är samverkan och gemenskap avgörande för att avvärja hot och för att skydda såväl nationell som internationell fred och säkerhet samt skydda Sveriges oberoende.

De senaste åren har Sverige stärkt den nationella försvarsförmågan och fördjupat de försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade säkerhetsläget skapar ett än större och mer akut behov av att fördjupa samarbetet med andra länder och organisationer. Det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget gör att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att stärka Sveriges säkerhet.

Sverige är sedan den 7 mars 2024 medlem i Nato. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Det innebär att ett väpnat angrepp mot Sverige ska betraktas som ett angrepp mot samtliga medlemsstater i Nato. De andra medlemsstaterna har därmed en skyldighet att bistå Sverige med de åtgärder som bedöms nödvändiga. Som medlem i Nato förbinder även Sverige sig att, i händelse av ett väpnat angrepp mot en annan medlemsstat, bistå den med de åtgärder som bedöms nödvändiga, i enlighet med de ömsesidiga försvarsförpliktelser som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget. För att effektivt kunna bistå varandra behöver medlemmarna i

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 Nato underlätta tillträde till och närvaro på varandras territorium. Det

	kollektiva försvarsåtagandet stärker Sveriges säkerhet.
	USA:s engagemang är av avgörande vikt för Europas och Sveriges
	säkerhet. I maj 2016 undertecknade Sverige och USA en gemensam
	avsiktsförklaring om fördjupat bilateralt försvarssamarbete. I maj 2018
	ingick Sverige en trilateral avsiktsförklaring tillsammans med Finland och
	USA. I och med det svenska medlemskapet i Nato är Sverige och USA
	allierade. Att teckna ett DCA-avtal är en naturlig utveckling av Sveriges
	och USA:s långvariga samarbete. USA har ingått DCA-avtal med bl.a.
	Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Rumänien, Slovakien
	och Ungern. USA har under 2023 även undertecknat DCA-avtal med
	Tjeckien, Finland och Danmark.
	Syftet med ett DCA-avtal är att på förhand reglera amerikanska styrkors
	rättigheter och skyldigheter i den mottagande staten. För USA underlättas
	möjligheten att bistå andra länder om liknande villkor gäller för
	amerikanska styrkors närvaro i de olika länder som de amerikanska
	styrkorna verkar i. Ett DCA-avtal möjliggör enhetlig amerikansk
	planering, närvaro och investeringar i andra länder. Avtalet förenklar
	amerikansk militär närvaro när denna omfattar mer än tillfälliga besök och
	tillfällig övningsverksamhet.
	Ett DCA-avtal gör det möjligt för Sverige och USA att arbeta mer
	effektivt tillsammans, både bilateralt och inom Nato. Ett sådant avtal är
	dessutom en förutsättning för att Sverige snabbt och förberett ska kunna ta
	emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge. Vidare har ett DCA-
	avtal i sig en avskräckande effekt mot väpnade angrepp, eftersom det
	signalerar amerikanskt engagemang och närvaro i Sverige. Det möjliggör
	även ett mer effektivt agerande för Nato. Att ingå ett DCA-avtal med USA
	är därför ett starkt försvars- och säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.
	Ett ingående av DCA-avtalet förändrar inte den ståndpunkt som kom till
	uttryck inom ramen för Sveriges Natoansökan. Sverige ansökte med brett
	stöd i riksdagen om medlemskap i Nato utan förbehåll. Denna hållning står
	fast, men det finns på samma sätt som i övriga nordiska länder inte skäl att
	ha kärnvapen, eller permanenta baser, på svenskt territorium i fredstid.
	Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att Sverige bör ingå
	DCA-avtalet med USA.
	Regeringen anser inte att en folkomröstning i frågan bör hållas. Däremot
	krävs att DCA-avtalet godkänns av riksdagen i enlighet med vad som
	utvecklas nedan. Regeringen delar inte heller Stockholms universitets
	(Juridiska fakultetsnämnden) uppfattning att promemorian inte på ett
	tillräckligt tydligt sätt beskriver innebörden och konsekvenserna av
	förslaget. Utifrån inkomna remissynpunkter görs också vissa ytterligare
	tydliggöranden i propositionen.
	DCA-avtalet förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder. Förslag	till
	lagändringar presenteras i följande avsnitt. Vidare är avtalet, med sin
	betydelse i fråga om Sveriges försvar och säkerhet, att betrakta som en
	internationell överenskommelse av större vikt. Enligt 10 kap. 3 § första
	och tredje styckena regeringsformen krävs därför att riksdagen godkänner
	DCA-avtalet.
	DCA-avtalet innehåller bestämmelser som innebär att USA ges rätt att
	utöva straffrättslig jurisdiktion, placera egen personal som frihetsberövats
68	av svensk myndighet i förvar, ingripa mot egen personal i syfte	att

upprätthålla ordning och disciplin inom styrkan och vidta vissa Prop. 2023/24:141 bevakningsåtgärder på svenskt territorium. Det kan även bli fråga om att

låta Nato eller en allierad stat utöva flygstridsledning på svenskt territorium. Det nu nämnda bedömer regeringen innebära överlåtelse av rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som fordrar riksdagsbeslut

(10 kap. 8 § första stycket regeringsformen). Det rör sig vidare enligt regeringens bedömning om överlåtelse av förvaltningsuppgifter som kan innefatta myndighetsutövning. I enlighet med 10 kap. 8 § andra stycket regeringsformen ska riksdagen i dessa fall därmed fatta beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 10 kap. 6 § andra stycket regerings- formen. Även beslutet om att godkänna DCA-avtalet ska därmed fattas i enlighet med vad som stadgas där.

7Behovet av lagändringar

7.1Allmänt

7.1.1Lagstiftningsmetod

Internationella överenskommelser blir i Sverige inte automatiskt en del av den nationella rätten. I de fall de materiella bestämmelserna i en internationell överenskommelse inte redan stämmer överens med svensk lagstiftning krävs därför författningsändringar för att de ska införlivas i svensk rätt och därmed bli gällande för svenska domstolar och myndigheter. Två metoder används huvudsakligen för att införliva internationella överenskommelser: transformation eller inkorporering.

Transformation innebär att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen införlivas genom att avtalstexten i svensk översättning förs in i en svensk författning direkt eller efter omarbetning till en mer traditionell svensk författningstext.

Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att en internationell överenskommelses bestämmelser gäller direkt i Sverige. Den internationella överenskommelsens autentiska text, på ett eller flera språk, ligger då till grund för tillämpningen. Eftersom den autentiska texten införlivas direkt kan metoden endast användas i sådana fall då den internationella överenskommelsen är avfattad på ett sådant sätt att den kan tillämpas enligt sin ordalydelse.

När PFF SOFA infördes i svensk rätt 1996 användes huvudsakligen transformationsmetoden. Lagändringar skedde i bl.a. brottsbalken, lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., lagen

(1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet och lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU04, rskr. 1995/96:237). Inkorporeringsmetoden användes i viss utsträckning genom att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall infördes direkta hänvisningar till regleringen i Nato/PFF SOFA. Enligt samma principer gjordes vissa ändringar i relevanta förordningar.

Från och med 2005 vidgade Sverige tillämpningen av PFF SOFA. I

samband med detta användes i huvudsak transformationsmetoden, för de

Prop. 2023/24:141	lagändringar som krävdes för att möjliggöra ett		vidare tillämpnings-
	område. Lagändringar skedde i samma lagar som första gången och
	därutöver i lagen (1957:668) om utlämning av brott och vapenlagen
	(1996:67). Dessutom beslutades en ny lag, lagen (2004:1006) om
	skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell
	krishantering. Inkorporeringsmetoden användes, i likhet med tidigare,
	endast för de lagändringar som gjordes i lagen om immunitet och
	privilegier i	vissa fall (prop. 2004/05:7,	bet. 2004/05:FöU2,
	rskr. 2004/05:44). Även denna gång gjordes vissa förordningsändringar.
	Vid införandet av värdlandsstödsavtalet med Nato användes också
	huvudsakligen	transformationsmetoden	(prop. 2015/16:152,
	bet. 2015/16:UFöU4, rskr. 2015/16:257). Detsamma gäller förslagen i
	propositionen Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133).
	Lagförslagen i denna proposition bygger också i huvudsak på
	transformationsmetoden. Det innebär att DCA-avtalets bestämmelser, i de
	fall de inte stämmer överens med svensk lagstiftning och således kräver
	lagändringar, som utgångspunkt föreslås införlivas genom transformation.
	Inkorporeringsmetoden föreslås dock användas i vissa fall, framför allt
	genom de förslag till ändringar som lämnas i fråga om lagen om immunitet
	och privilegier i vissa fall.
	Lagrådet påpekar att det synes finnas en viss överlappning mellan vissa
	begrepp och att det därför inte alltid är helt lätt att avgöra vilken
	personkrets som omfattas av ett visst begrepp. Samtidigt uttrycker
	Lagrådet förståelse för att det finns fördelar med att författningstexten
	ligger mycket nära de skrivningar som finns i DCA-avtalet och tidigare
	ingångna avtal samt skrivningar i befintliga paragrafer. Lagrådet
	understryker vikten av att så långt möjligt ensa lagstiftningen och klargöra
	vilken krets som omfattas av olika paragrafer. Lagrådet anser att uttrycket
	utländsk leverantör bör användas i stället för amerikansk leverantör och
	föreslår vidare att uttrycket icke-svensk organisation ersätts av utländsk
	organisation.
	Regeringen instämmer i vad Lagrådet anför om vikten av en så enhetlig
	och tydlig begreppsbildning som möjligt. Regeringen är samtidigt
	medveten om att vissa kategorier inte anges på samma sätt i alla lagar. Det
	beror bl.a. på att uttryckssätt i vissa befintliga lagar tar sikte på utländska
	besökande styrkor från andra länder än USA och har införts för att
	genomföra andra avtal. Det beror även på att viss lagstiftning som rör
	skatter och avgifter sedan tidigare har en etablerad nomenklatur som
	bygger på EU-rätt. Regeringen, som bedömer att de uttryckssätt som
	används i de föreslagna författningstexterna i huvudsak är tillräckligt
	tydliga såvitt avser frågan om vilken krets som omfattas av olika
	bestämmelser, föreslår att vissa uttryck ersätts i enlighet med Lagrådets
	synpunkter och förslag, enligt vad som redogörs för nedan. På så sätt
	skapas än större tydlighet. Vilka kategorier som omfattas tydliggörs även
	i författningskommentaren.
	Regeringen delar Lagrådets uppfattning att uttrycket amerikansk
	leverantör, vilket är det uttryckssätt som används i DCA-avtalet, riskerar
	ge det felaktiga intrycket att det alltid ska vara fråga om en leverantör som
	har sitt säte i USA. Detta stämmer dock inte överens med avtalets
	definition av uttrycket som omfattar dels juridiska personer som varken är
70	registrerade eller har hemvist i Sverige enligt svensk lag, inbegripet deras

anställda som varken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Prop. 2023/24:141 Sverige, dels fysiska personer som varken är svenska medborgare eller

stadigvarande bosatta i Sverige. Uttrycket omfattar således samtliga leverantörer som inte är svenska. Det blir därför tydligare att i berörda lagar använda uttrycket utländsk leverantör.

Införandet av uttrycket utländsk leverantör föranleder vidare att uttrycket icke-svensk organisation som förekommer i vissa lagar, bör ersättas med uttrycket utländsk organisation.

Uttrycken amerikansk leverantör och icke-svensk organisation förekommer fortsatt i denna proposition endast när innehållet i en viss artikel i DCA-avtalet redovisas.

7.1.2 Generella utgångspunkter Förberedelserna för Sveriges medlemskap i Nato

Sverige ansökte den 18 maj 2022 om medlemskap i Nato. Sveriges anslutningsprotokoll undertecknades av Natos medlemsstater i Nordatlantiska rådet den 5 juli 2022. Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024.

Sedan Sveriges anslutningsprotokoll undertecknades av Natos medlemsstater har Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inlett ett lagstiftningsarbete avseende Sveriges anslutning till ett antal centrala avtal inom Nato. I propositionen Sveriges tillträde till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133) lämnas bl.a. förslag till författningsändringar för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som följer av Nato SOFA.

I denna proposition behandlas DCA-avtalet och förslag till ny lag och lagändringar för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som följer av avtalet. DCA-avtalet kompletterar Nato/PFF SOFA i förhållande till USA. DCA-avtalet är således kopplat till Sveriges medlemskap i Nato. Samtidigt utgör det en central del av Sveriges och USA:s bilaterala försvars- samarbete och är tillämpligt även utanför en Natokontext.

Eftersom DCA-avtalet bygger vidare på Nato SOFA finns det vissa överlappande områden, i form av frågor som regleras i båda avtalen. Vissa av förslagen i denna proposition relaterar därför till förslag som regeringen lämnat i propositionen Sveriges anslutning till vissa Natoavtal (prop. 2023/24:133). De lagförslag som lämnas i denna proposition är till största del enbart knutna till genomförandet av DCA-avtalet. Vissa av de

förslag som lämnas är dock mer generella och gäller alltså även i
förhållande till Nato, allierade stater och andra stater som Sverige har ett
militärt samarbete med. Förslag som inte enbart är kopplade till DCA-
avtalet lämnas i folkbokföringslagen (1991:481), lagen (1994:1547) om
tullfrihet m.m., lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid
internationellt militärt samarbete och internationell krishantering, skydds-
lagen (2010:305) och luftfartslagen (2010:500). I dessa fall är
bestämmelserna tillämpliga i fråga om aktiviteter som utförs av Nato, en
allierad stat eller annars inom ramen för internationellt militärt samarbete
eller internationell krishantering. Detta är ett sedan tidigare etablerat
begrepp. Internationellt militärt samarbete avser sådant samarbete som
bedrivs mellan en eller flera staters försvarsmakter. Syftet för samarbetet
kan t.ex. vara att utveckla den nationella försvarsförmågan eller delta i	71
	71

Prop. 2023/24:141

internationella insatser, enskilt eller tillsammans. Syftet med ett samarbete kan också vara rent förtroendeskapande myndigheterna emellan. Internationell krishantering är militär eller civil krishantering som ombesörjs av militära och civila myndigheter enligt de riktlinjer som Nato, EU eller någon annan internationell organisation sätter upp (se prop. 2004/05:7 s. 54). Samtliga förslag i propositionen syftar till att skapa nödvändiga förutsättningar för att kunna bedriva militärt samarbete, däribland att ge och ta emot militärt stöd, på ett effektivt och ändamåls- enligt sätt.

Förhållandet till EU-rätten

Flera frågor i DCA-avtalet rör områden som regleras av EU-rätten. Det handlar till exempel om reglerna om skatt och tull, visumregler och regler som rör arbetstagare, men också bestämmelser som syftar till att upprätthålla hälsoskydd för människor och djur och miljöskydd. Relevant reglering kommer att behandlas i samband med respektive artikel. Det finns dock skäl att på en övergripande nivå beröra förhållandet mellan DCA-avtalet och EU-rätten.

Alla aktiviteter som vidtas inom ramen för DCA-avtalet ska ske med full respekt för svenska lagar och internationella förpliktelser. Det innebär att avtalets utgångspunkt är att bestämmelser i EU-rättsakter på olika områden ska respekteras.

Som medlem i EU omfattas Sverige av EU-rätten, vilken har företräde framför nationell rätt. Fördraget om Europeiska unionen (FEU) reglerar EU:s grundläggande konstruktion och mål. FEU kompletteras av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som reglerar unionens funktionssätt och fastställer områdena för, avgränsningen av och de närmare villkoren för utövandet av unionens befogenheter. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna som reglerar grundläggande rättigheter är tillämplig när EU:s medlemsstater och institutioner tillämpar unionsrätten.

Av artikel 4.2 FEU följer att den nationella säkerheten är varje medlems- stats eget ansvar. Medlemsstaterna har inte heller på ett övergripande plan tilldelat EU befogenheter på området nationell säkerhet (se artikel 4.1 och 5 FEU). Frågor som rör enbart nationell säkerhet tillhör med andra ord inte EU:s befogenheter. Av artikel 4.2 FEU följer också att unionen ska respektera medlemsstaternas väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. Beslut som medlemsstaterna antar beträffande försvarets organisation för att försvara sitt territorium eller sina väsentliga intressen regleras alltså inte i sig av unionsrätten (se punkt 38 i EU-domstolens dom i mål C-742/19). Enbart den omständigheten att en åtgärd har vidtagits för att skydda nationell säkerhet innebär i och för sig inte att unionsrätten inte är tillämplig. Artikel

4.2FEU innebär till exempel inte att all verksamhet inom försvaret ska undantas från unionsrättens tillämpningsområde. Däremot finns ett krav på att tillämpningen av det unionsrättsliga regelverket på militär personal inte får hindra att dessa väsentliga funktioner fullgörs på ett korrekt sätt. Regelverket får inte tolkas så att det hindrar de väpnade styrkorna från att utföra sina uppgifter och så att statens väsentliga funktioner – bestående i att bevara dess territoriella integritet och skydda den nationella säkerheten

–äventyras. I rättsfall från EU-domstolen har det uttryckts som så att unionsrätten måste ta nödvändig hänsyn till de särdrag som utmärker varje medlemsstats försvar, och att dessa särdrag bl.a. följer av de särskilda internationella åtaganden som den aktuella medlemsstaten har påtagit sig, konflikter eller hot som den ställs inför, eller det geopolitiska sammanhang den befinner sig i. Tillämpningen av unionsrättsliga bestämmelser får inte hindra fullgörandet av de särskilda uppdrag som varje medlemsstat, med beaktande av sina skyldigheter och åtaganden, anförtror sina väpnade styrkor, för att bevara sin territoriella integritet eller skydda sin nationella säkerhet (se punkterna 43–45 i EU-domstolens dom i mål C-742/19). Dessa uttalanden måste anses gälla såväl för villkor och beslut rörande medlemsstatens egen militära styrka som för villkor för de allierade styrkor som Sverige och andra EU-stater bygger sitt försvar tillsammans med, såsom exempelvis USA. Varje EU-rättsakts tillämpningsområde behöver sättas i sitt sammanhang, tolkas i ljuset av sitt syfte och rättsliga grund men även utifrån primärrätten och de allmänna rättsprinciperna, och utifrån denna analys tolkas i ljuset av artikel 4.2 FEU och medlems- staternas ansvar över nationell säkerhet.

Flera EU-rättsakter innehåller även direkta skrivningar om undantag från rättsaktens tillämpningsområde för vissa verksamheter, inklusive formuleringar som anger att det är möjligt att göra nationella undantag till förmån för andra länders militära styrkor. Undantagen bör ses som uttryck för att EU-rätten inte ska stå i vägen för medlemsstaternas åtgärder för att skydda den nationella säkerheten och militära samarbeten. Sådana undantagsbestämmelser kan exempelvis gälla ”medlemmar av väpnade styrkor” eller ”militär personal”. I DCA-avtalet är ofta medlemmar av den militära styrkan – inbegripet den civila komponenten, deras anhöriga och amerikanska leverantörer – likställda och garanteras samma typ av undantag och privilegier. Med anhöriga avses i DCA-avtalet sådana familjemedlemmar som är ekonomiskt, juridiskt eller hälsomässigt beroende av en medlem av styrkorna, försörjs av och bor tillsammans med medlemmen och har fått tillåtelse av de amerikanska styrkorna att följa med styrkorna till Sverige. Med amerikanska leverantörer avses juridiska personer, och deras anställda som varken är svenska medborgare eller stadigvarande boende i Sverige, och fysiska personer som varken är registrerade eller har hemvist i Sverige och som tillhandahåller varor och tjänster enligt avtal med USA:s försvarsdepartement inom ramen för DCA-avtalet (se avsnitt 5.2.1). Därutöver finns i DCA-avtalet särskilda regler även för andra juridiska och fysiska personer som deltar i försvarssamarbetet, exempelvis svenska leverantörer och lokala civilanställda. Detta beror på att varje personkategori för USA är en helt nödvändig del för att amerikanska styrkor ska kunna verka utomlands. När det gäller leverantörer ska särskilt framhållas att USA:s militära styrkor är uppbyggda på så sätt att man valt att i stor utsträckning använda sig av fristående leverantörer, i stället för att ha t.ex. teknisk personal anställd inom styrkorna. Sett mot denna bakgrund måste EU-rätten utifrån en ändamålsenlig tolkning anses innebära att samtliga personkategorier i DCA-avtalet (medlem av den militära styrkan, inbegripet den civila komponenten, deras anhöriga och leverantörer) omfattas när det i en EU- rättsakt till exempel medges undantag för väpnade styrkor eller militär personal.

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 När det gäller DCA-avtalets relation till EU-rätten ska understrykas att den särreglering som följer av avtalet enbart tar sikte på att tillgodose de amerikanska styrkornas krav och behov liksom de personkategorier som tillhör dem. Exempelvis kommer de militära serviceverksamheterna endast att inrättas för medlemmarna av de amerikanska styrkorna, deras anhöriga och annan bemyndigad personal som Sverige och USA kommit överens om. På motsvarande sätt kommer de läkare som ges tillstånd att tillhandahålla vård åt den amerikanska personalen enligt artikel 10 inte rikta sig till den svenska allmänheten. I vissa fall kommer leverantörer – som kan vara såväl svenska företag som från ett annat EU-land – visserligen att omfattas av regleringen enligt DCA-avtalet, men bara i deras roll som entreprenörer åt de amerikanska styrkorna och i arbetet med att fullgöra kontrakt med dessa. Unionsrättens syfte, att utgöra en enhetlig reglering inom EU och för dess invånare, åsidosätts därmed inte genom några av de undantag som DCA-avtalet föranleder.

Det kan även konstateras att USA har ingått DCA-avtal av motsvarande innehåll med en rad länder i Europa som också är bundna av EU-rätten. Såvitt framkommit har bestämmelserna i dessa avtal genomförts utan att de ansetts stå i strid med EU-rätten.

Den reglering som föreslås införas är av avgörande betydelse för Sveriges Natomedlemskap och i övrigt försvarssamarbetet med USA och därmed nödvändig för att Sverige ska kunna upprätthålla skyddet för sin nationella säkerhet.

De amerikanska styrkorna är inte en del av det svenska samhället

Ett DCA-avtal syftar till att möjliggöra internationellt militärt samarbete. Inom ramen för USA:s försvarssamarbeten med allierade och partner- länder behöver amerikanska styrkor kunna förflytta sig mellan olika länder utan att i varje land mötas av olika krav på att anpassa verksamheten, personalen eller utrustningen, t.ex. olika nationella krav på administrativa tillstånd, licenser och certifikat, eller på att varor uppfyller vissa särskilda produktstandarder. De besökande styrkorna behöver veta att de får ta med sig den utrustning som verksamheten kräver och att exempelvis befintliga anställningsavtal inte behöver ändras inför en förflyttning till ett annat land. Detta är anledningen till de undantag som ges i DCA-avtalet och de lättnader från krav på exempelvis tillstånd som återfinns i flera artiklar.

Undantagen i DCA-avtalet från vissa nationella rättsregler ger uttryck för den princip som styr samtliga statusavtal som reglerar militär närvaro utomlands, nämligen att de besökande styrkorna och deras stödfunktioner inte är att se som en del av värdlandet, och inte lyder under värdlandets myndigheters kontroll och annan tillsyn. På motsvarande sätt är det en allmänt erkänd princip att militära styrkor som verkar utomlands behåller sin befälsstruktur, sin rätt att upprätthålla ordningen inom styrkorna och sin rätt att lagföra personalen för brott som begås i ett annat land. Dessa principer är en helt nödvändig förutsättning för att militärt gräns- överskridande samarbete ska fungera och återspeglas i en rad av avtalets bestämmelser.

Särskilt om skatter och avgifter	Prop. 2023/24:141
Inom Nato och i övrigt inom internationella försvarssamarbeten finns en
allmän princip enligt vilken suveräna stater inte ska beskatta varandra för
ömsesidigt samarbete. I linje med detta ska ett värdland som tar emot
besökande styrkor inte tjäna ekonomiskt på den verksamhet som utförs på
värdlandets territorium. Genom PFF SOFA är t.ex. utländska styrkor
undantagna från svenska regler om inkomstskatt samt avgifter och skatter
vid viss import och export av varor. Det kompletterande tilläggs-
protokollet till PFF SOFA och värdlandsstödsavtalet undantar därutöver
Natohögkvarter och de styrkor och den personal som lyder under ett sådant
högkvarter från svenska regler om mervärdesskatt och punktskatter vid
förvärv av varor och tjänster i Sverige.
Nu nämnda avtal avser de utländska militära styrkorna och deras
personal. Genom DCA-avtalet utökas befrielsen från skatter och avgifter
till att också gälla för anhöriga och leverantörer till de amerikanska
styrkorna. Den grundläggande principen är densamma – Sverige ska som
mottagande land inte ta ut några skatter eller avgifter när amerikanska
styrkor befinner sig här inom ramen för DCA-avtalet.
Frågor om skatter och avgifter behandlas närmare i avsnitt 7.2.7–7.2.8
och 7.2.10–7.2.12.

7.2	Överväganden och förslag
För att Sverige ska kunna uppfylla förpliktelserna i DCA-avtalet krävs
lagstiftningsåtgärder. I detta avsnitt redovisas de förslag på ny lag och
lagändringar som bedöms vara nödvändiga för att uppfylla avtalet. För att
skapa än bättre förutsättningar för att ge och ta emot militärt stöd på ett
effektivt och ändamålsenligt sätt föreslås några av de föreslagna
lagändringarna att vara tillämpliga inte enbart i förhållande till USA utan
även till Nato och dess medlemsstater samt andra stater med vilka Sverige
har ett militärt samarbete.
7.2.1	Tillträde

Regeringens förslag: DCA-avtalets bestämmelser om undantag från
statliga avgifter för luft- och sjöfart ska genomföras i svensk rätt genom
en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.
Regeringens bedömning: DCA-avtalets bestämmelser om tillträde
till svenskt territorium för amerikanska luftfartyg, fartyg och fordon
kräver ingen lagändring. Inte heller bestämmelserna om att luftfartygen,
fartygen och fordonen inte får bordas eller kontrolleras utan
amerikanskt samtycke kräver någon lagändring.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller
har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Strålsäkerhets-
myndigheten anser att frågan om huruvida atomdrivna fartyg på svenskt
territorium	ska anses omfattas av lagen (1984:3) om kärnteknisk	75

Prop. 2023/24:141

verksamhet bör utredas med anledning av DCA-avtalet och Sveriges inträde i Nato. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) kommenterar lagens tillämpningsområde såvitt avser kärnvapen. Sjöfartsverket, Swedavia AB och Transportstyrelsen framför frågor och synpunkter kopplade till viss avgiftsfrihet. Transportstyrelsen har vidare frågor om vilka fartyg och luftfartyg som omfattas av avtalet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Tillträde till svenskt territorium

Artikel 11 i DCA-avtalet innehåller en allmän bestämmelse om amerikanskt tillträde till svenskt territorium. Syftet med bestämmelsen är att enskilda beslut om tillträde inte ska fattas inför varje amerikanskt besök. Amerikanska luftfartyg, fartyg och fordon som används av de amerikanska styrkorna, eller enbart för deras räkning, ska därför ges tillträde till Sverige så länge avtalet är i kraft.

I artikelns första punkt anges att amerikanska luftfartyg, fartyg och fordon som används av amerikanska styrkor eller enbart för deras räkning får resa in i, resa ut från och röra sig fritt på svenskt territorium. Relevanta säkerhets- och trafikbestämmelser ska respekteras, precis som andra tillämpliga förfaranden. Sådana tillämpliga förfaranden kan t.ex. utgöras av Försvarsmaktens närmare bestämmanden om tillträde, som kompletterar regeringens tillträdesbeslut och mer detaljerat anger villkor och rutiner för tillträdet till, och närvaron inom, svenskt territorium. Den amerikanska närvaron kommer alltid att koordineras mellan USA, framför allt genom Högkvarteret för de amerikanska militära styrkorna i Europa (US EUCOM), och Försvarsmakten.

De svenska nationella regler om tillträde som aktualiseras finns i tillträdesförordningen (1992:118) och förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkning av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordning). Enligt huvudregeln i 4 § tillträdesförordningen krävs tillstånd för tillträde till svenskt territorium för utländska statsfartyg, utländska statsluftfartyg och militära fordon. Utgångspunkten är att det är regeringen som fattar beslut om tillträde. Regeringen har dock delegerat rätten att fatta vissa sådana beslut till Försvarsmakten (5 och 6 §§ tillträdesförordningen). Beslut om tillträde behöver inte vara begränsade till det enskilda fallet. Regeringen medger redan i dag tillträde till svenskt territorium för viss varaktig verksamhet, t.ex. inom ramen för samarbete med länder som är medlemmar i EU eller Nato och nordiskt samarbete. Inom ramen för dessa samarbeten fattas tillträdesbeslut som gäller för ett eller två år. I besluten bemyndigar regeringen regelmässigt Försvarsmakten att ange de närmare förutsättningarna för tillträdet.

Regeringen bedömer att de farkoster som omfattas av artikeln utgörs av statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon i den mening som avses i tillträdesförordningen. Statsfartyg och statsluftfartyg är sådana fartyg eller luftfartyg som ägs eller brukas av en stat samt nyttjas i icke-kommersiellt syfte, medan militära fordon är de fordon som ägs eller brukas av en stats stridskrafter (2 § 2, 5 och 7 tillträdesförordningen). Transportstyrelsen har bl.a. anfört att det är tveksamt om exempelvis ett helt civilt fartyg som transporterar icke militärt gods till den amerikanska militära i Sverige kan

omfattas av definitionen av statsfartyg. Regeringen bedömer att ett sådant fartyg fortfarande kan utgöra ett statsfartyg. Det förutsätter dock att transporten enbart sker för den amerikanska styrkans räkning och nyttjas i icke-kommersiellt syfte. Tillträdesförordningen medger alltså att regeringen eller Försvarsmakten fattar de beslut om tillträde för amerikanska statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon som krävs enligt DCA-avtalet. Sammantaget bedöms det inte behövas någon lagändring för att garantera tillträde till svenskt territorium enligt artikel 11.

I artikel 11 punkten 1 anges även att luftfartyg, fartyg och fordon som används av amerikanska styrkor eller enbart för deras räkning inte får bordas eller kontrolleras utan amerikanskt samtycke. Artikeln innebär inget förbud mot kontroll, men förutsätter att kontrollåtgärder såsom inspektioner planeras tillsammans med och godkänns av de amerikanska styrkorna. Som anges ovan aktualiserar artikel 11 endast ett skydd för statsluftfartyg, statsfartyg och militära fordon. Det finns folkrättsligt skydd mot vissa typer av ingripanden mot sådana fartyg, luftfartyg och fordon som befinner sig inom ett annat lands territorium med värdlandets godkännande. Det innebär bl.a. att örlogsfartyg, militära luftfartyg och militära fordon i princip är okränkbara och därmed inte får bordas eller kontrolleras utan samtycke. Enligt svensk rätt förutsätter exempelvis ingripanden enligt kustbevakningslagen (2019:32) att begränsningar som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser beaktas, exempelvis utländska statsfartygs immunitet (prop. 2018/19:16, bl.a. s. 57, 120 och 140 f.). En sådan begränsning har även kommit till uttryck i 5 § IKFN- förordningen som anger att tillträde till och åtgärder ombord på ett utländskt statsfartyg eller utländskt statsluftfartyg som huvudregel kräver medgivande av chefen för statsfartyget eller statsluftfartyget. I vissa fall krävs inte ett sådant medgivande, men en förutsättning är då att statsfartyget eller statsluftfartyget befinner sig olovligen inom svenskt territorium. Ytterligare begränsningar för ingripanden mot statsluftfartyg och statsfartyg finns bl.a. i lagen (1938:470) med vissa begränsningar om främmande statsfartyg m.m., lagen (1939:6) om frihet från kvarstad för vissa luftfartyg, lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg och fartygssäkerhetslagen (2003:364). Det bör i normalfallet inte innebära några svårigheter att identifiera vilka fartyg, luftfartyg och fordon som är skyddade enligt bestämmelsen, särskilt med beaktande av att personerna kan ha med sig ett identitetskort utfärdat av USA:s försvarsdepartement, en förflyttningsorder eller en fullmakt utfärdad av en behörig amerikansk myndighet (jfr reglerna om identitetshandlingar vid inresa till Sverige). Det ska även framgå av leverantörens kontrakt med USA om transporten utförs exklusivt för dem, vilket kan fungera som dokumentation för att inspektion inte kan utföras utan samtycke.

Skrivningen i artikel 11 om att sådana farkoster inte får bordas eller kontrolleras utan USA:s samtycke och det folkrättsliga skyddet mot ingripanden kan därutöver beröra andra inspektioner som regleras i svensk rätt. Det saknas sammanfattningsvis behov av författningsändringar för att säkerställa att kontroller inte sker i strid med DCA-avtalet, förutom för kontrollbesiktningar av motorfordon vilket behandlas i avsnitt 7.2.19.

Strålsäkerhetsmyndigheten anser att frågan om huruvida atomdrivna fartyg på svenskt territorium ska anses omfattas av lagen (1984:3) om

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 kärnteknisk verksamhet bör utredas med anledning av DCA-avtalet med USA och Sveriges inträde i Nato. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) menar att lagen anses förbjuda införsel av kärnvapen eftersom den kräver tillstånd för kärnteknisk verksamhet. Regeringen konstaterar att Strålsäkerhetsmyndighetens och Stockholms universitets kommentarer inte kräver någon åtgärd för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt DCA-avtalet (jfr prop. 1983/84:60 s. 17 f., 23 f., 25 ff., 37 och 79 ff. och prop. 1992/93:98 s. 18 och 25).

Viss avgiftsfrihet ska gälla för luft- och sjöfart

De luftfartyg som brukas av de amerikanska styrkorna ska också vara befriade från en rad avgifter enligt artikel 11 punkten 2. Som Transport- styrelsen anför ska de aktuella luftfartygen vara befriade från flygtrafikavgifter såsom överflygnings-, undervägs- och terminalavgifter i hela Sverige, oavsett om det är en överflygning eller landning på en statlig flygplats och oavsett om det är Luftfartsverket eller en annan tjänste- leverantör som levererar flygtrafiktjänst till luftfartyget. Luftfartygen ska därutöver vara befriade från landnings- och parkeringsavgifter på flyg- platser som ägs och drivs av staten. Swedavia efterfrågar ett förtydligande om bolagets flygplatser omfattas av detta. Regeringen konstaterar att avgiftsbefrielsen omfattar alla flygplatser på svenskt territorium som kontrolleras av staten, vilket enligt avtalet inkluderar de som drivs genom statligt ägda bolag. Det kan däremot inte förutses att andra statliga flygplatser än de som nyttjas av Försvarsmakten kommer att beröras i någon större omfattning. I de fall det blir aktuellt att nyttja en flygplats som ett statligt bolag driver kan frågan om ersättning för uteblivna avgiftsintäkter hanteras genom avtal mellan berörda svenska aktörer. Motsvarande bestämmelse om avgiftsbefrielse för fartyg och andra sjöfarkoster finns i punkten 3 i vilken dels lotsavgifter och andra statliga avgifter undantas, dels hamn- och läktringsavgifter samt liknande avgifter i hamnar som ägs och drivs av staten på svenskt territorium undantas. Som Sjöfartsverket pekar på finns det i dagsläget inga kommersiella hamnar i Sverige som ägs och drivs av staten. Privatägda och kommunalägda flygplatser och hamnar kommer fortsatt ha rätt att ta ut avgifter som t.ex. landningsavgift och hamnavgift. Lotsavgifter och andra statliga avgifter kommer däremot inte att tas ut för de fartyg som omfattas av avtalet.

I fråga om de flygrelaterade avgifter som anges i avtalet kan konstateras att det inte tas ut överflygningsavgifter utom då det finns trafikledning, och då klassas dessa som undervägsavgifter. Detta följer av artikel 15 i Chicagokonventionen. Undervägs- och terminalavgifter regleras, i förhållande till flygtrafikledningstjänsten, av EU-rätten genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/317 av den 11 februari 2019 om inrättande av ett prestations- och avgiftssystem i det gemensamma europeiska luftrummet och om upphävande av genomförandeförordningarna (EU) nr 390/2013 och (EU) nr 391/2013. I förordningen regleras även flygningar som undantas från undervägs- och terminalavgifter, s.k. undantagna flygningar. Militära flygningar är ett exempel på flygningar som kan undantas enligt förordningen. Som Transportstyrelsen anför saknas ett formellt beslut om detta liksom nödvändiga bestämmelser som reglerar den ersättningsskyldighet som

medlemsstaten har gentemot tjänsteleverantörerna för de flygningar som de inte får ersättning för, dvs. de undantagna flygningarna. Militära flygningar hanteras dock redan i dag som sådana undantagna flygningar och Trafikverket har särskilda medel anvisade under anslag 1:6 Ersättningar avseende icke statliga flygplatser inom utgiftsområde 22 Kommunikationer för att ersätta utförare av flygtrafiktjänst för flygningar där avgifter inte får tas ut.

Genom det ändrade säkerhetsläget och Natomedlemskapet, bedöms de militära flygningarna i svenskt luftrum öka. Vilka åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av detta i förhållande till EU-reglerna kommer att analyseras i ett senare skede. Detta har dock ingen bäring på uppfyllandet av DCA-avtalet.

I de delar avgiftsfriheten inte hanteras genom avtal, vilket gäller för statligt ägda bolag, eller redan hanteras som undantagen, vilket gäller för undervägs- och terminalavgifter för luftfarten, omhändertas åtagandet om viss avgiftsfrihet för luftfart och sjöfart lämpligen genom en bestämmelse i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Tillträde till vissa platser och utförande av verksamhet där

Artikel 3 punkten 1 i DCA-avtalet ger de amerikanska styrkorna, utländska leverantörer (vilket i avtalet uttrycks som amerikanska leverantörer) och svenska leverantörer samt anhöriga och andra som parterna kommit överens om obehindrad tillgång till och användning av överenskomna anläggningar och områden för vissa verksamheter och ändamål. De verksamheter och ändamål som nämns i denna punkt är exempelvis besök, utbildning, övningar, manövrar, transitering, tankning av luftfartyg, bunkring av fartyg, landning och hämtning av luftfartyg, tillfälligt underhåll av fordon, fartyg och luftfartyg, uppställning och utplacering av styrkor och materiel, förhandslagring av utrustning, förnödenheter och materiel, säkerhetsstöd och säkerhetssamarbete, humanitär hjälp och katastrofhjälp, beredskapsoperationer, byggnation för verksamhet som parterna kommit överens om och andra ändamål som parterna eller deras verkställande organ kommer överens om, inklusive sådana som hänför sig till nordatlantiska fördraget.

Flera av dessa verksamheter förtydligas och regleras mer detaljerat i andra artiklar och behandlas därför framför allt i andra avsnitt. Exempelvis behandlas frågor om rätten att befinna sig i och arbeta i Sverige främst i avsnitt 7.2.3 och 7.2.15, införsel, utförsel och lagring av försvars- utrustning, försvarsförnödenheter och försvarsmateriel i avsnitt 7.2.17 samt frågor om kommunikation i avsnitt 7.2.23. Det ska i fråga om de överenskomna anläggningarna och områdena, vilka framgår av bilagan till DCA-avtalet, poängteras att de ägs av Fortifikationsverket och disponeras främst av Försvarsmakten, men även i ett fall av Försvarets materielverk. Det är vidare regeringen, och i vissa fall Försvarsmakten, som ger tillstånd till övningsverksamhet för utländska statsfartyg, statsluftfartyg och militära avdelningar. Amerikanska styrkors m.fl. tillträde till överens- komna anläggningar och områden samt övningsverksamhet inom sådana områden kräver inga författningsåtgärder.

I artikel 3 anges även att parterna ska ha gemensam tillgång till och gemensamt få använda aktuella anläggningar och områden med undantag

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 för delar av dessa som parterna eller de verkställande organen särskilt fastställt att endast amerikanska styrkor ska få tillgång till och använda.

	De amerikanska styrkorna får även tillstånd att av säkerhetsskäl
	kontrollera tillträdet till sådana delar av de överenskomna anläggningarna
	och områdena som endast får användas av amerikanska styrkor samt att
	tillsammans med svenska myndigheter samordna tillträdet till de
	överenskomna anläggningar och områden som används gemensamt av
	amerikanska styrkor och Försvarsmakten. Detta behandlas i avsnitt 7.2.6
	och bedöms inte föranleda några andra författningsändringar än de som
	där anges, dvs. att områden där en amerikansk styrka bedriver militär
	verksamhet ska kunna beslutas vara skyddsobjekt och att amerikansk
	militär personal får anlitas för bevakning av sådana skyddsobjekt där en
	amerikansk styrka bedriver verksamhet.
	Av artikel 3 punkterna 3 och 5 framgår att det svenska verkställande
	organet på begäran ska vidta rimliga åtgärder för att underlätta för
	amerikanska styrkor, utländska leverantörer och svenska leverantörer att
	till stöd för amerikanska styrkor tillfälligt få tillgång till och använda privat
	mark och privata anläggningar (inklusive vägar, hamnar och flygplatser)
	samt allmän mark och allmänna anläggningar (inklusive vägar, hamnar
	och flygplatser) som inte ingår i de överenskomna anläggningarna eller
	områdena, inbegripet sådana som ägs eller kontrolleras av staten eller
	lokala myndigheter. Detta ska ske utan kostnad för amerikanska styrkor,
	utländska leverantörer eller svenska leverantörer. Vidare ska Sverige, utan
	hyresavgifter eller liknande kostnader för de amerikanska styrkorna,
	utrusta alla överenskomna anläggningar och områden.
	Det stöd som det här kan vara fråga om är en uppgift för Försvarsmakten
	att lösa inom ramen för den samverkan som myndigheten har med de
	amerikanska styrkorna. Denna form av stöd föranleder inte några
	ändringar i lagstiftning. Överenskomna anläggningar och områden ägs av
	Fortifikationsverket och disponeras av Försvarsmakten och Försvarets
	materielverk. Några hyresavgifter eller andra liknande kostnader som ska
	bäras av de amerikanska styrkorna bedöms inte uppkomma.
	Amerikanska styrkor, utländska leverantörer och svenska leverantörer
	ska enligt samma artikel punkten 6 även i samordning med det svenska
	verkställande organet få utföra bygg- och anläggningsarbete på de
	överenskomna anläggningarna och områdena samt få ändra och förbättra
	dem för att främja den verksamhet och de ändamål som anges i artikel 7
	punkten 1. Några undantag från kraven på nödvändiga tillstånd för
	åtgärderna, exempelvis bygglov, görs inte och de amerikanska styrkorna
	ska samråda med behöriga svenska myndigheter i frågor som rör
	byggnation, ändringar och förbättringar. Parterna kommer att fördela
	arbetet i enlighet med förfaranden som de kommit överens om, exempelvis
	kan det svenska verkställande organet agera byggherre och ansöka om
	bygglov. Amerikanska styrkor får använda egen utrustning och personal
	för att utföra sådan byggnation och sådana ändringar och förbättringar. Det
	bedöms inte finnas behov av att reglera detta i författning.
	Artikeln anger vidare hur sådana bygg- och utvecklingskostnader ska
	fördelas. Det anges att parterna i proportion till sin del av användningen
	ska bära bygg- och utvecklingskostnaderna samt drifts- och underhålls-
	kostnaderna för de överenskomna anläggningar och områden som fast-
80	ställts för gemensam användning eller på annat sätt används gemensamt

av amerikanska styrkor och Försvarsmakten. De amerikanska styrkorna Prop. 2023/24:141 ska bära bygg- och utvecklingskostnaderna för de överenskomna

anläggningar och områden som endast får användas av amerikanska styrkor samt drifts- och underhållskostnaderna för dessa. Denna utgångs- punkt gäller om inget annat föreskrivs i en separat överenskommelse eller ett separat internationellt avtal mellan parterna. Bygg- och anläggnings- projekt som genomförs av amerikanska styrkor ska finansieras i enlighet med amerikanska lagar och andra författningar.

Frågan om fördelningen av bygg- och utvecklingskostnader är en avtals- fråga och bedöms inte kräva några författningsändringar.

Det svenska verkställande organet ska underlätta de amerikanska styrkornas arbete enligt artikel 3 genom att inhämta de svenska tillstånd som krävs för sådan byggnation och sådana ändringar och förbättringar som utförs av amerikanska styrkor eller för deras räkning. Tillstånd ska utfärdas utan kostnad för amerikanska styrkor, utländska leverantörer eller svenska leverantörer. Bestämmelser om tillstånd m.m. samt avgifter som omfattas av artikeln finns i plan- och bygglagen (2010:900). Det svenska verkställande organet, vilket i detta fall kommer att vara Fortifikations- verket eller Försvarsmakten, kan agera byggherre och ansöka om t.ex. bygglov vid åtgärder av en byggnad eller en annan anläggning, även om det är de amerikanska styrkorna eller dess leverantörer som utför själva arbetet. Några avgifter enligt plan- och bygglagen för de amerikanska styrkorna bör därför inte uppkomma. Den avgiftsfrihet för de amerikanska styrkorna m.fl. som gäller enligt artikel 3 punkten 10 kan därmed upp- fyllas utan någon författningsåtgärd.

7.2.2Militär luftfart

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om utländsk militär luftfart i Sverige.

För att möjliggöra att Nato eller en stat som är medlem i Nato ska kunna utöva flygstridsledning på svenskt territorium ska regeringen bemyndigas att få föreskriva om detta. En av regeringen utpekad myndighet (Försvarsmakten) ska för detta ändamål få överlåta förvaltningsuppgiften att utöva flygstridsledningstjänst till Nato eller den utländska staten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Luftfartsverket framhåller det unika förhållandet som råder i svenskt luftrum genom den civil-militära integrationen och innebär att Försvarsmakten inte har någon egen organisation för flygtrafiktjänst, utan att flygtrafiktjänsten, inklusive delen flygtrafikledningstjänst vid flygplats, helt bemannas av Luftfartsverket, som alltså ansvarar för flygtrafiktjänst för såväl militär som civil luftfart. Enligt Luftfartsverket får en ökad militär trafik i Sverige en stor påverkan på luftrummet och den civila trafiken. Även ökade möjligheter till lufttankning kan få en stor påverkan på luftrummet då det uppkommer ett

stort behov av luft vilket kan påverka den civila trafiken.

Prop. 2023/24:141

Skälen för regeringens förslag

Svensk reglering om militär luftfart

I 14 kap. luftfartslagen (2010:500) finns bestämmelser om bl.a. militär luftfart. Endast delar av luftfartslagen gäller för militär luftfart (2 §). Av 14 kap. 5 § luftfartslagen följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om utländsk militär luftfarts övningar i Sverige och utländsk militär luftfarts verksamhet i Sverige när stöd lämnas enligt lagen (2020:782) om operativt militärt stöd.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 eller 6 § luftfartslagen får överlämna en förvaltningsuppgift som följer av regeringens eller myndighetens föreskrifter och som gäller skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller trafik till någon annan även om uppgiften innefattar myndighetsutövning (14 kap. 10 §).

Försvarsmakten får, med de begränsningar som anges i 14 kap. 2 § luftfartslagen, meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta om militär luftfart (14 kap. 2 § luftfartsförordningen [2010:770]). Försvarsmaktens föreskriftsrätt gäller inte flygtrafiktjänst i Sverige eller personal som certifierats inom detta område. Försvarsmaktens föreskrifts- rätt gäller inte heller flygräddningstjänst i Sverige. Luftfartsverket tillhandahåller flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. Försvarsmakten bedriver också flygtrafiktjänst för den militära luftfarten.

Bestämmelsen i 14 kap. 5 § luftfartslagen är alltför begränsad sett till den flygverksamhet som kan komma i fråga med ett eller flera samarbets- länder inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Ett medlemskap i Nato innebär också ett mer löpande samarbete inom ramen för det kollektiva försvaret med allierade. Det finns därför skäl att göra bestämmelsen mer generell och inte avgränsa den till vissa länder eller vissa samarbeten. Bestämmelsen bör därför ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om utländsk militär luftfart i Sverige.

Det kan även fortsatt uppkomma behov av övningsverksamhet med ett land med vilket Sverige inte har ett etablerat samarbete på försvars- området. Förslaget omfattar även sådan verksamhet.

Det föreslagna föreskrifts- och beslutsbemyndigandet till regeringen och en myndighet under regeringen kan t.ex. innefatta frågor om flygstrids- ledningstjänst och lufttankning i enlighet med vad som utvecklas nedan.

Särskilt om flygstridsledningstjänst

Inom ramen för svensk militär luftfart bedriver Försvarsmakten s.k. flygstridslednings- och luftbevakningstjänst (STRIL). Huvuduppgiften för STRIL är att värna Sveriges territoriella integritet genom kontinuerlig radarövervakning och att genomföra flygstridsledning av flygförband. Medan sedvanlig flygtrafikledning innebär att separera flygtrafiken avser STRIL ledning av flyg till stridskontakt. STRIL hanterar således inte vanlig flygtrafikledning och kan inte leda civil flygtrafik. STRIL agerar enbart inom avdelat luftrum. Luftrummet avdelas genom beslut av Transportstyrelsen. Luftfartsverket ansvarar för flygtrafikledningen för

civil flygtrafik inom ett avdelat område samt för s.k. kontrollerad luft i anslutning till en flygplats vid start och landning.

Såväl inom ramen för det fördjupade försvarssamarbetet med USA som inom Nato kan det uppkomma behov för Nato eller stater som är medlemmar i Nato att kunna utföra flygstridsledningstjänst på svenskt territorium. I tjänsten ingår luftbevakning som är en förutsättning för genomförandet av STRIL. Om utländska militära flygstridskrafter eller Nato ska utöva flygstridsledning på svenskt territorium innebär detta en överlåtelse av förvaltningsuppgift.

Som angetts ovan får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om utländsk militär luftfarts verksamhet i Sverige när stöd lämnas enligt lagen om operativt militärt stöd (14 kap. 5 § luftfartslagen). Med verksamhet avses i detta sammanhang hur luftfartyget förs i luften under och i anslutning till att stödet lämnas enligt lagen (jfr prop. 2019/20:110 s. 80).

Nuvarande regelverk ger således inte ett tydligt stöd för att låta Nato eller en stat som är medlem i Nato ansvara för STRIL på svenskt territorium. För att möjliggöra detta bör således regeringen bemyndigas att föreskriva om det. En utpekad myndighet bör för detta ändamål få överlåta förvaltningsuppgiften att utöva flygstridsledningstjänst till Nato eller den utländska staten. Med hänsyn till det ansvar Försvarsmakten har för STRIL är Försvarsmakten den myndighet som kan komma i fråga. En bestämmelse som möjliggör detta bör införas i luftfartslagen.

Innan Nato eller en utländsk stats myndighet faktiskt kan utöva flyg- stridsledningstjänst i svenskt luftrum behöver, såsom Luftfartsverket pekat på, ett antal praktiska frågor kopplade till bl.a. tillstånd och tillsyn för sådan verksamhet klarläggas, i förhållande till svenska nationella krav. Regeringen bedömer att sådana praktiska frågor bör kunna lösas ut på myndighetsnivå.

Särskilt om lufttankning

I artikel 11 punkten 2 i DCA-avtalet anges att de amerikanska styrkornas luftfartyg ska ha rätt att röra sig inom Sverige och bl.a. utföra lufttankning i svenskt luftrum. Lufttankning tas också upp som en möjlig verksamhet i artikel 3 punkten 1.

Lufttankning sker så gott som uteslutande inom militär luftfart. Några internationella regler inom det civila flyget som berör denna verksamhet finns inte. Lufttankning utförs ibland som utbildnings- eller övnings- moment, i syfte att upprätthålla denna särskilda förmåga. Lufttankning kan också vara en förutsättning för att ett luftfartyg utan mellanlandning ska kunna ta sig från en destination till en annan eller i övrigt kunna operera under längre tid.

Lufttankning över svenskt territorium som en del i ett utbildnings- eller övningsmoment leds vanligtvis av Försvarsmaktens stridslednings- funktion då den bistår med att upprätthålla separation mellan å ena sidan lufttankningsflygplanet och de lufttankande luftfartygen och å andra sidan övrig flygtrafik. Lufttankning innebär att en något större del av luftrummet runt lufttankningsflygplanet tas i anspråk, bl.a. påverkas luftrummet under pågående lufttankning. Verksamheten samordnas med Luftfartsverket

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 innan genomförandet. Den påverkan för civil luftfart som en lufttankning kan komma att innebära bör därmed kunna begränsas.

Om lufttankningen ska ske i samband med övningsverksamhet har regeringen befogenhet att tillåta verksamheten med stöd av 14 kap. 5 § luftfartslagen och 10 § tillträdesförordningen. Regeringen eller Försvarsmakten har vidare rätt att meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta om hur luftfarten får bedrivas i Sverige (14 kap. 5 § luftfarts- lagen och 14 kap. 3 § luftfartsförordningen). Om en viss verksamhet såsom lufttankning ska ske utanför övningsverksamhet, t.ex. i samband med en överflygning av svenskt territorium (transitering) eller operativ verksamhet, ger nuvarande reglering inte regeringen eller Försvarsmakten ett sådant beslutsmandat. Genom den föreslagna ändringen i 14 kap. 5 § luftfartslagen skapas ett sådant mandat.

Den närmare ansvarsfördelningen mellan regeringen och Försvarsmakten kan regleras på förordningsnivå.

7.2.3Pass, visering, uppehålls- och arbetstillstånd

Regeringens bedömning: DCA-avtalets bestämmelser om pass, visum samt uppehålls- och arbetstillstånd kräver ingen ändring av svensk lag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. I promemorian föreslås vissa förordningsändringar.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Polismyndigheten och Migrationsverket anser att det behöver utvecklas hur DCA-avtalet förhåller sig till EU-rätten

Skälen för regeringens bedömning

Pass och visering

Migrationsrättsliga regler om inresa och utresa för medlemmar i styrkorna, anhöriga och amerikanska leverantörer finns i artikel 7 i DCA-avtalet. Bestämmelsen bygger vidare på artikel III i Nato SOFA.

Av artikel 7 punkten 1 i DCA-avtalet följer att Sverige inte ska kräva att få kontrasignera styrkornas förflyttningsorder (som visar att en person är medlem i en styrka och typ av förflyttningsorder). Artikel III punkten 2 b i Nato SOFA ger värdlandet en sådan möjlighet till kontrasignatur. Sverige har inte begärt någon sådan kontrasignatur med anledning av bestämmelsen i PFF SOFA och regeringen har inte heller för avsikt att begära det när Nato SOFA ingås.

Vidare ska militära medlemmar i styrkorna ha rätt att resa in och ut ur Sverige utan pass och visum, förutsatt att de har giltigt militär identitetshandling och individuell eller kollektiv förflyttningsorder. Viseringsfriheten ska gälla även för medlemmar av den civila komponenten, anhöriga till medlemmar av den amerikanska styrkan inbegripet den civila komponenten och utländska leverantörer (vilket i avtalet uttrycks som amerikanska leverantörer), förutsatt att de har ett giltigt pass och ett identitetskort utfärdat av USA:s försvarsdepartement, en förflyttningsorder eller en fullmakt utfärdad av behörig amerikansk

84myndighet.

Allmänna bestämmelser om utlänningars inresa, utresa och vistelse i Sverige finns i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). Med stöd av 2 kap. 9 § utlänningslagen får regeringen meddela föreskrifter om undantag från bestämmelser om pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd i andra fall än de som följer av lagen.

I svensk rätt gäller som huvudregel att en utlänning som reser in i Sverige ska ha pass och visering, se 2 kap. 1 och 3 §§ utlänningslagen. Från kravet på pass och visering görs flera undantag i utlänningslagen och i utlänningsförordningen, bl.a. gällande nordiska medborgare och EES- medborgare. Därutöver är medborgare i flera av medlemsstaterna i Nato som inte ingår i EES-området, däribland USA, viseringsfria i Sverige genom EU:s gemensamma viseringspolitik.

Även utifrån gällande undantag från kraven om pass finns behov av en särskild reglering för utländsk militär personal. Det är nämligen inte troligt att de militära identitetskorten uppfyller samtliga förutsättningar som anges i 2 kap. 4 § utlänningsförordningen. Därtill uppställer förordnings- bestämmelsen fler krav än de som anges i fråga om identitetskortens innehåll i avtalet.

När det gäller undantaget från det allmänna viseringskravet har Sverige infört liknande undantag i samband den utvidgade tillämpningen av PFF SOFA 2005. Bestämmelsen som finns i 3 kap. 1 § första stycket 12 utlänningsförordningen har därefter justerats till att omfatta även militär personal som kan komma till Sverige inom ramen för det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet (jfr prop. 2015/16:152 s. 67). Bestämmelser om undantag från krav på pass och visering med anledning av DCA-avtalet kan även i detta fall regleras på förordningsnivå.

Polismyndigheten och Migrationsverket anser att det behöver utvecklas hur DCA-avtalet förhåller sig till EU-rätten, bl.a. EU:s nya in- och utresesystem (EES) och EU:s nya system för reseuppgifter och rese- tillstånd (Etias). Som framförs i avsnitt 7.1.2 ska EU-rätten inte stå i vägen för medlemsstaternas åtgärder för att skydda den nationella säkerheten och militära samarbeten. Den reglering som föreslås införas är av avgörande betydelse för Sveriges Natomedlemskap och i övrigt för försvars- samarbetet med USA och därmed nödvändig för att Sverige ska kunna upprätthålla skyddet för sin nationella säkerhet. Varje EU-rättsakts tillämpningsområde behöver sättas i sitt sammanhang och bl.a. tolkas i ljuset av sitt syfte, rättsliga grund och medlemsstaternas ansvar över nationell säkerhet. Som konstateras i avsnitt 7.1.2 har USA vidare ingått DCA-avtal av motsvarande innehåll med en rad länder i Europa som också är bundna av EU-rätten.

Uppehållstillstånd

DCA-avtalet ger vissa personkategorier en rätt att komma in till Sverige och reglerar den verksamhet som får bedrivas här. Avtalet ger även dessa personer tillgång till vissa anläggningar och områden inom svenskt territorium. Detta innebär att Sverige samtycker till att de personkategorier som omfattas av DCA-avtalet får vistas inom svenskt territorium under den tid som syftet med vistelsen pågår. Frågan om tillstånd för utländska truppers vistelse i Sverige har tidigare behandlats i samband med införandet av PFF SOFA. Regeringen uttalade då att övningar som

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 kommer att hållas i Sverige inom ramen för PFF-samarbetet kommer vara få till antalet och omfatta högst någon vecka per övning. Vid dessa förhållanden bedömdes det inte finnas skäl för särskilda bestämmelser i utlänningsförordningen. Det ansågs i stället som mer ändamålsenligt att regeringen skulle fatta beslut i frågan då tillträdesfrågan avgjordes (prop. 1995/96:37 s. 27 f.). Vid översynen i samband med en utvidgad tillämpning av avtalet behandlades frågor om uppehållstillstånd och arbetstillstånd inte särskilt (prop. 2004/05:7). I syfte att möjliggöra ett ändamålsenligt samarbete med USA inom ramen för DCA-avtalet finns behov av en mer reglerad och tydlig ordning i fråga om de rättsliga förutsättningarna för de utländska personernas vistelse här.

Ett sådant undantag kan genomföras i svensk rätt genom reglering i förordning.

Arbetstillstånd

Huvudregeln om arbetstillstånd finns i 2 kap. 7 § utlänningslagen och innebär att en utlänning som ska arbeta i Sverige behöver ha arbets- tillstånd, även om personen har sin anställning utomlands. Ytterligare reglering finns i 6 kap. samma lag samt i 5 kap. utlänningsförordningen.

Det är inte självklart i vilken utsträckning medlemmarna av de amerikanska styrkorna inklusive den civila komponenten ska anses utföra sådant arbete att de ska omfattas av kravet på arbetstillstånd. Samtidigt finns det för närvarande inga undantag från kravet på arbetstillstånd i fråga om utländsk militär personal eller personal som tillhör den civila komponenten. Den omständigheten att personkategorierna enligt DCA- avtalet kommer vara undantagna från krav på uppehållstillstånd talar för att de även ska undantas från krav på arbetstillstånd. Även ett sådant undantag kan regleras i förordning.

7.2.4Folkbokföring

Regeringens förslag: Den som tillhör en amerikansk styrka, inklusive styrkans civila komponent, ska inte folkbokföras i Sverige. Detta gäller dock inte den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka om han eller hon är svensk medborgare. Den som är anhörig till en medlem av en främmande stats militära styrka eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, eller den som inom ramen för DCA-avtalet är en leverantör till en styrka ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Skatteverket lyfter frågan om sekretess för samordningsnummer. Transportstyrelsen föreslår att Skatteverket ska ges möjlighet att i stället för samordningsnummer tilldela berörda personer ett så kallat immunitetsnummer. Försäkringskassan pekar på de praktiska

problem som skulle uppstå om någon ur den kategori som enligt förslaget inte ska folkbokföras skulle ansöka om förmåner hos Försäkringskassan.

Skälen för regeringens förslag: Medlemmar av de amerikanska styrkorna, deras anhöriga och utländska leverantörer (i avtalet benämnda amerikanska leverantörer) ska vara undantagna från svenska regler om registrering och kontroll av utlänningar (artikel 7 punkten 3). En sådan rätt för medlemmar av styrkorna följer redan av artikel III punkten 1 i Nato SOFA. Av den punkten framgår också att medlemmarna av styrkorna inte ska ha rätt att anses som stadigvarande bosatta i eller uppta hemvist inom den mottagande statens territorium.

Folkbokföring är den grundläggande registreringen av personer som bor i Sverige. Med folkbokföring avses fastställande av en persons bosättning och registrering av de uppgifter om personen som får förekomma i folkbokföringsdatabasen (1 § folkbokföringslagen [1991:481]). Sådana uppgifter kan avse namn, födelsetid, medborgarskap, adress och civilstånd

m.m.För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. För den som inte är eller har varit folkbokförd kan i vissa fall ett samordningsnummer tilldelas som identitetsbeteckning. Bestämmelser om samordningsnummer finns i lagen (2022:1697) om samordningsnummer. Även om folkbokföringen i sig inte innebär några rättigheter har folkbokföringsuppgifter, som bosättning, betydelse för rätten till vissa välfärdsförmåner.

Enligt 3 § folkbokföringslagen ska den som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige folkbokföras. En person anses bosatt här i landet om han eller hon kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila (dygnsvilan) i landet under minst ett år. Inflyttnings- rekvisitet anses vara uppfyllt redan genom att personen kommer till Sverige och det är således frågan om en person anses bosatt i Sverige i folkbokföringslagens mening som är avgörande för om han eller hon ska folkbokföras i landet. Skatteverket ansvarar för att besluta om folk- bokföring.

Skatteverket ansvarar även för att besluta om samordningsnummer. Enligt 4 § förordningen (2023:363) om samordningsnummer får en person som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall tilldelas ett samordningsnummer endast på begäran av Regeringskansliet.

Det kan inte uteslutas att medlemmar av en sändande stats militära styrka, anhöriga och leverantörer till styrkorna i vissa fall kan komma att befinna sig i Sverige under längre tid än ett år.

I prop. 2023/24:133 föreslås en ny bestämmelse i folkbokföringslagen (se s. 18 och 37–39). Enligt lagförslaget ska den som tillhör en främmande stats militära styrka, dess civila komponent eller ett Natohögkvarter och omfattas av 7 eller 8 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall inte folkbokföras här.

Som framgår av bl.a. avsnitt 7.2.7 föreslår regeringen en ny bestämmelse (10 §) i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Bestämmelsen, som rör vissa frågor om immunitet och privilegier inom ramen för DCA-avtalet, omfattar bl.a. personalen i en amerikansk styrka. Av detta skäl bör även 10 § anges i den nya bestämmelsen i folkbok- föringslagen.

Även om det inte finns ett åtagande i Nato SOFA att undanta anhöriga från kravet på folkbokföring saknas skäl att behandla en medlem av en

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 styrka och dennes anhörig olika i detta hänseende. Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen bör därför även omfatta anhöriga till

	medlemmar av en styrka inklusive dess civila komponent, men även
	anhöriga till personer som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive dess civila
	komponent. Anhöriga kopplas således till de personkategorier som anges
	i 7, 8 och 10 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Undantaget
	från kravet på folkbokföring bör även gälla den som inom ramen för DCA-
	avtalet är en utländsk leverantör till en amerikansk styrka. Undantagen i
	nu nämnda fall bör dock inte gälla den som är svensk medborgare eller,
	utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick
	ställning som anhörig, leverantör eller anställd. Undantaget bör inte heller
	gälla den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila
	komponenten av en amerikansk styrka om han eller hon är svensk
	medborgare.
	Uttrycket civil komponent används i såväl Nato SOFA och
	Parisprotokollet som DCA-avtalet. Uttrycket avser den civila personalen
	som tillhör en främmande stats styrka eller ett Natohögkvarter. Enligt
	Lagrådet är uttrycket överflödigt i lagförslaget då den civila komponenten
	får anses utgöra en del av styrkan. Lagrådet föreslår därför en ändrad
	bestämmelse där bl.a. detta uttryck inte används. Regeringen delar bilden
	att den civila personalen, som del av den civila komponenten, typiskt sett
	anses ingå i styrkan, vilket är ett synssätt som kommer till uttryck i viss
	svensk lagreglering. Det står vidare klart att den civila komponenten ska
	anses ingå i den amerikanska styrkan enligt definitionen i DCA-avtalet.
	Samtidigt kan regeringen konstatera att avtalsinnehållet ibland gör
	åtskillnad på de rättigheter som tillkommer militär respektive civil
	personal. Av tydlighetsskäl finns det därför övervägande skäl för att i vissa
	bestämmelser, bl.a. den nu aktuella, behålla uttrycket civil komponent,
	som för övrigt föreslås införas genom ett förslag till lag om ändring i
	folkbokföringslagen i prop. 2023/24:133. Eftersom civil komponent även
	används för civilanställda vid ett Natohögkvarter bör bestämmelsen dock
	ändras så det blir tydligt att den civila komponenten är inkluderad i såväl
	en främmande stats militära styrka som i ett Natohögkvarter.
	Transportstyrelsen föreslår att Skatteverket ska ges möjlighet att i stället
	för samordningsnummer tilldela berörda personer ett personnummer trots
	att personen inte ska folkbokföras i landet, jfr 18 b § folkbokföringslagen.
	Regeringen anser att ett behov av identitetsbeteckning kan tillgodoses
	genom att personen tilldelas ett samordningsnummer. Något behov av att
	tilldelas ett personnummer trots att personen inte ska folkbokföras i
	Sverige har inte kommit fram.
	Liksom Skatteverket ser regeringen vikten av att frågan om sekretess
	beaktas vid hanteringen av personuppgifter avseende den nu aktuella
	personkategorin. Skatteverket har möjlighet att med stöd av 5 kap. 5 §
	offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) sekretessmarkera uppgifter i
	folkbokföringsdatabasen, även för personer med samordningsnummer.
	Vissa uppgifter om medlemmar av amerikanska styrkor eller anhöriga till
	sådana medlemmar kan ge en bild av styrkornas militära planering och
	enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med hänsyn till
	Sveriges förbindelser med USA inom ramen för DCA-avtalet, bör dessa
	uppgifter som utgångspunkt anses omfattas av utrikessekretess enligt
88	15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen är tillämplig

hos alla myndigheter och sekretessen kan således gälla även för uppgifter Prop. 2023/24:141 som finns hos Skatteverket. En sådan tillämpning förutsätter samtidigt att

det är tydligt att de aktuella uppgifterna har en koppling till Sveriges försvarssamarbete med USA. Den närmare praktiska hanteringen löses lämpligen i dialog mellan Skatteverket, Försvarsmakten och berörd amerikansk myndighet.

Som beskrivits tidigare kommer medlemmar av amerikanska styrkor, anhöriga och leverantörer till styrkorna inte utgöra en del av det svenska samhället (avsnitt 7.1.2). Detta gäller även i fråga om de svenska socialförsäkringsförmånerna (avsnitt 7.2.11). Om någon individ som ingår i dessa personkategorier ändå ansöker om en socialförsäkringsförmån hos Försäkringskassan finns det inget hinder mot att Försäkringskassan handlägger ärendet. Den personuppgiftsbehandling som då är nödvändig för ärendehandläggningen torde inte kunna anses som registrering och kontroll i den mening som avses i DCA-avtalet. De utmaningar som Försäkringskassan lyfter om sin verksamhet förväntas därför inte aktualiseras.

7.2.5	Straffrättslig jurisdiktion och frågor om
	frihetsberövande

Regeringens förslag: Om en medlem av en amerikansk styrka eller en
anhörig till en sådan medlem frihetsberövas av en svensk myndighet i
Sverige ska myndigheten utan dröjsmål underrätta amerikanska
försvarsmyndigheter om detta. Om en sådan person är anhållen eller
häktad ska denne på begäran placeras i en amerikansk försvars-
myndighets förvar till dess att det straffrättsliga förfarandet vid den
svenska myndigheten eller domstolen har avslutats. En anhörig till en
medlem av en amerikansk styrka, som är svensk medborgare eller, utan
att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick
ställning som anhörig, får dock inte placeras i amerikansk
försvarsmyndighets förvar utan att han eller hon samtycker till det.
Regeringen ska bemyndigas att få meddela föreskrifter om
handläggningen av en begäran om förvar av de amerikanska försvars-
myndigheterna.
Om en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan
medlem döms till fängelse får denne endast placeras i en kriminal-
vårdsanstalt som Sverige och Amerikas förenta stater har kommit
överens om. De amerikanska försvarsmyndigheterna ska ha rätt att,
under de förutsättningar som anges i häkteslagen, besöka en medlem av
en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är
gripen, anhållen eller häktad. De amerikanska försvarsmyndigheterna
ska också ha rätt att, under de förutsättningar som anges i fängelselagen,
besöka en sådan person som är intagen i kriminalvårdsanstalt.
En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan
medlem får dömas i sin frånvaro endast om han eller hon samtycker till
det, såvida denne inte underlåter att infinna sig vid domstolen efter att
ha mottagit kallelse till domstolsförhandlingen och, vad gäller
medlemmar av de amerikanska styrkorna, olovligen har avvikit från de
amerikanska försvarsmyndigheterna.		89

Prop. 2023/24:141

Bestämmelser om dessa förfaranden ska anges i en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater.

Regeringens bedömning: Jurisdiktionsbestämmelserna i DCA- avtalet kräver ingen lagändring.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Svea hovrätt och Malmö tingsrätt anser att det bör belysas närmare vilka konsekvenser förslaget om att begränsa möjligheten att döma en tilltalad i dennes utevaro kan få för processen i överrätt. Malmö tingsrätt anser vidare att det måste övervägas vad som ska gälla i andra situationer, t.ex. när tingsrätten avgör brottmål utan huvudförhandling eller när tingsrätten undanröjer påföljder med eller utan sammanträde. Kriminalvården efterfrågar klargöranden beträffande förhållandet mellan bestämmelser i den nya lagen och förpliktelserna enligt DCA-avtalet samt påpekar att vissa praktiska frågor kan belysas ytterligare. Polismyndigheten anser att det inte krävs någon särskild reglering om underrättelseskyldighet vid frihetsberövande av amerikansk personal och anhöriga utan menar att detta lämpligen bör hanteras av de svenska myndigheterna i enlighet med avtalet. Totalförsvarets forskningsinstitut och Region Gotland efterfrågar tydligare vägledning beträffande Sveriges möjligheter att återta domsrätten. Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anser att det bör göras en reservation, alternativt en tolkningsdeklaration, som klargör att det är förbjudet att utdöma eller verkställa ett dödsstraff på svenskt territorium samt även att utlämna någon till ett land där han eller hon riskerar ett sådant straff. Varbergs tingsrätt efterfrågar klargöranden avseende vilka frihetsberövanden som omfattas av förslagen och beträffande tillgodoräknande av tid för frihetsberövande. Varbergs tingsrätt framhåller vidare att förslaget om att begränsa möjligheten att döma en tilltalad i dennes utevaro kan bli svårtillämpat sett till domstolarnas begränsade möjligheter att avgöra vilka personer som omfattas av bestämmelsen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Straffrättslig jurisdiktion i DCA-avtalet

Artikel 12 i DCA-avtalet innehåller regler om bl.a. domsrätt avseende brott som de amerikanska styrkornas personal begått på svenskt territorium. Bestämmelserna bygger vidare på reglerna om straffrättslig jurisdiktion i Nato SOFA.

Artikel VII i Nato SOFA innehåller bestämmelser om vilket land som ska ha rätt att utöva jurisdiktion (domsrätt) över medlemmar av de besökande styrkorna. I vissa angivna fall gäller exklusiv domsrätt för endera den sändande eller den mottagande staten, t.ex. har mottagande land exklusiv domsrätt för brott som bara är straffbara i det landet. Men i många fall tillkommer domsrätt såväl den sändande som den mottagande staten (s.k. konkurrerande jurisdiktion) och det finns därför regler om vilket land som ska ha företräde att utöva sin jurisdiktion framför det andra

landet (primär jurisdiktion), beroende på den typ av gärning det rör och mot vems intresse gärningen riktar sig. Exempelvis ges besökande stat företräde till domsrätt över gärningar som den besökande personalen har begått i tjänsten och sådana gärningar som riktas enbart mot den statens intressen. Reglerna innebär alltså inte att brottsliga gärningar begångna av de besökande styrkornas medlemmar är straffria, utan en fördelning av rätten att utöva domsrätten.

Enligt artikel VII punkten 3 c i Nato SOFA kan värdlandet, i de fall det föreligger konkurrerande jurisdiktion och värdlandet har företräde att utöva jurisdiktionen, avstå sin företrädesrätt till förmån för det besökande landet. Genom artikel 12 punkten 1 i DCA-avtalet avstår Sverige från att utöva det företräde till domsrätt som Sverige har över medlemmar tillhörande de amerikanska styrkorna.

Genom DCA-avtalet får USA därmed, förutom företräde till domsrätt över gärningar som amerikansk personal har begått i tjänsten eller som enbart riktas mot amerikanska intressen, även företräde till att döma för brott begångna utom tjänsten eller som inte enbart riktats mot amerikanska intressen. Det ska framhållas att de amerikanska styrkorna, inklusive den civila komponenten, i artikel 12 ska förstås så som den är definierad i artikel 2 i DCA-avtalet, vilket är en utökning av den definition av styrka som gäller enligt Nato SOFA. Genom artikel 12 avsäger sig Sverige dock inte domsrätt över anhöriga och leverantörer.

Svenska myndigheter kan i enlighet med DCA-avtalet dra tillbaka sitt avstående från domsrätt när det rör sig om fall som är av särskild betydelse för Sverige. Det betyder att Sverige kan återta domsrätten över fall som skett utom tjänsten och inte enbart riktats mot amerikanska intressen. Ett sådant återtagande ska ske skriftligen till behöriga amerikanska myndigheter inom 30 dagar efter det att ett meddelande från en behörig amerikansk myndighet har inkommit till en behörig svensk myndighet. Enligt artikel 12 punkten 2 ska nämligen de amerikanska styrkorna meddela behöriga svenska myndigheter om varje ärende som anses falla inom ramen för artikel 12 punkten 1.

Vad som är att anse som av särskild betydelse för Sverige är upp till svenska myndigheter att avgöra. Vid den bedömningen bör särskilt beaktas det misstänkta brottets allvar, men även brottets typ, omständigheterna kring brottet och vem som är målsägande respektive gärningsman. Totalförsvarets forskningsinstitut anser att möjligheten att återta domsrätt bör vara kopplad till frågan om statssuveränitet och utgöra en ventil i fall som är särskilt viktiga för Sverige samt att denna ska användas restriktivt. Även Region Gotland efterfrågar förtydliganden i detta avseende. Regeringens bedömning är dock att några ytterligare förtydliganden i detta avseende inte behövs.

Som utvecklas närmare nedan är en förutsättning för att Sverige ska dra tillbaka sitt avstående av domsrätt enligt artikel 12 punkten 1 i DCA- avtalet, att regeringen beslutar om s.k. åtalsförordnande. Detta säkerställer att möjligheten att dra tillbaka avståendet från domsrätten används på ett konsekvent sätt.

Prop. 2023/24:141

Svenska regler om straffrättslig jurisdiktion

Bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma över brott finns huvudsakligen i 2 kap. brottsbalken. Huvudregeln är, i fråga om brott som har begåtts i Sverige, att svensk lag ska tillämpas och att svensk domstol är behörig, oaktat gärningsmannens nationalitet. Från denna huvudregel finns dock undantag, bl.a. ska domstolarna iaktta de begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämpligheten av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige (2 kap. 12 § brottsbalken). Med detta åsyftas i första hand regler om immunitet. Regler om immunitet på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till finns bl.a. i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I brottsbalken finns vidare regler som stadgar att det i vissa fall krävs regeringsbeslut för att åtal för brott ska få väckas här i landet (åtalsförordnande). Det kan röra t.ex. den situationen att det i och för sig föreligger domsrätt för svensk domstol enligt svenska regler men att en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige anger att en annan stat i första hand ska ha domsrätt.

Sverige valde i samband med godkännandet av PFF SOFA att uppfylla sitt åtagande avseende domsrätt genom att just införa ett sådant krav på tillstånd från regeringen för att väcka åtal i de fall där det enligt avtalet kan bli aktuellt att utöva svensk domsrätt, i de fall Sverige är mottagande stat. Det ansågs lämpligast att låta regeringen göra den bedömningen i varje enskilt fall. Kravet på åtalsförordnande i brottsbalken omfattar dels brott som har begåtts av utlänningar som saknar hemvist i Sverige, dels svenska medborgare eller utlänningar med hemvist i Sverige som tjänstgör i en annan stats militära styrka, när de befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige (jfr 2 kap. 2 § första stycket 3 och 4 brottsbalken). Med den sistnämnda regeln avses t.ex. den situationen att en svensk medborgare med dubbelt medborgarskap tjänstgör vid den sändande statens försvarsmakt och befinner sig i Sverige inom ramen för ett internationellt militärt samarbete som omfattas av ett avtal.

Definitionen av den civila komponenten är enligt DCA-avtalet något bredare än vad den är enligt Nato SOFA, som PFF SOFA hänvisar till. Därmed omfattas också fler personer av DCA-avtalets regler om USA:s företräde till domsrätt. Till den civila komponenten räknas enligt avtalet också amerikanska medborgare eller personer med hemvist i USA som i egenskap av anställda av utländska ideella organisationer har följt med de amerikanska styrkorna till Sverige (se artikel 2 punkten 3 a). För brott begångna av denna kategori amerikaner krävs dock redan enligt dagens svenska regler åtalsförordnade, eftersom de befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete. Är det en svensk medborgare med hemvist i USA gäller detsamma, då denne får anses tjänstgöra i USA:s militära styrka och befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete.

Definitionen av den civila komponenten i DCA-avtalet omfattar dessutom anhöriga som är anställda av de amerikanska styrkorna eller av de serviceverksamheter som regleras i artikel 21 och 22 i avtalet eller av

ideella utländska organisationer (se artikel 2 punkten 3 b). Detta betyder Prop. 2023/24:141 att en svensk medborgare eller någon med hemvist här, som också är

anhörig till någon i de amerikanska styrkorna och tar anställning i någon av de ovan nämnda verksamheterna, behöver omfattas av reglerna om åtalsförordnande för att Sverige ska uppfylla åtagandet i DCA-avtalet. Eftersom en sådan anhörig enligt DCA-avtalets definition ingår i den civila komponenten får han eller hon även enligt brottsbalkens regler anses tjänstgöra i USA:s militära styrka och, med tanke på relationen till de amerikanska styrkorna och sin anställning, befinna sig här i landet inom ramen för ett internationellt militärt samarbete. Därmed krävs redan enligt dagens reglering åtalsförordnande för brott som begås av en sådan person.

När det gäller brott som har begåtts utanför Sverige är svensk domstols behörighet begränsad (2 kap. 3–6 §§ brottsbalken). För att åtal ska få väckas för de brott som svenska domstolar är behöriga att döma över krävs vidare i de flesta fall åtalsförordnande (2 kap. 7 § brottsbalken). Det är i första hand riksåklagaren som i dessa fall beslutar om åtalsförordnande men om det finns anledning att anta att prövningen har särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik och riksåklagaren bedömer att det inte finns hinder mot att väcka åtal, ska riksåklagaren med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för beslut (2 kap. 8 § brottsbalken). Med hänsyn till DCA-avtalets reglering om straffrättslig jurisdiktion kan konstateras att en eventuell prövning av frågan om åtalsförordnande generellt sett bör vara av särskild betydelse för Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik.

I de fall det blir aktuellt för Sverige att dra tillbaka sitt avstående av domsrätt enligt artikel 12 punkten 1 i DCA-avtalet, är det upp till regeringen att besluta om åtalsförordnande. I andra fall krävs enbart samverkan mellan berörda myndigheter i de bägge länderna (i Sverige Försvarsmakten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten). Samman- fattningsvis krävs ingen lagändring för att uppfylla åtagandena om domsrätt i DCA-avtalet.

Utövning av amerikansk straffrättslig domsrätt i Sverige

Inför ratificeringen av PFF SOFA gjorde regeringen bedömningen att PFF-samarbetet för Sveriges del på sin höjd kunde antas föranleda någon enstaka övning per år och att varje övning kunde beräknas pågå högst ett par veckor. Regeringen gjorde därför då bedömningen att den sändande staten knappast kunde ha något behov av att utöva domsrätt på svenskt territorium. Regeringen gjorde vidare bedömningen att det skulle krävas långtgående lagstiftningsåtgärder för att i svensk lag ge en främmande stat rätt att på svenskt territorium svara för sådan ingripande myndighets- utövning som straffrättskipning. Regeringen bedömde att sådana åtgärder inte var motiverade enbart på grund av den begränsade funktion som Nato SOFA har att fylla inom ramen för Partnerskap för fred. Regeringen fann också att utövandet av sådan domsrätt skulle kunna komma i konflikt med svensk grundlag då artikel VII i Nato SOFA inte innehåller någon bestämmelse som hindrar den sändande staten från att under utövandet av sin domsrätt döma till dödsstraff – artikeln innehåller endast förbud mot att verkställa sådana straff på den mottagande statens territorium (jfr prop.

1995/96:37 s. 31). I samband med ratificeringen av PFF SOFA lämnade

Prop. 2023/24:141 Sverige därför en reservation mot den rätt som avtalet ger utländska stater att utöva domsrätt på svenskt territorium. Den svenska reservationen

	innebär att när den sändande staten har företräde vid utövande av domsrätt,
	får den inte utövas på svenskt territorium. Domsrätten får i stället utövas
	på eget eller någon annan stats territorium.
	Regeringen framhöll samtidigt i propositionen att ett beslut om att en
	främmande stats militära styrka får besöka Sverige med nödvändighet
	måste anses innefatta en rätt för styrkorna att behålla sin befälsstruktur
	även under besöket, inbegripet rätten att mot underlydande medlemmar av
	styrkorna vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet inom
	styrkorna samt för medföljande militärpolis att utöva polisiär myndighet
	inom förläggningsområden och liknande. Rätten för den sändande statens
	styrka att internt utöva nämnda befogenheter ansåg regeringen följa av
	vedertagna principer för internationellt militärt samarbete och inte kräva
	någon uttrycklig bestämmelse i lag (jfr prop. 1995/96:37 s. 31 och 32).
	I enlighet med vad regeringen anför i prop. 2023/24:133 kan det som
	medlem i Nato på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet bli
	aktuellt att under längre tid stationera styrkor från andra Natoländer i
	Sverige. Det finns därmed ett större praktiskt behov för en sändande stat
	att utöva jurisdiktion på svenskt territorium. Det är därför i en Natokontext
	motiverat att tillåta allierade länder att i landet utöva straffrättskipning i
	den omfattning som följer av artikel VII i Nato SOFA. Det konstateras
	vidare i propositionen att ingen medlemsstat har lämnat någon reservation
	vid tillträdet till Nato SOFA och att det finns en förväntan hos övriga
	allierade att Sverige ska tillträda aktuella avtal utan reservationer. I
	propositionen redogör regeringen även för sin bedömning av den
	omständigheten att USA tillämpar dödsstraff. Sammanfattningsvis gör
	regeringen i propositionen bedömningen att det inte finns skäl för Sverige
	att reservera sig mot eller lämna en tolkningsförklaring till Nato SOFA
	(s. 47 ff.).
	Den bedömning som görs i den ovan nämnda propositionen gör sig även
	gällande avseende DCA-avtalet. DCA-avtalet medför att amerikanska
	styrkor kan komma att vistas i Sverige i större utsträckning och under
	längre tid än som kunde bli aktuellt inom ramen för PFF-samarbetet.
	Utövandet av straffrättslig jurisdiktion är en del av upprätthållandet av
	disciplinen inom varje militär styrka. Visserligen kommer det knappast att
	finnas större praktiska behov av att upprätta utländska domstolar på
	svenskt territorium men militära befälhavare från andra länder har i vissa
	fall befogenheter att besluta om sanktioner som ur svenskt perspektiv är
	att betrakta som straffrättsliga. Denna form av jurisdiktionsutövande kan
	behöva utövas i Sverige.
	När det gäller frågan om dödsstraff gör regeringen följande bedömning.
	Enligt amerikansk strafflagstiftning kan dödsstraff dömas ut i vissa fall. I
	Uniform Code of Military Justice, som är den straff- och processlag som
	är tillämplig på amerikansk militär personal, föreskrivs dödsstraff för
	14 brott. För att dödsstraffet ska kunna dömas ut förutsätts för flertalet av
	de aktuella brotten att det råder krigstillstånd. För mord finns dödsstraff i
	straffskalan även i fredstid. Ansvaret för brott prövas av en militär
	domstol, Court Martial. För att ett utdömt dödsstraff ska få verkställas
	krävs att presidenten godkänner det. Den senaste avrättningen av en militär
94	i USA skedde 1961.

Det står under alla förhållanden klart att dödsstraff inte får förekomma i Sverige. Det följer både av regeringsformen och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), vilken gäller som lag i Sverige. Sverige är även folkrättsligt bunden av konventionen. Förbudet är absolut och gäller både i fred och krig. Det innebär bl.a. att dödsstraff vare sig får dömas ut eller verkställas här och ingen får heller utlämnas till ett land där denne riskerar dödsstraff. Förbudet gäller även för andra stater när de befinner sig i Sverige, t.ex. inom ramen för militärt samarbete.

I Sverige är det enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott regeringen som, efter att en anmodande stat lämnat in en ansökan om utlämning för brott till Justitiedepartementet, beslutar om utlämning. Om den som begärs utlämnad motsätter sig utlämning ska Högsta domstolen pröva utlämningens förenlighet med lag. Ett villkor för utlämning enligt lagen är att den som utlämnas inte bestraffas med döden för brottet.

I förhållande till USA finns även en bilateral utlämningskonvention från 1963, som kompletteras av en tilläggskonvention från 1983 och ett avtal om utlämning mellan Europeiska unionen och USA från 2003. Av konventionen och av avtalet mellan Europeiska unionen och USA framgår att utlämning kan vägras om det kan följa dödsstraff på det brott för vilket utlämning begärs, såvida USA inte ger en bindande försäkran att dödsstraff inte kommer att ådömas, eller, om det av formella skäl inte går att uppfylla ett sådant villkor, att ett dödsstraff inte kommer att verkställas.

DCA-avtalet ska genomföras med Sveriges samtycke och med full respekt för svensk lagstiftning och svenska internationella förpliktelser. Att dödsstraffet är förbjudet enligt svensk lagstiftning är väl känt. Mot denna bakgrund bedömer regeringen, i motsats till Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden), att det inte finns anledning för Sverige att avge en reservation som inskränker rätten för USA att utöva domsrätt på svenskt territorium enligt DCA-avtalet. Regeringen bedömer inte heller att det finns skäl för Sverige att, i förtydligande syfte, lämna en tolknings- deklaration med innebörd att svensk grundlag innehåller ett förbud mot dödsstraff och att Sverige är bunden av Europakonventionen med tillhörande protokoll vid tillämpningen av DCA-avtalet. Regeringen gör här motsvarande bedömning som i fråga om Sveriges anslutning till Nato SOFA (jfr prop. 2023/24:133 s. 49).

Så länge Sverige inte har tillträtt Nato SOFA ger artikel VII inte USA eller något annat land någon domsrätt här. I och med att Sverige ingår DCA-avtalet kommer USA få såväl den grundläggande domsrätt som framgår av Nato SOFA, som den utökade domsrätten som anges i artikel 12 i DCA-avtalet. DCA-avtalet mellan Sverige och USA ersätter därmed den svenska reservationen till PFF SOFA i förhållande till USA. Det kommer dock knappast att finnas något praktiskt behov eller önskemål från USA om att i fredstid upprätta regelrätta amerikanska militär- domstolar på svenskt territorium. Typiskt sett kommer i stället juris- diktionen precis som tidigare att utövas i USA:s befintliga domstolar i hemlandet. Amerikanska militära befälhavare har dock inom ramen för sin uppgift att upprätthålla disciplinen inom styrkan vissa befogenheter att fatta beslut i straffrättsliga frågor och besluta om straffrättsliga sanktioner. Denna form av jurisdiktionsutövande kan behöva utövas i Sverige.

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 Sammanfattningsvis är det regeringens bedömning att amerikanska myndigheter ska tillåtas utöva straffrättslig jurisdiktion i enlighet med vad som framgår av DCA-avtalet. Någon lagändring för att möjliggöra detta är inte nödvändig, utan tillräckligt är att det följer av avtalet. Ett ingående av avtalet innebär att rättskipningsuppgift som innefattar myndighets- utövning överlåts till USA i enlighet med 10 kap. 8 § regeringsformen. Riksdagens godkännande av avtalet ska därmed ske i den ordning som anges i 10 kap. 8 § andra stycket regeringsformen.

Straffprocessuella frågor

Artikel 12 punkten 3 i DCA-avtalet ger uttryck för att det ska vara svenska civila domstolar som ska pröva åtal mot amerikansk personal och anhöriga i Sverige. Eftersom Sverige inte har militärdomstolar, och alla brottmål avgörs i allmän domstol, föranleder artikeln inga genomförandeåtgärder.

I artikel 12 punkten 4 i DCA-avtalet behandlas frågan om att en tilltalad som utgångspunkt inte ska ställas inför rätta i sin frånvaro. Det ska endast vara möjligt att döma i den tilltalades frånvaro med den tilltalades medgivande, såvida denne inte underlåter att infinna sig vid domstolen efter att ha mottagit kallelse till rättegången och, vad gäller medlemmar av de amerikanska styrkorna, olovligen har avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna. Olika regler gäller enligt DCA-avtalet för medlemmar av den amerikanska styrkan och anhöriga till sådana medlemmar. En medlem av den amerikanska styrkan får dömas i sin frånvaro om han eller hon har samtyckt till det eller om han eller hon har underlåtit att inställa sig i domstol efter att på vederbörligt sätt ha underrättats om när rättegången skulle äga rum. I det senare fallet ska medlemmen dessutom ha avvikit från de amerikanska försvars- myndigheterna. En anhörig får dömas i sin frånvaro om han eller hon har samtyckt till det eller om han eller hon har underlåtit att inställa sig i domstol efter att på vederbörligt sätt ha underrättats om när rättegången skulle äga rum. För en anhörig gäller alltså inte kravet på att den tilltalade olovligen ska ha avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

Ställas inför rätta i sin frånvaro bör förstås som alla former av avgöranden i brottmål vid vilket en prövning av åtalet sker och där den tilltalade inte närvarar. Därmed måste såväl avgöranden utan huvudförhandling och avgöranden vid huvudförhandling i den tilltalades utevaro anses omfattas. Rekvisitet ”underlåtit att inställa sig i domstol” är endast av relevans för utevarodomar eftersom det inte finns något att inställa sig till när fråga är om avgörande utan huvudförhandling. Det innebär att när det gäller avgörande utan huvudförhandling krävs alltid samtycke från den tilltalade enligt artikel 12 punkten 4 i DCA-avtalet. När det gäller avgörande i den tilltalades utevaro krävs, som redogjorts för ovan, antingen samtycke eller att den tilltalade underlåtit att inställa sig i domstol efter erforderlig delgivning och, när det gäller medlem av den amerikanska styrkan, att den tilltalade dessutom olovligen har avvikit från de amerikanska myndigheterna.

Enligt svensk rätt finns vissa förutsättningar att döma en åtalad person i dennes frånvaro. Kan saken utredas tillfredsställande får ett mål i vissa fall avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit (se 46 kap. 15 a § rättegångsbalken). Ett villkor för ett

avgörande i den tilltalades utevaro är att denne blivit delgiven stämning och fått en kallelse till domstolsförhandlingen. För att en medlem av de amerikanska styrkorna eller en anhörig till en sådan medlem ska kunna dömas i utevaro krävs alltså både att förutsättningarna i 46 kap. 15 a § rättegångsbalken är uppfyllda och att rekvisiten i artikel 12 punkten 4 i DCA-avtalet är uppfyllda. Detta föreslås uppfyllas genom en bestämmelse i en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Som Lagrådet påpekar bör kravet på samtycke framgå av lagtexten. Regeringen instämmer också i Lagrådets bedömning att det av lagtexten tydligare bör framgå att även avgöranden av mål utan huvudförhandling omfattas av bestämmelsen.

Svea hovrätt och Malmö tingsrätt efterlyser ett klargörande av den nya bestämmelsens betydelse för överrättsprocessen. DCA-avtalet gör inte någon skillnad på om det rör sig om huvudförhandling eller avgörande på annat sätt, eller om det rör sig om en överrättsprocess. Enligt regeringens bedömning bör därför, i enlighet med vad remissinstanserna har gett uttryck för i denna del, förslaget i lagen om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater förtydligas på så sätt att hänvisningen till 46 kap. 15 a § rättegångsbalken utgår. Det blir därmed tydligare att även överrättsprocessen täcks in av bestämmelsen.

Varbergs tingsrätt efterfrågar besked kring hur ett eventuellt avvikande ska komma till domstolens kännedom. Att en medlem av de amerikanska styrkorna olovligen har avvikit från de amerikanska försvars- myndigheterna är en förutsättning som ska vara uppfylld för att en sådan medlem ska kunna dömas i sin utevaro utan samtycke. Det framstår i många fall som naturligt att ett avvikande är något som kommit till åklagarens kännedom under förundersökningen och att åklagaren därmed kan upplysa rätten om detta. Närmare precisering av hur information kring ett avvikande ska komma till rättens kännedom bör emellertid inte regleras särskilt.

I artikel 12 punkten 5 i DCA-avtalet anges ett förfarande för att avgöra huruvida en handling eller underlåtenhet från en medlem i en amerikansk styrka skett i tjänsten eller inte. Punkten medför inga krav på svensk reglering.

Bestämmelsen i artikel 12 innebär inte att Sverige avsäger sig rätten att utreda brott, oavsett vilket land som sedan ska anses ha företräde till domsrätt. I artikel 12 punkten 6 i DCA-avtalet framhålls i stället att Sverige har rätt att vidta lämpliga utredningsåtgärder vid alla misstänkta brott. Det ska i sammanhanget framhållas att kravet på åtalsförordnande för vissa brott inte utgör något hinder mot att förundersökning inleds och brottet utreds (se prop. 2020/21:204 s. 123). Om det t.ex. står klart att något åtalsförordnande inte kommer att meddelas finns inte heller förutsättningar att vidta vidare utredningsåtgärder (se prop. 1984/85:156

s.4–5 och 8–9 samt ovan angivna prop. s. 123).

Genom artikel 12 tillerkänns inte heller USA rätt att självständigt vidta

utredningsåtgärder i den mån sådana exklusivt får utföras av svenska åklagare.

När det gäller förundersökningsåtgärder följer redan av artikel VII punkten 6 a i Nato SOFA att de sändande och mottagande staterna ska bistå varandra vid utförandet av all nödvändig utredning av misstänkta lagöverträdelser. I artikel 12 punkten 6 anges i detta avseende att parternas

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 behöriga myndigheter ska samarbeta i enlighet med bestämmelsen i Nato SOFA. De nu aktuella bestämmelserna medför inga krav på svensk reglering. Det som i avtalen anges om att sändande och mottagande stat ska ”bistå varandra” i utredningen innebär i praktiken att berörda myndigheter i respektive land ska samverka med varandra på lägsta möjliga nivå, så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Sådan samverkan kan t.ex. avse behov av förhör med svenska vittnen eller annan bevisupptagning. Samverkan kan ske formlöst men kan också bli föremål för någon form av underavtal (”implementing arrangement”) till DCA- avtalet. När det gäller ömsesidigt bistånd avseende utredning, bevis- upptagning m.m. finns de flesta relevanta svenska reglerna samlade i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Vad gäller åtgärder för att utreda brott kommer det dock i många fall röra sig om samarbete på lägre nivå, på det sätt som beskrivits ovan. Den svenska lagstiftningen på området är tillräcklig för att tillgodose de framställningar om övrigt rättsligt samarbete USA kan göra i Sverige enligt Sveriges åtaganden i DCA-avtalet.

Frågor om frihetsberövanden

Artikel 13 i DCA-avtalet innehåller regler om frihetsberövanden. Sverige ska enligt första punkten omedelbart informera amerikanska myndigheter om samtliga frihetsberövanden av amerikansk personal och anhöriga. Artikeln ger uttryck för det intresse som finns för såväl den enskilde som de amerikanska försvarsmyndigheterna att de myndigheterna utan dröjsmål underrättas om ett frihetsberövande av en medlem av styrkan eller en anhörig till en sådan medlem. Polismyndigheten ifrågasätter behovet av en särskild reglering för att uppfylla detta åtagande och erinrar om att motsvarande åtagande enligt Nato SOFA inte föreslås genomföras genom reglering. Regeringen instämmer i att en reglering strikt sett inte torde vara nödvändig sett till åtagandet i sig och till den ordning som gäller enligt andra statusavtal, såsom Nato SOFA. Med hänsyn till de särskilda förfaranden som DCA-avtalet uppställer inom det straffrättsliga området bör det dock av tydlighetsskäl införas en särskild reglering om detta i den föreslagna lagen om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater.

Varbergs tingsrätt påpekar att DCA-avtalet inte lämnar utrymme för att exkludera några former av frihetsberövanden. Regeringen instämmer i att underrättelse till amerikanska försvarsmyndigheter ska ske vid alla former av frihetsberövanden i straffrättsliga förfaranden. Enligt regeringens bedömning omfattar avtalet därmed inte exempelvis omhändertaganden enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, utan syftar enbart till att reglera straffrättsliga förfaranden. Någon underrättelseskyldighet till amerikanska myndigheter vid omhändertaganden enligt de sociala skydds- lagstiftningarna kan alltså inte anses föreligga.

Varken artikel 13 eller lagförslaget påverkar Sveriges skyldighet enligt 1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10–12) att på den frihetsberövades begäran underrätta hans eller hennes hemlands ambassad för det fall att det är en medborgare i ett annat land som har

frihetsberövats. Detta kommer alltså att gälla även när det är fråga om en amerikan med dubbelt medborgarskap.

Av artikel 13 punkten 1 framgår också att de amerikanska försvars- myndigheterna på begäran och i samordning med svenska myndigheter omgående ska få träffa en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som frihetsberövats. Besöksrätten enligt häkteslagen är utformad som en rättighet för den intagne. Den som är frihetsberövad såsom gripen, anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott får ta emot besök under de förutsättningar som anges i häkteslagen (1 kap. 2 § och 3 kap. 1 § häkteslagen [2010:611]). Besök får inte genomföras mot den intagnes vilja. Enligt DCA-avtalet ska de amerikanska försvarsmyndigheterna ges en självständig rätt att besöka den intagne. Sådana besök ska således få genomföras oberoende av den intagnes inställning till besöket. Besöksrätten behöver därför författnings- regleras. Detta bör göras i den föreslagna lagen om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Som nämnts ska besöksrätten enligt DCA-avtalet utövas efter samordning med svenska myndigheter. När någon är frihetsberövad i ett straffrättsligt förfarande finns det flera olika parametrar som påverkar hur och när det kan vara lämpligt att genomföra ett besök. Besöket får inte riskera att äventyra säkerheten eller försvåra brottsutredningen. Mot denna bakgrund bör de allmänna förutsättningarna för besök som följer av häkteslagen gälla även i förhållande till besök från de amerikanska försvars- myndigheterna. Som en allmän utgångspunkt gäller därmed att besök får ske i den utsträckning det är lämpligt (3 kap. 1 § häkteslagen). Ett besök kan vägras om besöket skulle äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 3 kap. 2 eller 3 § häkteslagen. Vidare kan möjligheten att genomföra besök vara begränsad av att den intagne är föremål för restriktioner enligt 6 kap. häkteslagen. I sådana fall får åklagare på sedvanligt sätt pröva om undantag från restriktionerna kan medges. Med hänsyn till att de amerikanska myndigheterna enligt DCA- avtalet har rätt att omgående träffa den enskilde bör de svenska myndigheterna hantera en sådan förfrågan skyndsamt. Vid bedömningen av om ett besök av en amerikansk försvarsmyndighet ska tillåtas bör beaktas att fråga är om en folkrättsligt bindande skyldighet för Sverige och att det rör sig om besök från amerikanska försvarsmyndigheter inom ramen för försvarssamarbetet mellan länderna.

De amerikanska försvarsmyndigheterna ges enligt artikel 13 punkten 1 också rätt att närvara vid förhör och förhandlingar rörande frihetsberövade personer, vilket ska ske i samordning med svenska myndigheter. Förundersökningssekretess kan medföra inskränkningar i rätten till närvaro vid t.ex. förhandlingar eller om vad som får yppas efter förhör (jfr. t.ex. 23 kap. 10 § åttonde stycket rättegångsbalken). Med hänsyn till att det uppställs ett krav på samordning med de svenska myndigheterna bedöms den angivna rätten för amerikansk försvarsmyndighet att närvara vid förhör av den frihetsberövade inte innebära någon inskränkning i en förundersökningsledares rätt att, i det enskilda fallet, besluta om vem som får närvara vid förhör (23 kap. 10 § första stycket rättegångsbalken) eller en domstols rätt att besluta om stängda dörrar vid t.ex. en häktnings- förhandling (5 kap. 1 § rättegångsbalken).

Prop. 2023/24:141

Prop. 2023/24:141 I artikel 13 punkten 2 regleras amerikanska myndigheters rätt att, om de så önskar, få en frihetsberövad person överförd till amerikanskt förvar fram till dess att samtliga förhandlingar är avslutade. De amerikanska myndigheterna åläggs då ett ansvar för att personen inställer sig till förhör och rättegång m.m. Är rättsprocessen inte avslutad inom ett år upphör de amerikanska myndigheternas ansvar enligt artikeln. Perioden kan dock förlängas på sätt som anges i artikeln. USA:s rätt till kontroll över personen gäller även i de fall då det är Sverige som har exklusiv domsrätt.

Att en person som frihetsberövats av svenska myndigheter ska placeras i amerikanskt förvar förutsätter att Sverige överlåter förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till USA. Detta kräver lagstöd. En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är anhållen eller häktad bör därför få placeras i amerikansk myndighets förvar till dess att det straffrättsliga förfarandet vid svensk myndighet eller domstol har avslutats. Bestämmelsen placeras lämpligen i den föreslagna nya lagen om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Som Lagrådet konstaterar kan det inte uteslutas att en anhörig till en medlem av en amerikansk styrka är svensk medborgare eller annars har en mycket stark förankring i det svenska samhället. Enligt artikel 13 punkten 2 i DCA-avtalet ska de amerikanska försvarsmyndigheterna välvilligt behandla en begäran från svenska myndigheter om att ha kontroll över en medlem av de amerikanska styrkorna eller en anhörig till dess alla rättsliga förfaranden har avslutats. Det kan förmodas att svenska myndigheter framställer en sådan begäran om fråga vore om en anhörig som är svensk medborgare eller annars har en stark förankring i det svenska samhället, t.ex. genom att vara bosatt här sedan innan han eller hon fick ställning som anhörig. Regeringen instämmer dock i Lagrådets slutsats att det inte bör komma på fråga att överlämna en sådan anhörig till amerikanskt förvar utan att han eller hon samtycker till det. En sådan begränsning bör därför införas i lagtexten.

Lagrådet framhåller vidare att ett antal frågor om tillämpningen av straffprocessuella regler aktualiseras om någon häktas av svensk domstol och överlämnas till amerikanskt förvar, t.ex. vad som gäller då en åklagare har meddelat restriktioner. Om en åklagare ges tillstånd av domstol att meddela restriktioner för en häktad person som befinner sig i amerikanska myndigheters förvar blir det ytterst en fråga mellan de amerikanska respektive svenska myndigheterna hur sådana restriktioner ska upprätt- hållas. Mot bakgrund av att USA enligt DCA-avtalet ska respektera svensk lagstiftning kan det enligt regeringen förutsättas att de amerikanska myndigheterna kommer vara tillmötesgående vad gäller åtgärder för att upprätthålla de restriktioner åklagaren har beslutat om.

Regeringen delar inte Kriminalvårdens uppfattning att Sveriges skyldigheter enligt artikel 13 punkten 2 behöver tydliggöras ytterligare i lag. Det är emellertid förståeligt att Kriminalvården i egenskap av ansvarig myndighet efterfrågar ytterligare vägledning. Enligt regeringen kan bl.a. frågor om vilken myndighet som handlägger en begäran om förvar samt fattar beslut om och ansvarar för överföringen av den frihetsberövade lämpligen regleras på förordningsnivå. I den föreslagna nya lagen bör därför regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om handläggningen av en begäran från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

100

I den tredje punkten i artikel 13 finns regler om avräkning av tid som frihetsberövad. Befintliga svenska regler i lagen (2018:1250) om tillgodo- räknande av tid för frihetsberövande får anses tillräckliga för att uppfylla kraven enligt artikeln. Det kan dock finnas ett behov av att komplettera förordningen (2019:96) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande med en ny bestämmelse som innebär att Kriminalvården ska inhämta uppgifter om ett frihetsberövande som har skett genom de amerikanska försvarsmyndigheternas försorg enligt första punkten i artikel 13. Varbergs tingsrätt anser att ett förtydligande krävs såvitt avser de frihetsberövanden som omfattas av förslaget i förhållande till de svenska reglerna om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande. Som regeringen konstaterat bedöms förslagen i denna del inte kräva någon författnings- ändring. Således är utgångspunkten att frihetsberövanden under en sammanhängande tid av minst 24 timmar ska tillgodoräknas den dömde som verkställighet av påföljden, i enlighet med bestämmelserna i 2 § lagen om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande. I enlighet med 16 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol ska tiden en person har varit frihetsberövad – och som ska tillgodoräknas denne enligt 2 § lagen om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande – antecknas i en handling som bifogas domen eller beslutet (avräknings- underlag). Bestämmelserna om frihetsberövande i DCA-avtalet bygger vidare på en samordning mellan amerikanska och svenska myndigheter. Vad Varbergs tingsrätt anför om den praktiska hanteringen, t.ex. såvitt avser domstolarnas informationsinhämtning beträffande frihets- berövanden som har skett genom de amerikanska försvarsmyndigheternas försorg, bedöms därför kunna omhändertas inom ramen för rätts- tillämpningen.

För den som har dömts till fängelse beslutar Kriminalvården om anstaltsplacering i enlighet med de regler och principer som framgår av 2 kap. fängelselagen (2010:610). USA och Sverige ska enligt fjärde punkten i artikel 13 gemensamt peka ut en eller flera kriminalvårds- anstalter som kan bli aktuella för en medlem av de amerikanska styrkorna eller en anhörig till en sådan. Regleringen i fängelselagen lämnar inte utrymme för Kriminalvården att vid placeringsbeslut ta hänsyn till den begränsning som följer av DCA-avtalet. Mot denna bakgrund bör begränsningen författningsregleras i den föreslagna nya lagen om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Regeringen avser, i enlighet med vad Kriminalvården påpekar, att inför en överenskommelse om vid vilken anstalt placering ska få ske inhämta synpunkter från Kriminalvården om bl.a. lämpliga anstalter.

Enligt artikel 13 punkten 4 ska de amerikanska försvarsmyndigheterna och familjemedlemmar ges rätt att besöka och lämna stöd till en medlem av de amerikanska styrkorna eller en anhörig till en sådan som avtjänar ett fängelsestraff.

Enligt fängelselagen får en intagen ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske (7 kap. 1 § fängelselagen). Besök kan vägras om det riskerar att äventyra säkerheten eller om det bedöms motverka den intagnes anpassning i samhället eller på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan. Om det behövs av säkerhetsskäl får ett besök övervakas och besökaren kontrolleras på vissa sätt (7 kap. 2 och

Prop. 2023/24:141

101

Prop. 2023/24:141 3 §§ fängelselagen). Även i denna del får DCA-avtalet uppfattas på det sättet att de amerikanska försvarsmyndigheterna ska ha en självständig

	besöksrätt, oberoende av den intagnes inställning. Av detta skäl behöver
	också denna besöksrätt författningsregleras. När det gäller förut-
	sättningarna för utövandet av besöksrätten framgår av DCA-avtalet att
	besöken ska ske i samordning med svenska myndigheter och att besök ska
	få ske även utanför de ordinarie besökstiderna. Fängelselagens regler om
	besök innebär inget hinder mot att Kriminalvården, i den mån det är
	lämpligt, tillmötesgår önskemål från de amerikanska försvars-
	myndigheterna beträffande när och hur besök ska ske. Det kan vara
	lämpligt att Kriminalvården utarbetar särskilda föreskrifter för sådana
	besök, i likhet med vad myndigheten har gjort för advokaters besök av
	intagna.
	Artikel 13 punkten 4 i DCA-avtalet innebär vidare att även familje-
	medlemmar ska ha möjlighet att besöka den intagne. Detta kan dock inte
	anses innebära att familjemedlemmar ska ha rätt att besöka den intagne om
	denne motsätter sig besöket. Därmed uppfyller fängelselagens regler om
	besök de krav som ställs i DCA-avtalet vad gäller familjemedlemmars
	möjlighet att besöka den intagne.
	Utöver besök innehåller artikel 13 punkten 4 krav på att de amerikanska
	försvarsmyndigheterna och familjemedlemmar ska ha rätt att bistå den
	intagne med exempelvis kläder, mat, sängtillbehör, sjukvård, tandvård och
	religiös vägledning, bl.a. för dennes hälsa, välfärd och moral. Den som är
	intagen i kriminalvårdsanstalt i Sverige har enligt Kriminalvårdens
	föreskrifter rätt till mat anpassad efter sina medicinska behov (1 kap. 12 §
	Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse [KVFS
	2011:1]). I den utsträckning det är möjligt ska hänsyn även tas till den
	intagnes religion. En intagen har alltid rätt att få vegetarisk mat. Vidare
	ska den intagne förses med kläder, skor, sängkläder, handdukar och
	basartiklar för personlig hygien (1 kap. 13 §).
	Kriminalvården har enligt 5 kap. fängelselagen ett ansvar för att tillse att
	den intagnes behov av hälso- och sjukvård tillgodoses. Enligt
	Kriminalvårdens föreskrifter finns även skyldighet för Kriminalvården att
	under vissa förhållanden tillse att den intagne får såväl akuttandvård som
	grundläggande tandvård (1 kap. 16 §). För dessa ändamål kan den intagne
	även beviljas bidrag av allmänna medel (13 kap. 4 §).
	Enligt 4 kap. 4 § fängelselagen ska en intagen ges möjlighet att på
	lämpligt sätt utöva sin religion. Vid varje anstalt och häkte finns en nämnd
	för andlig vård, NAV, som samordnar arbetet med den andliga vården. Det
	ligger i NAV-medarbetarens uppdrag att hjälpa de häktade och intagna att
	få träffa företrädare för sin tro och religion. Inom svensk kriminalvård
	finns sammanlagt cirka 180 präster, pastorer och diakoner samt imamer
	och andra muslimska själavårdare. De har i uppdrag att möta de intagnas
	behov av personliga samtal, att anordna samtalsgrupper och gudstjänster
	samt att medverka i undervisning och vägledning i etiska och existentiella
	frågor.
	Sammanfattningsvis innebär det anförda att Kriminalvården enligt
	gällande ordning har till uppgift att tillhandahålla den intagne allt det som
	i artikel 13 punkten 4 i DCA-avtalet tas upp som exempel på sådant som
	de amerikanska försvarsmyndigheterna och familjemedlemmar ska har
102	möjlighet att tillhandahålla den intagne. Därutöver har en intagen rätt att

ta emot och inneha böcker, tidskrifter, tidningar och andra personliga Prop. 2023/24:141 tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen eller säkerheten (2 kap.

11 § fängelselagen). En intagen har också rätt att motta försändelser. Sammantaget uppfyller det svenska regelverket därmed det som krävs enligt DCA-avtalet, utan att någon författningsändring är nödvändig.

7.2.6Upprätthållande av ordning och säkerhet

Regeringens förslag: I lagen om operativt militärt stöd införs en bestämmelse som anger att regeringen får besluta om att det som föreskrivs i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket, 13 § och 19 § första stycket polislagen ska gälla även för amerikansk militär personal som befinner sig i Sverige inom ramen för DCA-avtalet i syfte att upprätthålla ordningen inom de egna styrkorna.

Områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet ska kunna beslutas vara skyddsobjekt.

Amerikansk militär personal ska få anlitas för bevakning av vissa skyddsobjekt. Vad som föreskrivs i 11–17 §§ skyddslagen och i 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket samt 19 § första stycket 1 polislagen ska även gälla för militär personal ur den amerikanska styrka som anlitas för bevakning och ska vara skyddad enligt 17 kap. 1, 2 och 4 §§ brottsbalken på motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning.

Militär personal ur en utländsk styrka som anlitas för bevakning av skyddsobjekt ska inte omfattas av straffbestämmelsen om tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Bestämmelsen om tjänstefelsansvar för finsk militär personal i lagen om operativt militärt stöd ska upphävas.

Militära fartyg, luftfartyg, fordon och fordonstransporter som ska kunna beslutas vara skyddsobjekt oavsett om den enskilda farkosten eller transporten är svensk eller utländsk.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Försvarshögskolan, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden) och Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) ser behov av tydliggöranden när det gäller förslaget om amerikansk personals befogenhet att utöva våld och tvång vid upprätthållandet av ordningen inom de egna styrkorna och användningen av sådan personal vid skyddet av vissa skyddsobjekt.

Skälen för regeringens förslag

USA:s rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen inom styrkorna

Artikel VII punkten 10 a i Nato SOFA ger den sändande statens medföljande militärpolis rätt att utöva polisiär myndighet inom det egna förläggningsområdet, och att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen och säkerheten där. Utövande av polisiär myndighet utanför förläggnings-

området får enligt avtalet ske enligt särskild överenskommelse med den

103

Prop. 2023/24:141 mottagande		staten	och enbart i den mån det är nödvändigt för att
	upprätthålla	ordningen		bland	styrkornas	medlemmar	(artikel VII
	punkten 10 b). I samband med att Sverige avgav sin reservation till PFF
	SOFA om utövande av domsrätt på svenskt territorium, uttalades att den
	svenska reservationen inte skulle omfatta sådana åtgärder som den
	sändande statens militärpolis var tvungen att vidta för att upprätthålla
	ordning och säkerhet inom styrkorna.
	Artikel 14 i DCA-avtalet är en sådan särskild överenskommelse som
	nämns i artikel VII punkten 10 b i Nato SOFA. USA ansvarar enligt
	artikel 14 för att upprätthålla disciplin och ordning inom styrkorna och får
	för detta ändamål använda sig av militärpolis inom överenskomna
	anläggningar och områden, och i samhällen nära militära anläggningar och
	områden där styrkorna befinner sig. Det ska i så fall ske enligt gemensamt
	överenskomna rutiner och i samordning med svenska tjänstemän. Av
	artikel 14 punkten 2 följer vidare att behöriga svenska och amerikanska
	myndigheter ska samordna bevakningen av överenskomna anläggningar
	och områden som används gemensamt.
	Rätten för USA att internt vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och
	säkerhet inom styrkorna samt för medföljande militärpolis att utöva
	polisiär myndighet inom förläggningsområdet och liknande utrymmen
	som styrkorna disponerar följer av vedertagna principer för internationellt
	militärt samarbete och bör inte kräva någon uttrycklig bestämmelse i lag.
	Rätten för de amerikanska styrkorna att sköta sin inre disciplin enligt
	artikel 14 på överenskomna anläggningar och områden bedöms därför inte
	kräva några författningsåtgärder.
	Rätt att ingripa utanför sådana områden som styrkorna disponerar, även
	om syftet enbart är att upprätthålla den egna ordningen, har enligt tidigare
	förarbeten (se prop. 1995/96:37 s. 31 och 32 och prop. 2004/05:7 s. 40)
	ansetts kräva överlåtelse av förvaltningsuppgift enligt regeringsformen
	och den särskilda beslutsordning som föreskrivs där (se 10 kap. 6 § andra
	stycket och 8 § regeringsformen). Som nämnts ovan ger artikel 14 i DCA-
	avtalet de amerikanska styrkorna rätt att också vidta åtgärder utanför
	sådana områden som de disponerar. Detta kräver riksdagens godkännande
	och överlåtelse av förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning
	till amerikanska myndigheter. En reglering bör därför införas i lagen om
	operativt militärt stöd, som ger de amerikanska styrkorna rätt att vidta
	åtgärder för att upprätthålla ordningen inom de egna styrkorna oavsett var
	i Sverige de befinner sig. Detta bör genomföras på så sätt att regeringen
	ges möjlighet att besluta om att det som föreskrivs i 10 § första stycket 1,
	2 och 4, 10 § andra stycket, 13 § och 19 § första stycket polislagen
	(1984:387) ska gälla även för amerikansk militär personal som befinner
	sig i Sverige inom ramen för DCA-avtalet, när det gäller åtgärder som
	vidtas i syfte att upprätthålla ordningen inom de egna styrkorna. Det ska
	understrykas att befogenheterna som kan tilldelas amerikansk militär
	personal avser ingripanden mot medlemmar av den egna styrkan, och inte
	innefattar ingripande mot andra personer, t.ex. svensk civilbefolkning.
	Med amerikansk militär personal avses personal i den amerikanska
	styrkan. Enligt artikel 14 i DCA-avtalet får USA inrätta polismilitär-
	styrkor, i syfte att upprätthålla disciplin och ordning. Enligt regeringens
	uppfattning består emellertid rättigheten som tillkommer USA av själva
104	disciplinansvaret.		Det	saknas	därför	anledning	att, såsom

Försvarshögskolan föreslår, använda termen ”amerikansk militärpolis” i bestämmelsen i lagen om operativt militärt stöd.

Enligt Lagrådet måste den närmare innebörden av de befogenheter som, med stöd av regeringsbeslut, ska kunna ges till amerikansk militär personal regleras tydligare. Även Försvarshögskolan menar att befogenheterna kan tydliggöras, och att en hänvisning till 19 § första stycket polislagen bör införas i den föreslagna 3 a § lagen om operativt militärt stöd. Befogenheterna ska enligt regeringen framgå av lagtext. De befogenheter som kan komma i fråga för amerikansk militär personal vid upprätt- hållande av ordning inom den egna styrkan är de som stadgas i 13 § och 19 § första stycket polislagen. Detta motsvarar delvis de lagstadgade befogenheter som tillkommer en svensk ordningsvakt (se 29 § tredje stycket polislagen och prop. 2022/23:91 s. 57). I 13 § polislagen regleras förutsättningarna för avvisande, avlägsnande och tillfälligt omhänder- tagande av den som gör sig skyldig till ordningsstörning eller beter sig på ett sådant sätt att det föreligger fara för att han eller hon ska begå brott. Bestämmelsen ger lagstöd för användningen av avvisande och avlägsnande samtidigt som det uttryckligen klarläggs att vid ordnings- störning m.m. dessa mindre ingripande åtgärder ska ha företräde framför ett regelrätt omhändertagande. Bestämmelserna i 19 § första stycket polislagen reglerar rätten att göra kroppsvisitation i samband med att någon berövas friheten eller avlägsnas. Kroppsvisitation får ske i två fall. För det första får kroppsvisitation äga rum när sådan är nödvändig av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand. Kroppsvisitation får för det andra ske när det är nödvändigt för att identiteten hos den mot vilken ingripandet görs ska kunna fastställas. Bestämmelserna i 10 § första stycket 1, 2 och 4 samt 10 § andra stycket polislagen ger då amerikansk militär personal rätt att, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om

1.han eller hon möts med våld eller hot om våld,

2.någon som ska häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller den militära personalen annars möts av motstånd när han eller hon ska verkställa ett sådant frihets-

berövande, eller

4.den militära personalen med laga stöd ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken eller vid genomsökning på distans.

För att våld mot person ska få användas i de fall som avses i fjärde punkten krävs att den militära personalen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

Genom 10 § polislagen ges amerikansk militär personal alltså rätt att använda våld när de möts av våld eller hot om våld eller när de utövar de befogenheter som följer av 13 § och 19 § första stycket polislagen i syfte att upprätthålla ordningen inom styrkan. Befogenheterna och rätten till våldsanvändning enligt de nämna bestämmelserna bedöms vara

Prop. 2023/24:141

105

Prop. 2023/24:141 tillräckliga för att de amerikanska styrkorna ska kunna upprätthålla disciplinen inom styrkorna även när de befinner sig utanför förläggnings- områden eller annat område som de disponerar. Regeringen kan i sitt beslut om att de aktuella bestämmelserna i polislagen ska gälla även för amerikansk militär personal ange de närmare förutsättningarna för utövandet av befogenheterna, framför allt vilken amerikansk militär personal som har befogenheterna och i vilka geografiska områden dessa gäller. Till detta kommer att utövningen av befogenheterna alltid ska ske enligt gemensamt överenskomna rutiner och i samordning med svenska tjänstemän, vilket följer av artikel 14 i DCA-avtalet. Enligt regeringen säkerställs sammantaget en lämplig avgränsning.

USA:s rätt att vidta åtgärder för att sköta sin säkerhet

En militär styrka har typiskt sett en inbyggd kapacitet att kunna sköta sitt eget skydd och bevakning, avseende exempelvis egen personal, materiel eller förläggningsplats. Tillgång till effektivt skydd är ofta en förutsättning för att en militär enhet ska kunna utföra sina uppgifter. När uppgifterna ska utföras på en annan stats territorium kan skyddet utföras av det besökande förbandet, tillhandahållas av värdnationen eller genom en kombination av dessa. I de fall värdnationen åtar sig att sköta en besökande militär styrkas skydd kan det åtagandet dock inte ensidigt definieras av värdnationen, utan är också beroende av de behov som den besökande styrkan har utifrån dess egen riskbedömning och nationella krav. Vid mer begränsade operativa försvarssamarbeten torde det ofta vara en lämplig ordning att värdnationen tillhandahåller skydd för den besökande styrkan. För att ett mer omfattande operativt militärt samarbete ska fungera på ett effektivt sätt bör det dock finnas förutsättningar att, för det fall det skulle behövas, ge den stödjande militära styrkan befogenheter att själv omhänderta sitt behov av skydd.

I linje med det ovan anförda framgår av artikel 6 punkten 1 i DCA- avtalet att Sverige har det övergripande ansvaret för frågor om skydd och säkerhet för de amerikanska styrkorna, leverantörer till styrkorna, anhöriga och materiel. De amerikanska styrkorna ges dock rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla säkerheten inom och i den omedelbara närheten av överenskomna anläggningar och områden. Under extra- ordinära omständigheter får styrkorna även agera utanför dessa områden, i enlighet med säkerhetsplaner som Sverige och USA upprättat gemensamt (artikel 6 punkterna 2 och 3). De amerikanska styrkorna ges även rätt att av säkerhetsskäl kontrollera tillträdet till sådana delar av de överenskomna anläggningarna och områdena som endast får användas av amerikanska styrkor samt att tillsammans med svenska myndigheter samordna tillträdet till de överenskomna anläggningar och områden som används gemensamt av amerikanska styrkor och Försvarsmakten (artikel 3 punkten 2).

Förutom att tillgodose Sveriges skyldigheter enligt artikel 3 och 6 i DCA-avtalet är användandet av amerikansk personal även en resursfråga. Om svensk militär personal måste avdelas för bevakning av områden där amerikanska styrkor bedriver verksamhet blir den svenska personalen uppbunden i förhållande till andra uppgifter. För att amerikanskt militärt stöd i händelse av en skärpt säkerhetspolitisk situation ska bli effektivt kan

106

det därför även av detta skäl finnas skäl att i vissa fall anlita amerikansk militär personal för bevakning.

Ett effektivt skydd förutsätter befogenheter att använda våld och tvång, inklusive vapenmakt. Militär personal har rätt till självförsvar såväl enligt folkrätten som enligt svenska regler om nödvärn och nöd (24 kap. brottsbalken). I händelse av väpnad konflikt regleras parternas vålds- användning i den internationella humanitära rätten; någon närmare reglering av dessa befogenheter i svensk rätt krävs inte (se prop. 2019/20:110 s. 29 f.). Reglering i lag krävs dock om USA:s militära personal ska ges maktbefogenheter gentemot civilbefolkningen i Sverige, eftersom det innebär inskränkningar i fri- och rättigheter enligt 2 kap. regeringsformen respektive ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden enligt 8 kap. 2 § regeringsformen. De befogenheter som skyddsvakter har gentemot enskilda vid bevakning av skyddsobjekt är exempel på befogenheter som kräver lagstöd. För att amerikansk militär personal ska kunna anlitas för bevakning av skyddsobjekt och ges motsvarande befogenheter som skyddsvakter har krävs alltså reglering i lag. Det förutsätter också att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning överlåts till USA i enlighet med 10 kap. 8 § regeringsformen.

Genom lagen (2020:782) om operativt militärt stöd har Försvarsmakten möjlighet att anlita finsk militär personal för att bevaka vissa skyddsobjekt i Sverige. Sådan personal har då samma befogenheter som svenska skyddsvakter har enligt skyddslagen och polislagen. En liknande lösning bör införas för amerikansk militär personal som är i Sverige med stöd av DCA-avtalet, vilken gör det möjligt för medlemmar ur de amerikanska styrkorna att bevaka områden där de amerikanska militära styrkorna bedriver verksamhet. Enligt den nämnda konstruktionen står det således helt klart vilka befogenheter amerikansk militär personal kommer att ha såvitt avser våldsanvändning. Som Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) framhåller stadgar DCA-avtalet att all verksamhet enligt DCA-avtalet ska bedrivas med full respekt för svensk lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser, inklusive Europakonventionen.

För att säkerställa att amerikansk militär personal ska kunna upprätthålla säkerheten inom och i den omedelbara närheten av överenskomna anläggningar och områden samt, under extraordinära omständigheter, utanför dessa områden, behöver ett nytt skyddsobjekt införas. Områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet ska därmed kunna beslutas vara skyddsobjekt. Det kan röra sig om sådana överenskomna anläggningar och områden som nämns i bilagan till DCA-avtalet, men även andra platser. Därutöver behöver reglering som medger att amerikansk personal anlitas för bevakning och kan ges vissa befogenheter att vidta tvångsåtgärder och använda våld införas. Nedan redogörs för den föreslagna regleringen.

Två nya skyddsobjekt införs

Bestämmelser om skyddsobjekt finns i skyddslagen (2010:305). Skyddslagen ger rättsliga förutsättningar för ett förstärkt skydd för vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt – i lagen kallade skyddsobjekt. I 5 § finns bestämmelser om skyddsobjekt för huvud-

Prop. 2023/24:141

107

Prop. 2023/24:141 sakligen militära ändamål. I viss utsträckning kan skyddslagens nuvarande regler om skyddsobjekt redan tillämpas för utländska militära styrkor som

	befinner sig i Sverige. Enligt nuvarande lagstiftning kan beslut om
	skyddsobjekt fattas avseende områden där en främmande stats militära
	styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver
	övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande
	verksamhet eller för annat militärt ändamål (5 § 4), områden där ett
	Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär
	verksamhet inom ramen för samförståndsavtalet den 4 september 2014
	mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (5 § 5) och områden där en
	utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet enligt lagen om
	operativt militärt stöd (5 § 6).
	När det råder höjd beredskap, eller under annan tid som regeringen
	beslutar om med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, finns enligt 6 §
	skyddslagen även förutsättningar att besluta att som skyddsobjekt peka ut
	andra byggnader, anläggningar och områden än sådana som nämns i 4 och
	5 §§, om de är av betydelse för totalförsvaret. Under samma förhållanden
	får lok och järnvägsvagnar beslutas vara skyddsobjekt.
	Även andra områden som USA använder inom ramen för det militära
	samarbetet bör kunna utses till skyddsobjekt. Det kan vara fråga om
	situationer då de amerikanska styrkornas verksamhet inte är att räkna som
	tillfällig (5 § 4), då USA inte verkar inom ramen för värdlandsstödsavtalet
	(5 § 5) eller lagen om operativt militärt stöd (5 § 6). De amerikanska
	styrkorna kommer visserligen många gånger befinna sig på områden där
	Försvarsmakten också verkar, områden som alltså är eller kan utses till
	skyddsobjekt redan enligt dagens reglering (se 5 § 1–3). Det kan dock vara
	fråga om aktivitet på områden där Försvarsmakten inte har satts in, t.ex.
	för att Försvarsmaktens resurser ska kunna avdelas till andra operations-
	områden. Det kan också röra sig om förläggningsområden som är förlagda
	utanför ett operationsområde. I sådana fall uppstår behov av att kunna
	förklara området där en amerikansk styrka verkar som skyddsobjekt, i
	likhet med det resonemang som fördes vid införandet av lagen om
	operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland.
	Av 5 § 8 skyddslagen framgår att objekten militära fartyg och luftfartyg,
	fordon som tillverkats särskilt för militära ändamål och militära fordons-
	transporter av stora mängder vapen, ammunition och sprängämnen eller
	andra sådana särskilt skyddsvärda transporter kan beslutas vara skydds-
	objekt. Lagtexten innehåller ingen begränsning till svenska sådana objekt,
	men det framgår av förarbetena att utländska objekt och transporter inte
	omfattas. Regeringen hänvisade till att det saknades beredningsunderlag
	för att bedöma konsekvenserna av att utsträcka regleringen till utländska
	fordon och objekt (se prop. 2018/19:127 s. 36).
	Skyddsbehovet för sådana objekt och transporter som omfattas av 5 § 8
	skyddslagen skiljer sig inte åt mellan svenska och utländska objekt och
	transporter. Det ökade samarbetet med andra länder på svenskt territorium
	gör att det nu finns ett behov av att även andra länders fordon och
	transporter kan skyddas vid transiteringar genom landet. I det tidigare
	lagstiftningsarbetet angavs att det i fråga om främmande stats fordon,
	fartyg och luftfartyg under färd inte längre är fråga om att förhålla sig till
	ett av Försvarsmakten kontrollerat område som skyddsobjekt, vilket
108	avviker från skyddslagstiftningens konstruktion och försvårar

bedömningen. Skyddslagen har sedan dess utökats så att områden där en utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet i enlighet med lagen om operativt militärt stöd kan beslutas vara skyddsobjekt. Det kan förutom operationsområden avse förläggningsplatser och andra områden där de utländska militära styrkorna befinner sig. I denna proposition föreslås ytterligare utökning av skyddslagstiftningen, på så sätt att samtliga områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet ska kunna beslutas vara skyddsobjekt. Att möjliggöra för beslut om att utländska rörliga fordon och objekt kan förklaras som skyddsobjekt avviker därmed inte från skyddslagstiftningens konstruktion. Mot denna bakgrund finns skäl att i lagtext ange att regleringen omfattar såväl svenska som utländska objekt och transporter. En sådan reglering säkerställer vidare att Sverige kan uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3 och 6 i DCA-avtalet. Genom ändringen skapas en möjlighet att vid behov tillåta amerikanska förband att själva vidta nödvändiga skyddsåtgärder vid genomförande av till exempel marktransporter. Det saknas anledning att begränsa utökningen till att avse enbart amerikanska fordon och transporter, eftersom lagtexten endast ger en möjlighet att fatta beslut om att utse dessa objekt och transporter till skyddsobjekt. Det går att förutse ett behov av att inom ramen för Sveriges medlemskap i Nato och försvarssamarbeten med andra länder förklara rörliga objekt också från andra stater som skyddsobjekt.

När en utvidgning av vad som kan beslutas vara ett skyddsobjekt enligt skyddslagen övervägs måste det beaktas att dess regler om tillträdesförbud kan innebära en inskränkning i den grundlagsfästa rörelsefriheten (2 kap. 8 § regeringsformen). Detta är en rättighet som också regleras i artikel 2 i tilläggsprotokoll 4 till Europakonventionen. Rörelsefriheten enligt regeringsformen får dock begränsas genom lag (2 kap. 20 § regerings- formen). Sådana begränsningar får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningarna får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem och inte heller sträcka sig så långt att de utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar (2 kap. 21 § regeringsformen). Rörelsefriheten får också enligt tilläggsprotokoll 4 till Europakonventionen inskränkas under förutsättning att inskränkningen anges i lag och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle av hänsyn till bl.a. statens säkerhet eller den allmänna säkerheten. Inskränkningar kan även göras inom vissa bestämda områden om de anges i lag och är försvarliga med hänsyn till det allmännas intresse i ett demokratiskt samhälle.

Syftet med skyddslagen är att åstadkomma ett förstärkt skydd för vissa skyddsvärda byggnader, andra anläggningar, områden och objekt mot bl.a. sabotage och spioneri. Syftet är vidare att åstadkomma skydd för allmän- heten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet.

Den utvidgning av skyddslagen som nu föreslås är nödvändig för att åstadkomma ett tillräckligt skydd för de aktuella områdena. Områden där Försvarsmakten satts in och byggnader, anläggningar och områden som används av Försvarsmakten har ett motsvarande skydd. Även områden där en utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet enligt lagen om operativt militärt stöd har samma möjlighet att utses till skyddsobjekt. Det förstärkta skyddet är motiverat med hänsyn till den vikt den aktuella verksamheten, dvs. amerikanskt militärt stöd till Sverige, har för försvaret av Sverige samt behovet av att skydda allmänheten mot skada till följd av

Prop. 2023/24:141

109

Prop. 2023/24:141 militär verksamhet. De inskränkningar i rörelsefriheten som kan följa vid en utvidgning av skyddslagen är proportionerliga med hänsyn till statens säkerhet och den allmänna säkerheten och är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta i frågor om skyddsobjekt (18 § första stycket). Regeringen har i 2 § skyddsförordningen (2010:523) delegerat till Försvarsmakten att besluta i frågor om skyddsobjekt när det gäller de flesta slags byggnader, anläggningar, objekt och områden som anges i 5 § skyddslagen. Det är bl.a. Försvarsmakten som fattar beslut i frågor om sådana områden där utländska militära styrkor bedriver verksamhet enligt 5 § 4–6 skyddslagen. Samma ordning bör gälla för beslut om att förklara ett område där amerikanska militära styrkor verkar som skyddsobjekt.

Amerikansk militär personal ska kunna anlitas för bevakning av skyddsobjekt

Skyddslagen innehåller regler om bevakning av skyddsobjekt. Av 9 § skyddslagen följer att för bevakning av skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas samt att den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt. Med militär personal avses i detta sammanhang svensk militär personal, dvs. personal från Försvarsmakten. Av 9 § tredje stycket framgår att det i lagen om operativt militärt stöd finns bestämmelser om att finsk militär personal i vissa fall får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Sådan personal benämns inte skyddsvakt.

Den som bevakar ett skyddsobjekt har särskilda befogenheter. I skyddslagen finns regler som ger rätt att utföra kroppsvisitation, undersöka fordon, avvisa, omhänderta och gripa personer samt ta föremål i beslag (se 11–17 §§). Utöver en bestämmelse om användning av våld mot en obemannad farkost (11 § andra stycket), innehåller inte skyddslagen några bestämmelser om skyddsvakters befogenhet att använda våld för att genomföra en åtgärd i enlighet med de ovan beskrivna befogenheterna. Frågor om tillåten våldsanvändning i detta avseende regleras i stället i polislagen. Av 29 § första stycket polislagen följer bl.a. att en vaktpost eller annan som vid Försvarsmakten tjänstgör för bevakning har befogenheter enligt 10 § första stycket 1, 2 och 4.

När det gäller de tjänsteåtgärder som är aktuella för skyddsvakter kan förenklat sägas att civila och militära skyddsvakter enligt polislagens bestämmelser kan ha rätt att bruka våld bl.a. när de ska omhänderta eller avvisa någon samt genomföra kroppsvisitation eller beslag. Om det då är fråga om våld mot person krävs att skyddsvakten möts av motstånd. För militära skyddsvakter gäller därutöver att de har rätt att bruka våld när de möts av våld eller hot om våld. Av 29 § andra stycket polislagen följer slutligen att en skyddsvakt har rätt att vid ett frihetsberövande eller avlägsnande genomföra skyddsvisitation enligt 19 § första stycket 1 polislagen.

Utöver polislagens bestämmelser kan de allmänna bestämmelserna om nödvärn och nöd aktualiseras. En hänvisning till dessa regler finns också i 10 § polislagen. Bestämmelserna gäller för alla och således även för

amerikansk personal. När det gäller nödvärn förutsätts, såvitt nu är av

110

intresse, att det är fråga om ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom (24 kap. 1 § brottsbalken). Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse (24 kap. 4 § brottsbalken). I jämförelse med nödvärnsbestämmelsen ska särskilt noteras att regeln om nöd dels gäller redan vid fara, dels omfattar även offentliga intressen. För bestämmelserna om nödvärn och nöd krävs att en bedömning görs ur försvarlighetssynpunkt. Enligt nödvärnsbestämmelsen krävs att handlingen inte är uppenbart oförsvarlig och enligt nödbestämmelsen att handlingen inte är oförsvarlig (24 kap. 1 respektive 4 §§). I dessa uttryck ligger förenklat att hänsyn ska tas bl.a. till farans eller angreppets beskaffenhet, våldsanvändningen och omständigheterna i övrigt.

Som redan nämnts finns det i lagen om operativt militärt stöd en möjlighet att anlita finsk militär personal för bevakning av vissa skydds- objekt (områden där en utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet enligt lagen om operativt militärt stöd). Det bör införas en motsvarande möjlighet att anlita amerikansk militär personal för att bevaka skydds- objekt där en amerikansk styrka bedriver verksamhet. Med amerikansk militär personal avses personal i den amerikanska styrkan. Den amerikanska militära personalen bör, precis som den finska, inte benämnas skyddsvakter. Enligt regeringen saknas det anledning att, som Försvarshögskolan föreslår, överväga en definition som medför att inte samtlig personal ingående i de amerikanska styrkorna ska kunna anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Artikel 3 och 6 i DCA-avtalet förutsätter att personal i de amerikanska styrkorna ska ha befogenhet att agera på samtliga de överenskomna anläggningarna och områdena, vilka kommer att utgöras av platser som nyttjas av Försvarsmakten och Försvarets materielverk, och som redan är skyddsobjekt enligt dagens regler. Sådana områden kan också komma att utgöra områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet enligt DCA-avtalet. Till skillnad från promemorian bedömer regeringen därför att det är tillräckligt att i den föreslagna bestämmelsen i lagen om operativt militärt stöd ange att amerikansk militär personal ska kunna anlitas för bevakning av de två nya skyddsobjekt som föreslås.

Enligt 22 § skyddslagen är det den som äger eller nyttjar ett skydds- objekt som ansvarar för att objektet bevakas. I ett beslut om skyddsobjekt ska det anges vem som har detta ansvar. Den som ansvarar för att objektet bevakas har att organisera de närmare formerna för hur skyddet rent faktiskt ska upprätthållas. I detta ingår att anlita personal för bevakning samt instruera dessa för uppgiften. För det fall att beslutsmyndigheten finner det påkallat, är det möjligt att peka ut både ägaren och nyttjaren till ett skyddsobjekt som ansvariga för att skyddsobjektet bevakas. Eftersom de överenskomna anläggningarna och områdena som USA kommer att ha tillgång till och vistas på kommer att vara sådana platser som disponeras av Försvarsmakten kommer det i den absoluta majoriteten av fallen vara Försvarsmakten som anlitar och närmarare organiserar bevakningen.

Amerikansk militär personal som anlitas för bevakning bör också ges de befogenheter som anges i 11–17 §§ skyddslagen samt den rätt att använda våld som följer av 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket samt 19 § första stycket 1 polislagen, alltså samma befogenheter som svenska militära skyddsvakter har. Amerikansk militär personal kommer också att

Prop. 2023/24:141

111

Prop. 2023/24:141 ha de befogenheter som tillkommer envar i form av rätt att vidta envars- gripanden (24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken) och beslag i samband med sådant gripande (27 kap. 4 § första stycket rättegångs- balken) samt de befogenheter som följer av de straffrättsliga ansvars- frihetsgrunderna om användande av våld och tvång i nödvärnssituationer och för att hindra rymning (24 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken). Därutöver gäller bestämmelserna om nöd (24 kap. 4 § brottsbalken).

I artikel 6 punkten 2 i DCA-avtalet anges att USA ska koordinera sina säkerhetsplaner med svenska myndigheter, vad gäller åtgärder som vidtas i den omedelbara närheten av de överenskomna anläggningarna och områdena. Utanför sådana platser ska åtgärder endast vidtas i den mån de är i överensstämmelse med gemensamt godkända säkerhetsplaner (artikel 6 punkten 3). Detta innebär att en samordning mellan ländernas syn på rätt till våldsanvändning ska göras, vari svensk rätt kommer berättiga amerikansk militär personal att vidta de åtgärder som nämnts ovan och som anges i skyddslagen och polislagen samt rätten till att agera i nöd och nödvärn.

Övrig reglering av amerikansk militär personal som anlitas för bevakning

För svenska skyddsvakter finns viss närmare reglering i frågor som lämplighet, tillsyn och straffansvar. Det saknas skäl att införa ett särskilt lämplighetskrav för amerikansk militär personal som anlitas som vakter. Artikel 3 och 6 i DCA-avtalet förutsätter att samtliga medlemmar i de amerikanska styrkorna ska ha rätt att vidta säkerhetsåtgärder och kontrollera tillträdet. Mot bakgrund av att denna personal ska skydda de amerikanska styrkorna och skyddsobjekt där USA verkar saknas anledning att uppställa krav på att en svensk myndighet ska göra en lämplighetsbedömning av den amerikanska militära personalen, som myndigheten dessutom kommer sakna närmare kännedom om. Totalförsvarets forskningsinstitut anför att det finns en risk att stora skillnader uppstår såvitt avser förutsättningar för olika personalgrupper att utöva bevakningsuppdraget om det saknas gemensam grund i kompetens- och lämplighetsbedömningar. Totalförsvarets forskningsinstitut menar att det bör vara Försvarsmaktens ansvar att intyga bevakningspersonalens lämplighet och kompetens, men att detta inte behöver innebära att lämpligheten prövas hos den avsedda personalen, utan intygandet kan baseras på ömsesidigt utarbetade grundkrav. Regeringen delar inte myndighetens uppfattning att det föreligger ett sådant behov av kompetens- och lämplighetsbedömning såvitt avser den amerikanska personalen som anlitas för bevakning. Att personerna i fråga ingår i de amerikanska styrkorna och har skickats till Sverige inom ramen för ländernas samarbete får, kombinerat med den omständigheten att svenska och amerikanska försvarsmyndigheter ska ha ett nära samarbete kring säkerhet och skydd och samordna säkerhetsplaner (se artikel 6 i DCA- avtalet), anses tillräckligt för att samtliga personer i de amerikanska styrkorna ska anses vara lämpliga för uppgiften. Vad Försvarshögskolan och Försvarets materielverk anför beträffande vikten av lämplighets- prövning förändrar inte regeringens bedömning i detta avseende.

112

Det finns inte heller förutsättningar eller skäl att utsträcka svenska disciplinära regler till att omfatta amerikansk militär personal som anlitas som skyddsvakter. Samma bedömning gjordes av regeringen vid införandet av bestämmelserna om finsk bevakningspersonal i lagen om operativt militärt stöd. Såvitt avser disciplinär jurisdiktion kan konstateras att amerikansk militär personal kommer att stå under amerikanskt befäl och i disciplinärt hänseende falla under det amerikanska disciplinära systemet. Det finns varken behov av eller förutsättningar för en svensk myndighet att upprätthålla disciplin i en styrka som den inte för befäl över. Som beskrivits ovan följer det av vedertagna principer för internationellt militärt samarbete att en besökande främmande stats militära styrka som utgångspunkt har rätt att under besöket behålla sin befälsstruktur inklusive att upprätthålla disciplinen inom styrkorna. För att en svensk myndighet ska kunna utöva befäl och tillämpa svenska disciplinära regler gentemot personal i en besökande styrka förutsätts därutöver en överenskommelse med den andra staten om detta. Något avtal som medger att en svensk myndighet utövar befäl och disciplinära regler mot personal i de amerikanska styrkorna finns inte.

Av liknande skäl saknas anledning att låta amerikansk militär personal stå under tillsyn av Riksdagens ombudsmän (JO) eller Justitiekanslern (JK). En befattningshavare vid en utländsk stat som anförtrotts myndighetsutövande uppgift enligt 10 kap. 8 § regeringsformen omfattas inte av JO:s eller JK:s tillsyn utan särskild föreskrift om detta. JO:s respektive JK:s tillsyn avser i första hand svenska myndigheter och tjänstemän vid dessa – utländska tjänstemän anses som utgångspunkt inte omfattas av JO:s och JK:s tillsyn. Inte heller utländsk befattningshavare som anförtrotts myndighetsutövande uppgifter inom ramen för internationellt polis- respektive tullsamarbete eller finsk militär personal har ställts under JO:s eller JK:s tillsyn. Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning när det gäller amerikansk militär personal.

Inte heller kommer amerikansk militär personal som anlitas för bevakning att omfattas av de särskilda straffstadganden som enligt 21 kap. brottsbalken gäller för krigsmän, vilket i krigstid bl.a. gäller för skydds- vakter som förordnats med stöd av skyddslagen (21 kap. 3 § andra stycket brottsbalken). Det saknas skäl att ändra detta förhållande.

En skyddsvakt omfattas av särskilt straffrättsligt skydd enligt bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd samt ett särskilt straffrättsligt ansvar enligt bestämmelsen om tjänstefel (17 kap. 1, 2 och 4 §§ samt 20 kap. 1 § brottsbalken). Motsvarande gäller för finsk militär personal som anlitas för bevakning av skyddsobjekt (6 § lagen om operativt militärt stöd). Det straffrättsliga skyddet respektive ansvaret anses endast gälla svensk myndighetsutövning, om inte en särskild hänvisning görs i lag. När amerikansk militär personal anlitas för bevakning av skyddsobjekt finns det skäl att, i likhet med vad som gäller för finsk personal, låta dem omfattas av det straffrättsliga skydd som följer av 17 kap. 1, 2 och 4 §§ brottsbalken.

Det särskilda straffskyddet som bl.a. gäller för skyddsvakter motsvaras med ett särskilt straffansvar enligt 20 kap. 1 § brottsbalken för den som missbrukar sin ställning som utövare av myndighet (tjänstefel). Även finsk militär personal som anlitats för bevakning av skyddsobjekt omfattas av

Prop. 2023/24:141

113

Prop. 2023/24:141 den bestämmelsen (se ovan nämnda paragraf). Några särskilda skäl till detta framkommer inte av förarbetena, utöver att motsvarande gäller för

	utländska tjänstemän som utövar befogenheter i Sverige inom ramen för
	internationellt polis- och tullsamarbete (se prop. 2019/20:110 s. 54 och
	55).
	Det finns dock anledning att ifrågasätta att amerikansk militär personal
	som tillåts utföra bevakning enligt skyddslagen ska omfattas av ansvar för
	tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Denna bestämmelse korrelerar
	visserligen med bestämmelserna om straffrättsligt skydd för tjänstemän i
	17 kap. brottsbalken, men kan inte anses vara ändamålsenlig inom ramen
	för ett militärt samarbete. De befogenheter som det föreslås att amerikansk
	militär personal ska ges syftar till att säkerställa skyddet av och säkerheten
	för amerikanska styrkor, andra personer anknutna till styrkan samt dess
	materiel (se artikel 6 i DCA-avtalet). Att i ett sådant fall ålägga den
	amerikanska personalen ett särskilt straffrättsligt ansvar för tjänstefel,
	vilket är en brottstyp som direkt sammanhänger med överträdelser av
	svenska tjänstemän framstår som avvikande. Som ovan konstaterats finns
	inte förutsättningar eller skäl att utsträcka svenska disciplinära regler eller
	bestämmelser om tillsyn till att omfatta amerikansk militär personal som
	bevakar skyddsobjekt. Motsvarande skäl talar mot att låta personalen
	omfattas av svenska regler om tjänstefel. Inom en militär styrka, såväl
	svensk som utländsk, finns det ett behov av att upprätthålla ordning och
	disciplin. Amerikansk militär personal som tjänstgör i Sverige kommer
	således att som utgångspunkt stå under amerikanskt befäl och omfattas av
	den egna statens disciplinära system. Enligt 20 kap. 1 § brottsbalken
	omfattar tjänstefelsansvaret att vid myndighetsutövning genom handling
	eller underlåtenhet åsidosätta vad som gäller för uppgiften. Om
	amerikansk militär personal på detta sätt har gjort sig skyldig till tjänstefel
	i samband med bevakning av skyddsobjekt går det att utgå från att detta
	agerande som regel även leder till ett disciplinansvar för den berörde.
	Det ska framhållas att den omständigheten att amerikansk militär
	personal inte omfattas av bestämmelsen om tjänstefel i brottsbalken inte
	innebär att personalen har straffrättslig immunitet. Ansvar för brott som
	misshandel, olaga frihetsberövande och ofredande kan fortfarande
	aktualiseras i händelse av överträdelse av befogenheterna. Det rör sig om
	brott som har motsvarighet i det amerikanska straffrättsliga systemet.
	Till detta kommer att det redan av artikel VII punkten 3 a.ii i Nato SOFA
	framgår att USA kommer att ha primär jurisdiktion för brott som skett i
	tjänsten, vilket brottet tjänstefel typiskt sett har gjort. För att åtal ska få
	väckas mot utländsk militär personal krävs vidare att regeringen har
	meddelat åtalsförordnande enligt 2 kap. 2 § brottsbalken. Ett tjänstefels-
	ansvar för den amerikanska militära personalen skulle därför sannolikt få
	en mycket begränsad praktisk betydelse och det framstår därför inte som
	ändamålsenligt att utsträcka den svenska straffbestämmelsen till att även
	omfatta dessa personer.
	Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) påpekar att USA
	har ett intresse av att upprätthålla den interna disciplinen i styrkorna och
	att det inte förefaller orimligt att överlåta utkrävandet av tjänstefelansvar
	till den amerikanska sidan, men att samma intresse möjligen saknas när
	det kommer till att beivra brott som drabbar t.ex. svenska civilpersoner,
114	särskilt om det är fråga om handlingar som är lagliga enligt amerikansk

rätt. Stockholms universitet föreslår därför att en bestämmelse som ålägger Prop. 2023/24:141 USA att beivra brott begångna i tjänsten som berör det svenska samhället

införs. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att DCA-avtalet ska genomföras med full respekt för svensk lagstiftning och svenska internationella förpliktelser, inklusive Europakonventionen. Vidare följer redan av artikel VII punkten 2 b i Nato SOFA att Sverige har exklusiv jurisdiktion över brott som enbart är straffbara enligt svensk rätt och att detta inte påverkas av DCA-avtalet. Av såväl artikel VII punkten 6 a i Nato SOFA som artikel 12 punkten 6 i DCA-avtalet följer vidare att amerikanska och svenska myndigheter ska samverka och bistå varandra vid utförandet av alla nödvändiga utredningar av brott. Mot denna bakgrund saknas skäl att införa en sådan bestämmelse som Stockholms universitet föreslår.

Mot bakgrund av det anförda bedömer regeringen att amerikansk militär personal som bevakar skyddsobjekt inte ska omfattas av svenskt tjänstefelsansvar enligt 20 kap. 1 § brottsbalken. Vad som nu har anförts om skälen för detta gäller även i förhållande till annan utländsk personal som omfattas av artikel VII punkten 3 a.ii i Nato SOFA, t.ex. finsk militär personal. Det innebär att det straffansvar som hittills gällt för den finska militära personalen enligt lagen om operativt militärt stöd i och med Sveriges tillträde till Nato SOFA sannolikt kommer att få en mycket begränsad praktisk betydelse. Det finns därför skäl att upphäva den nuvarande bestämmelsen om tjänstefelsansvar enligt 20 kap. 1 § brotts- balken för finsk militär personal från lagen om operativt militärt stöd. Ett upphävande av straffansvaret enligt den bestämmelsen skulle innebära att straffansvaret för tjänstefel i samband med bevakning av skyddsobjekt regleras på samma sätt för den finska som den amerikanska militära personalen, vilket medför en enhetlig och mer förutsebar tillämpning.

Det saknas skäl att låta amerikansk militär personal omfattas av de svenska reglerna om tystnadsplikt för skyddsvakter (se 29 § skyddslagen). Motsvarande bedömning har gjorts avseende den finska militära personal som anlitas för bevakning (se prop. 2019/20:110 s. 56).

7.2.7Indirekt beskattning

Regeringens förslag: DCA-avtalets bestämmelser om undantag från avgifter och skatter för fordon i vägtrafik samt om skattefria förvärv av varor och tjänster ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Bestämmelser om återbetalning av skatt ska även införas i mervärdesskattelagen. En möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet ska införas vad gäller mervärdesskatt och punktskatter för vissa förvärv för officiellt bruk.

I lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik införs vissa kompletterande bestämmelser om återbetalning.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Skatteverket föreslår att ansökningar

om återbetalning av skatt ges in till Försvarsmakten för vissa grund-

115

Prop. 2023/24:141 läggande kontroller innan de överlämnas till Skatteverket för beslut. Transportstyrelsen föreslår att de fordon som omfattas av DCA-avtalet även ska undantas från infrastrukturavgifter.

Skälen för regeringens förslag

Förvärv av varor och tjänster enligt tidigare avtal

Nato SOFA innehåller inget åtagande för en avtalspart att medge befrielse från skatter och avgifter för den sändande statens köp av varor eller tjänster i den mottagande staten. Tvärtom anger artikel IX punkten 8 att varken en styrka eller en civil komponent kan åberopa den aktuella artikeln för att åtnjuta befrielse från skatter och avgifter på anskaffning av varor och tjänster som omfattas av den mottagande statens skattebestämmelser. Av artikel X framgår däremot att sådan lös egendom som en person förfogar över i den mottagande staten enbart på grund av sin tjänstevistelse där ska vara befriad från skatt. Den bestämmelsen handlar dock om sådan egendom som den enskilde för med sig från hemlandet. Bestämmelsen kräver således inte att befrielse från skatt eller avgifter ska ske vid anskaffning av varor och tjänster i Sverige och som omfattas av svenska skattebestämmelser. Däremot innehåller avtalet en bestämmelse om att mottagande stat ska tillhandahålla sändande styrkor drivmedel m.m. skattefritt. Det har således tidigare inte gjorts några justeringar av svensk rätt med anledning av PFF SOFA såvitt avser skatter på förvärv av varor och tjänster. Det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstöds- avtalet innehåller dock bestämmelser om skattefrihet och dessa har genomförts i svensk rätt genom en bestämmelse i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (se prop. 2015/16:152 s. 49–58).

DCA-avtalet innehåller bestämmelser om skattelättnader för bl.a. inköp som är för officiellt eller privat bruk. Bestämmelserna behandlas närmare nedan.

Bestämmelser om skattelättnader vid import och införsel av varor till Sverige behandlas närmare i avsnitt 7.2.8 om tull- och skattefrihet vid import och export.

Skattelättnader enligt DCA-avtalet avseende förvärv för officiellt bruk

I artikel 16 finns den huvudsakliga regleringen kring skattelättnader för de amerikanska styrkorna. Undantaget är formulerat så att alla köp som görs av eller för de amerikanska styrkorna ska vara undantagna från mervärdes- skatt, punktskatt och annan skatt på varor och tjänster. Det betyder att även leverantörers köp, i den mån varan eller tjänsten slutligen ska användas av de amerikanska styrkorna, ska vara skattebefriade. En förutsättning för undantag från skatt är att den som begär undantag kan presentera ett intyg som visar att varan eller tjänsten är avsedd för de amerikanska styrkorna.

Den praktiska hanteringen av skatteundantaget regleras i artikel 16 punkten 2. Skattefriheten ska ges direkt vid köptillfället i den mån den enskilda försäljaren erbjuder en sådan möjlighet. I andra fall ska skatten återbetalas inom 30 dagar efter det att en ansökan om återbetalning har gjorts. De 30 dagarna ska räknas från det att en korrekt och fullständig ansökan har inkommit till Skatteverket.

116

En särreglering finns för varor som är föremål för punktskatt. För sådana varor kan skattefrihet för punktskatt enbart ges direkt vid köptillfället när köpet görs direkt från ett skatteupplag eller från Försvarsmakten eller på annat sätt som parterna kommit överens om. Vid köp från andra platser eller aktörer finns ingen möjlighet till skattefrihet för punktskatt direkt vid köpet.

Vissa bestämmelser som avser skattelättnader för officiellt bruk finns även i artiklarna 8, 11, 21 och 28. De behandlas närmare under rubriken ”Särskilt om logistikstöd och vissa andra bestämmelser”.

Skattelättnader enligt DCA-avtalet vid förvärv av varor för privat bruk

Artikel 17 punkten 1 innehåller den huvudsakliga regleringen kring skatte- lättnader vid inköp i Sverige för privat bruk. I punkten regleras undantag från skatt och avgifter på varor som köps här i landet för privat bruk eller överlåts genom arv, byte eller gåva. I fråga om skattelättnader avseende skatt som tas ut vid import av en vara för privat bruk ska i stället artikel 19 tillämpas.

Undantaget gäller för medlemmar i de amerikanska styrkorna och deras anhöriga (enligt definitionen i DCA-avtalet, se avsnitt 7.1.2). Undantaget ska tillämpas i enlighet med gemensamt bestämda förfaranden, vilket vid förvärv av varor innebär återbetalning av skatten, såvida inte Sverige i framtiden skulle införa ett system för skattefria köp för privatpersoner. Sverige åtar sig dock inte att inrätta något sådant system. Precis som för inköp för officiellt bruk ska skatten återbetalas inom 30 dagar från det att en fullständig ansökan inkommit till Skatteverket.

Genomförande av rätten till skattefria förvärv

Bestämmelserna i artikel 16 och 17 om skattefrihet avseende indirekta skatter omfattar mervärdesskatt och punktskatter. Med punktskatter avses sådana indirekta skatter som tas ut vid produktion, import, tillhanda- hållande m.m. av vissa varor och tjänster i enlighet med särskilda lagar. I 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) anges 15 skatter som räknas som punktskatter i Sverige. Det gäller t.ex. skatt på alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror enligt lagen (2022:155) om tobaksskatt respektive lagen (2022:156) om alkoholskatt samt skatt på bränslen och elektrisk kraft enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Inom EU har en harmonisering skett av reglerna för mervärdesskatt och punktskatter. De svenska reglerna om mervärdesskatt och punktskatter bygger därför i stor omfattning på EU-direktiv och eventuella undantag måste vara tillåtna enligt unionsrättens bestämmelser.

EU-regler om mervärdesskatt finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Enligt artikel 151 gäller undantag från skatteplikt för vissa med export likställda transaktioner. I punkten 1 c) finns regler om skattefrihet för leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster vilka utförs i en medlemsstat som är part i nordatlantiska fördraget och är avsedda för väpnade styrkor tillhörande andra stater som är parter i det fördraget samt avsedda att användas av dessa styrkor eller den civilpersonal som åtföljer dem eller för försörjning av deras mässar eller marketenterier när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna. I punkten 2 anges att i de fall

Prop. 2023/24:141

117

Prop. 2023/24:141 varorna inte skickas eller transporteras ut ur landet, och när det är fråga om tjänster, får undantaget införas som en rätt till återbetalning av

	mervärdesskatten, i stället för direkt skattefrihet.
	EU-regler om punktskatter finns i rådets direktiv (EU) 2020/262 av den
	19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt. Enligt artikel 11
	punkten 1 d finns regler om undantag från betalning av punktskatt på
	punktskattepliktiga varor som är avsedda att användas av de väpnade
	styrkorna i varje stat som är part i nordatlantiska fördraget, utom den
	medlemsstat inom vilken punktskatt kan tas ut, för styrkornas eget bruk,
	för civilpersonal som medföljer dem eller för mässar och marketenterier. I
	artikelns punkt 2 anges att skattefrihet får beviljas genom återbetalning av
	punktskatten.
	Det finns således ett stöd i punktskattedirektivet för undantag avseende
	väpnade styrkor som är parter i nordatlantiska fördraget. Även i
	mervärdesskattedirektivet finns stöd för att undanta varor och tjänster från
	skatteplikt om de är avsedda att användas av väpnade styrkor som är parter
	i nordatlantiska fördraget.
	I avsnitt 7.1.2 har redogjorts för vissa generella utgångspunkter och
	överväganden avseende förhållandet till EU-rätten. Såsom framgår i det
	avsnittet är de amerikanska styrkorna uppbyggda så att de i relativt stor
	utsträckning använder leverantörer för sådana aktiviteter som traditionellt
	utförts av den väpnade styrkans egna anställda. Vissa verksamheter som
	utgör en integrerad del av styrkans verksamhet, såsom militära
	serviceverksamheter i form av mässar, intendenturer och utbildnings-
	verksamheter kan också utföras av utländska organisationer eller svenska
	eller utländska leverantörer. Mot bakgrund av dessa omständigheter och
	de generella överväganden som anförts i avsnitt 7.1.2 bedöms
	utformningen av direktivens bestämmelser inte hindra att skattefrihet i de
	fall där DCA-avtalet är tillämpligt medges även för denna krets av
	personer. Direktivens bestämmelser bedöms inte heller hindra att
	skattefrihet medges enligt DCA-avtalet för styrkornas medlemmar,
	inklusive civilpersonal, och anhöriga (enligt definitionen i DCA-avtalet).
	Varje personalkategori är för USA en helt nödvändig del för att
	amerikanska styrkor ska kunna verka utomlands. Sådan aktivitet i Sverige
	som omfattas av DCA-avtalet bedöms uppfylla de krav som följer av
	mervärdesskattedirektivet på att det ska ske inom ramen för de gemen-
	samma försvarsansträngningarna.
	Sverige har tidigare infört regler om skattefrihet avseende exempelvis
	leverans av varor och tillhandahållande av tjänster till internationella
	organisationer med säte i annat EU-land. I propositionen Undantag från
	mervärdesskatt för väpnade styrkor inom Nato (prop. 2023/24:137)
	föreslås vidare att det införs bestämmelser om skattefrihet avseende
	väpnade styrkor i en annan stat som är medlem i Nato.
	De nuvarande bestämmelserna bedöms inte tillräckliga för att skapa den
	rätt till skattefrihet avseende mervärdesskatt och punktskatter som följer
	av DCA-avtalet. Eftersom undantagen i DCA-avtalet delvis skiljer sig från
	de undantag för Natostyrkor som föreslås i prop. 2023/24:137 är inte heller
	de tilläggen tillräckliga för att fullt ut skapa rätten till skattefrihet som
	följer av DCA-avtalet. Det föreslås mot den bakgrunden att en
	bestämmelse om skattefrihet för förvärv av varor och tjänster enligt de nya
118	avtalsåtagandena införs i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Genom den lagen uppnås således en materiell rätt till sådan skattefrihet Prop. 2023/24:141 som följer av DCA-avtalet.

Av 1 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall framgår att bestämmelserna om immunitet och privilegier i lagen har företräde framför bestämmelser i andra författningar. Av det följer att när det i den föreslagna nya bestämmelsen införs en hänvisning till DCA-avtalet så gäller den materiella rätten till skattefrihet enligt avtalsvillkoren före annan lagstiftning.

Skattefrihet genom återbetalning

Skattefria köp kan medges antingen genom direkt skattefrihet vid förvärvet eller genom en rätt till återbetalning av erlagd skatt.

I Sverige ges skattefrihet i samband med immunitet och privilegier normalt genom en rätt till återbetalning. I svensk rätt finns i dag exempelvis rätt till återbetalning i fråga om mervärdesskatt för internationella organisationer i vissa fall avseende vissa varor och tjänster. Vidare har sådana organisationer och personal vid dessa också rätt till återbetalning av punktskatt enligt bl.a. lagarna om tobaksskatt, alkohol- skatt och skatt på energi.

Därutöver finns i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen en bestämmelse som innebär att den som till följd av bl.a. lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Den bestämmelsen är en reservbestämmelse och gäller inte när rätt till återbetalning finns enligt bestämmelser i mervärdesskattelagen eller punktskattelagarna. Den gäller däremot när avtalsvillkoren ger skatte- frihet i en större omfattning (se vidare i prop. 2004/05:15 s. 51 ff.).

Genom bestämmelsen i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen kommer den rätt till skattefrihet som följer av den ovan föreslagna nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall att kunna utövas genom ansökan om återbetalning.

Vad avser punktskatt föreslås att det inte införs ytterligare bestämmelser om återbetalning vad avser DCA-avtalet i de berörda punktskattelagarna. Det innebär att återbetalning av punktskatt i de situationer där skattefrihet följer av DCA-avtalet huvudsakligen kommer att ske enligt bestämmelserna i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen. Övriga bestämmelser om återbetalning för t.ex. internationella organisationer, i de punkt- skattelagar som har sådana bestämmelser, kommer endast undantagsvis vara tillämpliga när skattefrihet följer av DCA-avtalet.

Skattefriheten enligt DCA-avtalet utövas i dessa fall genom en ansökan om återbetalning. Uttrycket ”återbetalning” används här även om det inte är säkert att den punktskatt som belöper på varorna som förvärvats har hunnit redovisats och betalas av den som är skattskyldig för varorna. Detta särskilt som återbetalning enligt avtalet ska medges inom 30 dagar från ansökan. Med återbetalning avses i detta sammanhang således att den som förvärvat varor som är punktskattepliktiga erhåller ett belopp som motsvarar den punktskatt som belöper på varorna i de fall där skattskyldighet har inträtt för den upplagshavare eller lagerhållare som ska redovisa och betala skatt för varorna. Den händelse som utgör grund för

återbetalningen är att sökanden har förvärvat varorna. En speciell situation

119

Prop. 2023/24:141 är dock de fall där säljaren tillhandahållit varorna skattefritt direkt vid förvärvet genom de bestämmelserna som föreslås nedan under rubriken

	Skattefrihet direkt vid köpet. Om priset inte har omfattat punktskatt, vilket
	enligt förslaget ska framgå av fakturan, föreligger inte rätt till
	återbetalning.
	Mot bakgrund av den speciella utformningen av skatten på kemikalier i
	viss elektronik kan det i vissa fall vara svårt att vid en ansökan om
	återbetalning avgöra vad skatten på varan uppgår till och därmed vilket
	belopp som ska återbetalas. Det föreslås därför att de schablonbelopp som
	följer av 7 a § lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, omräknade
	enligt 7 b § samma lag, ska tillämpas vid återbetalningen om det inte kan
	visas att skatt har betalats för varan med högre belopp. I samband med
	detta föreslås även att det införs bestämmelser om återbetalning som
	motsvarar de som finns i lagarna om tobaksskatt, alkoholskatt, skatt på
	energi och skatt på vissa nikotinhaltiga produkter vad gäller t.ex.
	diplomater och internationella organisationer.
	Vad gäller mervärdesskatt är lagstiftningen något annorlunda uppbyggd
	jämfört med punktskatterna. I mervärdesskattelagen finns mer detaljerade
	bestämmelser för olika kategorier av skattebefriade aktörer. I prop.
	2023/24:137 föreslås en ny bestämmelse avseende väpnade styrkor som
	tillhör part i Nato. Även om det skulle vara möjligt att skapa ett system där
	återbetalning enligt DCA-avtalet huvudsakligen skulle ske enligt
	bestämmelserna i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen bedöms det lämpligare
	att införa bestämmelser i mervärdesskattelagen som specifikt reglerar
	återbetalning med anledning av DCA-avtalet. Detta är i linje med hur
	motsvarande regler för mervärdesskatt är utformade i dag och gör det
	tydligare hur DCA-avtalets regler förhåller sig till de föreslagna reglerna
	om återbetalning för styrkor som tillhör part i Nato. Det föreslås därför att
	det införs regler om återbetalning av skatt i mervärdesskattelagen, både
	avseende styrkorna själva och deras medlemmar. Leverantörer har normalt
	avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. I den mån en leverantör inte har
	avdragsrätt föreslås dock att leverantören ska omfattas av rätten till
	återbetalning. Detta ska emellertid inte gälla staten, kommuner,
	kommunalförbund eller samordningsförbund eftersom dessa aktörer
	kompenseras för den ingående mervärdesskatten på andra sätt. De
	grundläggande förutsättningarna för återbetalning bör anges i själva
	reglerna, men det bör även hänvisas till DCA-avtalet. Eftersom det är fråga
	om en återbetalning av skatt är reglerna inte tillämpliga om köpet är
	skattefritt (se nedan).
	Förfarandereglerna för återbetalningen är i dag desamma, oavsett om det
	är mervärdesskattelagen, någon av punktskattelagarna eller skatte-
	förfarandelagen som är tillämplig. I 1 § förordningen (1994:224) om
	återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälp-
	organisationer, utländska beskickningar m.fl. framgår att förordningen
	gäller för samtliga dessa fall, vilket innebär att en ansökan lämnas in till
	Skatteverket för prövning (2 § tredje stycket). När det gäller över-
	klaganden av Skatteverkets beslut hänvisar såväl mervärdesskattelagen
	som de aktuella punktskattelagarna till skatteförfarandelagen. I 67 kap.
	skatteförfarandelagen finns bestämmelserna om överklagande, t.ex. anges
	i 12 § att ett överklagande ska lämnas in inom två månader från det att den
120	som beslutet gäller fick del av det. I 7 a § förordningen (1977:937) om

allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. framgår vidare att det finns en särskild forumregel för dessa beslut, nämligen att det är Förvaltningsrätten i Falun som är behörig förvaltningsrätt för prövning av besluten från Skatteverket. Detta gäller oavsett på vilken av de nämnda lagarna som beslutet är grundat. De nya bestämmelserna om återbetalning gäller i fråga om förvärv som sker efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

I vissa avseenden kan det dock finnas behov av att införa särskilda bestämmelser på förordningsnivå, exempelvis i förordningen om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. om de mer praktiska aspekterna av ansökan om återbetalning som skiljer sig från vad som gäller i övriga fall av immunitet och privilegier. Det kan t.ex. avse bestämmelser om vilket underlag som ska ges in vid ansökan för att visa behörigheten att ansöka och att förutsättningarna för återbetalning är uppfyllda, där det t.ex. i DCA-avtalet finns bestämmelser om intyg i artikel 16 punkten 1. Det kan även avse sådant som hur ansökan ska göras, t.ex. om det ska vara fråga om en elektronisk ansökan, och vilka perioder en ansökan ska avse.

Enligt artikel 16 punkten 2 och artikel 17 punkten 1 ska skatten återbetalas inom 30 dagar från det att en fullständig ansökan inkommit till Skatteverket. Någon särskild reglering i lag om detta bedöms inte nödvändig.

Skatteverket föreslår att ansökningarna om återbetalning ska ges in till Försvarsmakten för grundläggande kontroller innan ansökningarna överlämnas till Skatteverket för beslut. Regeringen konstaterar att ett ansökningsförfarande med återbetalning av mervärdesskatt och punktskatt redan i dag tillämpas i Sverige för väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land. Dessa ansökningar ska ges in till Skatteverket utan förhands- kontroll hos Försvarsmakten. Vidare gäller, precis som för alla ansökningar om återbetalning, att rätten till återbetalning ska styrkas, se exempelvis 14 kap. 70 § ML. Som nämnts ovan kan vissa kompletterande bestämmelser komma att ges på förordningsnivå. Det kan även finnas anledning för regeringen att återkomma till frågan om förfarandet för ansökningarna.

Skattefrihet direkt vid köpet

Enligt artikel 16 punkten 2 ska skattefrihet medges direkt vid köptillfället i den mån försäljaren är villig att erbjuda en sådan möjlighet. Detta förutsätter att ett intyg tillhandahålls om att varorna eller tjänsterna är för de amerikanska styrkorna. Vad gäller punktskatt finns vissa ytterligare begränsningar vilka redogörs för närmare nedan.

Något system som på detta sätt innebär att skattefrihet får medges direkt vid inköp i Sverige av såväl varor som tjänster i samband med immunitet och privilegier föreligger i princip inte i dag. För att uppfylla det som överenskommits i DCA-avtalet finns därmed behov av att införa nya bestämmelser.

För att möjliggöra skattefrihet direkt vid inköpet behöver nya bestämmelser införas vad gäller såväl mervärdesskatt som punktskatter.

För mervärdesskatt behövs två olika typer av regler. För det första behöver det införas regler som ger aktörer en möjlighet att leverera varor

Prop. 2023/24:141

121

Prop. 2023/24:141 eller tillhandahålla tjänster till de amerikanska styrkorna utan att påföra mervärdesskatt i de situationer som omfattas av DCA-avtalet. För det

	andra behövs regler om aktörernas avdragsrätt. Normalt får en
	beskattningsbar person dra av ingående skatt på inköpta varor och tjänster
	i den utsträckning de används för beskattade transaktioner inom landet. Att
	leveransen eller tillhandahållandet till de amerikanska styrkorna undantas
	från skatteplikt skulle därför, om ingen ytterligare regel infördes, innebära
	att säljaren inte skulle ha möjlighet att göra avdrag för den ingående
	mervärdesskatten som är hänförlig till leveransen eller tillhandahållandet,
	vilket i sin tur skulle påverka priset. Det föreslås därför att det införs regler
	som möjliggör avdrag för den ingående skatten trots att leveransen eller
	tillhandahållandet till de amerikanska styrkorna är undantagen från
	skatteplikt, ett s.k. kvalificerat undantag.
	Enligt DCA-avtalet är det inte enbart leveranser till de amerikanska
	styrkorna som omfattas av skattefrihet, utan även leveranser för styrkorna,
	vilket inkluderar att en vara eller tjänst konsumeras av en aktör som har ett
	kontrakt med de amerikanska styrkorna för att fullgöra det kontraktet. För
	att en aktör som har ett kontrakt med de amerikanska styrkorna ska kunna
	köpa varor eller tjänster skattefritt krävs att aktören har ett intyg från
	styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda.
	Eventuella underleverantörer utan intyg kan inte utnyttja denna möjlighet,
	eftersom de inte har tillräckligt nära koppling till de amerikanska styrkorna
	för att räknas som en del av dem. För aktörer som har full avdragsrätt för
	ingående mervärdesskatt kommer det dock normalt spela liten roll om
	varor och tjänster kan köpas in utan mervärdesskatt eller om de köps in
	med mervärdesskatt och aktören sedan gör ett avdrag för den ingående
	skatten.
	Som nämnts ovan gäller reglerna om skattefrihet direkt vid köpet inte
	förvärv av varor eller tjänster för privat bruk. Lagrådet anser att detta inte
	tydligt kommer till uttryck i den lagtext som i lagrådsremissen föreslås
	avseende mervärdesskattelagen och att detta bör förtydligas, i första hand
	i lagtexten men i vart fall i författningskommentaren. Regeringen
	konstaterar att lagtexten i de aktuella paragraferna till stora delar motsvarar
	utformningen av andra paragrafer i mervärdesskattelagen som reglerar
	undantag för väpnade styrkor. Dessa regler är i sin tur utformade efter
	mervärdesskattedirektivet. De befintliga reglerna anses inte täcka in privat
	bruk. Även om regeringen har förståelse för Lagrådets synpunkt bedöms
	det finnas risk för feltolkningar om det skulle införas ett specifikt undantag
	för privat bruk i den nu aktuella regeln, när ett sådant undantag redan anses
	gälla för befintliga regler med i övrigt liknande formuleringar. Undantaget
	förtydligas i stället i författningskommentaren.
	I vissa situationer kan det av omständigheterna framgå tydligt att
	förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda. Om exempelvis ett
	amerikanskt militärfordon tillhandahålls bränsle direkt av Försvarsmakten
	är det normalt tydligt att bränslet ska användas av de amerikanska
	styrkorna. Det bör därför finnas en möjlighet att i vissa fall kunna avstå
	från kravet att uppvisa ett intyg. Det föreslås därför att regeringen eller den
	myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett
	enskilt fall besluta, om undantag från kravet att uppvisa ett intyg.
	Vad gäller punktskatt följer av DCA-avtalet att skattefrihet direkt vid
122	köptillfället får tillämpas när varorna levereras från ett skatteupplag, direkt

från Försvarsmakten eller i andra ömsesidigt överenskomna situationer. Bakgrunden till denna begränsning i förhållande till vad som gäller för mervärdesskatt är att skattskyldigheten för punktskattepliktiga varor inträder endast en gång, när varorna tillverkas eller släpps ut på marknaden. Punktskatten utgör vid senare omsättningar endast en av de kostnader som ligger till grund för säljarens prissättning och det kan vara svårt att praktiskt hantera en lösning där en säljare som inte är skattskyldig för punktskatten ska tillhandhålla varor skattefritt.

Vid uttag av varor från ett skatteupplag inträder skattskyldighet för upplagshavaren. För att möjliggöra för en upplagshavare som levererar varor från ett skatteupplag till amerikanska styrkor att tillhandahålla dessa utan skatt föreslås att det införs en möjlighet för upplagshavaren att göra avdrag för skatten i lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på energi. Som nämns ovan avseende mervärdesskatt är det inte enbart leveranser till de amerikanska styrkorna som omfattas av skattefrihet enligt DCA-avtalet, utan även leveranser för styrkorna, vilket inkluderar att en vara konsumeras av en aktör som har ett kontrakt med de amerikanska styrkorna för att fullgöra det kontraktet. För att en aktör som har ett kontrakt med de amerikanska styrkorna ska kunna köpa varor skattefritt krävs att aktören har ett intyg från styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda. Eventuella under- leverantörer utan intyg kan inte utnyttja denna möjlighet, eftersom de inte har tillräckligt nära koppling till de amerikanska styrkorna för att räknas som en del av dem.

För vissa punktskattepliktiga varor finns ett nationellt förfarande med s.k. lagerhållare som ersätter det EU-harmoniserade förfarandet med skatteupplag. Det föreslås att en motsvarande möjlighet till skattefrihet genom avdrag hos lagerhållaren ska införas avseende leveranser till amerikanska styrkor i fråga om övriga bränslen, snus, tuggtobak och övrig tobak samt vissa nikotinhaltiga produkter. I lagen om skatt på kemikalier på viss elektronik föreslås i stället, med hänsyn till den skattens utformning, en bestämmelse om undantag från skatt i motsvarande situationer. Även om en sådan möjlighet inte nämns uttryckligen i DCA- avtalet bedöms en sådan reglering ligga så nära vad som sägs om skatte- upplag att det är lämpligt att införa den.

Vad gäller bränslen kan det tänkas förekomma situationer där en upplagshavare eller godkänd lagerhållare samtidigt själv är leverantör av en vara eller tjänst till de amerikanska styrkorna och har behov av att använda bränsle som omfattas av godkännandet för att fullgöra uppgifter som är nödvändiga för att leverera varan eller tjänsten. En särskild bestämmelse föreslås införas som ger möjlighet till avdrag i en sådan situation. Även i det fallet är en förutsättning att det finns ett intyg från de amerikanska styrkorna.

På motsvarande sätt som beskrivits ovan i fråga om mervärdesskatt föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet att uppvisa ett intyg.

I de fall där varorna inte förvärvas utan skatt från en upplagshavare, lagerhållare eller Försvarsmakten uppnås i stället skattefriheten genom de bestämmelser om återbetalning för köparen som beskrivits under rubriken ovan. Till skillnad från vad som gäller vid mervärdesskatt uppkommer inte

Prop. 2023/24:141

123

Prop. 2023/24:141 någon ny skattskyldighet vid försäljningen och någon uppgift om den punktskatt som upplagshavaren eller den godkände lagerhållaren är skyldig att betala avseende varan framgår normalt inte på fakturan. Detta innebär att det finns en risk att det är otydligt om skattefrihet ges direkt vid köpet eller inte. För att det inte ska uppstå situationer där köparen inte vet om köpet omfattar punktskatt eller inte eller där skattefrihet medges dubbelt föreslås att avdrag bara får göras om det av fakturan framgår att köpet sker utan punktskatt. Motsvarande föreslås gälla i fråga om undantag från skatt på kemikalier i vissa fall. Det blir då tydligt för såväl köparen som Skatteverket att någon rätt till återbetalning inte föreligger i dessa fall.

124

Eftersom förutsättningarna för skattefrihet vid köpet skiljer sig åt mellan mervärdesskatt och punktskatt kan det uppkomma situationer där skatte- friheten medges på olika sätt, t.ex. att frihet från mervärdesskatt medges direkt vid köpet men skattefriheten vad gäller punktskatt får hanteras genom att köparen ansöker om återbetalning.

Skattefriheten är kopplad till att varorna används för vissa ändamål, som anges i respektive lag. Om en vara som har förvärvats skattefritt används för annat ändamål än för det som var förutsättningen för skattefrihet finns det i de aktuella punktskattelagarna bestämmelser om att skattskyldighet inträder för den som använder varorna (se t.ex. 9 kap. 16 § första stycket 2 lagen om tobaksskatt). Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om en leverantör förvärvar varor utan skatt från en upplagshavare med stöd av ett intyg från amerikanska styrkor om att varorna ska användas för styrkorna men sedan använder varorna i annan verksamhet.

Det kan antas att skattefrihet direkt vid köptillfället vad avser såväl mervärdesskatt som punktskatt i praktiken blir aktuellt att tillämpa främst i fråga om köp av varor eller tjänster hos större aktörer. Eftersom det är frivilligt för säljaren att erbjuda en sådan möjlighet är det inte nödvändigt för mindre aktörer, exempelvis butiker, att ha kännedom om de särskilda bestämmelser som kan tillämpas i detta hänseende eller att anpassa t.ex. kassasystem för att möjliggöra detta.

Särskilt om tillhandahållande genom Försvarsmakten

Artikel XI punkten 11 i Nato SOFA anger att den mottagande staten skattefritt ska tillhandahålla drivmedel, oljor och smörjmedel till den sändande statens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg. Alltsedan PFF SOFA infördes i svensk rätt har man löst åtagandet i den aktuella bestämmelsen genom att Försvarsmakten skattefritt tillhandahåller drivmedel, oljor och smörjmedel till de gästande styrkorna. Se vidare i prop. 1995/96:37 s. 47 ff., prop. 2004/05:7 s. 51 och prop. 2015/16:152 s. 56–58. I DCA- avtalet anges inte drivmedel, oljor och smörjmedel uttryckligen, men varorna ryms inom det skatteundantag som följer av artikel 16.

Såsom anges ovan innebär artikel 16 i DCA-avtalet att bestämmelser om skattefrihet direkt vid köpet behöver införas vad avser alla former av varor, inklusive drivmedel, oljor och smörjmedel.

Genom de förslag som lämnas ovan avseende mervärdesskatt införs regler som ger aktörer en möjlighet att leverera varor eller tillhandahålla tjänster till de amerikanska styrkorna utan att påföra mervärdesskatt i de situationer som omfattas av DCA-avtalet. Denna möjlighet omfattar även Försvarsmakten. Det finns därmed möjlighet för Försvarsmakten att

tillhandahålla varor, inklusive drivmedel, oljor och smörjmedel, fritt från mervärdesskatt till de amerikanska styrkorna.

Vad gäller punktskatter så uppkommer ingen skyldighet till ytterligare beskattning när Försvarsmakten överlåter bränslen eller andra punktskatte- pliktiga varor till de utländska trupperna eftersom sådan eventuell punktskatt redan erlagts innan Försvarsmaktens inköp av bränslet eller varorna. Försvarsmakten tillhandahåller såsom nämns ovan redan i dag bränslen skattefritt till utländska väpnade styrkor. Något behov av reglering kring detta har inte tidigare bedömts föreligga. Inom ramen för DCA-avtalet skulle det även kunna bli fråga om tillhandahållande av andra punktskattepliktiga varor än bränslen. Detta kan dock antas endast vara aktuellt i mycket begränsad omfattning och Försvarsmakten har möjlighet att, om det bedöms lämpligare, hänvisa de amerikanska styrkorna till att i stället köpa varorna direkt av en kommersiell aktör och begära återbetalning i efterhand. Något behov av ytterligare reglering bedöms inte föreligga vad gäller Försvarsmaktens tillhandahållande av bränslen eller andra punktskattepliktiga varor utan punktskatt inom ramen för DCA- avtalet. I den mån punktskatt har ingått som en del av priset när Försvarsmakten förvärvat varorna får detta hanteras på motsvarande sätt som i dag.

Sekretessfrågor

DCA-avtalets artiklar om skattebefrielser innehåller inga uttryckliga bestämmelser om sekretess. Vissa uppgifter om amerikanska militära styrkor, medlemmar av sådana styrkor eller anhöriga till sådana medlemmar kan dock ge en bild av styrkornas militära planering och enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Sådana uppgifter bör som utgångspunkt bedömas omfattas av sekretess.

Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Uppgifter inom ramen för DCA-avtalet kommer i första hand omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 § OSL (utrikessekretess). Även bestämmelsen 15 kap. 1 a § OSL (sekretess i det internationella samarbetet) kan omfatta vissa uppgifter inom ramen för avtalet, se avsnitt 7.2.19.

Av 15 kap. 1 § OSL följer att sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Enligt 15 kap. 1 a § första stycket OSL gäller sekretess för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av en bindande EU-rättsakt eller ett av EU ingånget eller av riksdagen godkänt avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbete som avses i rättsakten eller avtalet försämras om uppgiften röjs. Den senare bestämmelsen förutsätter att det i den aktuella EU-rättsakten eller det aktuella avtalet finns en tydlig sekretessbestämmelse. I sådana fall torde det främst vara uppgiftens art och anknytning till det internationella samarbetet som medför att skaderekvisitet anses uppfyllt, vilket innebär

Prop. 2023/24:141

125

Prop. 2023/24:141 att det ligger närmare till hands att tillämpa sekretessbestämmelsen i

126

15 kap. 1 § OSL (se prop. 2012/13:192 s. 35 och 44).

I fråga om återbetalningsärenden för enskilda finns en bestämmelse om sekretess för uppgifter i sådana ärenden (27 kap. 2 § första stycket 2 OSL). Sekretessen gäller inte beslut i ett sådant ärende (27 kap. 2 § tredje stycket 1).

Som anförts ovan kommer viss skattebefrielse att ske genom återbetalning av erlagd skatt. En förutsättning för detta är att en fullständig ansökan inkommit till Skatteverket. I en sådan ansökan finns t.ex. uppgifter om leverantör och den amerikanska militära styrkan eller den berörda medlemmen av en sådan styrka. Under handläggningen hos Skatteverket kommer sådana uppgifter att omfattas av absolut sekretess enligt 27 kap. 2 § första stycket 2 OSL. Med hänsyn till Sveriges förbindelser med USA, som regleras i DCA-avtalet, och vad som beskrivits ovan bör uppgifterna som utgångspunkt även omfattas av utrikessekretess. Bestämmelsen i 15 kap. 1 § OSL är tillämplig hos alla myndigheter och sekretessen kan gälla även för uppgifter som finns i Skatteverkets beslut. En sådan tillämpning förutsätter samtidigt att det är tydligt att de aktuella uppgifterna har en koppling till Sveriges försvarssamarbete med USA. Den närmare praktiska hanteringen löses lämpligen i dialog mellan Skatteverket, Försvarsmakten och berörd amerikansk myndighet.

Inom ramen för DCA-avtalet kan uppgifter behöva utbytas mellan Försvarsmakten och Skatteverket. Det kan t.ex. vara fråga om information som Skatteverket efterfrågar inför en bedömning i ett ärende om återbetalning. Som nämnts är utrikessekretessen tillämplig hos alla myndigheter och ett utbyte av nämnda uppgifter syftar till att effektuera ett ärende om återbetalning till en amerikansk styrka eller en medlem av en sådan styrka. Med hänsyn till detta kan det i många fall vara så att det inte kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgifter överlämnas till Skatteverket. Om det i undantagsfall finns behov av att utbyta sekretessbelagda uppgifter finns den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL. Den bestämmelsen medger att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Det behöver därför inte införas någon ny sekretessbrytande bestämmelse.

Fordon i trafik

Enligt artikel XI punkten 2 c i Nato SOFA ska tjänstefordon som tillhör en militär styrka eller dess civila personal vara undantagna från alla skatter som tas ut för fordon i vägtrafik, dvs. sådana skatter som tas ut för att ett fordon används i vägtrafik. Någon åtskillnad mellan skatt och avgift är inte avsedd. Bestämmelsen avser endast tjänstefordon och alltså inte fordon som ska användas för eget eller anhörigas personliga bruk, jämför frågan om tullfrihet i avsnitt 7.2.8 som gäller även fordon för personligt bruk.

I samband med utvidgningen av tillämpningen av PFF SOFA 2005 infördes ett tillägg i 7 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som tillförsäkrar främmande stater som omfattas av PFF SOFA, det undantag från skatter och avgifter för deras tjänstefordon som aktuell regel

föreskriver. Samtliga de fordon som används i tjänsten inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av värdlandsstödsavtalet har samma befrielse som framgår av aktuell bestämmelse i Nato SOFA, dvs. såväl de fordon som ägs av Nato som de som tillhör deltagande länder. Detta regleras i 8 § första stycket 1 lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Enligt artikel 17 punkten 1 i DCA-avtalet ska motorfordon som ägs av medlemmar av de amerikanska styrkorna eller anhöriga undantas från svenska vägskatter, registreringsavgifter eller liknande kostnader som hör samman med att äga ett motorfordon. Enligt artikeln omfattar undantaget inte sådana svenska vägtullar som allmänheten betalar för att få använda vägar, broar och tunnlar.

Skatter och avgifter som kommer i fråga är i första hand fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) eller lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt och vägavgift enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Även trängselskatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt är exempel på en sådan skatt som ska undantas enligt avtalsbestämmelsen.

Det undantag för skatter och avgifter för bruk av fordon i trafik som Sverige i dag gör avseende fordon som brukas i Sverige inom ramen för PFF SOFA, det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstöds- avtalet ska alltså utsträckas till att avse även de fordon som omfattas av DCA-avtalet. Detta bör ske på samma sätt som gjordes för PFF SOFA, dvs. genom en reglering i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Nuvarande bestämmelse i 7 § omfattar sådana tjänstefordon som används av medlemmar av de amerikanska styrkorna med stöd av PFF SOFA. Med hänsyn till att undantaget från skatter och avgifter i DCA-avtalet gäller såväl fordon som ägs av medlemmar av de amerikanska styrkorna som fordon som ägs av anhöriga bör en ny bestämmelse som avser åtagandena i DCA-avtalet införas i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Transportstyrelsen föreslår att det även bör införas ett undantag från uttag av infrastrukturavgifter, i syfte att säkerställa en enhetlighet vid uttag av fordonsrelaterade skatter och avgifter. Infrastrukturavgift är en avgift som tas ut för att finansiera bygget av en ny bro, väg eller tunnel. Det innebär att den som använder bron, vägen eller tunneln är med och betalar för den. När infrastrukturen är färdigbetald tas avgiften bort. Infrastrukturavgift tas i dag ut för färd på Sundsvallsbron, Motalabron och Skurubron. Regeringen konstaterar att infrastrukturavgifter är ett exempel på sådana ”tullar för användning av vägar, broar och tunnlar som bekostas av det allmänna” som avses i artikel 17 i DCA-avtalet och som de amerikanska styrkorna inte är undantagna från. Ett genomförande av DCA-avtalet kräver alltså inte att ett undantag införs. För det fall det för den praktiska hanteringen eller av andra skäl skulle finnas anledning att göra en annan bedömning, kan regeringen besluta om att införa ett sådant undantag genom förordning (se 20 § lagen [2014:52] om infrastruktur- avgifter på väg).

Särskilt om logistikstöd och vissa andra bestämmelser

I artikel 8 i DCA-avtalet behandlas frågor om logistikstöd. Enligt artikel 8 punkten 1 ska Sverige efter förmåga lämna USA det logistikstöd som

Prop. 2023/24:141

127

Prop. 2023/24:141 efterfrågas. Artikelns andra och tredje punkt reglerar betalning av och villkor för lämnat stöd. Av punkten 2 följer att logistikstöd ska lämnas och

	ersättas i enlighet med befintliga avtal, inbegripet avtalet från 2017 om
	logistiksamverkan mellan Sverige och USA (Aquisition and Cross-
	Servicing Agreement – ACSA). Av artikel 8 punkten 3 i DCA-avtalet
	följer att kostnader för logistikstöd som uppkommer för de amerikanska
	styrkorna och amerikanska eller svenska leverantörer till de amerikanska
	styrkorna ska tas ut utan skatter, avgifter och liknande pålagor på det sätt
	som framgår av artikel 16. Undantaget från skatt är en precisering av det
	generella undantag som föreskrivs i artikel 16 punkten 1 och innebär i sak
	inte några ytterligare skattelättnader. Artikel 8 medför därmed inga krav
	på författningsändringar.
	En motsvarande bestämmelse som preciserar det allmänna undantaget
	från skatter vid inköp för officiellt bruk i artikel 16 finns i artikel 11
	punkten 4. Enligt denna punkt ska de amerikanska styrkorna och
	amerikanska och svenska leverantörer till de amerikanska styrkorna
	erbjudas samma villkor som Försvarsmakten för beställda tjänster
	kopplade till artikeln, dvs. tjänster som rör luftfartyg, sjöfarkoster och
	fordon. Aktörerna ska vara befriade från skatter och avgifter på det sätt
	som framgår av artikel 16. Undantaget från skatt är som sagt endast en
	precisering av det generella undantag som föreskrivs i artikel 16 punkten 1
	och innebär i sak inte några ytterligare skattelättnader. Artikel 11
	punkten 4 medför därmed i sig inga krav på författningsändringar.
	Artikel 11 punkterna 1–3 behandlas i avsnitt 7.2.1.
	Genom artikel 28 punkten 1 försäkras de amerikanska styrkorna samt
	utländska och svenska leverantörer till de amerikanska styrkorna rätt att
	använda vatten, elektricitet och andra allmännyttiga tjänster till samma
	villkor som Försvarsmakten. Tjänsterna ska vara befriade från skatter och
	avgifter i enlighet med artikel 16. Undantaget från skatt är även här en
	precisering av det generella undantag som föreskrivs i artikel 16 punkten 1
	och innebär i sak inte några ytterligare skattelättnader. Artikel 28
	punkten 1 medför därmed i sig inga krav på författningsändringar.
	Även de militära serviceverksamheter och utländska organisationer
	(vilket i avtalet uttrycks som icke-svenska organisationer) som bedriver
	verksamhet enligt artikel 21 ska tillerkännas samma undantag från bl.a.
	skatter som de amerikanska styrkorna. De ska inte heller behöva betala
	någon skatt eller avgifter på aktiviteter kopplade till verksamheten.
	Serviceverksamheterna är att se som en integrerad del av de amerikanska
	styrkorna (artikel 21 punkten 3). Det innebär att de har rätt till undantag
	från mervärdesskatt och punktskatt vid förvärv av varor och tjänster som
	ska användas i verksamheten enligt vad som följer av artikel 16. Om
	verksamheten utförs av t.ex. en svensk leverantör på uppdrag av de
	amerikanska styrkorna eller den utländska organisation som bedriver
	serviceverksamheten kan undantag vid leverantörens förvärv medges
	under samma förutsättningar som för andra leverantörer under artikel 16,
	se ovan.
	De militära serviceverksamheter och utländska organisationer som
	bedriver verksamhet enligt artikel 21 behöver vidare inte ta ut
	mervärdesskatt i fråga om sådana varor eller tjänster som tillhandahålls
	inom ramen för serviceverksamheten. Detta gäller även om det är en
128	svensk leverantör som faktiskt utför tjänsten, i fråga om de varor och

tjänster som utgör ett led i bedrivandet av serviceverksamheten. Prop. 2023/24:141 Skattefriheten gäller dock endast så länge tillhandahållandet sker inom de

ramar som anges i artikel 21. Det föreslås att regeln om skattefrihet direkt vid köpet avseende mervärdesskatt (se ovan) utformas så att det framgår att även militära serviceverksamheter omfattas. Vad gäller punktskatt så finns det, såsom beskrivits ovan, möjlighet att förvärva punktskattepliktiga varor skattefritt om de ska användas inom de militära service- verksamheterna. Vid en försäljning eller konsumtion av varorna inom ramen för serviceverksamheten inträder inte någon skattskyldighet för punktskatt. Något behov av författningsreglering bedöms därmed inte föreligga vad gäller varor som tillhandahålls inom ramen för service- verksamheten.

Av artikel 21 punkten 4 följer vidare att vissa begränsningar för hur mycket en viss kund kan förvärva kan införas. Någon sådan överens- kommelse föreligger inte i nuläget. Om det blir aktuellt i framtiden får då övervägas om det behövs någon ytterligare bestämmelse i lag eller förordning kring det.

Andra skatter och avgifter

Enligt artikel 17 punkten 1 ska medlemmar i de amerikanska styrkorna och deras anhöriga inte behöva betala skatt, avgift eller annan kostnad för innehav eller bruk av radio- eller tv-mottagare eller internetanordningar.

Sverige hade fram till och med 1978 ett avgiftssystem för innehav av radioapparater och till och med 2018 ett avgiftssystem för innehav av tv- apparater. Sedan den 1 januari 2019 är avgiftssystemet ersatt av en public service-avgift. Avgiften är en skatt och har till syfte att finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den får inte användas till annan verksamhet. Public service-företagen är Sveriges radio (SR), Sveriges television (SVT) och Sveriges utbildningsradio (UR). Enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst ska den som är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3–5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som vid beskattningsårets ingång har fyllt 18 år skyldig att betala public service-avgift.

Med hänsyn till att medlemmar i de amerikanska styrkorna och deras anhöriga inte ska vara skattskyldiga i Sverige träffas de inte av skyldigheten att betala public service-avgift. Någon författningsåtgärd är därför inte nödvändig för att uppfylla DCA-avtalet i denna del.

7.2.8Tull- och skattefrihet vid import och export

Regeringens förslag: Tullfrihet ska gälla för de amerikanska styrkorna med personal, personalens anhöriga och leverantörer som omfattas av DCA-avtalet i enlighet med de villkor som anges i avtalet. Det ska åstadkommas genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

I lagen om tullfrihet m.m. ska regeringen bemyndigas att få meddela ytterligare föreskrifter om sådan tullfrihet som nu avses.

129

Prop. 2023/24:141 Skattefrihet vid import ska gälla i de fall där tullfrihet gäller. Bestämmelser om skattefrihet vid import och unionsinterna förvärv läggs även in i mervärdesskattelagen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Tullverket efterfrågar vissa tydlig- göranden av förslaget för att underlätta myndighetens tillämpning. Folkhälsomyndigheten ser behov av ett förtydligande om hur tillräckliga tullkontroller ska säkerställas för att förhindra spridning av t.ex. narkotika, dopningspreparat, vektorer eller smittförande ämnen vid införsel av varor till Sverige.

Skälen för regeringens förslag

Svensk reglering av tull- och skattefrihet vid import och export vid militära samarbeten

Bestämmelser om tullfrihet vid import i samband med internationellt militärt samarbete finns i 7 och 8 §§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, 4 § tredje stycket lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. samt 5 a § förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. Dessa bestämmelser har helt eller delvis tillkommit för att anpassa svensk rätt till de statusavtal som Sverige tidigare ingått; i samband med att Sverige tillträdde PFF SOFA (1996) och vid utvidgningen av dess tillämpning (2005) samt vid tillträdet till det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och ingåendet av värdlandsstödsavtalet (2016).

Bestämmelserna om import och export i artikel 18 och 19 i DCA-avtalet anger att tullfrihet ska gälla för fler personer och vid fler tillfällen än vad som följer av nuvarande svensk reglering. Det krävs därför författnings- ändringar på tullfrihetsområdet för att Sverige ska uppfylla de åtaganden som följer av avtalet.

Unionens tullagstiftning är utformad för att möjliggöra att exporttullar kan tas ut. I dagsläget tas det dock inte ut några exporttullar eftersom någon sådan reglering inte har gjorts i rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

Bestämmelser om skattefrihet vid import i samband med internationellt militärt samarbete finns i 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Skattefriheten följer i huvudsak tullfriheten. Även vad avser skattefrihet finns dock behov av vissa författningsändringar.

Tull- och skattefrihet enligt DCA-avtalet

Iartikel 18 i DCA-avtalet regleras tull- och skattefrihet vid import och export för officiellt bruk, dvs. materiel och förnödenheter till den amerikanska styrkan. I artikel 19 regleras tull- och skattefrihet vid import och export för personligt bruk, dvs. för egendom som tillhör eller används privat av medlemmar av styrkan och deras anhöriga eller leverantörer till styrkan.

130

Förhållandet till EU-rätten

De svenska reglerna om tull och tullfrihet bygger på EU-bestämmelser och avvikelser måste därför vara tillåtna enligt unionsrätten. Enligt artikel 131.1 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse får medlemsstaterna medge tullfrihet bl.a. för militär personal som i enlighet med internationella överenskommelser är stationerad inom en medlems- stats territorium men som inte lyder under dess befäl. Det finns alltså stöd

iEU-förordningen för att bevilja tullfrihet enligt DCA-avtalet. Det var även utifrån denna rättsliga grund som Sverige bedömde att det fanns stöd i EU-rätten när Sverige införde tullfrihet för PFF-samarbetet 1996 och vid avtalets utvidgning 2005 (se prop. 1995/96:37 s. 46 och prop. 2004/05:7 s. 43). Samma rättsliga bedömning gjordes när Sverige beviljade tullfrihet för de fysiska personer som omfattas av värdlandsstödsavtalet med Nato och det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA (se prop. 2015/16:152 s. 59).

Även i fråga om mervärdesskatt och punktskatter bygger bestämmelserna i svensk rätt i stor omfattning på EU-lagstiftning. EU- regler om mervärdesskatt finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. EU- regler om punktskatter finns i rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt. I enlighet med vad som anförts ovan i avsnitt 7.2.7 bedöms de skattebefrielser som följer av DCA-avtalet rymmas inom de undantag som medges i EU-rätten.

Ändringar i svenska författningar om tullfrihet till följd av DCA-avtalet

Den tullfrihet som ska gälla enligt DCA-avtalet bör i likhet med tidigare anpassningar av svensk rätt till internationella överenskommelser om militärt samarbete återspeglas i både lagen om immunitet och privilegier i vissa fall och tullfrihetslagstiftningen.

Genom den föreslagna nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall kommer tullfriheten gälla i enlighet med villkoren i avtalet.

Enligt 4 § tredje stycket lagen om tullfrihet m.m. gäller tullfrihet för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en militär styrka eller dess personal enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. I fjärde stycket framgår att tullfriheten gäller om styrkorna och personalen befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

De varor som ska föras in för amerikanska styrkors räkning inom ramen för DCA-avtalet kommer alltså att omfattas av den befintliga lydelsen av 4 §.

Iartikel 19 i DCA-avtalet anges att amerikanska leverantörer och anhöriga till de amerikanska styrkornas personal ska beviljas motsvarande tullfrihet som medlemmar av styrkorna. Som nämnts i avsnitt 7.1.2 är dessa personer en nödvändig del för att amerikanska styrkor ska kunna verka utomlands. Mot den bakgrunden bedöms även tullfrihet för varor som importeras av eller levereras till anhöriga och utländska leverantörer (som har samma betydelse som uttrycket amerikanska leverantörer) i detta

Prop. 2023/24:141

131

Prop. 2023/24:141

132

fall rymmas inom bestämmelsen i 4 § tredje stycket om tullfrihet för amerikanska styrkor eller deras personal.

Det behövs därför ingen ändring av 4 § lagen om tullfrihet m.m. för att reglera den tullfrihet som ska gälla till följd av DCA-avtalet. Däremot avser regeringen precisera villkoren för tullfriheten i förordningen om tullfrihet m.m.

I bestämmelsen bör dock införas ett bemyndigande för regeringen att få meddela ytterligare föreskrifter om sådan tullfrihet som avses i 4 § lagen om tullfrihet m.m.

Villkor för tullfrihet vid import för officiellt bruk

Artikel 18 punkten 1 i DCA-avtalet anger att varor, material, förnöden- heter, utrustning och annan egendom som importeras av amerikanska styrkor eller för slutlig användning av amerikanska styrkor eller för deras räkning ska befrias från tull. Det materiella innehållet i artikeln motsvarar artikel XI i Nato SOFA som redan är införlivad i svensk rätt i 4 § tredje stycket lagen om tullfrihet m.m. och 5 a § första stycket 1 förordningen om tullfrihet m.m.

Enligt DCA-avtalet ska även import till stöd för sådana militära service- verksamheter som avses i artiklarna 21 och 22 vara tullfri. Dessutom ska import för bruk inom ramen för genomförandet av ett avtal med amerikanska styrkor eller för deras räkning eller för användning i produkter eller anläggningar som används av amerikanska styrkor vara tullfri. Denna tullfrihet ryms inom nuvarande lydelse av 4 § tredje stycket lagen om tullfrihet m.m. och 5 a § första stycket 1 förordningen om tullfrihet m.m.

Vidare framgår av artikel 18 punkten 3 i DCA-avtalet att amerikanska eller svenska leverantörer som importerar varor, material, förnödenheter, utrustning eller annan egendom för amerikansk räkning endast får använda dessa inom ramen för avtal med de amerikanska styrkorna. Det är de amerikanska styrkorna som ska kontrollera efterlevnaden av denna bestämmelse. Även denna tullfrihet ryms inom nuvarande lydelse av 4 § tredje stycket lagen om tullfrihet m.m. och 5 a § första stycket 1 förordningen om tullfrihet m.m.

Sammanfattningsvis krävs inga lagändringar vad gäller tullfrihet vid import och export för officiellt bruk till följd av artikel 18 i DCA-avtalet.

Villkor för tullfrihet vid import för privat bruk

Det följer av artikel 19 punkten 1 i DCA-avtalet att en medlem av en amerikansk styrka, en civil komponent som hör till styrkan, en anhörig till en medlem av styrkan eller en civil komponent som hör till styrkan och en utländsk leverantör till styrkan (vilket i avtalet uttrycks som amerikansk leverantör) får importera egna personliga ägodelar, möbler och andra varor avsedda för privat bruk eller hushållets användning. Om de är över 18 år ska de även tullfritt få föra in ett motorfordon för eget bruk. Tullfriheten ska gälla under förutsättning att den amerikanska styrkan befinner sig på svenskt territorium enligt DCA-avtalet.

Enligt PFF SOFA, som införlivats i svenskt rätt genom 4 § tredje stycket lagen om tullfrihet m.m. samt 5 a § förordningen om tullfrihet m.m., har medlemmar av en amerikansk styrka och deras anhöriga redan i dag rätt

att tullfritt införa personliga ägodelar och möbler. Det gäller dock endast när de först anländer till Sverige. Medlemmarna av styrkan har även rätt att tillfälligt införa ett motorfordon för eget eller anhörigas bruk.

Artikel 19 i DCA-avtalet innebär att tullfrihet ska gälla för fler kategorier av personer jämfört med PFF SOFA. Artikeln har vidare ingen begränsning i tid, utan tullfriheten ska gälla både om varorna förs in när medlemmarna och de anhöriga först anländer till Sverige, eller om de förs in efter att personerna lämnat och återvänder till sitt uppdrag i Sverige. På motsvarande sätt finns inget krav i den aktuella avtalspunkten på att ett motorfordon ska införas tillfälligt. Enligt DCA-avtalet ska tullfrihets- förmånen inte bara gälla för varor som redan tillhör personerna i fråga utan också för varor som skickas och levereras till dem som gåvor eller enligt avtal som ingåtts med personer som inte har hemvist i Sverige i enlighet med förfaranden som parterna kommit överens om. Nu nämnda skillnader i förhållande till PFF SOFA behöver författningsregleras, men det görs lämpligen på förordningsnivå.

Enligt artikel 19 punkten 1 får importmängden inte överstiga vad som är rimligt för privat bruk och varorna får inte till antal eller slag tyda på att de importeras för kommersiella ändamål. Undantag för import av tobaks-, nikotin- och alkoholvaror omfattas av kvantitativa begränsningar som parterna kommit överens om. En sådan tillämpnings- överenskommelse kan ingås först efter det att DCA-avtalet har trätt i kraft. I avsaknad av en sådan överenskommelse är det för närvarande inte möjligt att reglera kvantiteten på det sätt som Tullverket önskar.

Enligt DCA-avtalet får överlåtelser av importerade varor ske fritt sinsemellan de som tillhör styrkan och till välgörenhet. Övriga överlåtelser får ske i den mån de godkänns av svenska myndigheter. De tullar och skatter som behöver betalas vid sådana överlåtelser ska enligt avtalet inte betalas av de som importerat varan utan i stället av de som köper varan. Denna aspekt av avtalet får beaktas i det fortsatta författningsarbetet. En närmre utformning av den svenska regleringen på tullfrihetsområdet i detta avseende kan göras på förordningsnivå. Överväganden kring beskattningen i dessa situationer finns nedan.

Frihet från mervärdesskatt och punktskatter

Som angavs inledningsvis innebär DCA-avtalet både tull- och skattefrihet vid den tillfälliga importen och exporten. I 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. föreskrivs, med vissa undantag, att om tullfrihet för en vara som övergår till fri omsättning medges enligt bl.a. lagen om tullfrihet m.m. ska även skattefrihet medges.

Såsom ovan beskrivits kommer tullfrihet att föreligga i de situationer som omfattas av DCA-avtalet. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. kommer därmed medföra att även skattefrihet föreligger. I bl.a. 2 kap. 3 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. finns vissa begränsningar vad avser skattefriheten. Dessa bedöms endast i begränsad omfattning bli aktuella i fråga om DCA-avtalet men om så skulle vara fallet har bestämmelserna i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall företräde och skattefriheten kan utövas genom en ansökan om återbetalning enligt 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen. Någon ytterligare ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. föreslås inte. I fråga

Prop. 2023/24:141

133

Prop. 2023/24:141 om punktskatter bedöms det inte finnas behov av några ytterligare

	ändringar för att skattefrihet enligt DCA-avtalet ska medges.
	I mervärdesskattelagen finns i dag regler om undantag från skatteplikt
	för import som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land. I
	prop. 2023/24:137 föreslås även en ny bestämmelse avseende import som
	görs av väpnade styrkor som tillhör part i Nato. Utifrån samma skäl som
	anges avseende införandet av specialregler för återbetalning av mervärdes-
	skatt (se avsnitt 7.2.7) bör det även införas specialregler för skattefrihet
	avseende mervärdesskatt vid import. Skattefrihet avseende mervärdesskatt
	kommer i första hand att hanteras enligt reglerna i mervärdesskattelagen.
	Det föreslås därför att det i mervärdesskattelagen införs sådana regler
	avseende styrkorna och deras medlemmar. När det gäller vilka som anses
	till höra styrkorna respektive deras medlemmar, se avsnitt 7.1.2.
	Sett till Tullverkets önskemål av vissa tydliggöranden vill regeringen
	understryka att de föreslagna reglerna om skattefrihet i mervärdes-
	skattelagen inte begränsas av 2 kap. 3 § lagen om frihet från skatt vid
	import, m.m.
	Såsom beskrivits ovan i avsnittet om tullfrihet finns det i artikel 19 i
	DCA-avtalet vissa bestämmelser om överlåtelse av varor som har förts in
	tull- och skattefritt. För att en vara ska anses tull- och skattefri enligt
	artikel 19 ska den vara avsedd för privat bruk. Om varor överlåts på sådant
	sätt att det framgår att varan inte varit avsedd för privat bruk fanns därmed
	inte förutsättningar för tull- eller skattefrihet vid importen. Situationer där
	en vara förs in för privat bruk och sedan vid senare tillfälle överlåts till
	någon utanför den krets som omfattas av tull- och skattefriheten enligt
	DCA-avtalet kan antas vara sällan förekommande. Det bedöms i nuläget
	inte finnas behov av att reglera beskattningen i det fallet. Några särskilda
	bestämmelser om vem som ska betala skatten bedöms därmed inte heller
	nödvändiga. Så länge förutsättningarna för skattefrihet var uppfyllda vid
	importen kommer varken importören eller köparen av varan att betala skatt
	för importen. Information om senare överlåtelser skulle dock i vissa fall
	kunna tala för att den ursprungliga importen inte var avsedd för privat
	bruk.
	I bestämmelserna i artikel 18 och 19 i DCA-avtalet samt i den föreslagna
	nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall
	används uttrycket import för att beskriva vad som omfattas av tull- och
	skattefrihet. Detta uttryck används i svensk skattelagstiftning i samband
	med varor som förs in från länder utanför EU:s mervärdes- respektive
	punktskatteområde. Vad gäller tull tas sådan ut endast när varor förs in
	från områden utanför EU:s tullområde. Svensk mervärdesskatt och
	punktskatt kan dock tas ut även i samband med införsel från andra EU-
	länder. Bestämmelserna i DCA-avtalet och den ovan föreslagna nya
	bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall bedöms
	även omfatta skattefrihet i samband med införsel av varor från andra EU-
	länder.
	Vad avser punktskatter finns i vissa fall möjligheter att föra in varorna
	från andra EU-länder utan att punktskatt tas ut, t.ex. genom det s.k.
	uppskovsförfarandet. Särskilda bestämmelser finns exempelvis i punkt-
	skattedirektivet som möjliggör flyttningar av varor under uppskovs-
	förfarandet till väpnade styrkor som tillhör ett annat land än det dit varorna
134	flyttas och som är part i Nato. Om skattskyldighet skulle uppkomma vid

en införsel från annat EU-land innebär den nya bestämmelsen som föreslås införas i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall och bestämmelsen i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen att skattefrihet kan utövas genom en ansökan till Skatteverket om återbetalning. Något behov av att införa ytterligare bestämmelser bedöms inte föreligga.

Att en vara förs in till Sverige från ett annat EU-land kan vara en av förutsättningarna för en mervärdesskattepliktig transaktion även i fall då införseln som sådan inte är skattepliktig. Så är fallet exempelvis vid ett unionsinternt förvärv. Med unionsinternt förvärv av varor avses förvärv av rätten att såsom ägare förfoga över materiell lös egendom som sänds eller transporteras av säljaren, förvärvaren eller för någonderas räkning till förvärvaren i ett annat EU-land än det EU-land som försändningen eller transporten av varorna avgick från. I vissa fall kan även användning av varor som har förts in från ett annat EU-land likställas med ett unionsinternt förvärv. Det föreslås att det i mervärdesskattelagen införs regler om skattefrihet även vid unionsinterna förvärv.

Tullkontroller inom ramen för avtalet

Genom artikel 20 punkterna 1–4 samt artikel 23 punkten 3 i DCA-avtalet aktualiseras frågor om tullkontroller. Förutom artikel 20 punkten 3, som behandlas närmare i avsnitt 7.2.9, bedöms det bakomliggande kontroll- regelverk som kan vara aktuellt att tillämpa i nuläget inte behöva ändras eller kompletteras.

Det finns inte någon definition av uttrycket ”tullkontroll” i artikel 2 i avtalet. Förståelsen av uttrycket bör därför utgå från vad svensk lagstiftning säger. I det här fallet är svensk lagstiftning detsamma som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1; unionstullkodexen), närmare bestämt artiklarna 5.3 och

46.Eftersom detta är gällande rätt, som ska tillämpas av Tullverket, är det också myndigheten som ska tolka regelverket vid sin tillämpning. Tolkningen kan göras i ljuset av syftet med avtalet men den får förstås inte strida mot gällande tullagstiftning. Artikel 46.1 i unionstullkodexen ger Tullverket ett visst diskretionärt utrymme att välja om något ska kontrolleras och hur en kontroll ska gå till.

Vad gäller tullkontroller kan det noteras att inlämnandet av ett sådant intyg som avses i artikel 18 punkten 3 i avtalet ska godtas i stället för en tullkontroll. Det intyg som avses i bestämmelsen är det tulldokument som avses i artikel XI punkten 4 i Nato SOFA. Såvitt kan bedömas torde det därmed vara det s.k. formulär 302 som avses i artikel 18 punkten 3. För användningen av det formuläret finns ett särskilt regelverk.

Enligt artikel 20 punkten 2 i avtalet ska tullkontroller inom ramen för avtalet genomföras i enlighet med de förfaranden som de behöriga svenska myndigheterna och de amerikanska styrkorna gemensamt kommit överens om. Med behörig svensk myndighet bör förstås Tullverket. Innebörden av

”amerikanska styrkor” framgår av artikel 2 punkten 1 i avtalet.

Artikel 20 punkten 2 är tillräckligt tydlig för att kunna tillämpas direkt. Allt som behöver regleras mellan Tullverket och de amerikanska styrkorna vad gäller tullförfaranden och tullkontroller kan regleras med stöd av den här bestämmelsen i den överenskommelse om det praktiska förfarandet

Prop. 2023/24:141

135

Prop. 2023/24:141 som Tullverket och de amerikanska styrkorna gemensamt kommit överens om.

Av artikel 20 punkten 4 följer att amerikanska försvarsmyndigheter ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att de rättigheter som följer av tullbestämmelserna i Nato SOFA och DCA-avtalet missbrukas. Av punkten framgår vidare att amerikanska försvarsmyndigheter och svenska myndigheter ska samarbeta i utredningar av misstänkta överträdelser av tullbestämmelser. Härigenom understryks amerikanska myndigheters förebyggande ansvar, liksom vikten av samarbete mellan amerikanska och svenska myndigheter.

Genomförandet av tullkontroller inom ramen för DCA-avtalet är en uppgift för Tullverket att utföra under svensk tullagstiftning och DCA- avtalet, enligt vad som nu har beskrivits. Till skillnad från Folkhälsomyndigheten ser regeringen inte behov av ytterligare förtydliganden om hur tullkontroller bör genomföras.

7.2.9Officiell amerikansk information och post ska ha immunitet

Regeringens förslag: Officiell amerikansk information och de amerikanska styrkornas officiella post ska vara okränkbara i den utsträckning som framgår av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i artikel 20 punkten 3 i DCA-avtalet om att officiell amerikansk information får föras in på och föras ut från svenskt territorium utan kontroller ger uttryck för att immunitet ska gälla för den informationen. Enligt avtalets definition av officiell amerikansk information är det information som ägs av USA, produceras av USA eller för dess räkning eller står under USA:s kontroll, inbegripet när sådan information i den dagliga verksamheten står under en leverantörs kontroll eller används av en leverantör för den amerikanska regeringens räkning.

En bestämmelse om immunitet finns i 8 § första stycket 5 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt den gäller immunitet och privilegier i fråga om skydd för Natohögkvarterens arkiv och handlingar. Bestämmelsen uppfyller artikel XIII i Parisprotokollet. Motsvarande immunitet gäller också för utländska beskickningars dokument. I prop. 2023/24:133 föreslås ett tillägg i 7 § som innebär immunitet i fråga om styrkans handlingar för en främmande stats militära styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av Nato SOFA eller PFF SOFA. Dessa bestämmelser är dock inte tillräckliga för att uppfylla DCA-avtalets åtagande i fråga om immunitet för officiell amerikansk information och därför bör en bestämmelse om detta införas i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

136

De amerikanska styrkornas officiella post får enligt artikel 22 punkten 3 Prop. 2023/24:141 inte kontrolleras, genomsökas eller tas i beslag. Sådan post kommer att,

likt diplomatpost, vara särskilt utmärkt. De amerikanska styrkorna ska vidta nödvändiga åtgärder för att motarbeta att otillåtna varor importeras via postkontoren (artikel 22 punkten 4). Även den immunitet som ska gälla för amerikanska styrkors officiella post bör uppfyllas genom en bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Om andra försändelser än sådan post som avses i artikel 22 punkten 3 i DCA-avtalet, t.ex. försändelser till medlemmar i styrkan eller anhöriga, skickas till ett militärt postkontor gäller sedvanliga bestämmelser om t.ex. kontroll.

Frågan om tillstånd m.m. vad avser upprättandet av militära postkontor behandlas i avsnitt 7.2.16.

7.2.10Direkt beskattning

Regeringens förslag: Privilegier i fråga om direkt skatt ska medges i den utsträckning som följer av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Privilegier ska även gälla i fråga om skyldighet att göra skatteavdrag och lämna uppgift om skatteavdrag samt kontrolluppgifter.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Skattebefrielser för vissa enskilda

Av artikel X i Nato SOFA följer bl.a. att perioder under vilka personal befinner sig i ett annat land inom ramen för avtalets tillämpning inte ska räknas som sådana vistelseperioder som leder till beskattning i mottagar- staten. De personalkategorier som omfattas av bestämmelsen är militär eller civil personal anställd vid ett lands försvarsmakt (medlemmar av en styrka eller en civil komponent), dock ej personer som är medborgare i den mottagande staten. Dessa personalkategorier undantas i den mottagande staten från beskattning av lön och ersättningar som den sändande staten utbetalar till dem i denna egenskap liksom från skatt på materiell lös egendom som finns i den mottagande staten enbart på grund av deras tillfälliga vistelse där.

Av artikel 17 punkten 1 i DCA-avtalet följer att medlemmar av de amerikanska styrkorna och anhöriga inte ska vara skyldiga att betala någon form av skatt på överlåtelse dem emellan eller överlåtelse i samband med dödsfall av egen lös egendom som har importerats till eller förvärvats i Sverige för eget privat bruk.

Artikel 17 punkt 2 i DCA-avtalet innebär vidare att sådan befrielse från inkomstskatt som följer av artikel X i Nato SOFA även ska gälla för de ytterligare personkategorier och inkomster som regleras i artikeln. Detta innebär för det första att perioder under vilka en person som tillhör någon av de berörda personkategorierna vistas i Sverige enbart i denna egenskap,

inte ska räknas som sådan vistelse som medför att skattskyldighet i Sverige

137

Prop. 2023/24:141 uppstår. Vidare innebär den aktuella punkten följande. All inkomst som medlemmar av de amerikanska styrkorna, anhöriga och anställda hos amerikanska leverantörer får från anställning hos icke-svenska, icke- kommersiella organisationer, militära serviceverksamheter enligt artikel 21 i DCA-avtalet och amerikanska militära postkontor enligt artikel 22 i det avtalet ska vara undantagen svensk inkomstskatt. Samma undantag från svensk inkomstskatt gäller för inkomst som medlemmar av styrkorna och anhöriga får från den amerikanska staten eller från fysiska personer, juridiska personer eller enheter som inte är svenska fysiska eller juridiska personer eller enheter baserade i Sverige i skatterättsligt hänseende. I den sistnämnda kategorin ryms bl.a. utländska företags fasta driftställen i Sverige. Undantag från svensk inkomstskatt ska även gälla för lön och annan liknande ersättning som amerikanska leverantörers anställda uppbär genom anställning inom ramen för ett avtal eller underleverantörsavtal med amerikanska styrkor samt inkomst som sådana anställda uppbär från fysiska personer, juridiska personer eller enheter som inte är svenska fysiska eller juridiska personer eller enheter baserade i Sverige i skatterättsligt hänseende.

138

En förutsättning för skattelättnad enligt artikel 17 punkten 2 är att personen i fråga varken är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt här. Vid dubbelt medborgarskap i Sverige och USA ska en medlem av styrkan eller en anhörig räknas som enbart amerikansk medborgare och alltså beviljas skattelättnad. Detta framgår av punktens andra stycke.

Genom 7 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ges privilegier bl.a. i fråga om svensk inkomstskatt för en främmande stats militära styrka och dess personal i enlighet med vad som följer av PFF SOFA. DCA-avtalet undantar, enligt vad som redogjorts för ovan, fler personkategorier och fler inkomster än PFF SOFA från beskattning. Det bör därför införas en ny bestämmelse i samma lag som anger att privilegier ska gälla i fråga om direkt skatt i den utsträckning som följer av DCA- avtalet.

Skattebefrielser för militära serviceverksamheter

I artikel 21 i DCA-avtalet regleras vissa militära serviceverksamheter som amerikanska styrkor får inrätta i Sverige. Amerikanska styrkor får driva och förvalta sådana militära serviceverksamheter själva eller genom avtal. Av punkten 3 sista meningen följer att de som inrättar sådana verksamheter samt icke-svenska organisationer som driver sådana verksamheter inte är skyldiga att uppbära eller betala skatter eller andra avgifter för driften av verksamheten. Undantaget omfattar inte eventuella svenska underleverantörer som kontrakteras inom ramen för utförandet av dessa verksamheter.

De bestämmelser om skattefrihet för militära serviceverksamheter som regleras i punkten 3 behöver införlivas i svensk rätt för att bli gällande inför svenska myndigheter och domstolar. Det bör därför införas en bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som anger att privilegier i fråga om direkt skatt ska gälla för dessa subjekt i den utsträckning som följer av DCA-avtalet. I enlighet med Lagrådets förslag bör uttrycket utländsk organisation användas i bestämmelsen i stället för icke-svensk organisation. Betydelsen är densamma.

Skattebefrielser för utländska leverantörer

Iartikel 26 i DCA-avtalet finns bestämmelser om amerikanska leverantörer. Av artikelns andra punkt följer sammanfattningsvis att sådana leverantörer ska undantas från svensk beskattning av den del av intäkterna eller vinsterna som härrör från ett avtal eller under- leverantörsavtal med amerikanska styrkor. I punkten 3 finns en undantags- regel rörande skattemässig närvaro i Sverige vad gäller amerikanska leverantörer som är fysiska personer, dvs. egenföretagare. Perioder under vilka en sådan person vistas i Sverige enbart i denna egenskap ska alltså inte räknas som sådan vistelse som medför att skattskyldighet i Sverige uppstår.

De bestämmelser om skattefrihet för amerikanska leverantörer som regleras i punkterna 2 och 3 behöver införlivas i svensk rätt för att bli gällande inför svenska myndigheter och domstolar. Det bör därför införas en bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som anger att privilegier i fråga om direkt skatt ska gälla för dessa subjekt i den utsträckning som följer av DCA-avtalet.

Skyldighet att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift m.m.

Enligt artikel 17 punkten 3 i DCA-avtalet ska svenska bestämmelser i lag och förordning om krav för en arbetsgivare eller enskild näringsidkare att innehålla eller i förväg göra skatteavdrag inte gälla för sådan inkomst som ska undantas från svensk beskattning i enlighet med avtalet. Av 10 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, framgår att skatte- avdrag ska göras av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta, utdelning eller annan avkastning som är skattepliktig enligt inkomst- skattelagen. För den som beviljas skattelättnad enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall finns således ingen skyldighet för den som betalar ut ersättning att göra skatteavdrag.

I 10 kap. 19 § SFL finns en skyldighet för den som betalar ut ersättning för arbete att vid varje utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Det gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen ska lämna uppgift om skatteavdragets belopp till mottagaren till följd av bestämmelserna i 34 kap. 3 a § SFL som avser uppgifter i en arbetsgivardeklaration. Eftersom aktörer som avses i DCA-avtalet medges undantag från skyldighet att göra skatteavdrag bör motsvarande undantag medges i fråga om denna uppgiftsskyldighet.

När det gäller kontrolluppgifter finns bestämmelser bl.a. i 15 kap. SFL avseende intäkt i inkomstslaget tjänst. Enligt 15 kap. 2 § första stycket SFL ska kontrolluppgift inte lämnas avseende ersättning eller förmån som är skattefri av någon annan anledning än förhållandena hos mottagaren. Undantag från skyldigheten regleras i 15 kap. 8 § SFL men dessa undantag avser andra situationer än de nu aktuella. Aktörer som avses i DCA-avtalet medges undantag från olika skyldigheter som normalt sett tillkommer arbetsgivare. Motsvarande undantag bör medges från skyldighet att lämna kontrolluppgift eftersom mottagaren av ersättning är befriad från inkomstbeskattning i Sverige.

De bestämmelser om befrielse från skyldighet att göra skatteavdrag, lämna uppgift till mottagaren av ersättning och lämna kontrolluppgift bör införlivas i svensk rätt för att bli gällande inför svenska myndigheter och

Prop. 2023/24:141

139

Prop. 2023/24:141 domstolar. Det bör därför införas en bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som anger att privilegier i fråga om skatteavdrag, uppgift om skatteavdrag och kontrolluppgifter ska gälla för de subjekt som avses i DCA-avtalet. Dessa undantag kan även inkludera civila lokal- anställda, se vidare avsnitt 7.2.12.

I det fall det vare sig finns någon skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter samt något skatteavdrag inte har gjorts finns det heller inte skyldighet att lämna skattedeklaration, jfr 26 kap. 2 § SFL.

7.2.11Social trygghet

Regeringens förslag: Undantag från svenska bestämmelser om social trygghet ska medges i den utsträckning som följer av DCA-avtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i socialförsäkringsbalken respektive socialavgiftslagen som innebär att arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till en sådan styrka anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet.

Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska inte anses vara bosatt här i landet enligt socialförsäkringsbalken. Detta ska dock inte gälla den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka, om han eller hon är svensk medborgare. Den som är anhörig till en medlem av en styrka eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, eller den som inom ramen för DCA-avtalet är en leverantör till en styrka ska anses vara bosatt i Sverige enligt socialförsäkringsbalken endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Lunds kommun efterfrågar en analys av rätten till sociala förmåner som inte bygger på folkbokföring, exempelvis bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) samt DCA-avtalets inverkan på socialnämnds eller domstols behörighet att besluta enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Frågan om de sociala skyddslagstiftningarnas tillämplighet för de personer som omfattas av DCA-avtalet lyfts även av Förvaltningsrätten i Växjö. Sveriges Kommuner och Regioner anser att kommunernas ansvar enligt socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga behöver klargöras. Enligt Försäkringskassan behöver förslagets konsekvenser belysas ytterligare utifrån ett EU-rättsligt perspektiv.

140

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2023/24:141

Undantag från arbetsbaserade system för social trygghet

Iartikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet anges att sådan inkomst som är skattebefriad enligt avtalet inte heller omfattas av svenska bestämmelser om socialförsäkring och socialavgifter. Detta gäller dock endast för personer som inte är stadigvarande bosatta i Sverige, EU eller Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Innebörden är att en sådan person – såvitt avser inkomst som är skattefri enligt avtalet – är undantagen från den svenska arbetsbaserade socialförsäkringen. Socialavgifter ska därmed inte betalas på inkomsten och inkomsten ger inte heller rätt till några arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner i Sverige.

Sverige och USA har sedan tidigare ingått ett avtal om social trygghet, vilken också antagits som lag i Sverige (lag [2004:1192] om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet). Avtalet omfattar ett begränsat antal socialförsäkringsförmåner och däri anges bl.a. att för dessa förmåner ska arbetslandets lagstiftning gälla. Det kan komma att uppstå enskilda situationer när DCA-avtalet och avtalet om social trygghet blir tillämpliga samtidigt. I dessa fall torde specialregleringen i DCA-avtalet äga företräde.

Den arbetsbaserade försäkringen
Av socialförsäkringsbalken följer att den som arbetar i Sverige är
försäkrad för arbetsbaserade förmåner. I huvudsak finansieras de arbets-
baserade förmånerna via socialavgifter. Det finns en samstämmighet
mellan socialavgiftslagen (2000:980) och socialförsäkringsbalken som
innebär att socialavgifter ska betalas för den som arbetar i Sverige och att
den som utför arbetet omfattas av den arbetsbaserade försäkringen.
Däremot är det i det enskilda fallet inte ett villkor att socialavgifter har
betalats på förvärvsinkomsten för att individen ska vara försäkrad och
kunna få rätt till arbetsbaserade förmåner. Från huvudregeln att arbete i
Sverige innebär att man blir försäkrad för arbetsbaserade förmåner finns
ett fåtal undantag, bl.a. för personer som är utsända till Sverige och för
utländska diplomater. Av bestämmelser i socialförsäkringsbalken framgår
att dessa personers arbete inte ska anses som arbete i Sverige och därmed
omfattas de heller inte av den svenska arbetsbaserade försäkringen.
I artikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet görs i fråga om social trygghet en
uppdelning av de vars inkomster i Sverige är skattebefriade enligt avtalet
på så vis att endast personer som inte är stadigvarande bosatta inom
Sverige, EU eller EFTA är undantagna från den svenska arbetsbaserade
socialförsäkringen när de utför arbete i Sverige. Motsatsvis följer att
personer vars inkomster är skattebefriade enligt avtalet och som är
stadigvarande bosatta i Sverige, EU eller EFTA ska omfattas av den
arbetsbaserade socialförsäkringen vid arbete i Sverige. Genom denna
lösning säkerställs att Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghets-
systemen kan tillämpas för berörda personer. Personer som befinner sig i
en gränsöverskridande situation där förordning (EG) nr 883/2004 blir
tillämplig, till exempel en individ som är bosatt i Norge och som omfattas
av DCA-avtalet genom att han eller hon är anställd av en icke-svensk
leverantör och för dennes räkning utför arbete åt de amerikanska styrkorna	141

Prop. 2023/24:141 i Sverige, kommer således även fortsättningsvis få sina arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner samordnade enligt nämnda förordning. Motsvarande gäller för egenföretagare. Om personen i exemplet i stället huvudsakligen arbetar i Norge samtidigt som han eller hon utför arbete i Sverige kommer samordningen enligt förordning 883/2004 innebära, som Försäkringskassan påpekar, att norsk lagstiftning blir tillämplig för personen.

För att genomföra artikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet i svensk rätt bör det införas en bestämmelse i socialförsäkringsbalken som anger att arbete som utförs av en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkan anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med DCA-avtalet.

Socialavgifter

Den svenska socialförsäkringen finansieras bl.a. genom socialavgifter. Socialavgiftslagen är samordnad med socialförsäkringsbalken på så sätt att socialavgifter – i form av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter – ska betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas av den arbets- baserade försäkringen. Enligt vad som beskrivits ovan åtnjuter vissa personer enligt DCA-avtalet undantag från att omfattas av den svenska arbetsbaserade försäkringen, varför några socialavgifter inte heller ska betalas på de berörda inkomsterna. På motsvarande sätt som föreslås ovan vad gäller socialförsäkringsbalken bör det därför införas en bestämmelse i socialavgiftslagen om att de berörda personernas arbete ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet.

Den bosättningsbaserade försäkringen

Vad som ska gälla i fråga om tillgång till den svenska bosättningsbaserade socialförsäkringen regleras inte i DCA-avtalet. Medlemmar av de amerikanska styrkorna, utländska leverantörer och anhöriga ska dock vara undantagna från svenska regler om registrering och kontroll av utlänningar (jfr artikel 7 punkten 3). Folkbokföring är den grundläggande registreringen av personer som bor i Sverige. Personer som omfattas av avtalet är vidare befriade från skyldigheten att betala skatt på sina inkomster i Sverige.

Av 5 kap. 3 § socialförsäkringsbalken framgår att den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. En sådan person är därmed försäkrad för bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner, t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Den socialförsäkringsrättsliga bosättningsbedömningen av om en person ska anses bosatt i Sverige är oberoende av Skatteverkets beslut i frågan om en person ska vara folkbokförd här, även om Skatteverkets beslut kan ge vägledning. Det innebär att bedömningen av tillhörigheten till den bosättningsbaserade försäkringen görs självständigt och att det därför finns behov av att göra motsvarande undantag som i folkbokföringslagen för socialförsäkringen. Närvaro av amerikansk militär personal och övriga personer som omfattas av DCA-avtalet i Sverige under längre tid, i vissa fall för längre tid än ett år, kan inte uteslutas, i vart fall inte om säkerhetsläget i framtiden försämras.

142

Det bedöms inte rimligt att dessa personer ska omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen och få tillgång till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Sverige när de varken är folkbokförda eller betalar skatt på inkomster här i landet. Enligt den föreslagna bestämmelsen i 5 a § folkbokföringslagen (1991:481) ska den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, inte folkbokföras. Den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten av en amerikansk styrka ska folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare. Den som är anhörig till en medlem av en styrka eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, eller deras civila komponenter, eller den som inom ramen för DCA-avtalet är en leverantör till en styrka eller är anställd hos en sådan leverantör ska enligt bestämmelsen endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig eller leverantör (se avsnitt 7.2.4). Sådana personer som inte ska folkbokföras i Sverige enligt den aktuella bestämmelsen bör inte heller anses vara socialförsäkringsrättsligt bosatta i Sverige. En bestämmelse med denna innebörd föreslås därför i socialförsäkringsbalken. Bestämmelsen innebär således att personer som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering, eller DCA-avtalet, och som inte ska folkbokföras här i landet enligt den nya bestämmelsen i folkbokföringslagen inte kommer att kunna få tillgång till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner med stöd av socialförsäkringsbalken. Som Försäkringskassan påpekar kan dock förordning (EG) nr 883/2004 i vissa fall innebära att en person har rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner i Sverige trots att personen i fråga inte ska anses vara bosatt här i landet utan i ett annat EU- eller EFTA-land. Detta är en följd av EU-rättens företräde framför svensk intern rätt (jfr 2 kap. 5 § socialförsäkringsbalken).

Social skyddslagstiftning

Lunds kommun, Sveriges Kommuner och Regioner och Förvaltningsrätten i Växjö efterfrågar ett klargörande beträffande de sociala skydds- lagstiftningarnas tillämplighet för personer som omfattas av DCA-avtalet. Som anförs i avsnitt 7.1.2 står klart att personer som omfattas av DCA- avtalet och som befinner sig i Sverige som en del av DCA-avtalet inte är del av det svenska samhället. De omfattas endast av förmåner som det allmänna tillhandahåller i den utsträckning det uttryckligen följer av avtalet. De har enligt DCA-avtalet inte någon rätt till stöd i form av sociala förmåner eller insatser enligt socialtjänstlagstiftningen. Det är dock inte nödvändigt med ett ytterligare klargörande för att genomföra DCA-avtalet och det är inte heller möjligt inom ramen för detta lagstiftningsarbete. Detsamma gäller vad avser förutsättningar att utföra tvångsvård enligt t.ex. lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, vilket bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner och Lunds kommun anser behöver förtydligas, se även avsnitt 7.2.5. Bilaterala kontakter mellan Sverige och USA kan bli aktuella när det uppstår frågor om stöd och skydd för de personer som omfattas av DCA-avtalet.

Prop. 2023/24:141

143

Prop. 2023/24:141 7.2.12

Skatte- och avgiftsfrågor för lokala civilanställda

144

Regeringens förslag: Ett särskilt förfarande införs för lokala civilanställda som får ersättning av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som bedriver en militär serviceverksamhet och för vilka det enligt DCA-avtalet inte finns någon skyldighet för arbets- givaren att själv sköta redovisning och betalning av socialavgifter. Ett system föreslås som innebär att en lokal civilanställd som får sådan ersättning själv ska betala socialavgifter i form av egenavgifter. Allmän löneavgift ska inte betalas.

Sådan ersättning som avses ovan ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete i stället för inkomst av anställning när det gäller beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst.

En anställd som omfattas av systemet ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket. Personen ska också lämna uppgift om ersättningen i inkomstdeklarationen.

Regeringens bedömning: Regleringen om att en fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration om han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till minst 100 kronor under beskattningsåret gäller även om den avgiftspliktiga intäkten uppgått till motsvarande belopp.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Skatteverket bedömer att förslaget om att en lokal civilanställd självmant ska registrera sig, betala debiterad preliminärskatt och egenavgifter samt redovisa inkomsten i deklarationen lägger stort ansvar på de anställda och ökar risken för felaktigheter vad gäller de anställdas beskattning eftersom uppgifterna gällande utbetalad ersättning inte kommer att kunna förtryckas i inkomstdeklarationen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Införande av ett system med betalning av egenavgifter för lokala civilanställda

I artikel 21 punkten 1 i DCA-avtalet regleras sådan verksamhet som bedrivs som stöd och service till de amerikanska styrkorna och deras anhöriga, s.k. militär serviceverksamhet. Det kan till exempel röra sig om att inrätta träningscenter, utbildningscenter, matsalar, affärer och växlingskontor. Verksamheterna är främst avsedda för de amerikanska styrkornas personal och dess anhöriga men kan även inkludera annan bemyndigad personal under förutsättning att Sverige och USA kommer överens om detta. De militära serviceverksamheterna inrättas av de amerikanska styrkorna och drivs av styrkorna själva eller genom avtal. Serviceverksamheterna ska anses som en integrerad del av de amerikanska styrkorna, vilket också konstateras i artikel 21 punkten 3. Detta innebär att de ska tillerkännas samma undantag från skatter, tull och avgifter som de amerikanska styrkorna. De som inrättar sådana verksamheter och de icke-

svenska organisationer som driver sådana verksamheter är inte skyldiga att uppbära eller betala skatter eller andra avgifter för driften av verksamheten.

När det gäller socialavgifter finns en särskild reglering för dessa verksamheter i artikel 24 punkten 2 i DCA-avtalet. Av artikeln följer att anställningsvillkoren för s.k. lokala civilanställda, dvs. personer som får arbeta i Sverige, ska fastställas med full respekt för socialavgifter enligt svensk lag, men att avgifterna ska administreras och betalas i enlighet med gemensamt beslutade förfaranden. Innebörden av artikeln är att de amerikanska styrkorna och de icke-svenska organisationer som driver sådana militära serviceverksamheter inte har någon skyldighet att sköta redovisning och betalning av socialavgifter, utan detta ska i stället fullgöras av den som mottagit ersättningen. Den anställde ska dock kompenseras för socialavgifterna och villkoren ska göras tillgängliga för denne som ett led i rekryteringsförfarandet.

För att möjliggöra en hantering i enlighet med det ovan sagda bör det införas en ordning med betalning av egenavgifter för lokala civilanställda. Enligt en ny bestämmelse i 2 kap. 8 § socialavgiftslagen (2000:980), förkortad SAL, ska arbetsgivaravgifter inte betalas för ersättning som utgetts till lokala civilanställda enligt DCA-avtalet. Dessa personer ska i stället betala socialavgifter i form av egenavgifter. En ny bestämmelse om detta föreslås i 3 kap. 6 § SAL. I enlighet med Lagrådets förslag bör uttrycket utländsk organisation användas i bestämmelsen i stället för icke- svensk organisation. Betydelsen är densamma.

I inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns regler om avdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst. Enligt 12 kap. 36 § IL medges dels ett schablonavdrag för beskattningsåret, dels ett avdrag för under året påförda egenavgifter. Schablonavdraget återförs till beskattning näst- följande år. Avdrag som medges vid inkomstbeskattningen får genomslag på avgiftsuttaget enligt socialavgiftslagen eftersom underlaget för beräkning av egenavgifter är summan av de avgiftspliktiga netto- inkomsterna enligt beslut om slutlig skatt för den avgiftsskyldige (3 kap. 12 § första stycket 1 SAL).

När det gäller själva beräkningen av schablonavdraget hänvisar bestämmelsen (12 kap. 36 § andra och tredje styckena inkomstskatte- lagen) till vad som utgör inkomst av annat förvärvsarbete enligt socialförsäkringsbalken. För att regelverket fullt ut ska bli tillämpligt på de lokalanställda krävs därför vissa ändringar i socialförsäkringsbalken i enlighet med vad som närmare beskrivs nedan.

Ersättningen till lokala civilanställda bör räknas som inkomst av annat förvärvsarbete enligt socialförsäkringsbalken

Som framgår ovan föreslås det att lokala civilanställda själva ska betala egenavgifter på den ersättning de får från amerikanska styrkor eller utländska organisationer som driver sådana militära serviceverksamheter som avses i DCA-avtalet. Sådan ersättning bör därför klassificeras som inkomst av annat förvärvsarbete i stället för inkomst av anställning när det gäller beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och pensions- grundande inkomst. Bestämmelser med denna innebörd föreslås i social-

Prop. 2023/24:141

145

Prop. 2023/24:141

146

försäkringsbalken. Det medför också att de lokala civilanställda kommer att omfattas av reglerna om schablonavdrag för egenavgifter.

Särskilt om allmän löneavgift

Till socialavgifter räknas i dagligt tal, utöver egenavgifter och arbetsgivar- avgifter, även den allmänna löneavgiften. Bestämmelserna om löne- avgiften finns i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Löneavgiften ska betalas av dem som ska betala arbetsgivaravgifter och egenavgifter på samma sätt och på samma underlag som gäller för socialavgifterna. Den allmänna löneavgiften är emellertid inte en socialavgift utan en skatt (prop. 1994/95:122 s. 18).

Med hänsyn till de skatteprivilegier som de amerikanska styrkorna och de utländska organisationer som driver militära serviceverksamheter åtnjuter enligt DCA-avtalet, bör det inte krävas att de ersätter de lokala civilanställda för den del av socialavgifterna som utgörs av den allmänna löneavgiften. Någon allmän löneavgift bör därför inte heller betalas av dessa anställda. En särskild bestämmelse om detta föreslås införas i lagen om allmän löneavgift. Bestämmelsen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.

Närmare om utformningen av systemet med betalning av egenavgifter

Det föreslås att det införs en administrativ ordning för redovisning och betalning av egenavgifter för personer som får arbeta i Sverige och som rekryteras av amerikanska styrkor och utländska organisationer enligt artikel 24 för arbete på sådana militära serviceverksamheter som avses i artiklarna 21 och 22 i DCA-avtalet.

Enligt 7 kap. 1 § SFL ska Skatteverket bl.a. registrera den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter eller göra skatteavdrag. Genom ovan angivna ändringar i socialavgiftslagen är s.k. lokala civilanställda skyldiga att betala egenavgifter på ersättning för arbete som utförts om den ska tas upp i inkomstslaget tjänst och arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättningen. Dessa personer inkluderas därför inte i uppräkningen i bestämmelsen. Det kan inte heller antas att alla lokala civilanställda har F-skatt. Bestämmelsen i 7 kap. 1 § behöver därför kompletteras med denna grupp. I 7 kap. 2–4 §§ SFL finns bestämmelser om anmälan för registrering. 7 kap. 2 § SFL kompletteras med när anmälan om registrering ska ske. En lämplig tidpunkt för registrering är när anställningsavtal ingåtts och inte när ersättning mottagits eftersom Skatteverket ska få tid att informera personerna om villkoren för redovisning och betalning.

Personerna kommer att behöva redovisa sin inkomst och eventuella förmåner samt egenavgifterna i sin inkomstdeklaration samt eventuellt behöva betala in preliminärskatt till Skatteverket, se närmare om detta nedan. Det finns redan i befintliga bestämmelser förutsättningar för kontroll av att betalning och redovisning sköts på ett tillfredsställande sätt genom bestämmelserna i 39 kap. 3 § SFL som anger att den som är uppgiftsskyldig enligt 15–35 kap. i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation ska se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten samt för kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen. Socialavgifter för lokala civil- anställda ska vidare administreras och betalas i enlighet med gemensamt

beslutade förfaranden. Detta förväntas innebära att de amerikanska styrkorna och de utländska organisationerna även tillgängliggör information för Skatteverket om vilka personer som omfattas av ordningen med ett system med betalning av egenavgifter för lokala civilanställda. Regeringen bedömer att den risk för felaktigheter som Skatteverket lyfter fram inte kan uteslutas. Systemet aktualiseras dock endast under mycket speciella förhållanden och det är fråga om ett begränsat antal personer. I syfte att motverka risken för felaktigheter är avsikten att Skatteverket ska tillhandahållas information från de amerikanska styrkorna och utländska organisationerna om de aktuella personerna och personerna ska registreras. Risken är därmed inte av sådant slag att det bör påverka förslaget.

Det behöver inte införas ett solidariskt ansvar för betalning av egenavgifterna för arbetsgivaren, eftersom de lokala civilanställda redan i DCA-avtalet tillförsäkras ersättning för dessa kostnader och Skatteverket har möjlighet att lämna fordran till Kronofogdemyndigheten för indrivning, se 70 kap. 1 § SFL. Kronofogdemyndigheten kan i sin tur t.ex. utmäta lön och framtida ersättning för socialavgifter.

Skatteverket kan för det fall att den lokala civilanställda själv inte anmäler sig för registrering av redovisning eller betalning inte rikta ett föreläggande att lämna arbetsgivardeklaration eller ett beslut om att betala avgifterna mot arbetsgivaren eftersom denna inte kommer ha en skyldighet att anmäla sig enligt 7 kap. SFL men dessa ska kontinuerligt lämna uppgifter till Skatteverket om vilka lokala civilanställda som omfattas av överenskommelse enligt DCA-avtalet och själva ska betala egenavgifter.

Skatteavdrag, uppgift om skatteavdrag och kontrolluppgift

Enligt avsnitt 7.2.10 föreslås att privilegier ska gälla i fråga om skyldighet att göra skatteavdrag, att lämna uppgift om skatteavdrag och lämna kontrolluppgifter. Detta gäller i den utsträckning som anges i DCA-avtalet och kan därför även inkludera lokala civilanställda. För att säkerställa att Skatteverket får tillgång till de uppgifter som krävs för att beskatta sådana inkomster och fastställa pensionsgrundande inkomst, har det i stället enligt ovan dels införts en skyldighet för mottagaren att registrera sig hos Skatteverket, dels en överenskommelse enligt DCA-avtalet för utgivaren att anmäla till Skatteverket vilka lokala civilanställda det är fråga om.

Betalning av egenavgifter och preliminärskatt

Den som har inkomster som ingen annan kan förväntas göra skatteavdrag på ska enligt preliminärskattesystemets grunder själv betala sin skatt som debiterad preliminär skatt. Skatten ska betalas antingen som F-skatt eller som särskild A-skatt (8 kap. 2 § SFL). Skatten ska så nära som möjligt motsvara den slutliga skatten för beskattningsåret (8 kap. 1 § SFL). Skatteverket kan fatta beslut om en särskilt debiterad A-skatt om den preliminära skatten som betalas genom skatteavdrag inte förväntas täcka den slutliga skatten (8 kap. 5 § SFL). Den som debiterats en sådan särskild A-skatt ska själv betala in det debiterade beloppet. Bestämmelser om beslut om preliminär skatt finns i 55 kap. SFL. Skatteverket ska i första hand beräkna F-skatt och särskild A-skatt enligt tillgängliga uppgifter och i andra hand enligt schablon om den inte ska beräknas enligt tillgängliga

Prop. 2023/24:141

147

Prop. 2023/24:141 uppgifter (55 kap. 3 § första stycket och 4 § SFL). Skatteverket kan beräkna den debiterade preliminära skatten enligt tillgängliga uppgifter både i det första beslutet för ett beskattningsår och om beslutet ändras genom omprövning. Tillgängliga uppgifter kan till exempel vara en preliminär inkomstdeklaration eller en utredning som Skatteverket gjort som visar att inkomsterna inte stämmer med de uppgifter som den debiterade preliminära skatten grundas på. Skatteverket ska också beräkna skatten enligt tillgängliga uppgifter om skattebetalaren kan komma att ha inkomster som han eller hon ska betala debiterad preliminär skatt för och det saknas underlag för beräkning enligt schablon (55 kap. 4 § första stycket SFL).

148

Det nu föreslagna systemet med att lokala civilanställda i militära serviceverksamheter själva ska betala egenavgifter och i förekommande fall slopad skyldighet att göra skatteavdrag för de amerikanska styrkorna och utländska organisationerna som utger ersättning till personer som får arbeta i Sverige, innebär att dessa personer kommer att ha inkomster som ingen annan kan förväntas göra skatteavdrag för. Den preliminära skatten kommer därför i normalfallet inte motsvara den slutliga skatten för beskattningsåret för dessa personer. Skatteverket ska därför enligt befintliga bestämmelser besluta om särskild A-skatt för den som inte är godkänd för F-skatt, eftersom den preliminära skatten då kan förväntas stämma bättre överens med den beräknade slutliga skatten. Skäl saknas för att införa en annan särskild ordning för att hantera uppbörden.

Hantering i inkomstdeklarationen

För att Skatteverket ska kunna beräkna pensionsgrundande inkomst (PGI) och fastställa ett korrekt avgiftsunderlag för egenavgifter på inkomster krävs att den avgiftsskyldige beräknar den avgiftspliktiga nettoinkomsten med utgångspunkt i inkomstskattelagens regler. Redovisningen av de uppgifter som krävs för att Skatteverket ska kunna fastställa PGI och avgiftsunderlag bör därför lämpligen ske i en inkomstdeklaration. Detta oavsett om den avgiftsskyldige ska inkomstbeskattas i Sverige eller inte. Av 30 kap. SFL regleras deklarationsskyldighet. Regleringen innebär, såvitt nu är relevant, att en fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration om intäkterna har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet under beskattningsåret eller, om han eller hon är begränsat skattskyldig, den skattepliktiga intäkten har uppgått till minst 100 kr under beskattningsåret eller om den avgiftspliktiga intäkten uppgått till motsvarande belopp (30 kap. 1 § första stycket 1 och 4 SFL). Bedömningen av deklarationsskyldighet är således beroende av att intäkterna har uppgått till ett visst belopp. I fråga om inkomst som ingår i avgiftsunderlaget för egenavgifter ska hänsyn även tas till sådan intäkt som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen med hänsyn till DCA-avtalet (30 kap. 5 § andra stycket SFL). Bestämmelserna om vilka uppgifter som ska lämnas i inkomstdeklarationen bör kompletteras med om ersättning getts ut och egenavgifter enligt 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980) ska betalas. Vidare får Skatteverket förelägga den som inte är skyldig att lämna deklaration att göra det, se 37 kap. 4 § SFL. Om den lokala civilanställde är obegränsat skattskyldig och inte har intäkter som uppgår till minst 42,3

procent av prisbasbeloppet, kan således Skatteverket förelägga honom Prop. 2023/24:141 eller henne att ändå lämna inkomstdeklaration med stöd av 37 kap. 4 §

SFL.

7.2.13Civilrättsliga anspråk

Regeringens förslag: Lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering ska vara tillämplig oberoende av vilken hemvist skadevållaren har.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Transportstyrelsen anser att det behöver förtydligas hur försäkringsbolagen ska få tillräckliga uppgifter för tecknande av trafikförsäkring med hänsyn till den sekretess som ska gälla för ägaruppgifter. Trafikskadeföreningen efterfrågar information om vem som bär ansvaret i stället för en försäkringsgivare om motordrivna fordon tillhörande en amerikansk styrka och som har registrerats i Sverige ska undantas från krav på svensk trafikförsäkring.

Skälen för regeringens förslag

Utomobligatoriskt skadestånd

Artikel VIII i Nato SOFA innehåller detaljerade bestämmelser om hur olika skadeståndsanspråk ska regleras. Det finns bl.a. regler som anger att avtalsstaterna i vissa fall ska avstå från att kräva ersättning av varandra och hur staterna i andra fall ska reglera regresskrav som kan uppstå dem emellan. Artikeln innehåller också regler om tredjemansskador. Enligt huvudregeln för sådana skador, som uppkommit i samband med tjänsteutövning, har en skadelidande tredje man rätt att rikta sitt ersättningsanspråk mot svenska staten för skador som på svenskt territorium orsakats av en annan stat eller av en medlem ur en utländsk styrka eller en civil komponent. Sverige har sedan i sin tur rätt att få ersättning av den sändande staten på visst sätt som närmare framgår av avtalet.

Enligt artikel 15 punkten 1 i DCA-avtalet ska medlemmar av de amerikanska styrkorna och den civila komponenten inte kunna bli föremål för civilrättsliga anspråk eller administrativa sanktioner för händelser som skett i tjänsten. Tredjemansskador ska i stället regleras i enlighet med det system som anges i artikel VIII i Nato SOFA. Den civila komponenten utökas här i jämförelse med definitionen i avtalet i övrigt. Det innebär att alla personer som är anställda av amerikanska myndigheter och som agerar inom ramen för sin officiella tjänst omfattas av bestämmelsen och detta oavsett deras nationalitet eller hemvist. Bestämmelsen omfattar inte leverantörer till de amerikanska styrkorna eller deras anställda, eller anställda vid ideella organisationer. Omfattningen av den civila komponenten i artikeln om civilrättsliga anspråk framgår av artikel 15 punkten 2 (se avsnitt 5.2.1).

I artikel 15 punkten 3 anges hur frågan om en händelse skett i tjänsten

ska avgöras. USA har bestämmanderätt, men Sverige har viss rätt till

149

Prop. 2023/24:141 inflytande genom samråd som enligt punkten kan ske mellan svenska och amerikanska myndigheter och begäran om omprövning. Under avtals- förhandlingarna framkom att Sverige och USA är eniga i att artikel 15 punkten 3 är att uppfatta som en bevisregel att tillämpas av ländernas regeringar i avgörande av skadeståndskrav enligt det särskilda system som anges i DCA-avtalet och Nato SOFA, och inte en bevisregel som svenska domstolar har att tillämpa.

150

Artikel 15 punkten 4 om att tredskodom eller andra ofördelaktiga beslut på grund av frånvaro inte ska drabba medlemmar i de amerikanska styrkorna när frånvaron beror på åtaganden i tjänsten föranleder inga författningsåtgärder i svensk rätt, utan bedöms kunna rymmas inom tolkningen av rättegångsbalkens regler i 32 kap. 8 § om laga förfall.

Den rättsliga grunden för att tredje man ska kunna rikta ersättnings- anspråk mot svenska staten som uppkommit inom ramen för militärt samarbete finns i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Lagen anger att om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här, efter inbjudan av svensk myndighet, i Sverige deltar i bl.a. militärt samarbete och det enligt internationellt avtal gäller särskilda bestämmelser i fråga om dennes skadeståndsskyldighet, ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med dennes tjänsteutövning under vistelsen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag.

Lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering omfattar för närvarande endast personer som saknar hemvist i Sverige. Lagen behöver därför anpassas för att även uppfylla de åtaganden som följer av artikel 15 i DCA-avtalet. Det görs lämpligen genom att nuvarande avgränsning i 2 § om att den juridiska eller fysiska personen ska sakna hemvist här tas bort. För sin tillämpning förutsätter bestämmelsen redan nu att närmare information hämtas i det aktuella internationella avtalet. En prövning i det enskilda fallet kommer således att göras utifrån t.ex. artikel 15 i DCA-avtalet eller artikel VIII i Nato SOFA.

Försvarsmakten ansvarar för skadeståndsregleringen

Av 5 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsansvar mot staten följer att andra anspråk än de som enligt förordningen ska handläggas av Justitiekanslern eller Kammarkollegiet (3 och 4 §§) ska handläggas av den förvaltningsmyndighet inom vars verksamhetsområde skadan inträffat. Eftersom de skador som kan uppstå under de aktuella aktiviteterna under DCA-avtalet kommer att falla inom Försvarsmaktens verksamhetsområde behövs inte någon uttrycklig bestämmelse i förordningen. Försvarsmakten är alltså ansvarig myndighet för regleringen av de skador som orsakas av amerikansk personal enligt kapitel 15 i DCA- avtalet.

Vid militär verksamhet finns alltid en viss risk för att olyckor kan inträffa. På grund av verksamhetens art riskerar somliga olyckor, t.ex. med flyg, att medföra omfattande konsekvenser och eventuellt resultera i kostnader som svårligen kan täckas inom ramen för ansvarig myndighets ordinarie anslag. Det gäller såväl vid genomförande av Försvarsmaktens

ordinarie verksamhet som vid mellanstatligt samarbete av olika slag. Svåra Prop. 2023/24:141 olyckor är dock lyckligtvis mycket ovanliga. Det finns inte skäl att i förväg

utfästa någon särskild ersättningsgaranti för Försvarsmakten. De kostnader som kan komma att uppstå bör, liksom är fallet då det gäller den verksamhet som bedrivs inom ramen för t.ex. Partnerskap för fred och Nato-ledd verksamhet, även framöver som absolut huvudregel belasta den ansvariga myndighetens ordinarie anslag, dvs. Försvarsmaktens.

Trafikskador

Trafikskadeersättningar enligt trafikskadelagen (1975:1410) betraktas inte som skadestånd eftersom ersättningen utgår på försäkringsmässig grund. Trafikskadelagen är tillämplig när det handlar om skador till följd av trafik med motordrivet fordon. Enligt 2 § trafikskadelagen ska trafikförsäkring finnas för ett motordrivet fordon. I Sverige har släpvagnar inte separata trafikförsäkringar, utan släpet omfattas i stället av dragfordonets trafik- försäkring (se 1 b § samma lag). Ersättningssystemet bygger på en i princip obligatorisk försäkringsplikt för fordonsägare och frågan om vem som har varit vållande till en skada är av underordnad betydelse. Enligt 4 § första punkten trafikskadelagen kan regeringen föreskriva om undantag från trafikförsäkringsplikten för motordrivet fordon som tillhör viss främmande stat. I 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359) föreskrivs bl.a. att ett motordrivet fordon som tillhör en främmande stat och som inte är registrerat i Sverige får föras in hit och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Trafikförsäkringsföreningen har ställt fråga om vem som bär ansvaret i stället för en försäkringsgivare. Om ett fordon som enligt 4 § första punkten trafikskadelagen är undantaget från trafik- försäkringsplikten orsakar en skada är det enligt 15 § samma lag staten som, i stället för försäkringsgivaren, ansvarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits.

Undantaget från trafikskadelagen ska inte omfatta amerikanska privat- ägda motorfordon. Transportstyrelsen efterfrågar ett förtydligande hur försäkringsbolagen ska kunna erhålla tillräckliga uppgifter för tecknande av trafikförsäkring med hänsyn till den sekretess som ska tillämpas för ägaruppgifter (se avsnitt 7.2.19). Som utvecklas i det hänvisade avsnittet kan sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL gälla för de aktuella ägar- uppgifterna. I avsnittet framgår också att utfallet av det samråd med USA som ska göras enligt avtalet får betydelse för skadeprövningen. För det fall USA vid ett sådant samråd inte motsätter sig utlämnande av ägar- uppgifterna bör det sällan finnas anledning att anta att Sveriges möjlighet att delta i försvarssamarbetet enligt avtalet försämras om ägaruppgiften röjs. Någon sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL föreligger i sådana fall inte.

DCA-avtalet kräver inga lagändringar i fråga om trafikskade- ersättningar. Åtagandet enligt avtalet kan omhändertas på förordningsnivå.

151

Prop. 2023/24:141 7.2.14 Hälso- och sjukvård

Regeringens förslag: En amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får inom ramen för DCA-avtalet bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet i Sverige när vård- tagarna ingår i samma amerikanska styrka som vårdpersonalen, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Verksamheten får bedrivas i enlighet med de bestämmelser som gäller i USA.

En vårdtagare som tar emot sådan vård omfattas inte av bestämmelser i svensk rätt om hälso- och sjukvård och tandvård.

Sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårds- verksamhet eller som saluförs inom amerikanska militära service- verksamheter får föras in till och ut från Sverige och användas i Sverige i enlighet med de bestämmelser som gäller i USA.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Inspektionen för vård och omsorg önskar förtydligande av hur den föreslagna bestämmelsen i 7 § lagen (2020:782) om operativt militärt stöd förhåller sig till de artiklar i DCA- avtalet som ger uttryck för principerna om full respekt för svensk lagstiftning och svensk suveränitet. Inspektionen för vård och omsorg lyfter även frågan om den rättsliga regleringen till följd av DCA-avtalet är tillräcklig vad gäller blodverksamhet. Socialstyrelsen anser att blod särskilt bör anges i den föreslagna bestämmelsen i 8 § lagen om operativt militärt stöd. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket framhåller vidare vikten av att den rättsliga regleringen vid Sveriges internationella sam- arbeten så långt som möjligt hålls samman och att det inte bör tillskapas olika regler beroende på vilket land som tillhandahåller sjukvårds- eller tandvårdsresurserna. Sveriges Kommuner och Regioner lyfter frågan om vårdkostnader i de fall amerikanska styrkor vårdas inom svensk hälso- och sjukvård. Folkhälsomyndigheten efterfrågar förtydligande av DCA- avtalets implikationer för hanteringen av avlidna då avtalet saknar tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan svenska och amerikanska aktörer. Läkemedelsverket noterar att de föreslagna bestämmelserna i 7 och 8 §§ lagen om operativt militärt stöd inte omfattar anhöriga till medlemmar av styrkan eller till den civila komponenten. Vidare framför Läkemedelsverket att detaljhandel med vissa receptfria läkemedel inte räknas som hälso- och sjukvård i Sverige. Den föreslagna bestämmelsen i 7 § lagen om operativt militärt stöd ger därför inte rätt att utan tillstånd importera läkemedel som ska användas för sådan försäljning. Läkemedelsverket efterfrågar även förtydligande av vad som gäller för innehav av narkotiska läkemedel och för införsel av läkemedel via försändelse samt huruvida den föreslagna bestämmelsen i 10 § 2 lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall även omfattar undantag från andra bestämmelser gällande import och export av varor, exempelvis från begränsningar gällande import av läkemedel.

152

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund

Enligt artikel IX punkten 5 i Nato SOFA ska en främmande styrka och dess civila personal samt anhöriga erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal om sådan vård inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjudas inom styrkorna. DCA-avtalet innehåller ingen motsvarande bestämmelse. Det betyder att Nato SOFA fortsatt gäller till sin lydelse i förhållande till USA. Av såväl DCA-avtalet som Nato SOFA följer att gästande stat ska respektera värdlandets lagstiftning. Detta utesluter inte att det kan uppkomma behov av svenska lagändringar för att möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig utländsk närvaro inom ramen för internationellt militärt samarbete. Till skillnad från vad Inspektionen för vård och omsorg anfört finns det alltså inget motsatsförhållande mellan DCA-avtalets innehåll och de lagförslag som lämnas på hälso- och sjukvårdsområdet.

Med anledning av Sveriges Kommuner och Regioners fråga om vårdkostnader i de fall amerikanska styrkor vårdas inom svensk hälso- och sjukvård vill regeringen erinra om att regeringen i tidigare lagstiftnings- arbete ansett att bestämmelsen i Nato SOFA endast ålägger Sverige, som mottagande stat, att erbjuda vård som ska vara av samma kvalitet som för svensk personal. Bestämmelsen har alltså inte ansetts ställa krav på att vården också ska erbjudas till samma kostnad som för den svenska personalen. Regeringen har vidare gjort bedömningen att det enbart torde vara omedelbar vård som kan komma i fråga när utländsk personal vistas här i landet inom ramen för de aktuella avtalen och att det därför inte funnits behov av lagstiftningsåtgärder när det gäller frågan om tillgång till vård i Sverige (jfr prop. 2004/05:7 s. 48 och 49 och prop. 2015/16:152 s. 62–64). Det finns för närvarande inte anledning att göra någon annan bedömning.

DCA-avtalet innehåller vissa hälso- och sjukvårds- samt tandvårds- relaterade bestämmelser. I artikel 4 ges USA rätt att transportera och förvara försvarsmateriel, förnödenheter och annan utrustning på de överenskomna anläggningarna och områdena eller andra platser parterna enas om. Med förnödenheter avses bl.a. sjukvårdsprodukter. Enligt artikel 4 punkten 2 ska de amerikanska styrkorna ha exklusiv tillgång till förvaringen och alltid ha rätt att transportera utrustningen ut ur landet. Artikel 10 punkten 3 ger medlemmar i de amerikanska styrkorna och amerikanska leverantörer rätt att utöva alla typer av reglerade yrken i Sverige, utan krav på svensk yrkeslegitimation. Sådana yrken är t.ex. yrken inom hälso- och sjukvården. Artikeln behandlas i avsnitt 7.2.15.

I artikel 21 regleras sådan verksamhet som bedrivs som stöd och service till de amerikanska styrkorna och anhöriga. Verksamheten ska enligt punkten 1 vara undantagen krav på tillstånd, inspektioner och annan myndighetskontroll. Serviceverksamhet inom hälso- och sjukvårds- området kan t.ex. vara apotek, se avsnitt 7.2.16.

I artikel 27 punkten 1 anges inriktningen för Sveriges och USA:s arbete i frågor som rör miljö, folkhälsa och säkerhet. USA åtar sig att respektera den svenska regleringen på området som omfattar bl.a. smittskyddslagen (2004:168) och Sverige bekräftar sin hållning att lagar, förordningar och standarder på områdena miljö, folkhälsa och säkerhet ska genomföras med

Prop. 2023/24:141

153

Prop. 2023/24:141 vederbörlig hänsyn till amerikanska styrkors, anhörigas och amerikanska leverantörers hälsa och säkerhet.

Regeringen delar Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets uppfattning att den rättsliga regleringen vid Sveriges internationella samarbeten så långt som möjligt bör hållas samman och att det inte bör tillskapas olika regler beroende på vilket land som tillhandahåller sjukvårds- eller tandvårdsresurserna. Inspektionen för vård och omsorg och Sveriges Kommuner och Regioner lyfter att det kan uppstå situationer då amerikanska styrkor vårdar andra än de egna. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 25 september 2023 beslutat att uppdra åt en särskild sakkunnig (utredare) att bistå departementet med att analysera och lämna förslag på hur relevanta regelverk på hälso- och sjukvårdsområdet kan anpassas för att möjliggöra för internationellt samarbete i Sverige under normalläge och fredstida kris samt vid höjd beredskap och då ytterst krig. Syftet är att säkerställa att den svenska lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet uppfyller de behov som finns med anledning av Sveriges internationella samarbeten på det säkerhets- och försvarspolitiska området (S 2023:E). Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2024. Sådana ändringar som är nödvändiga på grund av bestämmelser i DCA-avtalet behöver dock genomföras så fort som möjligt och den nyss nämnda utredningens redovisning kan därför inte avvaktas. Regeringen avser således att återkomma i frågan i ett bredare perspektiv.

Rätten att bedriva hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet

Den rättsliga regleringen på hälso- och sjukvårdsområdet är omfattande och kan övergripande sägas syfta till att ge patienter en säker och effektiv vård. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) innehåller bestämmelser om hur hälso- och sjukvårdsverksamhet ska organiseras och bedrivas. Motsvarande bestämmelser för tandvård finns i tandvårdslagen (1985:125). I övrigt är regleringen för hälso- och sjukvård och tandvård ofta gemensam. Patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientskadelagen (1996:799) gäller t.ex. för såväl hälso- och sjukvård som för tandvård. Av patientsäkerhetslagen framgår skyldigheter för den som bedriver eller utför hälso- och sjukvård och tandvård. Patientsäkerhetslagen syftar till att främja hög patientsäkerhet. I lagen finns bl.a. bestämmelser om anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.), vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (3 kap.), behörighetsfrågor (4 kap.), skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal m.fl. (6 kap.), tillsyn (7 kap.) och straffbestämmelser och överklagande m.m. (10 kap.).

Den som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet eller tandvårds- verksamhet är vårdgivare. Vårdgivaren har ett organisatoriskt ansvar och ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att den lever upp till kraven på god vård. Det finns också särskilda regler om vårdgivarens ansvar inom olika områden. Vårdgivaren ska t.ex. ansvara för att det finns hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens, anmäla verksamheten till vårdgivarregistret, se till att verksamheten har ett ledningssystem, dvs. de rutiner och processer som behövs för att verksamheten ska ha en hög kvalitet, se till att det finns rutiner för hur patientuppgifter ska dokumenteras i patientjournaler samt utreda och anmäla händelser som

154

kan leda till vårdskador. Hälso- och sjukvården, tandvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg.

Det får anses vara en naturlig och grundläggande förutsättning för allt försvarssamarbete att en besökande styrka har rätt att vårda sin egen personal, men även civila och andra som är kopplade till styrkorna. Den svenska regleringen på hälso- och sjukvårdsområdet gör ingen skillnad på normalläge, fredstida kris, höjd beredskap och då ytterst krig. För att möjliggöra för en besökande styrka att vårda sin egen personal men även andra personer som är kopplade till styrkan utan hinder av den svenska regleringen på området krävs rättsligt stöd. En bestämmelse om detta bör därför införas. Det föreslås föras in flera bestämmelser som rör amerikanska militära styrkor och leverantörer till styrkorna som befinner sig i Sverige inom ramen för DCA-avtalet i lagen om operativt militärt stöd. Det bedöms därför finnas skäl att hålla samman den regleringen. En bestämmelse om utförande av hälso- och sjukvård och tandvård inom den amerikanska styrkan bör därför placeras i lagen om operativt militärt stöd. I enlighet med Läkemedelsverkets iakttagelse behöver förslaget även omfatta anhöriga till medlemmar av styrkan. Av bestämmelsen bör därför framgå att amerikanska militära styrkor och utländska leverantörer till styrkorna inom ramen för DCA-avtalet får bedriva hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet i Sverige när vårdtagarna ingår i samma amerikanska militära styrka, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Verksamheten får bedrivas i enlighet med de bestämmelser som gäller i USA. För att tydliggöra att den svenska regleringen motsatsvis inte gäller för vårdtagarna bör det också framgå av bestämmelsen att en vårdtagare som tar emot sådan vård inte omfattas av bestämmelser i svensk rätt om hälso- och sjukvård och tandvård. Det innebär också t.ex. att aktuella amerikanska vårdgivare inte är behöriga att erhålla stöd enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Sjukvårdsprodukter och övrig utrustning

Sjukvårdsprodukter utgör en förutsättning för att bedriva hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet. I hälso- och sjukvårdslagen definieras sjukvårdsprodukter som läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial (se 2 kap. 8 §). För att bedriva hälso- och sjukvård krävs även tillgång till andra produkter och utrustning som inte utgör sjukvårdsprodukter. Exempelvis behövs tillgång till blodprodukter etc. Socialstyrelsen anser att blod särskilt bör anges i den föreslagna bestämmelsen i 8 § lagen om operativt militärt stöd. Regeringen konstaterar att blodprodukter som inte täcks av uttrycket sjukvårds- produkter så som det definieras i lagen ingår i uttrycket övrig utrustning och ser därmed inget behov av ett förtydligande (jfr 5 kap. 2 § hälso-och sjukvårdslagen).

För sjukvårdsprodukter gäller ofta särskilda bestämmelser för bl.a. tillverkning och försäljning (s.k. utsläppande på marknaden). Läkemedels- reglerna i Sverige och andra medlemsländer i EU vilar i stor utsträckning på EU-rätt. Detsamma gäller för medicintekniska produkter. Bestämmelser som rör läkemedel för människor finns i högre utsträckning i nationell rätt eftersom de i många delar vilar på EU-direktiv, medan

Prop. 2023/24:141

155

Prop. 2023/24:141 regleringen för medicintekniska produkter i högre grad regleras direkt

	genom EU-förordningar.
	Läkemedelslagen (2015:315) innehåller de grundläggande nationella
	bestämmelserna om läkemedel vad avser bl.a. definitioner, krav på och
	försäljning av läkemedel, säkerhetsövervakning och annan kontroll efter
	godkännandet, tillverkning och import, förordnande och utlämnande,
	marknadsföring samt tillsyn och sanktioner.
	En utgångspunkt för regleringen i EU-rätten på läkemedelsområdet, och
	även för de svenska nationella bestämmelserna, är principen om förhands-
	kontroll. Denna princip innebär att ett läkemedel endast får släppas ut på
	marknaden efter det att en behörig myndighet har beslutat att lämna
	tillstånd till marknadsutsläppandet. Detsamma gäller för läkemedel som
	importeras till unionen. Av läkemedelslagen framgår också att läkemedel
	eller mellanprodukter får importeras från ett land utanför EES endast av
	den som har tillstånd till tillverkning av läkemedel eller särskilt tillstånd
	till import av läkemedel (se 9 kap. 1 §).
	Vad gäller läkemedel som klassificeras som narkotika måste den som
	vill bedriva in- och utförsel, tillverkning, handel eller inneha narkotika
	ansöka om tillstånd hos Läkemedelsverket. Det krävs även tillstånd för
	införsel av narkotika genom Sverige som ett mellanliggande land, så
	kallad transitering. Detta regleras i lagen (1992:860) om kontroll av
	narkotika med tillhörande föreskrifter. Av 10 § Läkemedelsverkets
	föreskrifter (LVFS 2011:9) om kontroll av narkotika framgår att resande
	som är bosatt utomlands och som endast tillfälligt ska uppehålla sig i
	Sverige får medföra läkemedel som innehåller narkotika i förteckning IV
	eller V i en mängd som motsvarar högst 90 dagars förbrukning.
	Läkemedelsverket efterfrågar förtydligande av vad som gäller för innehav
	av narkotiska läkemedel. Av den föreslagna 7 § lagen om operativt militärt
	stöd framgår att amerikanska styrkor får bedriva hälso- och sjukvårds-
	verksamhet och tandvårdsverksamhet i Sverige när vårdtagarna ingår i den
	amerikanska militära styrkan, är anhöriga till medlemmar i styrkan eller
	leverantörer till styrkan. Vidare framgår av förslaget till 10 § samma lag
	att amerikanska styrkor får bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet utan
	krav på svensk yrkeslegitimation eller andra tillstånd. Av 6 och 7 §§ lagen
	om kontroll av narkotika framgår att narkotiska läkemedel får innehas av
	den som har fått den utlämnad till sig efter förordnande av läkare,
	tandläkare eller veterinär. Regeringen anser att förskrivande hälso- och
	sjukvårdspersonal i den amerikanska styrkan bör ses som behöriga att
	förordna läkemedel även om deras behörighet inte gäller utlämnande från
	svenskt apotek och därmed får de amerikanska styrkorna också inneha
	sådana läkemedel.
	I lagen (2009:366) om handel med läkemedel finns bestämmelser om
	bl.a. krav på tillstånd för detaljhandel med läkemedel till konsument
	(2 kap. 1 §) och krav på tillstånd för partihandel med läkemedel (3 kap.
	1 §). Lagen innehåller också bestämmelser om bl.a. tillsyn (7 kap.) samt
	om ansvar och förverkande (9 kap.). Med partihandel avses verksamhet
	som innefattar anskaffning, innehav, export, leverans eller sådan
	försäljning av läkemedel som inte är att anse som detaljhandel (1 kap. 4 §)
	och för att bedriva partihandel krävs särskilt tillstånd (3 kap. 1 §).
	Det finns också bestämmelser om handel med läkemedel i lagen
156	(2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel som reglerar

detaljhandel med vissa receptfria läkemedel som sker på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. I lagen finns krav på anmälan (9 §), tillsyn (17–19 §§), kontroll (20–21 b §§) samt bestämmelser om straff (24 §) och förverkande (26 §).

Medicintekniska produkter är produkter med ett angivet medicinskt syfte, men som inte är läkemedel. Även för medicintekniska produkter finns det regler om bl.a. anmälan, tillsyn och import. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 om medicin- tekniska produkter för in vitrodiagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU utgör grunden för regelverket för medicintekniska produkter. Kompletterande bestämmelser finns i lagen (2021:600) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter och tillhörande föreskrifter.

En grundförutsättning för ett försvarssamarbete är även en besökande styrkas rätt att föra in sjukvårdsprodukter och övrig utrustning till Sverige och även ut från Sverige samt att använda sjukvårdsprodukterna och utrustningen i Sverige utan att den svenska regleringen hindrar det. För att en besökande styrka ska ha rätt att föra in sjukvårdsprodukter och övrig utrustning till Sverige och ut från Sverige samt använda dessa i landet behöver ett författningsstöd införas. Som Läkemedelsverket framfört anses inte detaljhandel med vissa receptfria läkemedel som hälso- och sjukvård i Sverige. För att en besökande styrka även ska få föra in sjukvårdsprodukter och övrig utrustning för att säljas på amerikanska militära serviceverksamheter som upprättats för den egna personalen och anhöriga (se avsnitt 7.2.16) behövs därför också ett författningsstöd. En sådan reglering införs lämpligen genom en ny bestämmelse i lagen om operativt militärt stöd.

Med anledning av Läkemedelsverkets fråga om omfattningen av lagförslaget om immunitet och privilegier för import till och export från Sverige (se avsnitt 7.2.8) vill regeringen tydliggöra att det förslaget tar sikte på befrielse från tullavgifter och skatt, och bedöms alltså inte påverka den svenska regleringen om införsel av läkemedel via försändelse.

Regeringen konstaterar att de synpunkter som Inspektionen för vård och omsorg lyfter om blodverksamhet kommer att analyseras i ett bredare perspektiv av utredningen som ska lämna förslag på hur relevanta regelverk på hälso- och sjukvårdsområdet kan anpassas för att möjliggöra för internationellt samarbete i Sverige under normalläge och fredstida kris samt vid höjd beredskap och då ytterst krig (S 2023:E). Regeringen avser återkomma i frågan.

Med anledning av Folkhälsomyndighetens fråga om DCA-avtalets implikationer för hanteringen av avlidna konstaterar regeringen att denna fråga inte behandlas i avtalet och inte heller i Nato SOFA. Det är dock en bärande princip inom internationellt militärt samarbete att respektive styrka ansvarar för hanteringen av sina egna avlidna. Som Försvars- beredningen anför i sin rapport Kraftsamling – Inriktningen av total- försvaret och utformningen av det civila försvaret kan emellertid grav- sättning i Sverige behöva ske av både civila och stupad svensk militär

Prop. 2023/24:141

157

Prop. 2023/24:141 personal, stupad utländsk militär personal samt stupade fiender. Det kan också inkludera omhändertagandet av stupad utländsk personal där även tillfälliga gravar kan komma att behövas (se Ds 2023:34 s. 300).

	7.2.15	Reglerade yrken

	Regeringens förslag: En medlem av en amerikansk styrka och en
	utländsk leverantör till styrkan ska i Sverige få utföra tjänster inom
	ramen för DCA-avtalet för styrkans personal, dess anhöriga eller
	leverantörer till styrkan, samt för andra personer som gemensamt har
	bestämts av Sverige och USA, utan krav på svensk yrkeslegitimation,
	yrkeslicens eller motsvarande tillstånd. Undantaget ska gälla under
	förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslicens
	eller motsvarande tillstånd eller en sådan licens eller ett sådant tillstånd
	från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller
	andra lämpliga yrkeskvalifikationer som har godkänts av amerikanska
	myndigheter. En bestämmelse med denna innebörd ska föras in i lagen
	om operativt militärt stöd.

	Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller
	har inget att invända mot förslaget. Elsäkerhetsverket framhåller vikten av
	att de eventuella elinstallationsarbeten som utförs på annans anläggning
	uppfyller de krav på utförande som gäller i Sverige.
	Skälen för regeringens förslag
	Bakgrund
	Artikel 10 punkten 3 i DCA-avtalet ger medlemmar i de amerikanska
	styrkorna och amerikanska leverantörer till styrkorna rätt att utöva alla
	typer av reglerade yrken i Sverige, utan krav på svensk yrkeslegitimation.
	Bestämmelsen gäller under förutsättning att den enskilde har en gällande
	yrkeslegitimation från USA eller en stat som är medlem i Europeiska
	ekonomiska samarbetsområdet, eller den enskilde har andra yrkes-
	kvalifikationer som godtas av amerikanska myndigheter. Av avtals-
	bestämmelsen framgår att den syftar till att möjliggöra för de amerikanska
	styrkorna eller leverantörer till styrkorna att utföra nödvändiga tjänster för
	den egna styrkans personal, dess anhöriga eller leverantörer till de
	amerikanska styrkorna, samt till andra personer som gemensamt har
	bestämts mellan parterna.
	Med reglerade yrken avses yrken där det i föreskrifter ställs krav på
	bestämda yrkeskvalifikationer för att yrket ska få utövas. Exempelvis kan
	det krävas legitimation eller annat behörighetsbevis som meddelas av en
	behörig myndighet.
	De yrken som kan bli aktuella inom ramen för DCA-avtalet rör främst
	yrken inom hälso- och sjukvård, men även andra yrken kan komma i fråga.
	Yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet
	Relevanta bestämmelser om behörighet att utöva vissa yrken inom hälso-
158	och sjukvården samt tandvården finns i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Rätten att vara verksam på hälso- och sjukvårdens och tandvårdens område Prop. 2023/24:141 inskränks genom att endast personer som genomgått viss utbildning kan få

särskilda kompetensbevis i form av legitimation (4 kap. patientsäkerhets- lagen). Legitimationen ger en ensamrätt för yrkesutövaren att för allmänheten ange att hon eller han är legitimerad. Dessutom får yrkena apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare endast utövas av den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva det. Det är Socialstyrelsen som enligt 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen prövar frågor om legitimation, särskilt förordnande och övriga frågor enligt kapitlet.

Det finns möjligheter för en enskild att få sina utländska yrkes- kvalifikationer erkända och tillstånd att utöva yrket i Sverige. Ett sådant förfarande skulle dock inte kunna upprätthållas med hänsyn till de särskilda krav på förutsebarhet och skyndsamhet som ett försvars- samarbete ställer. Det får anses vara en naturlig och grundläggande förutsättning för allt försvarssamarbete att en besökande styrka har rätt att vårda sin egen personal, och också civila och andra som är kopplade till styrkorna. Det bör därför finnas en möjlighet för de amerikanska styrkorna eller en leverantör att – för att tillgodose styrkornas behov – utöva yrken inom hälso- och sjukvården utan krav på svensk legitimation eller motsvarande tillstånd. Ett författningsstöd behöver därför införas. Ett sådant stöd införs lämpligen genom en ny bestämmelse i lagen om operativt militärt stöd, se nedan.

Reglerade yrken inom andra områden

Ienlighet med vad som anges i DCA-avtalet kan även andra yrkes- funktioner vara aktuella inom ramen för en amerikansk styrkas närvaro i Sverige. Exempel på sådana reglerade yrken som kan komma i fråga är besiktningstekniker vid kontroll av fordon, certifierade kontrollansvariga för kontroll av genomförandet av vissa bygg-, rivnings- och markåtgärder, samt yrken som innefattar brandskyddskontroll, kontroll av tankar och cisterner, kontroll av hissar och genomförande av elinstallation.

Transportstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Boverket och Elsäkerhetsverket är ansvariga myndigheter för nämnda reglerade yrken. På motsvarande sätt som nämnts ovan om yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet finns det alltså även i andra fall en möjlighet för en enskild att få sina yrkeskvalifikationer erkända och tillstånd att utöva yrket i Sverige. Med hänsyn till kravet på förutsebarhet och skyndsamhet bör det dock även för andra reglerade yrken finnas en möjlighet för de amerikanska styrkorna eller en amerikansk leverantör att för att tillgodose styrkornas behov utöva sådana yrken utan krav på svensk yrkeslicens eller motsvarande tillstånd.

Regeringen delar Elsäkerhetsverkets syn på vikten av elsäkerhet och konstaterar att artikel 27 i DCA-avtalet tydligt ger uttryck för hur frågor om bl.a. säkerhet ska hanteras inom ramen för avtalet, och där vikten av ett förebyggande förhållningssätt framhålls (se vidare avsnitt 7.2.22). Detta förhållningssätt påverkas inte av frågan om reglerade yrken.

Ett författningsstöd behöver införas och det görs lämpligen genom en ny bestämmelse i lagen om operativt militärt stöd. Av bestämmelsen som omfattar såväl hälso- och sjukvårdsrelaterade yrken som andra reglerade

159

Prop. 2023/24:141 yrken bör framgå att en medlem av en amerikansk militär styrka och en utländsk leverantör till styrkan i Sverige, inom ramen för DCA-avtalet, får utföra tjänster för styrkans personal, dess anhöriga eller en leverantör till den amerikanska styrkan, samt för andra personer som gemensamt har bestämts av Sverige och USA, utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande tillstånd. I enlighet med avtalet bör undantaget gälla under förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslicens eller motsvarande tillstånd eller en sådan licens eller ett sådant tillstånd från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som har godkänts av amerikanska myndigheter. Regeringen delar Lagrådets syn att ordet nödvändiga i lagrådsremissens förslag till bestämmelse riskerar ge intryck av att det ställs ett relativt högt krav på de tjänster som kan omfattas av bestämmelsen. Detta är inte avsikten. I enlighet med Lagrådets förslag bör därför ordet nödvändiga utgå.

	7.2.16	Viss amerikansk militärledd verksamhet i Sverige
		ska undantas från svenska regler om tillstånd och
		tillsyn

	Regeringens förslag: Utländska leverantörer som levererar varor och
	tjänster till de amerikanska styrkorna på svenskt territorium inom ramen
	för DCA-avtalet ska undantas från bestämmelserna i lagen om
	utländska filialer m.m. I lagen om operativt militärt stöd införs en
	bestämmelse som anger att sådana serviceverksamheter som inrättats
	av amerikanska militära styrkor för att i Sverige tillhandahålla service
	till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga inte ska omfattas av
	svenska regler om tillstånd och tillsyn.
	Regeringens bedömning: Bestämmelserna i DCA-avtalet om
	finansiell verksamhet, valuta och växling samt militära postkontor
	medför inte att det finns behov av lagändringar.

	Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak
	med regeringens.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller
	har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Finansinspektionen
	och Inspektionen för vård och omsorg efterlyser ett klargörande i fråga om
	inspektionernas tillstånds- och tillsynsverksamhet. Även Bolagsverket
	anser att tillståndslättnaden bör klargöras och anmärker att ändringarna i
	lagen om utländska filialer m.m. torde innebära att amerikanska
	leverantörer som är fysiska personer som utgångspunkt måste anmäla en
	föreståndare hos Bolagsverket. Bolagsverket anmärker vidare att det
	saknas en reglering för skydd av amerikanska leverantörers företagsnamn
	och varumärken. Folkhälsomyndigheten lyfter frågan om det finns en risk
	för att tobaks- och nikotinprodukter kan komma att föras in i Sverige
	genom amerikanska militära postkontor och därmed kringgå DCA-avtalets
	bestämmelser om import av varor för privat bruk. Livsmedelsverket har
	inga synpunkter på förslaget om undantag från svenska regler om tillstånd
	och tillsyn i lagen om operativt militärt stöd, men anser att det behöver
160	kompletteras med reglering i saklagstiftning. Livsmedelsverket anser även

att undantaget från tillsyn och kontroll inte ska omfatta gränskontroll av	Prop. 2023/24:141
animaliska produkter som förs in från tredje land till service-
verksamheterna då dessa varor utgör en risk för spridning av allvarliga
smittsamma djursjukdomar. Även Jordbruksverket har frågor kring
undantaget i lagen om operativt militärt stöd samt gränskontroll av djur
och varor samt införsel av sällskapsdjur.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Utländska leverantörer som bedriver näringsverksamhet i Sverige
Enligt artikel 26 punkten 1 i DCA-avtalet ska amerikanska leverantörer
vara undantagna från svenska lagar och andra författningar bl.a. när det
gäller tillstånd för och registrering av företag och bolag endast vad avser
tillhandahållande av varor och tjänster till amerikanska styrkor på svenskt
territorium. Med sådana leverantörer avses dels juridiska personer som
varken är registrerade eller har hemvist i Sverige enligt svensk lag,
inbegripet deras anställda som varken är svenska medborgare eller
stadigvarande bosatta i Sverige, dels fysiska personer som varken är
svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige. En ytterligare
förutsättning för att det ska vara fråga om en sådan leverantör till en
amerikansk styrka är att leverantören, inom ramen för ett avtal eller ett
underleverantörsavtal med USA:s försvarsdepartement, tillhandahåller
varor och tjänster i samband med verksamhet som omfattas av DCA-
avtalet.
Formerna för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska
företag regleras i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen).
För verksamheter som omfattas av lagen gäller även andra föreskrifter om
näringsverksamhet i Sverige. Det kan bl.a. handla om tillstånd för olika
typer av verksamhet. Enligt 2 § andra stycket filiallagen ska utländska
företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige som huvudregel bedriva
sin verksamhet genom filial, svenskt dotterföretag eller agentur med
verksamhet i Sverige. Av 2 § tredje stycket följer att näringsdrivande
fysiska personer, i stället för att inrätta en filial, ska vara representerade av
en föreståndare träffar amerikanska leverantörer. För utländska företag
som bedriver sin verksamhet genom en filial finns även bestämmelser om
bokföringsskyldighet och om att filialen ska anmälas för registrering i
filialregistret (11 och 15 §§).
För att säkerställa att kraven i DCA-avtalet uppfylls bör utländska
leverantörer som är juridiska personer som levererar varor och tjänster till
de amerikanska styrkorna på svenskt territorium inom ramen för DCA-
avtalet undantas från bestämmelserna i filiallagen. Utifrån Bolagsverkets
kommentar finns det även behov av att undanta utländska leverantörer som
är fysiska personer från kravet om att vara representerad av en
föreståndare.
Bolagsverket anmärker vidare att det saknas en reglering för skydd av
utländska leverantörers företagsnamn och varumärken. Sett till DCA-
avtalets innehåll och den särskilda verksamhet som kan förväntas
genomföras i förhållande till amerikanska styrkor bedömer regeringen att
det för närvarande saknas behov av en sådan reglering. Det går dock inte
att utesluta att det framöver kommer att krävas någon form av reglering på
området.	161

Prop. 2023/24:141

162

De amerikanska styrkornas militära serviceverksamheter

Iartiklarna 21–23 i DCA-avtalet regleras frågor om militära service- verksamheter, militära postkontor samt valuta och växling. I artikel 21 punkten 1 regleras sådan verksamhet som bedrivs som stöd och service till medlemmarna av de amerikanska styrkorna och deras anhöriga. Det kan till exempel röra sig om att inrätta marketenterier, intendenturer, mässar och andra försäljningsställen, utbildningscenter och växlingskontor. Verksamheterna är som utgångspunkt endast avsedda för medlemmarna av de amerikanska styrkorna och deras anhöriga. Ytterligare person- kategorier kan komma att omfattas, under förutsättning att Sverige och USA kommer överens om detta. De militära serviceverksamheterna upprättas av de amerikanska styrkorna och drivs av styrkorna eller av en underleverantör. Enligt DCA-avtalet ska de nämnda verksamheterna vara undantagna svenska krav på licens, tillstånd, kontroll och annan tillsyn. Frågor om tillstånd, kontroll och annan tillsyn för dessa verksamheter ska USA ansvara för. Undantagen träffar verksamheten som bedrivs, och omfattar inte krav på tillstånd i form av bygglov och kontroller i samband med bygg- och anläggningsarbeten. Till verksamheten hör även förvaltning av de byggnader och anläggningar som verksamheten bedrivs i. Krav på tillsyn av sådan förvaltning omfattas därmed av undantaget.

Serviceverksamheterna utgör nödvändiga stödfunktioner för de militära styrkorna och möjliggör att de kan fullgöra sitt uppdrag i Sverige. Serviceverksamheterna är att se som en integrerad del av de amerikanska styrkorna, vilket också konstateras i artikel 21 punkten 3. Slutligen ska verksamheterna förvaltas och drivas i enlighet med tillämpliga amerikanska regler.

Enligt artikel 21 punkten 2 kan de amerikanska styrkorna ingå avtal med finansiella institutioner för finansiella tjänster i Sverige.

Av artikel 21 punkten 4 följer att USA ska motarbeta att varor och tjänster sprids till obehöriga samt att Sverige och USA kan begränsa inköpet av skattebefriade varor för enskilda.

De verksamheter som räknas upp i artikel 21 skulle i vissa fall kunna betraktas som sådana sammankomster och tillställningar för vilka reglerna i ordningslagen (1993:1617) gäller och som under vissa förutsättningar är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Verksamheterna kommer dock varken att vara anordnade för allmänheten eller möjliga att tillträda för allmänheten. Vidare kommer de inte att anordnas på sådana platser som kan betraktas som offentliga. Regeringen bedömer därför att de verksamheter det är fråga om faller utanför ordningslagens tillämpnings- område när det gäller bestämmelser om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

I avsnitt 7.2.1 om artikel 11 finns ytterligare resonemang om vissa undantag från kontroller av luftfartyg, fartyg och fordon.

Frågor om skatt och tull behandlas i avsnitten 7.2.7–7.2.8 och 7.2.10– 7.2.12 och tas inte upp särskilt här.

Livsmedelssäkerhet

Serviceverksamheten kan inbegripa införsel och hantering av livsmedel. Livsmedelsområdet är harmoniserat inom EU och regleras bl.a. genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den

28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedels- lagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedels- säkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (livsmedelsförordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), här benämnd kontroll- förordningen. Vidare finns reglering i de s.k. hygienförordningarna: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung. Bland annat

livsmedelslagen (2006:804) och växtskyddslagen (2022:725) kompletterar de EU-bestämmelser inom respektive lags tillämpnings- område som regeringen har gett till känna i Svensk författningssamling. Lagarna innehåller närmare bestämmelser bl.a. om kontrollmyndigheter, kontrollmyndigheternas befogenheter för att kunna utöva kontroll, skyldighet för kontrollobjektet att tillhandahålla hjälp vid kontroll, bemyndigande avseende avgifter, straff och överklagande.

Målet med livsmedelslagstiftningen är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa samt värna om konsumenternas intressen när det gäller livsmedel. Enligt kontrollförordningen ska den offentliga kontrollen utföras regelbundet och vara riskbaserad, effektiv och ändamålsenlig. Vidare ska de behöriga myndigheterna säkerställa kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer.

Som tidigare nämnts ska alla aktiviteter som vidtas inom ramen för DCA-avtalet ske med full respekt för svenska lagar och internationella förpliktelser. Det innebär att avtalets utgångspunkt är att bestämmelser i EU-rättsakter på olika områden ska respekteras. I enlighet med artikel 27 i DCA-avtalet kommer USA i sin verksamhet att respektera relevant svensk lagstiftning gällande miljö, säkerhet och folkhälsa, inklusive sanitära och fytosanitära aspekter. Sanitära och fytosanitära aspekter omfattar sådana åtgärder som är avsedda att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa från skador till följd av kemiska faror, djursmittor och växtskadegörare.

När det gäller växtskyddsområdet är vidare bestämmelserna i EU:s förordning av skyddsåtgärder mot växtskadegörare tillämpliga (förordning (EU) 2016/2031). Avsikten är att inte växtskadegörare ska föras in till EU med växter och växtdelar (inklusive bl.a. ammunitionslådor av trä).

På så vis säkerställs att livsmedel är säkra för konsumtion (se även avsnitt 7.2.22) och att växter och växtdelar inte sprider växtskadegörare

Prop. 2023/24:141

163

Prop. 2023/24:141

164

(insekter, nematoder, virus, bakterier etc.). När det gäller frågor om tillstånd och tillsyn av amerikanska militära serviceverksamheter ska dessa dock undantas svenska regler enligt vad som behandlas närmare nedan.

Verksamhetstillstånd för marketenterier, intendenturer, mässar och andra försäljningsställen

Enligt 5 kap. 1 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter krävs tillstånd för att bedriva detaljhandel med tobaksvaror. Sådant tillstånd meddelas av den kommun där försäljningsstället är beläget. Detaljhandel med elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt med tobaksfria nikotinprodukter är anmälningspliktig, se 5 kap. 14 § lagen om tobak och liknande produkter och 17 § lagen (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter. Anmälan ska göras till den kommun där försäljningsstället är beläget. Av 5 kap. 2 § alkohollagen (2010:1622) följer att enbart Systembolaget får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker och med alkohol- drycksliknande preparat. Exempelvis matbutiker får dock sälja folköl, sådan detaljhandel ska anmälas till den kommun där försäljningen sker.

För att undanta krav på tillstånd för serviceverksamhet som marketenterier, intendenturer, mässar och andra försäljningsställen bör det införas en bestämmelse i lagen om operativt militärt stöd som anger att en militär serviceverksamhet som inrättats av amerikanska militära styrkor för att i Sverige tillhandahålla service till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga inte omfattas av svenska regler om tillstånd. Med tillstånd förstås även bestämmelser om registrering och licenser.

Särskilt om apotek och annan detaljhandel med läkemedel

Av 2 kap. 1 § lagen (2009:366) om handel med läkemedel framgår att endast den som har fått Läkemedelsverkets tillstånd får bedriva detaljhandel med läkemedel till konsument. Den som driver ett öppenvårdsapotek måste se till att verksamheten uppfyller kraven i flera lagar, förordningar och föreskrifter, bl.a. lagen om handel med läkemedel och läkemedelslagen (2015:315). Vissa receptfria läkemedel såsom nikotinläkemedel och andra läkemedel som är lämpliga för egenvård, får säljas på andra ställen än på öppenvårdsapotek, t.ex. i dagligvaruhandeln enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Den som ska bedriva detaljhandel enligt lagen behöver göra en anmälan till Läkemedelsverket enligt 9 § den lagen.

Undantag från kravet på tillstånd för serviceverksamhet som apotek och detaljhandeln med vissa receptfria läkemedel bör införas genom den ovan föreslagna bestämmelsen i lagen om operativt militärt stöd om att en militär serviceverksamhet som inrättats av amerikanska militära styrkor för att i Sverige tillhandahålla service till styrkornas personal och dess anhöriga inte omfattas av svenska regler om tillstånd. Med tillstånd förstås även bestämmelser om registrering och licenser.

Verksamhetstillstånd för utbildningscenter

När det gäller bestämmelserna avseende utbildningscenter i artikel 21 punkten 1 i DCA-avtalet kan det konstateras att utbildning generellt inte

är tillståndspliktig verksamhet. Skolplikten får dock endast fullgöras i Prop. 2023/24:141 verksamhet som regleras i skollagen (2010:800) och står under tillsyn av

myndighet. Vid en långvarig närvaro av amerikanska styrkor i Sverige med stöd av avtalet skulle det kunna bli aktuellt att ge utbildning vid sådana utbildningscenter åt medföljande underåriga barn. Det är dock endast barn som ska vara folkbokförda enligt folkbokföringslagen som har skolplikt (7 kap. 2 § första stycket skollagen). Genom den bestämmelse som föreslås införas i folkbokföringslagen undantas personer som omfattas av avtalet från folkbokföring (se avsnitt 7.2.4). Därigenom undantas medföljande barn även från skolplikt, utan att skollagen behöver ändras. Avtalet innebär inte heller i övrigt något åtagande som medför ett behov av författningsändringar på skollagens område.

Tillsyn och kontroll

Den verksamhet som amerikanska styrkor, utländska leverantörer och vissa organisationer har rätt att utföra i Sverige enligt vad som har beskrivits ovan ska enligt DCA-avtalet inte heller vara föremål för svenska myndigheters tillsyn eller kontroll. Regler om tillsyn och kontroll finns för flera av de verksamheter som anges i artikel 21 och kan utföras av såväl en statlig myndighet som en kommun. Här nämns endast några exempel på för DCA-avtalet relevanta tillsyns- och kontrollansvariga organ i Sverige. Det är t.ex. Polismyndigheten och kommunen som utövar tillsyn över försäljning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter, påfyllnings- behållare och tobaksfria nikotinprodukter. Vidare är det Läkemedelsverket som har tillsynsansvar över att lagen om handel med läkemedel och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel följs. Därtill ska kommunen där detaljhandeln med receptfria läkemedel bedrivs kontrollera efterlevnaden av lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar och andra föreskrifter som gäller miljö- och hälsoskydd, livsmedels- säkerhet, djurskydd, djurhälsovård, djursjukvård, hälso- och sjukvård samt smittskydd. Inom området för miljö- och hälsoskydd har FIHM även ansvar för tillsyn över den verksamhet som bedrivs av Försvarets materiel- verk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att arbetsmiljölagen (1977:1160) och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs (7 kap. 1 §). Arbetsmiljöverket utövar även tillsyn över arbetstidslagen (1982:673) och föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen (20 §). Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över att diskrimineringslagen (2008:567) följs. Elsäkerhets- verket utövar tillsyn och marknadskontroll för trygg och störningsfri el rörande elektriska anläggningar, utrustningar och produkter utifrån bl.a. elsäkerhetslagen (2016:732) och lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompabilitet.

De militära serviceverksamheterna som nämns i artikel 21 utgör verksamheter som omfattas av flera olika regelverk om tillsyn och annan kontroll. För att uppfylla DCA-avtalet bör det i lagen om operativt militärt stöd införas ett generellt undantag från svenska regler om tillsyn för dessa verksamheter. Med tillsyn omfattas i detta sammanhang även annan typ av kontroll. Som nämnts ovan kommer USA att ansvara för tillsynen av den

militära serviceverksamheten. Med beaktande av Livsmedelsverkets

165

Prop. 2023/24:141 kommentar om räckvidden av den föreslagna bestämmelsen om undantag från svenska regler om tillstånd och tillsyn samt Jordbruksverket generella synpunkter om införsel samt gränskontroll av djur och varor vill regeringen understryka att det rör sådant tillstånd och sådan tillsyn som är kopplade till den militärledda serviceverksamheten. Frågor om tull- förfaranden regleras i artikel 20 och av artikel 27 framgår att USA åtar sig att respektera den svenska regleringen inom miljö, folkhälsa och säkerhet, inklusive sanitära och fytosanitära aspekter (se även avsnitt 7.2.22). Sanitära och fytosanitära kontroller vid en gränskontrollstation påverkas således inte av den föreslagna bestämmelsen. För kontroll av sändningar av djur och varor från tredje land avsedda för Natos eller USA:s militära baser finns redan särskilda förfaranden. Dessa förfaranden följer av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2124 av den 10 oktober 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller bestämmelser om offentlig kontroll av sändningar av djur och varor i transitering, omlastning och vidaretransport genom unionen. Det finns därutöver förfaranderegler kring införsel av sällskaps- djur i förordning (EU) nr 576/2013 om förflyttning av sällskapsdjur. Det finns således ett etablerat förfarande för att förhindra allvarliga smittsamma djursjukdomar och för införsel av djur generellt. Regeringen ser oavsett detta inte framför sig att djur kommer att föras till Sverige inom ramen för avtalet. Det ska dock framhållas att de avgifter som enligt kontrollförordningen (EU) 2017/625 ska tas ut vid sådan gränskontroll omfattas av undantagen i artikel 18 och 19.

Regeringen, som ser ett mervärde i att hålla samman lagstiftningen, bedömer att den föreslagna bestämmelsen i lagen om operativt militärt stöd är tydlig. Till skillnad från Livsmedelsverket och Jordbruksverket ser regeringen därför inget behov av ytterligare reglering i annan lagstiftning i fråga om undantag från tillstånd och tillsyn för amerikansk militär serviceverksamhet. Regeringen ser inte heller framför sig att det kommer att bli aktuellt att utöva yrken inom djurhälsovården.

Vissa svenska bestämmelser om tillsyn bygger på EU-rätt. EU:s rätts- akter ska tolkas i ljuset av artikel 4.2 FEU och EU:s begränsade kompetens på försvarsområdet (se avsnitt 7.1.2). De militära serviceverksamheterna utgör en nödvändig förutsättning för att de amerikanska styrkorna ska kunna fullgöra sina militära uppgifter och för att försvarssamarbetet med Sverige ska fungera. Det handlar således om frågor som hör till Sveriges nationella säkerhet vilket är Sveriges eget ansvar i enlighet med artikel 4.2 FEU. Det föreslagna undantaget från svenska regler om tillsyn för nämnda serviceverksamheter får därmed anses vara förenligt med EU-rätten.

Finansiell verksamhet

Enligt artikel 21 punkten 2 i DCA-avtalet får de amerikanska styrkorna, för de ändamål som omfattas av avtalet, ingå avtal med finansinstitut att på svenskt territorium bedriva bankverksamhet och annan finansiell verksamhet uteslutande för amerikanska styrkor, amerikanska leverantörer och anhöriga. Det kan vara både svenska och utländska – inbegripet amerikanska – finansinstitut. Punkten innebär inga åtaganden för Sverige och kräver inga författningsändringar.

166

I finansmarknadslagstiftningen finns bestämmelser om tillstånds- eller registreringsplikt för fysiska eller juridiska personer som avser att bedriva finansiell verksamhet i Sverige. Förutsättningarna för utländska finans- institut att bedriva finansiell verksamhet i Sverige varierar mellan olika lagar på finansmarknadsområdet.

När det t.ex. gäller förutsättningarna för utländska banker att bedriva verksamhet i Sverige görs skillnad mellan banker som har sitt säte inom Ekonomiska europeiska samarbetsområdet och banker som har sitt säte i tredjeland. En amerikansk bank som avser att bedriva bankrörelse – dvs. betalningsförmedling via generella betalsystem och mottagande av åter- betalningspliktiga medel från allmänheten – från filial i Sverige behöver ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen. Efter anmälan till Finans- inspektionen får en amerikansk bank bedriva verksamhet som huvud- sakligen avser representation och förmedling av banktjänster från kontor eller annat fast driftsställe (representationskontor) i Sverige. En ameri- kansk banks filial i Sverige står under tillsyn av Finansinspektionen (se lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse).

Finansinspektionen påpekar att det inte är helt tydligt huruvida sådan verksamhet omfattas av svensk rätt och tillsyn.

Regeringen konstaterar att det som i artikel 21 punkten 3 anges om att aktiviteter och organisationer ska skötas i enlighet med tillämpliga amerikanska författningar inte innebär att finansinstitut med säte i Sverige omfattas av amerikansk rätt eller tillsyn. Om styrkorna använder sig av svenska finansinstitut kommer dessa att agera som underleverantörer och omfattas av svensk rätt och tillsyn. Den verksamhet som avses i artikel 21 punkten 2 bedöms inte medföra att amerikanska finansinstitut kommer att bedriva sådan verksamhet i Sverige som omfattas av lagstiftningen på finansmarknadsområdet, t.ex. lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Militära postkontor

För att förenkla förmedlingen av post till och från de amerikanska styrkorna, anhöriga och utländska leverantörer ges USA möjligheten att bedriva egna postkontor i Sverige. Hanteringen av sådana regleras i artikel 22. I praktiken innebär det att post till personal placerad i Sverige skickas till ett kontor med egen adress och postnummer i stället för att skickas hem till respektive individ. Utgående post ska kunna märkas med amerikanska frimärken. Posthanteringen kommer dock inte att samman- blandas med den svenska posten, utan vara ett slutet system som drivs av och för USA.

Postverksamhet regleras i postlagen (2010:1045) och postförordningen (2010:1049). Enligt 2 kap. 1 § postlagen krävs tillstånd för att bedriva postverksamhet. Lagen innehåller även bestämmelser om tillsyn och avgifter. Post- och telestyrelsen är tillståndsmyndighet enligt postlagen och ansvarar även för tillsynen av postverksamhet.

I postlagen beskrivs postverksamhet som regelbunden insamling, sortering, transport och utdelning av brev mot betalning (jfr. 1 kap. 2 § postlagen). Detta innebär att postverksamhet endast är sådan verksamhet där befordringen sker med viss regelbundenhet, exempelvis att den i något avseende följer ett fastlagt utdelningsschema. Även om amerikanska frimärken används, kommer postförsändelser frankerade med dessa

Prop. 2023/24:141

167

Prop. 2023/24:141 hanteras i ett isolerat system och inte sammanblandas med posttjänsterna utförda av postoperatörer på den svenska postmarknaden. Amerikanska frimärken kommer inte att säljas för allmänheten i Sverige utan är endast avsedda för den amerikanska militära posten.

Mot bakgrund av att hanteringen av de amerikanska försändelserna kommer att ske i ett slutet system mellan baserna och USA inom ramen för deras särskilda verksamhet i Sverige är denna verksamhet inte att anse som sådan postverksamhet som kräver särskilt tillstånd enligt postlagen. Av detta skäl utgör inte heller den omständigheten att försändelser som hanteras inom detta system frankeras med amerikanska frimärken ett hinder.

Följaktligen krävs det ingen författningsändring avseende postlagen eller postförordningen för att uppfylla artikel 22 punkten 1 i DCA-avtalet om att möjliggöra för de amerikanska styrkorna att upprätta postkontor. USA ska kunna upprätta egna militära postkontor i Sverige utan ett krav på tillstånd, tillsyn och avgifter samt ha rätten att använda amerikanska frimärken eftersom verksamheten inte bedöms utgöra tillståndspliktig postverksamhet.

I artikel 22 punkten 4 tydliggörs att de amerikanska styrkorna ska vidta nödvändiga åtgärder för att motarbeta att otillåtna varor importeras via postkontoren. Det är fråga om varor som är otillåtna enligt svensk rätt. DCA-avtalet innehåller också tydliga bestämmelser om vad som ska gälla vid bl.a. import av varor för privat bruk (se avsnitt 7.2.8). Postförsändelser som inte är officiella är inte heller undantagna svensk tullkontroll. Den eventuella risk för missbruk som Folkhälsomyndigheten lyfter i fråga om import av tobaks- och nikotinprodukter och som Jordbruksverket lyfter i fråga om viss införsel av fröer, livsmedel och animaliska biprodukter genom amerikansk militär posthantering bedömer regeringen härigenom vara omhändertagen.

Artikel 22 punkten 3 behandlas i avsnitt 7.2.9.

Valuta och växling

I artikel 23 finns regler om valutahantering. De amerikanska styrkorna tillåts föra in och föra ut amerikansk valuta och amerikanska finansiella instrument i obegränsad mängd (punkten 1). Med finansiella instrument avses här checkar. Aktier, konvertibler och obligationer omfattas inte av artikeln. Styrkorna tillåts även distribuera svensk och viss utländsk valuta och andra finansiella instrument till medlemmar i styrkorna och till anhöriga (punkten 2). Slutligen får styrkornas medlemmar och anhöriga föra in och ut valuta och andra finansiella instrument i amerikanska dollar och föra ut all valuta och alla finansiella instrument i den valutan, under förutsättning att de fört in eller mottagit denna från de amerikanska styrkorna (punkten 3).

Bestämmelser om in- och utförsel av valuta finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1672 av den 23 oktober 2018 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005 och tullagen (2016:253). De rättigheter som behandlas i artikel 23 följer redan av gällande svensk rätt och kräver därför inga författningsåtgärder.

168

I lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet Prop. 2023/24:141 (valutaväxlingslagen) finns bestämmelser om registreringsplikt för fysiska

och juridiska personer som – såvitt nu är av intresse – avser att bedriva valutaväxling genom utbyte av kontanter och valutahandel i Sverige. Valutaväxlingslagen – som utgör nationell lagstiftning – omfattar inte offentlig verksamhet.

I lagen (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) finns bestäm- melser om tillstånds- och registreringsplikt för fysiska och juridiska personer som avser att tillhandahålla betaltjänster i Sverige, bl.a. valutaväxling som inte sker genom utbyte av kontanter. Från betaltjänst- lagen – som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG – undantas uttryckligen offentlig verksamhet (1 kap.

3 § betaltjänstlagen, artikel 1 i direktivet och prop. 2009/10:220 s. 106– 108).

Finansinspektionen påpekar att det inte är tydligt huruvida verksamhet som avses i artikel 23 i DCA-avtalet kräver registrering eller tillstånd enligt nämnda lagar. Regeringen konstaterar emellertid att den offentliga verksamhet som avses i artikel 23 inte omfattas av valutaväxlingslagen eller betaltjänstlagen. Det innebär att verksamheten inte står under Finansinspektionens tillsyn. I stället gäller amerikansk rätt för den verksamheten.

7.2.17Införsel, utförsel och lagring av försvarsmateriel och förnödenheter

Regeringens förslag: Bemyndigandet i lagen om krigsmateriel, som medger regeringen att i vissa fall föreskriva om undantag från kravet på tillstånd för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd utanför landet, ska utvidgas till att även gälla för utförsel av krigs- materiel och lämnande av tekniskt bistånd till USA.

Bestämmelser som undantar amerikanska styrkor från krav på tillstånd m.m. när de genomför aktiviteter i Sverige i enlighet med DCA-avtalet ska införas i lagen om operativt militärt stöd.

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i DCA-avtalet i fråga om rätten att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige kräver inte någon lagändring.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) anser att förslaget till bemyndigande i lagen om krigsmateriel endast bör avse återutförsel. ISP påpekar vidare att den föreslagna lagändringen endast kommer att bli tillämplig på USA och länder inom EES. Totalförsvarets forskningsinstitut delar promemorians bedömning att den nuvarande ordningen uppfyller DCA-avtalets krav men

anser att det vore mer ändamålsenligt att reglera ett undantag direkt i

169

Prop. 2023/24:141 vapenförordningen (1996:70), i stället för att Försvarsmakten ska fatta beslut i varje enskilt fall.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Avtalets innehåll

Artikel 4 i DCA-avtalet ger USA rätt att transportera och förvara försvars- materiel, förnödenheter och annan utrustning på de överenskomna anläggningarna och områdena eller andra platser parterna enas om. Försvarsmakten ska informeras om vilken utrustning och vilka mängder det rör sig om och när leverans ska ske. Enligt artikel 4 punkten 2 ska de amerikanska styrkorna ha exklusiv tillgång till förvaringen och alltid ha rätt att transportera utrustningen ut ur landet. Amerikanska styrkor och amerikanska och svenska leverantörer till styrkorna ska också ha obegränsad tillgång till försvarsanläggningar för alla aktiviteter som har med förvaringen att göra. Amerikanska styrkor ska ha tillgång till flygplatser och hamnar för leveranser med mera av förhandslagrade tillgångar (artikel 4 punkten 3).

Artikel 4 rör frågor om krigsmateriel, vapen, transport av farligt gods och brandfarliga och explosiva varor samt förnödenheter såsom sjukvårdsprodukter. I det följande behandlas den lagstiftning som berörs av artikeln. In- och utförsel av sjukvårdsprodukter och övrig utrustning behandlas dock i avsnitt 7.2.14.

Krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd (1 §). Lagen om krigsmateriel är en s.k. förbudslagstiftning. Utgångspunkten är att verksamhet rörande krigsmateriel är förbjuden utan tillstånd och att överträdelser av tillståndskraven är straffsanktionerade. Det generella utförselförbudet har sin bakgrund i en önskan att stå utanför andra länders konflikter. Tillstånd får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt (1 § andra stycket).

Av 6 § första stycket framgår bl.a. att krigsmateriel inte får föras ut ur landet och att tekniskt bistånd inte får lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Enligt 6 § andra stycket får regeringen meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES om

1.det är fråga om transitering,

2.den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,

170

3.det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Prop. 2023/24:141 Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga

organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,

4.utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,

5.utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och

6.utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.

I 4 a § förordningen (1992:1303) om krigsmateriel finns bestämmelser om vissa undantag från kravet på tillstånd enligt 6 § första stycket lagen om krigsmateriel. Enligt paragrafens tredje stycke behövs inte tillstånd enligt lagen om krigsmateriel när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat EES-land, om den som för ut krigsmaterielen eller lämnar det tekniska biståndet är

1.Försvarsmakten, och materielen eller det tekniska biståndet ska användas i enlighet med beslut enligt 1 § lagen (2020:782) om operativt militärt stöd och materielen därefter ska återinföras i den utsträckning den inte förbrukas, eller

2.en utländsk myndighet, och materielen eller det tekniska biståndet har förts in till landet när stöd har lämnats enligt 2 eller 3 § lagen om operativt militärt stöd.

Som framgår ovan är nuvarande bemyndigande i 6 § andra stycket lagen om krigsmateriel begränsat till utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES. I och med att Sverige ingår ett DCA-avtal med USA finns det emellertid ett behov för amerikanska styrkor som har fört in krigsmateriel till Sverige att kunna föra ut krigsmateriel till exempel när de återvänder till USA. Lagen om krigsmateriel bör därför justeras så att regeringens föreskriftsrätt enligt 6 § andra stycket utvidgas till att även avse utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till USA. Med stöd av det utökade bemyndigandet är det möjligt att i det fortsatta författningsarbetet på förordningsnivå föreskriva om undantag från tillståndskravet för utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd även i förhållande till USA. Till skillnad från ISP ser regeringen inte skäl att avgränsa bemyndigandet till att endast avse återutförsel.

Som ISP påpekar innebär den föreslagna lagändringen att regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om undantag endast kommer omfatta utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd till USA eller länder inom EES. Det kommer således inte vara möjligt att meddela föreskrifter om undantag för exempelvis de Natoländer som inte utgör länder inom EES, med undantag för USA. Regeringen bedömer att förslaget är tillräckligt för att uppfylla DCA-avtalet. Regeringen avser att återkomma till frågan om Natomedlemskapets påverkan på export- kontrollen.

171

Prop. 2023/24:141

172

Transport av farligt gods

Bestämmelser om transport av farligt gods finns i lagen (2006:263) om transport av farligt gods och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods. Lagstiftningen syftar till att förebygga, hindra och begränsa att transporter av farligt gods eller obehörigt förfarande med godset orsakar skador på liv, hälsa, miljö eller egendom.

De närmare materiella bestämmelserna om transport av farligt gods har sin grund i EU-direktiv och internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Särskilda regler avseende transport av farligt gods har för varje särskilt transportslag utarbetats av den internationella organisation som kommit att ansvara för transportslaget. Ett europeiskt regelverk för vägtransporter av farligt gods finns i överenskommelsen av den 30 september 1957 om internationell transport av farligt gods på väg (ADR). De internationella reglerna om transport av farligt gods på järnväg finns i reglementet om internationell järnvägstransport av farligt gods (RID). Sverige är anslutet till RID- och ADR-konventionerna. Genom EU- direktiv har konventionerna delvis införlivats i unionsrätten. ADR- konventionen undantar från sitt tillämpningsområde sådana transporter som utförs med fordon som tillhör eller står under befäl av ett fördragsslutande lands väpnade styrkor. Enligt ADR- och RID-direktiven får medlemsstaterna undanta transporter från regleringen i direktiven, om transporterna genomförs med transportmedel tillhöriga de väpnade styrkorna eller för vilka dessa är ansvariga.

I 5 § lagen om transport av farligt gods finns definitionen av begreppet farligt gods. Med farligt gods avses bl.a. gods som består av eller innehåller explosiva ämnen och föremål, gaser, brandfarliga vätskor, brandfarliga fasta ämnen, själv reaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen, självantändande ämnen och ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, giftiga och smittförande ämnen och radioaktiva ämnen.

Av 8 § lagen om transport av farligt gods framgår att transporter med Försvarsmaktens luftfartyg, örlogsfartyg och stridsfordon inte ska omfattas av lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. I förarbetena anges att dessa fartyg och fordon endast är en mindre del av Försvarsmaktens och Försvarets materielverks transporter med farligt gods samt att dessa transportmedel är särskilt konstruerade för att vara bestyckade med och transportera farligt gods i form av vapen och ammunition. Det anges vidare att även dylika detaljer som tillhör ett transportmedels utrustning omfattas av lagens definition av transport av farligt gods och att en skillnad gentemot andra slags transporter är att det farliga godset, dvs. vapen och ammunition, är skyddat genom transportmedlens konstruktion. Transportmedlen är dessutom konstruerade för förflyttning av vapen och ammunition. Vidare anges att om denna typ av transporter skulle omfattas av lagstiftningen skulle det sannolikt krävas stora undantag för att genomföra den militära verksamheten, bl.a. övningar. Det skulle alltså krävas en detaljreglering som inte vore rimlig i förhållande till de vinster i skyddshänseende som skulle uppnås

Av 20 § första stycket lagen om transport farligt gods framgår att regeringen får meddela föreskrifter om eller för särskilt fall besluta om

undantag från lagens tillämpning på transporter med utländska fartyg och Prop. 2023/24:141 luftfartyg. I paragrafens andra stycke 10 anges att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag och meddela särskilda beslut om undantag från lagens bestämmelser utom i fråga om transporter med utländska fartyg och luftfartyg. Föreskrifter och beslut enligt första och andra stycket om annat än undantag från lagens bestämmelser ska vara förenliga med syftet i 1 § (20 § tredje stycket).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskriver vissa undantag från tillämpningen av lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och lagen om transport av farligt gods i myndighetens föreskrifter om vissa undantag för Försvarsmakten och gästande utländska militära förband vid hantering och transport av farliga ämnen (MSBFS 2020:2).

DCA-avtalet kräver inga lagändringar i fråga om transport av farligt gods. Åtagandet enligt avtalet kan omhändertas på förordningsnivå.

Brandfarliga och explosiva varor

Bestämmelser om brandfarliga och explosiva varor finns i lagen om brandfarliga och explosiva och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med lagen är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna.

Från lagens tillämpningsområde undantas transport av brandfarliga eller explosiva varor som omfattas av lagen om transport av farligt gods och transporter av brandfarliga varor som sker som bulklast i fartyg i den mån transporten sker i fartygets fasta tankar. Inte heller gäller lagen när brandfarliga varor används som drivmedel i fartyg eller luftfartyg. Lagen gäller inte pyrotekniska artiklar som utgör en del av ett fordon och inte heller sådana delar i ett fordons bränslesystem som regleras i annan författning (2 §).

Till brandfarliga varor hänförs i lagen brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor (3 §). Av 4 § framgår att till explosiva varor hänförs i lagen explosiva ämnen och blandningar, explosiva föremål, och ämnen, blandningar och föremål som inte omfattas av det tidigare nämnda men som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom en explosion eller en pyroteknisk effekt.

MSB har med stöd av bemyndigande enligt 36 § 1 meddelat närmare föreskrifter i MSBFS 2010:4 om vilka varor som ska anses vara brand- farliga och explosiva i den mening som här avses.

Av 36 § första stycket 4 framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import eller export. I 13 § förordningen om brandfarliga och explosiva varor finns bestämmelser om undantag från tillståndsplikten.

DCA-avtalet kräver inga lagändringar i fråga om brandfarliga och explosiva varor. Åtagandet enligt avtalet kan omhändertas på förordnings-

nivå.

173

Prop. 2023/24:141

174

Skjutvapen och ammunition

Av 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) framgår bl.a. att tillstånd krävs för att inneha skjutvapen eller ammunition och att föra in detta till Sverige.

I 2 a kap. 7 § vapenlagen finns bestämmelser om att den som för in vapen eller vapendelar till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen senast inom en månad efter införseln ska se till att föremålet är märkt på ett visst angivet sätt. Märkningen ska också visa att föremålet har förts in till Sverige och året för införseln. Kravet på märkning gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för bl.a. resa genom landet eller användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

I 11 kap. 3 § samma lag ges regeringen befogenhet att i enskilda fall besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Bakgrunden till bestämmelsen är att det vid internationellt samarbete av förevarande slag är önskvärt att all materiel, inklusive skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapen- magasin, utan onödiga tullformaliteter och tillstånd kan föras mellan de länder som deltar i samarbetet (jfr prop. 1995/96:52 s. 88 och prop. 2021/22:46 s. 39). Av bestämmelsen i 11 kap. 3 § framgår att regeringen får ge samma beslutanderätt till Försvarsmakten. Detta har också gjorts i bestämmelsen i 4 kap. 7 § vapenförordningen (1996:70) som infördes 2020. I samband med ändringen av 11 kap. 3 § vapenlagen förtydligades också att paragrafen avser beslut i enskilda fall, dvs. att det är fråga om förvaltningsbeslut.

För att en amerikansk styrka ska kunna agera i enlighet med DCA- avtalet behöver den kunna föra in skjutvapen och ammunition till Sverige och inneha detta på svenskt territorium. Som redovisats ovan ska Försvarsmakten informeras om vilken utrustning och vilka mängder det rör sig om och när leverans ska ske. Regeringen kan besluta om undantag från vapenlagen. Försvarsmakten har motsvarande beslutsmandat enligt vapenförordningen. Denna ordning är tillräcklig för att uppfylla de behov som följer av artikel 4 i DCA-avtalet. Totalförsvarets forskningsinstitut föreslår att en medlem av en amerikansk styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för DCA-avtalet ska undantas från vapenlagens tillämpning genom en bestämmelse i förordning. Enligt regeringens mening är dock den nuvarande ordningen i detta avseende tillräcklig. Någon ändring i vapenlagstiftningen krävs således inte med anledning av avtalet.

I sammanhanget kan noteras att artikel VI i Nato SOFA anger att besökande militära förband i värdlandet har rätt att inneha och bära vapen under förutsättning att det överensstämmer med deras order. Regeringens eller Försvarsmaktens beslut om undantag från vapenlagen innebär att amerikanska styrkor har rätt att utan särskilt tillstånd inneha vapen i Sverige. Rätten att bära vapen är däremot inte uttryckligen reglerad i svensk lagstiftning, inte heller för Försvarsmaktens personal. Det får därvid förutsättas att såväl svensk som utländsk militär personal har rätt att bära vapen om deras tjänsteuppgifter kräver det, t.ex. för att fullgöra en bevakningsuppgift (jfr 29 § polislagen [1984:387]). Det finns även ett

utrymme för militär personal att bära vapen för att mer allmänt säkra sin	Prop. 2023/24:141
egen eller styrkornas säkerhet, men möjligheten att i sådana fall använda

vapnet torde vara begränsat till situationer där det föreligger rätt till nödvärn eller nöd och det i övrigt är försvarligt och proportionerligt.

7.2.18Körkort och andra förartillstånd

Regeringens bedömning: Bestämmelserna om körkort och andra förartillstånd i DCA-avtalet kräver ingen ändring av de svenska reglerna.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot bedömningen. Transportstyrelsen efterfrågar vissa förtydliganden kring vilka förarbevis som omfattas av DCA-avtalet.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel IV i Nato SOFA ska körkort som utfärdats i den sändande staten erkännas i den mottagande staten. Alternativt ska den mottagande staten utan att kräva förarprov själv utfärda körtillstånd eller körkort till medlem av styrka eller civil komponent som innehar motsvarande körtillstånd eller körkort utfärdat av den sändande staten.

Enligt artikel 10 punkten 1 i DCA-avtalet ska Sverige godta de amerikanska körkort eller annat tillstånd som amerikanska myndigheter utfärdat till en medlem av de amerikanska styrkorna eller en utländsk leverantör (i avtalet används uttrycket amerikansk leverantör) och som ger innehavaren rätt att framföra styrkans fordon, fartyg eller luftfartyg. När det gäller privata fordon ska amerikanska körkort för medlemmar i styrkorna, dess anhöriga och amerikanska leverantörer som är 18 år eller äldre vara giltiga i Sverige, utan krav på något prov eller internationellt körkort. Detta följer av artikel 10 punkten 2.

I 6 kap. körkortslagen (1998:488) finns regler om utländska körkort. Som huvudregel gäller att en utländsk medborgare får köra fordon i Sverige i enlighet med dennes giltiga nationella körkort i hemlandet. Om körkortet är utfärdat i en stat utanför EES och innehavaren är folkbokförd i Sverige blir dock körkortet ogiltigt efter ett år sedan folkbokföringen, vilket följer av 6 kap. 2 § andra stycket körkortslagen.

När det gäller medlemmarna av de amerikanska styrkorna, deras anhöriga och utländska leverantörer ska dessa inte folkbokföras i Sverige (se avsnitt 7.2.4). Eftersom folkbokföring och därmed inte tidsfristen på ett år är tillämplig blir inte körkorten ogiltiga. Eftersom körkorten är fortsatt giltiga finns inte något behov av särreglering för att uppfylla kraven i avtalet.

Avtalets krav att amerikanska tillstånd att föra fartyg och luftfartyg som tillhör eller brukas av de amerikanska militära styrkorna ska godtas kräver inga svenska författningsåtgärder eftersom de fartyg och luftfartyg som avses utgör amerikanska statsfartyg och statsluftfartyg.

Transportstyrelsen anser att exempelvis svenskt förarbevis för vatten- skoter eller ett ”drönarkort” kan behövas vid privat användande av dessa. Regeringen konstaterar att DCA-avtalet inte ställer krav på undantag för

denna typ av förartillstånd vid privat användande av fartyg eller luftfartyg

175

Prop. 2023/24:141 och ser inte heller av några andra skäl behov av att ändra den svenska regleringen för dylika fall.

7.2.19Fordonsregistrering och löpande kontroll

Regeringens förslag: Fordonslagens bestämmelser om löpande kontroll ska inte omfatta fordon och släpvagnar som tillhör amerikanska styrkor, medlemmar av sådana styrkor, deras anhöriga eller utländska leverantörer till styrkorna och som finns i landet inom ramen för DCA- avtalet. Bestämmelserna om registreringsplikt i lagen om fordons registrering och användning ska inte heller omfatta dessa fordon.

DCA-avtalets bestämmelser om att Sverige utan kostnad ska tillhandahålla de eventuella dokument och fordonsmärken som krävs för att ett fordon ska få brukas i Sverige samt registreringsskyltar till militära och privata fordon, ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot förslaget. Transportstyrelsen efterfrågar förtydliganden om vilka uppgifter i vägtrafikregistret som ska omfattas av sekretess och om även juridiska personer ska omfattas samt anser att det är oklart hur besiktning ska gå till. Förvaltningsrätten i Växjö ifrågasätter om det finns författningsstöd för att uppfylla avtalets krav på att vissa fordon ska kunna förses med civila registreringsskyltar.

Skälen för regeringens förslag

Registrering och löpande kontroll

Av artikel V punkten 2 i Nato SOFA framgår att tjänstefordon som tillhör en styrka eller en civil komponent utöver registreringsnumret ska vara försett med tydlig nationalitetsbeteckning.

Enligt artikel 9 punkterna 1–3 i DCA-avtalet ska amerikanska fordon och förare undantas från vissa svenska regler på trafikområdet. Fordon och släpvagnar som tillhör de amerikanska styrkorna, utländska leverantörer (i avtalet används uttrycket amerikanska leverantörer) och anhöriga ska t.ex. inte behöva genomgå svensk kontrollbesiktning. De ska inte heller omfattas av något generellt krav på att vara registrerade i vägtrafik- registret. På förfrågan ska Sverige utan kostnad tillhandahålla de eventuella dokument och fordonsmärken som krävs för att ett fordon ska få brukas i Sverige, samt registreringsskyltar till militära och privata fordon. Militära fordon som tillhör de amerikanska styrkorna ska kunna få samma typ av skyltar som Försvarsmakten har. För privata fordon ska sådana märken och skyltar inte gå att särskilja från dem som tillhandahålls den svenska civilbefolkningen. Amerikanska fordon ska kunna registreras i det svenska vägtrafikregistret om så önskas, men ägaruppgifterna ska då av säkerhetsskäl skyddas av svenska myndigheter och inte lämnas ut utan föregående samråd med berörda amerikanska försvarsmyndigheter. Ordinarie gallringsrutiner ska gälla för myndigheternas hantering av detta.

176

Bestämmelser om löpande kontroll (kontrollbesiktning och flygande inspektion) finns i fordonslagen (2002:574). Lagen gäller t.ex. inte fordon som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål. En motsvarande bestämmelse om undantag finns i fordonsförordningen (2009:211). I enlighet med åtagandet i artikel 9 i DCA-avtalet bör lagen inte omfatta fordon som tillhör amerikanska styrkor, medlemmar av sådana styrkor, deras anhöriga eller utländska leverantörer till styrkorna, och som finns i landet inom ramen för DCA-avtalet. En bestämmelse med denna innebörd bör införas i fordonslagen. Regeringen avser att införa en motsvarande bestämmelse in fordonsförordningen. Detta medför även att myndighetsföreskrifter meddelade med stöd av dessa författningar inte är tillämpliga på de fordon som omfattas av DCA-avtalet.

I enlighet med avtalet ska amerikanska försvarsmyndigheter i stället vidta lämpliga säkerhetsåtgärder för motorfordon och släpvagnar som är registrerade och godkända av de myndigheterna eller som används av de amerikanska styrkorna på svenskt territorium (punkten 4). Medlemmarna av de amerikanska styrkorna, utländska leverantörer och anhöriga är skyldiga att upprätthålla fullgod säkerhet för sina privata fordon och släpvagnar och se till att dessa når upp till tillräcklig säkerhetsstandard. Privata fordon och släpvagnar som är registrerade i Sverige ska genomgå periodiska besiktningar i enlighet med gemensamt beslutade förfaranden (punkten 5). Det är alltså inte fråga om besiktningar enligt fordonslagen, utan om ett särskilt gemensamt beslutat förfarande. Som Transport- styrelsen anfört kommer det att finnas ett behov av en dialog med berörda amerikanska myndigheter för att hitta tillämpliga rutiner för att säkerställa trafiksäkerhet för berörda fordon.

Bestämmelser om motordrivna fordons och släpfordons registrering hos Transportstyrelsen i vägtrafikregistret finns i lagen (2019:370) om fordons registrering och användning. Kompletterande bestämmelser finns i förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning. I promemorian föreslogs att det i lagen borde införas en bestämmelse om ett generellt undantag för de fordon som finns i Sverige inom ramen för DCA- avtalet. Det föreslogs även att möjligheten för svenska myndigheter att på begäran kunna förse amerikanska militära fordon med svenska militära registreringsskyltar lämpligen kunde hanteras på förordningsnivå.

Förvaltningsrätten i Växjö har lyft behovet av författningsstöd för att privata fordon tillhöriga t.ex. medlemmar av en amerikansk styrka ska kunna få märken och skyltar som inte går att särskilja från dem som tillhandahålls den svenska civilbefolkningen. Regeringen bedömer att promemorians förslag om ett generellt undantag från lagen om fordons registrering och användning inte är helt ändamålsenligt. Däremot bör de aktuella fordonen undantas från bestämmelserna om registreringsplikt. Det görs lämpligen genom en ny punkt 9 i 6 § lagen om fordons registrering och användning. Fordon som tillhör amerikanska styrkor, medlemmar av sådana styrkor, deras anhöriga eller utländska leverantörer till styrkorna får då föras i trafik i Sverige utan att fordonen behöver registreras i vägtrafikregistret. Bestämmelsen innebär dock inte ett förbud mot registrering i registret. Den som vill få sitt fordon registrerat har möjlighet att på överenskommet sätt ansöka om registrering. Med stöd av 31 § lagen om fordons registrering och användning kan regeringen eller den myndighet som regering bestämt meddela föreskrifter om vilka andra

Prop. 2023/24:141

177

Prop. 2023/24:141 förpliktelser som ska gälla i fråga om registrering. Av 3 kap. förordningen om fordons registrering och användning framgår exempelvis att registreringen innebär att fordonet tilldelas ett registreringsnummer och att Transportstyrelsen ska tillhandahålla registreringsskyltar. Med den föreslagna regleringen framgår det att eventuella önskemål om svenska registreringsskyltar för privata fordon kan tillgodoses. Regeringen delar bedömningen i promemorian att möjligheten att förse amerikanska militära fordon med svenska militära registreringsskyltar också kan hanteras på förordningsnivå.

178

Åtagandet om avgiftsfrihet för att tillhandahålla de eventuella dokument och fordonsmärken som krävs för att ett fordon ska få brukas i Sverige, samt registreringsskyltar till militära och privata fordon, hanteras lämpligen genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (se även avsnitt 7.2.1 om förslaget till bestämmelse).

Sekretess för ägaruppgifter

I enlighet med artikel 9 punkten 3 och med beaktande av vilka uppgifter som kan anses särskilt skyddsvärda ska ägaruppgifter om amerikanska fordon som registrerats i det svenska vägtrafikregistret inte offentliggöras utan föregående samråd med berörda amerikanska försvarsmyndigheter. I enlighet med punkten är det amerikanska försvarsmyndigheter som ska förse relevanta svenska myndigheter med nödvändiga uppgifter för att de ska kunna utfärda nödvändiga intyg, fordonsmarkeringar och registreringsskyltar.

Som nämnts i avsnitt 7.2.7 gäller bestämmelserna i 15 kap. 1 § OSL hos alla myndigheter. Detta gäller även 15 kap. 1 a § OSL. Det betyder att t.ex. Transportstyrelsen har att tillämpa bestämmelserna för sina register. Vidare har Skatteverket möjlighet att sekretessmarkera personuppgifter i folkbokföringsdatabasen, även för personer med samordningsnummer, vilket konstaterats i avsnitt 7.2.4.

Bestämmelsen om utrikessekretess i 15 kap. 1 § OSL har till sin ordalydelse inte någon begränsning i fråga om uppgiftens innehåll. Det står dock inte helt klart att en uppgift som t.ex. överlämnats till Sverige från en annan stat och som är av en sådan art att den ur ett svenskt perspektiv framstår som harmlös kan skyddas av utrikessekretess, även om ett röjande skulle leda till att det internationella samarbetet skulle försvåras och därmed skada Sverige (jfr prop. 2012/13:192 s. 25).

Sekretessens föremål i 15 kap. 1 a § OSL är inte begränsat till uppgifter med ett visst innehåll. Uppgiftens art eller karaktär saknar således betydelse för bestämmelsens tillämplighet. Bestämmelsen är till exempel tillämplig i fråga om uppgifter om enskilda, om uppgifterna finns hos myndigheten på grund av ett reglerat internationellt samarbete. Sekretessen avser endast uppgifter som tagits emot eller hämtats in på grund av och som en direkt följd av en internationell överenskommelse. Uppgifter som finns hos myndigheten av andra skäl omfattas således inte av sekretessbestämmelsen (jfr prop. 2012/13:192 s. 30).

Som redovisats tidigare är DCA-avtalet ett avtal som förutsätter riksdagens godkännande. De aktuella uppgifterna kommer att lämnas in till berörd svensk myndighet av en amerikansk myndighet på grund av det av riksdagen godkända DCA-avtalet. Bestämmelsen i 15 kap. 1 a § OSL

blir därför tillämplig för de uppgifterna hos den mottagande svenska Prop. 2023/24:141 myndigheten. Det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i försvars-

samarbetet med USA enligt avtalet försämras om ägaruppgiften röjs. Det gäller såväl fysiska som juridiska personer. Sekretess kommer därför att gälla för ägaruppgifterna, om USA motsätter sig ett utlämnande vid det samråd som ska göras enligt avtalet. Härigenom uppfylls avtalsåtagandet i artikel 9 punkten 3 andra meningen.

7.2.20Frågor om villkor för anställning

Regeringens förslag: Arbete som utförs av arbetstagare som är anställda hos utländska leverantörer till amerikanska styrkor inom ramen för DCA-avtalet ska undantas från arbetstidslagen. Detta ska endast gälla arbete som utförs av sådana arbetstagare som inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige.

Regeringens bedömning: Övriga bestämmelser om villkor för anställning i artiklarna 24 och 26 i DCA-avtalet föranleder inga författningsändringar.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna, däribland Arbetsmiljöverket, yttrar sig inte särskilt eller har inga synpunkter på förslaget eller bedömningen. Naturvetarna och SRAT anser att den enskilde arbetstagaren noga behöver överväga riskerna med en anställning hos amerikanska styrkor eller av dem anlitade icke-svenska organisationer när DCA-avtalet är tillämpligt. Det kan, enligt arbetstagar- organisationerna, handla om oklarheter om vilka skyddsregler som skulle komma att gälla i samband med att anställningsavtal ingås eller kring förutsättningarna att väcka talan mot arbetsgivaren.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det behövs inga lagändringar med anledning av artikel 24 om arbetskraft

I artikel 24 i DCA-avtalet anges bl.a. vissa regler om villkor för anställning för anhöriga och personer som får arbeta i Sverige när de anställs av amerikanska styrkor och icke-svenska organisationer som driver sådana militära serviceverksamheter som avses i artiklarna 21 och 22.

Av artikel 24 punkten 1 följer att amerikanska styrkor och icke-svenska organisationer som driver sådana militärledda serviceverksamheter får anställa anhöriga och att det inte ska krävas något arbetstillstånd för anhöriga som anställs. Se närmare om detta under avsnitt 7.2.3 som behandlar regler om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Service- verksamheterna är att se som en integrerad del av de amerikanska styrkorna, se avsnitt 7.2.16.

Av artikel 24 punkten 1 framgår vidare att de amerikanska styrkorna och sådana organisationer som avses i artikeln får anställa personer som får arbeta i Sverige, dvs. exempelvis svenska medborgare, EU-medborgare

och tredjelandsmedborgare med arbetstillstånd. Sådana s.k. lokala civil-

179

Prop. 2023/24:141 anställdas anställning ska enligt punkten 1 grundas på ett skriftligt anställningsavtal. Enligt artikel 24 punkten 2 anges att villkoren för anställningen ska finnas tillgängliga för tilltänkta anställda under anställningsprocessen. Syftet med detta är att anställda och tilltänkta anställda ska få nödvändig information om anställningen.

Att anställningsavtal ska ingås skriftligen samt att villkor för anställningen ska finnas tillgängliga för tilltänkta anställda bedöms vara förenligt med svensk rätt och föranleder inga författningsändringar.

I artikel 24 punkten 2 anges vidare att de amerikanska styrkorna och de icke-svenska organisationerna som avses i artikeln ska fastställa villkoren för anställning i enlighet med amerikanska lagar och författningar. De ska dock göra detta med full respekt för rådande löner och arbetsrättsliga bestämmelser i Sverige.

Vilket lands lag som är tillämplig på ett anställningsförhållande med internationell anknytning framgår av den internationella privaträtten. Utgångspunkten är att parterna till anställningsavtalet kan komma överens om tillämplig lag, men ett sådant lagval har vissa begränsningar.

Av artikel 24 punkten 2 framgår alltså att villkoren för anställning för de nämnda arbetstagarna ska fastställas i enlighet med amerikanska lagar och andra författningar. Det förutsätts att parterna i anställningsavtalet kommer överens om ett sådant lagval. Av artikel 24 punkten 2 framgår också att villkoren för anställning ska fastställas med full respekt för arbetsrättsliga bestämmelser i Sverige. Det får anses innebära att bestämmelser som inte kan avtalas bort enligt svensk rätt respekteras när villkoren för anställning fastställs. Utgångspunkten är att villkor för anställning som uppfyller de amerikanska styrkornas militära behov går att förena med svensk rätt. Mot denna bakgrund är utgångspunkten att det inte blir aktuellt med avvikelser från svensk rätt och några lagändringar bedöms därmed inte nödvändiga. Med anledning av Naturvetarnas och SRAT:s synpunkter vill regeringen framhålla att det allmänt kan konstateras att det i samband med att anställningsavtal ingås finns anledning att vara uppmärksam på de olika förhållanden och villkor som kan råda hos olika arbetsgivare. I sådana situationer har arbetstagar- organisationerna möjlighet att ge stöd och råd till sina medlemmar.

När det gäller regleringen i DCA-avtalet att villkoren för anställning ska fastställas med full respekt för rådande löner kan konstateras att det i Sverige inte finns någon lagstiftning om hur löner för anställda ska bestämmas. Uttrycket i avtalet om rådande löner får förstås som den kunskap som finns hos arbetsgivaren och arbetstagaren om relevanta lönenivåer på den svenska arbetsmarknaden.

I artikel 24 punkten 2 anges också att de amerikanska styrkorna och berörda utländska organisationer ska fastställa anställningsvillkor med full respekt för svenska socialavgifter. Frågan om socialavgifter behandlas i avsnitt 7.2.12.

Arbete som utförs av vissa anställda hos utländska leverantörer bör undantas från arbetstidslagens tillämpningsområde

I artikel 26 i DCA-avtalet regleras bl.a. vad som ska gälla i fråga om villkor för anställning för vissa anställda hos amerikanska leverantörer.

180

Uttrycket amerikansk leverantör används i DCA-avtalet för både den juridiska personen och för arbetstagare som är anställda hos den juridiska personen. Amerikanska leverantörer i egenskap av juridiska personer är inte registrerade och har inte hemvist i Sverige enligt svensk lag. De juridiska personerna ska befinna sig på svenskt territorium inom ramen för ett avtal eller underleverantörsavtal med USA:s försvarsdepartement om att tillhandahålla varor och tjänster i samband med verksamhet som omfattas av avtalet (jfr artikel 2 punkten 4 i DCA-avtalet). I enlighet med Lagrådets förslag används i stället uttrycket utländska leverantörer i författningstext. Någon betydelseskillnad är inte avsedd.

I artikel 26 punkten 1 regleras villkor för anställning för anställda hos sådana utländska leverantörer. Artikeln avser endast anställda som varken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige. I praktiken kommer det i huvudsak handla om amerikanska medborgare.

Av artikeln följer att sådana arbetstagare ska vara undantagna från svenska lagar och andra författningar när det gäller deras villkor för anställning. Artikeln avser endast arbete som sådana arbetstagare utför enligt avtal mellan deras arbetsgivare och de amerikanska styrkorna. Bakgrunden är hänsyn till behovet av att tillgodose USA:s militära krav.

Det som regleras i artikel 26 tar sikte på utländska rättssubjekt som inte har sin hemvist eller stadigvarande bosättning i Sverige, och artikeln gäller för arbete som utförs under tillfällig närvaro i Sverige. I de allra flesta fallen handlar det om amerikanska arbetsgivare och amerikanska arbetstagare. I förhållandet mellan dessa arbetstagare och arbetsgivare kommer som utgångspunkt inte svenska, utan amerikanska arbetsrättsliga bestämmelser att gälla på det civilrättsliga området enligt den internationella privaträtten. Mot den bakgrunden bedöms det inte finnas behov av några lagändringar i denna del.

På det offentligrättsliga området gäller andra principer för lagarnas tillämpningsområden. När det gäller villkor för anställning som regleras i artikel 26 punkten 1 är det främst regler om arbetstid som kan bli aktuella. Arbetstid regleras i arbetstidslagen (1982:673). Utgångspunkten för lagen, som i huvudsak anses höra till det offentligrättsliga området, är att den gäller för arbete som utförs i Sverige, dvs. den har territoriell giltighet.

Arbetstidslagen gäller enligt 1 § i princip alla arbetstagare som utför arbete för en arbetsgivares räkning. De undantag som finns från lagens tillämpningsområde avser i huvudsak arbete som utförs utanför arbets- givarens kontroll, arbete som utförs av arbetstagare i företagsledande ställning eller annars i särskild förtroendeställning.

Eftersom arbetstidslagen har territoriell giltighet kommer den som utgångspunkt gälla för arbete som utförs av de arbetstagare vars villkor för anställning regleras i artikel 26 punkten 1. För att uppfylla kravet i artikeln på att denna grupp ska undantas från svenska lagar och andra författningar när det gäller deras villkor för anställning bör arbete som utförs av sådana arbetstagare undantas från arbetstidslagens tillämpningsområde. Det bör därför införas en bestämmelse om att arbetstidslagen inte ska gälla för arbete som utförs av arbetstagare som inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige, och som är anställda hos utländska leverantörer till styrkorna inom ramen för DCA-avtalet. Det föreslås föras in flera bestämmelser i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd som rör utländska leverantörer inom ramen för DCA-avtalet. Det bedöms

Prop. 2023/24:141

181

Prop. 2023/24:141 därför finnas skäl att hålla samman den regleringen. En bestämmelse om att arbetstidslagen inte ska gälla för arbete som utförs av sådana arbets- tagare föreslås därför föras in i den lagen.

Arbetstidslagen grundar sig delvis på EU-rättslig reglering, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa hänseenden (arbetstids- direktivet). Arbetstidsdirektivets tillämpningsområde anges i artikel 1. Där hänvisas till tillämpningsområdet för rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (det s.k. ramdirektivet). Av artikel 2 i ramdirektivet framgår att direktivet ska tillämpas på all verksamhet, såväl privat som offentlig. Det ska dock inte tillämpas på sådana offentliga verksamheter, där det inte kan undvikas att förhållanden som är speciella för dessa verksamheter kommer i konflikt med direktivet, exempelvis försvaret. Arbetstagarnas säkerhet och hälsa ska då i stället tryggas så långt möjligt mot bakgrund av direktivets syften.

Enligt arbetstidslagen gäller inte vissa bestämmelser i lagen inom offentlig verksamhet för arbete som är speciellt för verksamheten och som är av sådant slag att konflikt inte kan undvikas med arbetstidsdirektivet (2 §). Sådant arbete kan enligt bestämmelsen förekomma hos bl.a. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen eller vid skydds- och beredskapsarbeten.

EU:s rättsakter ska tolkas i ljuset av artikel 4.2 FEU och EU:s begränsade kompetens på försvarsområdet, se avsnitt 7.1.2. Vidare framgår av samma avsnitt att ”medlemmar av väpnade styrkor” eller ”militär personal” får vid en ändamålsenlig tolkning anses innebära att samtliga personkategorier som kan komma till Sverige med stöd av DCA- avtalet omfattas. De utländska leverantörerna ska således ses som en del av de amerikanska militära styrkorna och utför därmed sådant arbete som kan förekomma inom försvaret. Försvarets huvudsakliga uppgifter i medlemsstaterna är att skydda den territoriella integriteten och den nationella säkerheten. Det arbete som utförs av dessa arbetstagare anställda hos utländska leverantörer skulle därför kunna falla utanför arbetstidsdirektivets tillämpningsområde. Under alla förhållanden är arbetet som utförs av dessa arbetstagare en nödvändig förutsättning för att de amerikanska styrkorna ska kunna fullgöra sina militära uppgifter och för att försvarssamarbetet med Sverige ska fungera. Det handlar således om frågor som hör till Sveriges nationella säkerhet vilket är Sveriges eget ansvar i enlighet med artikel 4.2 FEU. Det föreslagna undantaget för sådant arbete som dessa anställda utför från arbetstidslagens tillämpnings- område får därmed anses vara förenligt med EU-rätten.

Artikel 26 innehåller även bestämmelser om licensiering och registrering av bolag samt skattelättnader för leverantörer, se närmare om dessa delar av artikeln i avsnitt 7.2.16 och 7.2.10.

7.2.21 Upphandling

	Regeringens bedömning: Bestämmelserna i DCA-avtalet om de
	amerikanska styrkornas rätt att genomföra upphandlingar medför inte
182	något behov av lagändringar.
182

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot bedömningen. Bolagsverket efterlyser en analys med anledning av förslaget om samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter. Enligt Elsäkerhetsverket är det viktigt att de produkter och varor som tillhandahålls amerikanska styrkor endast får användas av dessa och inte når EU:s inre marknad för civil användning om den specifika produkten inte uppfyller de krav som gäller inom EU eller Sverige.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 25 punkten 1 i DCA- avtalet ska de amerikanska styrkorna få upphandla alla varor och tjänster utan begränsningar när det gäller val av leverantör eller underleverantör. Avtalen ska bjudas ut, tilldelas och förvaltas i enlighet med amerikanska regler. Anbudsgivare och leverantörer ska få information om gällande amerikanska lagar och föreskrifter, i syfte att möjliggöra för svenska företagare att träffa avtal med de amerikanska styrkorna.

I artikel 25 punkten 2 åtar sig Sverige att inte behandla de amerikanska styrkorna mindre gynnsamt än Försvarsmakten när det gäller styrkornas upphandling av varor och tjänster.

Med anledning av Elsäkerhetsverkets kommentar konstaterar regeringen att de produkter och varor som en amerikansk styrka för in i Sverige enbart syftar till att kunna användas av styrkan. Regeringen vill samtidigt framhålla att varken artikel 25 eller DCA-avtalet i övrigt ger en amerikansk styrka rätt att överföra produkter till EU:s inre marknad för civil användning.

Bestämmelser om upphandling finns i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet). Därutöver finns ytterligare tre centrala lagar på upphandlingsrättens område. I lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) regleras upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet). Förfarandet för upphandling av koncessioner regleras i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (LUK-direktivet). För upphandling på försvars- och säkerhetsområdet finns en särskild reglering genom lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (LUFS-direktivet). Vid en upphandling som omfattas av LUFS blir de tre förstnämnda lagarna inte tillämpliga.

Nämnda lagar och direktiv gäller upphandlingar som görs av upphandlande myndigheter eller enheter. De amerikanska styrkorna är

Prop. 2023/24:141

183

Prop. 2023/24:141 varken en upphandlande myndighet eller enhet enligt lagarnas definitioner (se t.ex. 2 kap. 25 och 26 §§ LUFS). LUFS blir därför inte tillämplig på den upphandling som de amerikanska styrkorna genomför inom ramen för avtalet. Motsvarande bedömning görs för övriga nämnda lagar om upphandling. Bolagsverket anmärker att myndigheten kan komma att tilldelas ett ansvar för den samordnade registerkontrollen för upphandlande myndigheter och enheter, i enlighet med förslagen i betänkandet En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43), och att det behöver klargöras om upphandlingar i enlighet med artikel 25 i DCA-avtalet kan komma att omfattas av denna registerkontroll. Regeringens uppfattning är att nämnda betänkande lämnar förslag på en samordnad registerkontroll av leverantörer vid upphandlingar enligt de svenska upphandlingslagarna. Detta innebär således att förslagen inte kommer vara tillämpliga då de amerikanska styrkorna upphandlar varor eller tjänster.

För det fall att Försvarsmakten eller annan myndighet skulle genomföra en upphandling tillsammans med amerikanska myndigheter inom ramen för DCA-avtalet kan följande nämnas. LUFS gäller inte upphandling som omfattas av särskilda förfaranderegler enligt internationella avtal mellan stater i vissa fall eller av särskilda förfaranderegler hos en internationell organisation. Det kan t.ex. vara ett internationellt avtal eller en överenskommelse om stationering av militär personal och som rör en stats åtaganden (se 1 kap. 8 § 2). DCA-avtalet är ett sådant internationellt avtal som syftar till att möjliggöra en närvaro av amerikanska styrkor i Sverige.

Sammanfattningsvis medför artikel 25 inga krav på svensk reglering.

7.2.22Miljö, folkhälsa och säkerhet

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i DCA-avtalet om miljö, folkhälsa och säkerhet medför inte att det finns behov av lagändringar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

har inget att invända mot bedömningen. Folkhälsomyndigheten framför behov av förtydliganden om svensk smittskyddsreglerings tillämplighet. Folkhälsomyndigheten föreslår vidare att berörd amerikanska personal ges erforderlig utbildning i den svenska regleringen på området folkhälsa. Sveriges Kommuner och Regioner understryker behovet av att den som inom kommunen ansvarar för avfallshantering får nödvändig information om bl.a. ökad avfallsmängd.

Skälen för regeringens bedömning: I artikel 27 i DCA-avtalet anges inriktningen för Sveriges och USA:s arbete i frågor som rör miljö, folk- hälsa och säkerhet, inklusive sanitära och fytosanitära aspekter. USA åtar sig att respektera den svenska regleringen på området och Sverige bekräftar att ta vederbörlig hänsyn till amerikanska styrkors, anhörigas och amerikanska leverantörers hälsa och säkerhet vid genomförandet av regleringen. Av artikeln framgår också att samarbetet ska präglas av ett preventivt synsätt och att svenska och amerikanska myndigheter kommer att samråda i dessa frågor.

184

Relevant reglering finns bl.a. i miljöbalken, hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), smittskyddslagen (2004:168) samt livsmedelslagen (2006:804).

All utländsk militär närvaro i ett värdland bygger på respekt för värdlandets regelverk och inför en sådan närvaro informeras gästande styrkor om särskilt relevanta bestämmelser. Artikel 27 i DCA-avtalet ger alltså här ett tydligt uttryck för grundläggande principer som gäller för internationellt militärt samarbete. För svenskt vidkommande är det av naturliga skäl Försvarsmakten som har huvudansvaret för informations- givningen i nu aktuella situationer. Inför sådan informationsgivning inhämtar Försvarsmakten nödvändigt underlag från andra berörda myndigheter. Regeringen ser mot denna bakgrund inte behov av särskild utbildning för gästande amerikanska styrkor, såsom Folkhälso- myndigheten föreslagit. Mot samma bakgrund, och särskilt med beaktande av att de anläggningar och områden som USA får tillträde till genom DCA- avtalet disponeras av Försvarsmakten och Försvarets materielverk, bedömer regeringen att Sveriges Kommuner och Regioners påpekande om informationsgivning avseende avfallshantering inte bör föranleda någon ytterligare åtgärd i lagstiftningsarbetet. Med anledning av vad Folkhälso- myndigheten framfört om svensk smittskyddsreglerings tillämplighet konstaterar regeringen att smittskydd är en form av hälso- och sjukvård. På samma sätt som för övrig hälso- och sjukvård kommer amerikansk hälso- och sjukvårdspersonal inte att omfattas av de skyldigheter som följer av smittskyddslagen, tex. vad gäller anmälnings- och smitt- spårningsplikt. Samtidigt så följer det av såväl DCA-avtalet som Nato SOFA att gästande stat ska respektera värdlandets lagstiftning. I syfte att upprätthålla det nationella smittskyddet är det vidare av vikt att amerikansk hälso- och sjukvårdspersonal har kännedom om svensk smittskyddsreglering. Med hänsyn till det preventiva förhållningssätt på bl.a. folkhälsoområdet som ska gälla enligt artikel 27 punkten 1 i DCA- avtalet, liksom det samrådsförfarande mellan Sveriges och USA:s behöriga myndigheter som uttrycks i samma punkt, bedömer regeringen att nödvändig information på detta område kommer att lämnas från båda sidor.

I artikel 27 anges även att Sverige ska utse en kontaktpunkt vid ansvarig myndighet för mottagande av underrättelser enligt Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall av den 22 mars 1989. Samtidigt ska de amerikanska styrkorna lämna den information som krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt konventionen.

De grundläggande principerna i Baselkonventionen är att gräns- överskridande transporter av farligt avfall ska minskas till ett minimum, att avfallet ska tas om hand på rätt sätt, att det ska hanteras så nära källan (där det producerades) som möjligt och att man redan från början ska sträva efter att det uppstår så lite farligt avfall som möjligt.

Sverige undertecknade Baselkonventionen den 22 mars 1989 och ratificerade konventionen den 2 augusti 1991 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338). Konventionen trädde i kraft den 5 maj 1992. USA undertecknade Baselkonventionen den 22 mars 1990, men har ännu inte ratificerat den. Av detta skäl anges Baselkonventionen särskilt i DCA-avtalet. EU har ratificerat konventionen och har genomfört

Prop. 2023/24:141

185

Prop. 2023/24:141 konventionen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall, som är direkt tillämplig i medlemsstaterna när det gäller gränsöverskridande transporter av avfall.

186

I Sverige är Naturvårdsverket behörig myndighet för ärenden enligt Baselkonventionen (8 kap. 2 § 1 avfallsförordningen [2020:614]). Natur- vårdsverket är följaktligen redan utpekad som sådan kontaktpunkt som avses i DCA-avtalet.

Sammanfattningsvis medför artikel 27 inga krav på svensk reglering.

7.2.23Radiosändningar och tillgång till radiofrekvenser

Regeringens bedömning: Utländska militära styrkors användning av radiosändare och tillgång till radiofrekvenser i Sverige kräver ingen ändring av svensk lag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. I promemorian föreslås ändring i förordning.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Post- och telestyrelsen framhåller vikten av att amerikanska militära styrkors användning av radiosändare på svenskt territorium sker på ett sätt som är förenligt med svensk frekvens- planering. Luftfartsverket föreslår att myndigheten undantas från tillståndsplikt inom ramen för lagen om elektronisk kommunikation, för användning av radiosändare vid verksamhet som myndigheten bedriver på uppdrag av Försvarsmakten gällande totalförsvaret, såväl den militära som civila delen. Luftfartsverket föreslår även att utländska militära styrkor ska kunna använda frekvenser tilldelade till Luftfartsverket för flygtrafik- ledningsändamål så att information från deras infrastruktur kan utnyttjas för flygtrafikledning vid behov.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 28 punkten 2 i DCA-avtalet ska de amerikanska styrkorna få använda sina egna tele- kommunikationssystem och få nyttja nödvändigt radiospektrum utan kostnad för detta syfte. De amerikanska styrkorna ska samordna sin radiospektrumanvändning med det svenska verkställande organet under förutsättning att brådskande operativa behov inte omöjliggör en sådan samordning. Det svenska verkställande organet avser här Försvarsmakten.

I lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation (LEK) finns bestämmelser om tillstånd att använda radiosändare och undantag från tillståndsplikt. Post- och telestyrelsen är regleringsmyndighet och tillsyns- myndighet enligt LEK.

Enligt 3 kap. 1 § LEK krävs tillstånd från regleringsmyndigheten för att här i landet eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands använda en radiosändare. Av bestämmelsen framgår även att ett tillstånd ska avse rätten att använda en viss radiosändare eller att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme. I 3 kap. 6 § LEK anges under vilka förut- sättningar tillstånd att använda radiosändare, inklusive beslut om inom vilket frekvensutrymme radiosändaren får användas, ska beviljas. Såväl tillstånd att använda radiosändare som tillstånd att använda ett visst frekvensutrymme sker således efter ansökan till regleringsmyndigheten,

varefter den myndigheten prövar om förutsättningar att bevilja tillstånd föreligger.

I LEK uppställs två typer av undantag från huvudregeln att radio- användning är tillståndspliktig. Av 3 kap. 3 § första stycket framgår att krav på tillstånd inte gäller för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk, vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt. Av bestämmelsens andra stycke framgår att de aktuella myndigheterna tilldelas frekvensutrymme enligt beslut av regleringsmyndigheten. Beslut om sådan tilldelning ska såvitt avser tilldelning av radiofrekvenser för Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk ske efter hörande av Försvarsmakten. När det gäller Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, beslutar reglerings- myndigheten efter hörande av dessa myndigheter. Av 3 kap. 4 § första stycket följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från tillståndsplikt och uppställa vissa villkor i samband härmed.

När det gäller internationellt militärt samarbete innehåller 3 kap. 21 § förordningen (2022:511) om elektronisk kommunikation (FEK) en bestämmelse som särskilt behandlar denna fråga. Utländska militära styrkor som lämnar stöd enligt 2 eller 3 § lagen (2020:782) om operativt militärt stöd är undantagna från tillståndsplikten enligt 3 kap. 1 § LEK när de använder radiosändare på det sätt som Försvarsmakten bestämmer inom radiofrekvenser som har tilldelats Försvarsmakten. Bestämmelsen är genom hänvisningen till bestämmelser i lagen om operativt militärt stöd avgränsad till situationer när utländska militära styrkor som kommer från en stat som är medlem i EU eller Nato på begäran av regeringen lämnar operativt militärt stöd till Sverige när Sverige är i krig eller krigsfara eller för att hindra kränkningar av svenskt territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. Bestämmelsen i FEK innebär att utländska militära styrkors användande av radiosändare, när de befinner sig i Sverige av nämnda skäl, är undantaget från tillståndsplikt. Amerikanska och andra utländska militära styrkors användning av radiosändare och tillgång till radiofrekvenser i Sverige kan således regleras på förordningsnivå.

Luftfartsverkets författningsförslag, som inte påverkar genomförandet av DCA-avtalet, kräver närmare analys och kan därför inte tas upp inom ramen för detta lagstiftningsarbete.

Post- och telestyrelsen lyfter vikten av frekvensplanering. Detta är en förutsättning för att upprätthålla en effektiv användning av frekvens- utrymmet. I frekvensplaneringen och när Försvarsmakten ansöker om frekvenstilldelning för försvarets behov bör den omständigheten att frekvensutrymme kan komma att behövas för utländska styrkor beaktas. Därmed kommer de utländska styrkornas frekvensanvändning omfattas av Försvarsmaktens behov. Om det för de utländska styrkorna, trots det som angetts ovan, skulle uppkomma behov av förändrad eller utvidgad frekvensanvändning i Sverige hanteras det som utgångspunkt inom ramen för en översyn av Post- och telestyrelsens beslut om frekvenstilldelning till Försvarsmakten.

Prop. 2023/24:141

187

Prop. 2023/24:141 7.2.24		Överenskomna anläggningar och områden

	Regeringens bedömning: De i DCA-avtalet överenskomna
	anläggningarna och områdena medför eftersträvad geografisk spridning
	och flexibilitet för att stödja försvaret av Sverige och Nordeuropa.
	Förteckningen av överenskomna anläggningar och områden medför
	inte något behov av lagändringar.

	Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller
	har inget att invända mot bedömningen. Försvarets materielverk
	framhåller myndighetens ansvar för test- och evalueringsområdet i Vidsel,
	som myndigheten disponerar.
	Skälen för regeringens bedömning: I bilagan till DCA-avtalet
	förtecknas de platser som i avtalet refereras till som överenskomna
	anläggningar och områden. Det innefattar 17 anläggningar och områden
	som amerikanska styrkor, utländska och svenska leverantörer samt
	anhöriga till medlemmarna i styrkorna ges obehindrat tillträde till och rätt
	att använda för besök, träning, övningar och andra aktiviteter.
	Förteckningen omfattar anläggningar och områden som Försvarsmakten,
	och i ett fall Försvarets materielverk, disponerar och som amerikanska
	styrkor ges rätt att nyttja gemensamt med Försvarsmakten och Försvarets
	materielverk, förutom när det gäller särskilda delar av anläggningar eller
	områden som kan avgränsas till att enbart vara för amerikanskt
	användande.
	Att en anläggning eller ett område förtecknats i bilagan innebär inte per
	automatik att de amerikanska styrkorna kommer att nyttja anläggningen
	eller området. Rätten att nyttja anläggningen eller området skapas genom
	avtalet, men ett faktiskt nyttjande kommer att förutsätta förberedelse-
	åtgärder, samordning och planering med Försvarsmakten. Försvarsmakten
	kommer, i sin samordnande roll för amerikansk verksamhet och närvaro i
	Sverige inom ramen för DCA-avtalet, i sin tur att vara beroende av
	överenskommelser, planering och samverkan med andra parter i fråga om
	amerikanskt nyttjande av och tillträde till de anläggningar och områden
	som är förtecknade i DCA-avtalet, men som Försvarsmakten inte ensamt
	har rådighet över. Det kan t.ex. vara Fortifikationsverket och beträffande
	test- och evalueringsområdet i Vidsel, Försvarets materielverk.
	Avtalets militära betydelse kommer av att det underlättar amerikanskt
	militärt stöd till Sverige kopplat till operativa behov. Behoven finns i flera
	konfliktnivåer, dvs. från fred till väpnad konflikt, och har en geografisk
	spridning. Genom att tillgodose försvarsbehov i olika delar av riket och i
	olika strategiska riktningar blir DCA-avtalet en viktig grund för försvaret
	i norra Europa. Förteckningen över överenskomna anläggningar och
	områden medger flexibilitet utifrån ett föränderligt omvärldsläge med
	tillhörande operativa behov i ett kort till medellångt och långsiktigt
	perspektiv.
	De anläggningar, flygfälts- och skjutfältsområden som tas upp i
	förteckningen är sådana anläggningar och områden där svensk militär
	verksamhet redan genomförs och är särskilt reglerad i miljöbalken.
	Genomförandet av verksamhet enligt DCA-avtalet vid dessa anläggningar
188	och områden kan innebära utökade behov vid dessa platser. Det instabila

säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa och Prop. 2023/24:141 Försvarsmaktens tillväxt medför ökad användning av Försvarsmaktens

anläggningar, flygfälts- och skjutfältsområden. Härtill ökar behovet av att kunna genomföra fler samövningar eller operationer med andra länder på eller från svenskt territorium. Mot denna bakgrund pågår ett översyns- arbete i Regeringskansliet i fråga om vissa bestämmelser om försvarets tillstånds- och anmälningsplikt enligt miljöbalken. I översynsarbetet beaktas såväl de behov som Försvarsmakten har för egen del som de behov som kan uppkomma med anledning av utländsk verksamhet på svenskt territorium.

Särskild reglering av aktiviteter kopplade till anläggningarna och områdena finns i artiklarna 3, 4, 5, 6 och 14 och artiklarnas genomförande i svensk rätt har behandlats i tidigare avsnitt. Förteckningen av anläggningarna och områdena kräver i sig inga författningsåtgärder.

Av artikel 30 punkten 4 i DCA-avtalet framgår att bilagan över överenskomna anläggningar och områden får ändras genom skriftlig överenskommelse mellan parterna och deras verkställande organ. Behov av att lägga till eller dra ifrån anläggningar och områden från bilagan kan uppkomma med anledning av operativa behov, den säkerhetspolitiska utvecklingen och hur försvarssamarbetet med USA utvecklas. I vad mån riksdagens godkännande krävs för att överenskomma om ändring av DCA- avtalet får bedömas i det enskilda fallet, med tillämpning av reglerna i

10 kap. 3 § regeringsformen. Som framgår där krävs riksdagens godkännande om avtalet, inklusive ändringen, förutsätter lagstiftnings- åtgärder, i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om eller annars det som överenskoms är av större vikt. Justeringar i bilagan är typiskt sett inte av sådant slag att riksdagens godkännande krävs. Det ska i sammanhanget framhållas att det är regeringen som beslutar om tillträde till svenskt territorium (se avsnitt 7.2.1). I linje med detta bör det som utgångspunkt vara upp till regeringen att besluta om eventuella förändringar av de överenskomna anläggningar och områden och överenskomma med USA om ändringar av bilagan i detta avseende.

8Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen och övriga lagändringar ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångs- bestämmelser.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen, eller yttrar sig inte särskilt i denna del. Skatteverket anser att det kan finnas behov av övergångsbestämmelser i vissa lagar.

189

Prop. 2023/24:141 Skälen för regeringens förslag och bedömning: DCA-avtalet träder i kraft den dag som det sista meddelandet utbytts mellan Sverige och USA i vilket det anges att de nationella rättsliga kraven för att avtalet ska träda i kraft är uppfyllda (artikel 30 punkten 1). Med hänsyn till rådande säkerhetsläge är det är angeläget att DCA-avtalet kan träda i kraft så snart som möjligt. Det är också lämpligt att den nya lagen och övriga lagändringar träder i kraft samtidigt.

Riksdagen behöver godkänna DCA-avtalet. För att avtalet ska genom- föras i svensk rätt behöver riksdagen också besluta nödvändiga lagändringar. Eftersom den nya lagen och övriga lagändringar bör träda i kraft i anslutning till att avtalet har trätt i kraft och det inte med säkerhet kan förutsägas när detta sker, bör det överlämnas till regeringen att besluta om lagens och lagändringarnas ikraftträdande.

Enligt promemorians bedömning behövs inga övergångsbestämmelser. Skatteverket anser att det kan finnas behov av övergångsbestämmelser till bestämmelserna om direkt skattefrihet vid inköpet i bl.a. mervärdes- skattelagen (2023:200) och till en återbetalningsbestämmelse i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik. Enligt Skatteverket bör det genom sådana övergångsbestämmelser tydliggöras att skattefrihet respektive återbetalning endast medges för varor som förvärvas efter att respektive lag har trätt i kraft. Regeringen bedömer att det får anses vara tillräckligt tydligt att några skattefria inköp inte är aktuella innan dess att DCA-avtalet har trätt i kraft. Även i fråga om bestämmelsen om återbetalning uppkommer skattefriheten genom ikraftträdandet av bestämmelsen och endast förvärv efter den tidpunkten kan komma i fråga för återbetalning. Det saknas enligt regeringens mening behov av några tydliggörande övergångsbestämmelser i de nämnda lagarna. Det bedöms inte heller för övriga lagförslag finnas något behov av särskilda övergångsbestämmelser.

	9	Konsekvenser

	Regeringens bedömning: Förslaget om att godkänna DCA-avtalet och
	förslagen om författningsändringar kommer att underlätta och öka
	Sveriges förmåga att ta emot amerikanska styrkor i fred, kris och krig.
	De ökade kostnader som kan komma att uppstå hos enskilda
	myndigheter förväntas inte bli större än att de kan finansieras inom
	befintliga ekonomiska ramar.

		Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
		Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga
	invändningar mot promemorians bedömning. Skatteverket bedömer att
	kostnader av engångskaraktär för myndigheten kommer att uppgå till
	3 miljoner kronor avseende it-utveckling och framtagning av blanketter
	och information. Därefter beräknas den årliga kostnaden för myndigheten
	att uppgå till 1 miljon kronor per år. Luftfartsverket bedömer att ökad
	militär flygtrafik kan påverka luftrummets kapacitet och leda till ökade
190	kostnader för myndigheten och flygbolagen. Sjöfartsverket understryker

att lotsningsverksamheten behöver omfattas av särskild finansiering. Prop. 2023/24:141 Swedavia anser att det bör finnas regleringar om ekonomisk kompensation

för eventuell avgiftsbefrielse. Transportstyrelsen bedömer att nödvändiga anpassningar som krävs för efterlevnad av DCA-avtalet inte ryms inom befintliga ekonomiska ramar samt att myndigheten inte är resurssatt för en ökad volym av ärenden och uppgifter. Transportstyrelsen anser även att miljökonsekvenserna bör lyftas fram tydligare. Härnösands kommun och Luleå kommun efterfrågar en utvecklad konsekvensbeskrivning utifrån kommuners ansvar inom totalförsvaret och räddningstjänsten. Sveriges Kommuner och Regioner ser behov av vissa klargöranden i fråga om DCA-avtalets betydelse för kommuner och regioner. Lunds kommun anser att DCA-avtalets konsekvenser för kommuner bör utredas ytterligare. Ronneby kommun (Räddningstjänsten Östra Blekinge) pekar på sannolikheten för ökade kostnader för räddningstjänsten då amerikanska styrkors närvaro kan ställa krav på fler insatser, övnings- och utbildningstillfällen. Svenska ILO-kommittén och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) efterlyser en redovisning av på vilka grunder det i promemorian konstateras att förslagen bedöms vara förenliga med Sveriges internationella förpliktelser. Även Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) anger att det bör noteras huruvida Sverige har åtaganden enligt någon av de ILO-konventioner som reglerar arbetstid samt önskar särskilt en förklaring av vad promemorians förslag betyder i förhållande till FN:s Statsimmunitetskonvention, enligt vilken immunitet inte gäller i arbetsrättsliga frågor förutom i vissa uppräknade grupper av fall. Institutet för mänskliga rättigheter anser att det saknas tillräckligt med underlag i promemorian för att ta ställning till om förslaget är förenligt med bl.a. Sveriges folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen anser att konsekvenserna utifrån ett jämställdhetsperspektiv behöver utredas ytterligare för att belysa utmaningarna i relationen mellan svensk och amerikansk lagstiftning samt hur risker ska bemötas och förebyggas.

Skälen för regeringens bedömning
Konsekvenser för Sveriges säkerhet
Genom DCA-avtalet och de föreslagna författningsändringarna
underlättas och förbättras Sveriges förutsättningar att effektivt kunna ta
emot amerikanska styrkor under kris eller väpnad konflikt i Sverige eller i
närområdet. Avtalet underlättar också för Sverige att i fredstid utgöra
värdland för andra ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, t.ex.
internationella övningar eller förhandslagring av materiel. Förslagen
skapar förutsättningar för mer kontinuerligt samarbete mellan Sverige och
USA genom att underlätta amerikansk närvaro mer än för tillfälliga och
kortare övningar.
Förutom att möjliggöra amerikanskt stöd till Sverige bidrar DCA-avtalet
till att skapa än bättre förutsättningar för ett gemensamt försvar av våra
nordiska och baltiska grannländer, liksom för Natos försvarsplaner.
Avtalet höjer tröskeln för militära konflikter och ger därmed en
konfliktavhållande effekt i norra Europa. DCA-avtalet har i sig en
avskräckande effekt mot väpnade angrepp, eftersom det signalerar
amerikanskt engagemang och närvaro i Sverige. Avtalet bidrar därmed till	191
	191

Prop. 2023/24:141 säkerhet och stabilitet i vårt närområde, liksom i det euroatlantiska området som helhet.

Genom att DCA-avtalet ger USA tillträde till ett antal överenskomna svenska militära anläggningar och områden kan flera svenska militära behov tillgodoses. Utvalda anläggningar och områden disponeras gemensamt med svenska förband och är knutna till operativa behov. Sådana behov finns i flera konfliktnivåer, dvs. från fred till väpnad konflikt och har en geografisk spridning. Genom att tillgodose försvarsbehov i olika delar av riket och i olika strategiska riktningar blir DCA-avtalet en hörnsten för det gemensamma försvaret i norra Europa.

Ekonomiska konsekvenser

En grundläggande tanke med regleringen i DCA-avtalet är att den utländska personalens vistelse i så stor utsträckning som möjligt varken ska generera vinster eller kostnader för den mottagande staten. Motsvarande gäller för övrigt även andra statusavtal på försvarsområdet såsom PFF SOFA och Nato SOFA.

DCA-avtalet möjliggör, utifrån amerikansk rätt, för amerikanska försvarsmyndigheter att ansvara för vissa kostnader vid användningen av anläggningar och områden som de amerikanska styrkorna ges tillgång till i Sverige. Det kan t.ex. vara kostnader för byggnation, utveckling, drift och underhåll. I enlighet med DCA-avtalet ska sådana kostnader som utgångspunkt fördelas mellan Sverige och USA i proportion till parternas användning av anläggningen eller området i fråga. Parterna kan ingå överenskommelser om annan ansvarsfördelning för nämnda kostnader. DCA-avtalet kan således medföra vissa mindre investeringskostnader för Sverige i nu nämnda situationer.

I jämförelse med andra statusavtal på försvarsområdet innebär DCA- avtalet att en något vidare krets än tidigare kommer att omfattas av viss immunitet och vissa privilegier. Förutom medlemmar av amerikanska styrkor och deras civila komponent och anhöriga till sådana medlemmar ger DCA-avtalet i viss utsträckning även immunitet och privilegier för leverantörer till styrkorna och leverantörernas anställda. Denna tillkommande personkategori omfattas dock av immunitet och privilegier i mindre utsträckning jämfört med medlemmar av en amerikansk styrka eller dess civila komponent.

Kostnader kan uppkomma med anledning av aktiviteter som genomförs inom försvarssamarbetet med USA och för vilka DCA-avtalet blir tillämpligt, t.ex. Försvarsmaktens övningskostnader och svenska statens ersättningsskyldighet för tredjemansskador vid ersättning av trafikskador. Såväl i samband med anslutningen till PFF SOFA 1996, som vid utvidgningen av dess tillämpning 2005, gjordes bedömningen att det inte fanns skäl för regeringen att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter med anledning av avtalets regler. Även om de nya avtalsåtagandena kan medföra en viss ökning av tillfällen då staten kan bli ersättningsskyldig, finns inte heller nu skäl till att göra någon annan bedömning. Kostnader i varje enskilt fall får vägas mot de vinster Sverige får genom att USA övar i Sverige eller bistår Sverige i fred, kris eller krig.

192

En skillnad i förhållande till tidigare är att det införs en möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet vad gäller mervärdesskatt och punktskatter för vissa förvärv för officiellt bruk. Det ställs också vissa tidskrav på handläggningen av vissa skatterelaterade ärenden. Skatteverket bedömer att kostnader av engångskaraktär för myndigheten kommer att uppgå till 3 miljoner kronor avseende it-utveckling och framtagning av blanketter och information. Därefter beräknas den årliga kostnaden för myndigheten att uppgå till 1 miljon kronor per år.

Luftfartsverket bedömer att ökad militär flygtrafik kan påverka luftrummets kapacitet och leda till ökade kostnader för myndigheten och flygbolagen. Sjöfartsverket understryker att lotsningsverksamheten behöver omfattas av särskild finansiering.

De kostnader som kan uppstå hos en myndighet till följd av DCA-avtalet förväntas inte bli större än att det kan finansieras inom befintliga ramar.

Swedavia anser att det bör finnas regleringar om ekonomisk kompensation för eventuell avgiftsbefrielse. Som framgår av avsnitt 7.2.1 kan frågan om ersättning för uteblivna avgiftsintäkter för statligt ägda bolag hanteras genom avtal mellan berörda svenska aktörer.

EU och internationella åtaganden

Förslagens förhållande till EU-rätten har behandlats i avsnitt 7.1.2 och i samband med respektive förslag där det är relevant. Sammantaget bedöms förslagen vara förenliga med EU-rätten. Som Svenska ILO-kommittén anför har Sverige ratificerat ILO-konventioner om bl.a. arbetsinspektion, arbetsmiljö och arbetstid. Svenska ILO-kommittén, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden) efterlyser en redovisning av på vilka grunder förslagen i promemorian bedöms vara förenliga med Sveriges internationella förpliktelser. Institutet för mänskliga rättigheter anser att det saknas tillräckligt med underlag i promemorian för att ta ställning till om förslaget är förenligt med bl.a. Sveriges folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Regeringen konstaterar, såsom också beskrivs i promemorian, att all verksamhet som omfattas av DCA-avtalet ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella förpliktelser (jfr artikel 1 punkt 2 i DCA-avtalet). Till svenska internationella förpliktelser hör bl.a. ILO-konventioner och FN- konventioner. Det kan vidare konstateras att USA har ingått DCA-avtal av motsvarande innehåll med en rad andra länder i Europa som också är bundna av internationella förpliktelser av det nu aktuella slaget. Såvitt framkommit har bestämmelserna i dessa avtal genomförts utan att de ansetts stå i strid med sådana förpliktelser. Mot denna bakgrund är det regeringens bedömning att förslagen är förenliga med Sveriges internationella åtaganden.

Konsekvenser för kommuner

DCA-avtalet kommer att innebära en ökad närvaro av amerikanska militära styrkor i Sverige och därmed i kommunerna. Det kan framför allt vara fråga om ökad närvaro i de kommuner i vilka det finns överenskomna anläggningar och områden. Närvaron av amerikanska styrkor kan bl.a. innebära en ökning av den slags verksamhet som annars Försvarsmakten

Prop. 2023/24:141

193

Prop. 2023/24:141

194

bedriver i kommunen. Det kan även innebära att amerikanska myndigheter gör köp av varor och tjänster i kommunen. Som redan påpekats (avsnitt 7.2.24) innebär dock inte den omständigheten att en anläggning eller ett område förtecknats i bilagan per automatik att de amerikanska styrkorna kommer att nyttja anläggningen eller området, utan DCA-avtalet innebär en möjlighet att göra det. Vilka konsekvenser avtalet får för enskilda kommuner är alltså beroende på hur samarbetet utvecklas.

Såvitt avser särskilda kommunala ansvarsområden som kan komma att påverkas ska nämnas ansvaret för brandskydd och vissa andra olycks- förebyggande åtgärder i byggnader och anläggningar enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Genom 5 kap. LSO ges kommunen uppgift och bemyndigande att bedriva tillsyn. Några undantag för militär verksamhet finns inte. Genom det föreslagna undantaget för tillstånd och tillsyn i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd undantas förvisso en militär serviceverksamhet som inrättats av amerikanska styrkor även från tillsyn enligt LSO, men för övriga byggnader och anläggningar kvarstår bestämmelserna på samma sätt som för Försvarsmakten. DCA-avtalet och den föreslagna lagstiftningen medför inga ändringar för kommunernas hantering av tillsynen över Försvarsmakten. DCA-avtalet påverkar inte den nödvändiga samverkan mellan Försvarsmakten och berörd räddningstjänst i frågor om insatsplanering och räddningsinsats för Försvarsmaktens anläggningar och områden.

DCA-avtalet påverkar inte heller kommuners ansvar inom totalförsvaret utan bör ses som en del i den återupptagna planeringen och åter- uppbyggnaden av totalförsvaret. Förslagen bedöms inte heller i övrigt få några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen.

Konsekvenser för miljön

De miljömässiga konsekvenser som kan uppstå vid militär verksamhet med anledning av DCA-avtalet ska som huvudregel ligga inom de villkor och krav på försiktighetsmått som gäller för Försvarsmaktens miljöfarliga verksamhet. Förslagen kommer därmed indirekt att ge miljökonsekvenser i form av ökat buller och kan också innebära en viss ökad användning av luftfartyg och fordon som drivs av fossila bränslen, vilket exempelvis kan medföra förhöjda bullernivåer. Även utsläppsmängden från luftfartyg och markburna fordon kan variera jämfört med svenska militära motsvarigheter. Regeringen gör bedömningen att den svenska Försvarsmaktens vapensystem, fordon och luftfartyg även framöver kommer att kunna utgöra utgångspunkt för beräkningar av den totala verksamhetens miljökonsekvenser.

Försvarsmaktens framställan till regeringen (dnr KN2023/00937) om att Natoländers luftfartyg, fordon och vapensystem i samband med övningar behöver likställas med svenska motsvarigheter som prövats enligt miljöbalken bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (Svenska Freds) anser att konsekvenserna utifrån ett jämställdhetsperspektiv behöver utredas ytterligare för att belysa utmaningarna i relationen mellan svensk och

amerikansk lagstiftning samt hur risker ska bemötas och förebyggas. Svenska Freds anger i detta avseende att DCA-avtalet i princip ger amerikanska styrkor full immunitet när de är i Sverige och att eventuell amerikansk okunskap om och oförståelse för svensk samtyckes- och prostitutionslagstiftning kan få stor påverkan på svenska medborgares, inte minst kvinnor och flickors, säkerhet. Regeringen vill här understryka att det följer av DCA-avtalet att de amerikanska styrkorna är skyldiga att respektera svensk lagstiftning. I detta ligger en skyldighet att informera sig om lagstiftningen på platsen. DCA-avtalet innebär inte heller någon straffrättslig immunitet. Genom avtalet överenskoms en fördelning av domsrätten mellan Sverige och USA över brott begångna av en medlem av en amerikansk styrka i Sverige, vilket närmare redogörs för i avsnitt 7.2.5. I enlighet med vad som framkommer där har USA företräde att utöva domsrätten över medlemmar av amerikanska styrkor när fråga är om gärningar som är kriminaliserade enligt båda ländernas straff- lagstiftning. Detta gäller bl.a. för sexualbrott. Understrykas bör att amerikansk militär strafflagstiftning bl.a. innehåller förbud mot köp av sexuella tjänster. En medlem av en amerikansk styrka kommer således att vid misstanke om sexualbrott som utgångspunkt prövas under amerikansk militär strafflagstiftning.

I detta sammanhang ska även nämnas den policy om att förebygga och svara upp mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp som Nato antog 2019. Av policyn framgår bl.a. att det inom Nato råder nolltolerans för alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Vidare erinras i dokumentet om att alla allierade, såsom medlemmar i FN, står bakom FN:s policyer mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

Sammantaget bedömer regeringen att förslaget att godkänna DCA- avtalet inte har några konsekvenser för jämställdheten. Inte heller i övrigt bedöms förslagen ha några konsekvenser för jämställdheten.

Övriga konsekvenser

De förslag som lämnas i denna proposition bedöms inte få några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags eller möjligheterna att nå de integrations- politiska målen. Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några konsekvenser av betydelse.

Prop. 2023/24:141

195

Prop. 2023/24:141 10

Författningskommentar

196

10.1Förslaget till lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som genomför delar av artiklarna 12 och 13 i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Av paragrafen framgår att lagen genomför delar av artikel 12 och 13 i DCA-avtalet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

Genom paragrafen införs en skyldighet för den myndighet som ansvarar för verkställigheten av ett beslut om frihetsberövande av en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem att utan dröjsmål underrätta amerikanska försvarsmyndigheter om frihetsberövandet. Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och amerikansk försvars- myndighet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av en sådan begäran som avses i första stycket.

Genom paragrafen ges i första stycket en amerikansk försvarsmyndighet rätt att, på begäran, få ansvara för förvaret av en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som har frihetsberövats av svenska myndigheter genom anhållning eller häktning. Rätten att ansvara för förvaret består till dess att det straffrättsliga förfarandet har avslutats vid en svensk myndighet eller domstol genom en lagakraftvunnen dom eller ett slutligt beslut. En sådan begäran kan framställas när som helst under detta förfarande. Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och amerikansk försvarsmyndighet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I enlighet med artikel 13 i DCA-avtalet ska den amerikanska myndigheten säkerställa styrkans medlems närvaro till dess alla rättsliga förfaranden

(inklusive överklagandeförfaranden) har avslutats. Det följer också av Prop. 2023/24:141 avtalet att en amerikansk myndighet endast får begära att en medlem av

den civila komponenten eller en anhörig ska överlämnas till eller fortsätta stå under dess kontroll om myndigheten kan säkerställa den eftersökta personens närvaro under förfarandena.

Andra stycket innehåller en särskild reglering för en sådan anhörig till en medlem av en amerikansk styrka som är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig. Av bestämmelsen framgår att en förutsättning för att en sådan person ska få placeras i amerikansk försvarsmyndighets förvar är att han eller hon samtycker till det.

Av tredje stycket framgår att regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av en sådan begäran som avses i första stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

4 § För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem är tilltalad ska få avgöras utan huvudförhandling krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det.

1.att den tilltalade samtycker till det, eller

Genom paragrafen införs en begränsning av möjligheten att döma en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem i hans eller hennes frånvaro. Bestämmelserna gäller även överrättsprocess. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I första stycket behandlas möjligheterna till avgörande utan huvudförhandling. För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem är tilltalad ska få avgöras utan huvudförhandling krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångs- balken är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det. Ett krav på samtycke föreligger alltså för båda personkategorierna.

I andra stycket behandlas möjligheterna till avgörande när den tilltalade inte har inställt sig till huvudförhandling. För att ett mål i vilket en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem ska få avgöras i den tilltalades utevaro krävs, utöver att förutsättningarna enligt rättegångsbalken i övrigt är uppfyllda, att den tilltalade samtycker till det, eller att den tilltalade inte har inställt sig till huvudförhandlingen efter att ha delgetts kallelse därtill och, när det gäller en medlem av en amerikansk styrka, olovligen har avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

Vad som avses med amerikansk styrka och amerikansk försvars- myndighet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

197

Prop. 2023/24:141	5 § En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem
	som döms till fängelse får endast placeras i en kriminalvårdsanstalt som Sverige
	och Amerikas förenta stater har kommit överens om.
	Paragrafen innehåller en bestämmelse om att en medlem av en amerikansk
	styrka och en anhörig till en sådan medlem som döms till fängelse endast
	får placeras i en kriminalvårdsanstalt som Sverige och Amerikas förenta
	stater kommit överens om.
	I ett enskilt fall fattar Kriminalvården på sedvanligt sätt beslut om
	placering i enlighet med reglerna om placering i fängelselagen, dock med
	begränsningen att placering endast får ske på en kriminalvårdsanstalt som
	Sverige och USA har kommit överens om. En överenskommelse kan göras
	i det enskilda fallet eller i form av en generellt tillämplig överenskommelse
	mellan staterna.
	Vad som avses med amerikansk styrka och anhörig framgår av
	författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och
	privilegier i vissa fall.
	Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.
	6 § De amerikanska försvarsmyndigheterna har rätt att, under de förutsättningar
	som anges i häkteslagen (2010:611), besöka en medlem av en amerikansk styrka
	eller en anhörig till en sådan medlem som är gripen, anhållen eller häktad.
	De amerikanska försvarsmyndigheterna har också rätt att, under de
	förutsättningar som anges i fängelselagen (2010:610), besöka en medlem av en
	amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är intagen i
	kriminalvårdsanstalt.
	I paragrafen finns bestämmelser som ger de amerikanska försvars-
	myndigheterna rätt att besöka en medlem av en amerikansk styrka eller
	någon som är anhörig till en sådan medlem som är gripen, anhållen, häktad
	eller intagen i kriminalvårdsanstalt.
	Av första stycket framgår att de amerikanska försvarsmyndigheterna har
	rätt att besöka en medlem av en amerikansk styrka eller någon som är
	anhörig till en sådan medlem som är gripen, anhållen eller häktad. Detta
	gäller oberoende av den intagnes inställning till besöket. För bedömningen
	av när och under vilka omständigheter besök kan äga rum gäller de
	allmänna reglerna om besök i häkteslagen. Det innebär bl.a. att besök ska
	genomföras i den utsträckning det lämpligen kan ske och att besöksrätten
	kan vara begränsad av att den frihetsberövade har ålagts restriktioner
	(3 kap. 1 § och 6 kap. 2 § häkteslagen). I sådana fall får åklagare på
	sedvanligt sätt pröva om undantag från restriktionerna kan medges. Med
	hänsyn till att de amerikanska försvarsmyndigheterna enligt DCA-avtalet
	har rätt att omgående träffa den enskilde bör de svenska myndigheterna
	hantera en sådan förfrågan skyndsamt. Vid bedömningen av om ett besök
	av en amerikansk försvarsmyndighet ska tillåtas bör beaktas att fråga är
	om en folkrättsligt bindande skyldighet för Sverige och att det rör sig om
	besök från amerikanska försvarsmyndigheter inom ramen för försvars-
	samarbetet mellan länderna.
	Av andra stycket framgår att motsvarande besöksrätt även gäller när en
	sådan person är intagen i kriminalvårdsanstalt. Förutsättningarna för när
	och hur besök kan genomföras ska prövas utifrån de allmänna reglerna om
198	besök i 7 kap. fängelselagen.

Vad som avses med amerikansk försvarsmyndighet framgår av Prop. 2023/24:141 författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

10.2Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

5 kap.

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte anses vara bosatt här i landet.

Paragrafen är ny och avser den bosättningsbaserade socialförsäkringen för personer som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering, enligt vad som följer av 7, 8 och 10 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Bestämmelsen reglerar i vilka fall sådana personer inte ska anses vara socialförsäkringsrättsligt bosatta i Sverige. Paragrafen utformas delvis enligt Lagrådets förslag.

Personkretsen enligt bestämmelsen överensstämmer med personkretsen enligt den nya 5 a § folkbokföringslagen (1991:481), se vidare kommentaren till den bestämmelsen. Sådana personer som inte ska folkbokföras i Sverige enligt den aktuella paragrafen ska således inte heller anses vara bosatta i Sverige enligt socialförsäkringsbalken. För att personer som avses i andra och tredje styckena ska kunna anses vara bosatta här i landet gäller att de grundläggande förutsättningarna för bosättning i Sverige enligt 5 kap. 2 och 3 §§ måste vara uppfyllda.

Genom 5 kap. 8 § socialförsäkringsbalken utvidgas personkretsen som inte ska anses vara bosatt här i landet till att även omfatta vissa medföljande familjemedlemmar. Av bestämmelsen följer att det bl.a. gäller vissa sambor, som inte räknas som anhöriga enligt tillämpligt avtal om försvarssamarbete.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

6 kap.

5 § Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och

199

Prop. 2023/24:141 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Paragrafen reglerar den arbetsbaserade socialförsäkringen för diplomater och vissa andra personkategorier.

Tredje stycket är nytt. Bestämmelsen gäller en person som tillhör en amerikansk styrka, en anhörig till en sådan person och en leverantör till styrkan. Arbete som en sådan person utför i Sverige anses som arbete här i landet endast om det är förenligt med DCA-avtalet. Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och leverantör framgår av författnings- kommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Personkretsen enligt tredje stycket överensstämmer med personkretsen enligt nämnda bestämmelse.

Av artikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet följer att inkomst som är befriad från inkomstskatt enligt avtalet inte kan ligga till grund för arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner när det gäller personer som inte är stadig- varande bosatta i Sverige eller i någon av medlemsstaterna i EU eller EFTA. I sådana fall är det inte förenligt med DCA-avtalet att anse att personen utför arbete i Sverige vid tillämpning av tredje stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

25 kap.

Ersättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter

15 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som den försäkrade får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Paragrafen är ny. Bestämmelsen avser vissa inkomster som ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete och därmed ingå i den sjukpenning- grundande inkomsten.

Bestämmelsen innebär att lön och annan ersättning för arbete som lokala civilanställda får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som avses i DCA-avtalet, ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete i stället för inkomst av anställning enligt 25 kap. 7 § socialförsäkringsbalken. Med lokala civil- anställda avses personer som får arbeta i Sverige (se avsnitt 7.2.12). Se vidare kommentaren till de nya bestämmelserna i 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 §

200

socialavgiftslagen (2000:980). Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets Prop. 2023/24:141 förslag.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

59 kap.

Ersättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter

21 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som den försäkrade får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Paragrafen är ny. Bestämmelsen avser vissa inkomster som ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete och därmed ingå i den pensionsgrundande inkomsten.

Bestämmelsen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innebär att lön och annan ersättning för arbete som lokala civilanställda får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som avses i DCA-avtalet, ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete i stället för inkomst av anställning enligt 59 kap. 8 § socialförsäkringsbalken (jfr 59 kap. 11 § socialförsäkrings- balken). Se vidare kommentaren till de nya bestämmelserna i 2 kap. 8 § och 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

10 § För en amerikansk styrka, styrkans personal och personalens anhöriga som befinner sig i Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om

1.avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, luftfartyg och fartyg,

2.import till och export från Sverige,

3.mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige,

4.direkta skatter,

5.skatteavdrag, uppgift om skatteavdrag och kontrolluppgift, och

6.officiell information och post.

Första stycket gäller också leverantörer till den amerikanska styrkan i fråga om verksamhet inom ramen för avtalet.

Immuniteten och privilegierna för den amerikanska styrkan enligt första stycket omfattar även de som inom ramen för avtalet inrättar militära service- verksamheter och utländska organisationer som bedriver sådana verksamheter.

Immuniteten och privilegierna enligt första, andra och tredje styckena gäller i den utsträckning som anges i avtalet.

Paragrafen, som är ny, anger ett antal områden där immunitet och
privilegier enligt DCA-avtalet gäller för de juridiska och fysiska personer	201

Prop. 2023/24:141	som omfattas av avtalet. Paragrafen utformas i allt väsentligt enligt
	Lagrådets förslag.
	Uttrycket amerikansk styrka definieras i artikel 2 i DCA-avtalet som en
	enhet som omfattar den styrka och den civila komponent samt all
	egendom, officiell amerikansk information, utrustning och materiel
	(inklusive fordon, fartyg och luftfartyg som används av USA eller för dess
	räkning) som amerikansk försvarsmakt har på svenskt territorium. En
	amerikansk styrka kan uppträda som en egen juridisk person.
	Styrkans personal syftar i den nya bestämmelsen på flera olika
	kategorier av personer. En första kategori är den militära personal som
	tillhör den amerikanska försvarsmaktens land-, sjö eller luftstridskrafter,
	med förbehåll för att Sverige och USA kan komma överens om att vissa
	personer inte ska betraktas utgöra eller ingå i styrkan och därmed inte
	heller utgöra dess personal. Denna kategori utgör en styrka enligt artikel
	2 punkten 2 i DCA-avtalet, som i sin tur hänvisar till artikel 1 punkten 1 a
	i Nato SOFA.
	En andra kategori är de civila personer som följer med en amerikansk
	styrka och som är anställda av de amerikanska stridskrafterna. Under
	förutsättning att de inte är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta
	i Sverige, är statslösa eller medborgare i en stat som inte är medlem i Nato,
	utgör dessa personer en del av den civila komponenten enligt artikel 2
	punkten 3 i DCA-avtalet, som i sin tur hänvisar till artikel 1 punkten 1 b i
	Nato SOFA.
	Som en del av den civila komponenten och därmed den amerikanska
	styrkans personal enligt den föreslagna lydelsen räknas också, utöver vad
	som följer av artikel 1 punkten 1 b i Nato SOFA, anställda vid icke-
	svenska, icke kommersiella organisationer som är medborgare i USA eller
	är stadigvarande bosatta där och som inte är stadigvarande bosatta i
	Sverige, och som följer med den amerikanska styrkan i Sverige enbart för
	att bidra till dess välbefinnande, moral eller utbildning (artikel 2
	punkten 3 a i DCA-avtalet).
	I den amerikanska styrkans personal ingår även anhöriga som är
	anställda av de amerikanska styrkorna, t.ex. vid amerikanska militära
	serviceverksamheter eller militära postkontor. Även anhöriga som är
	anställda av icke-svenska, icke-kommersiella organisationer ingår i den
	amerikanska styrkans personal. Dessa personer är en del av den civila
	komponenten enligt artikel 2 punkten 3 b i DCA-avtalet. I enlighet med
	Lagrådets förslag används uttrycket utländsk organisation i paragrafens
	tredje stycke. Uttrycket har samma innebörd som uttrycket icke-svensk
	organisation i DCA-avtalet.
	Uttrycket personalens anhöriga i den nya bestämmelsen överens-
	stämmer med DCA-avtalets definition av anhöriga i artikel 2 punkten 6.
	Anhöriga är maka eller make till medlem av en styrka eller en civil
	komponent eller barn till sådan medlem som är beroende av honom eller
	henne för sitt uppehälle, vilket följer av artikel 2 punkten 6 i DCA-avtalet
	som i sin tur hänvisar till artikel 1 punkten 1 c i Nato SOFA. Som anhöriga
	räknas även en familjemedlem som av ekonomiska eller juridiska skäl eller
	hälsoskäl är beroende av och försörjs av en medlem av en styrka eller civil
	komponent, under förutsättning att de delar boende och familje-
	medlemmen befinner sig på svenskt territorium med de amerikanska
202	försvarsmyndigheternas samtycke, vilket följer av artikel 2 punkten 6 i

DCA-avtalet. Med amerikansk försvarsmyndighet avses en amerikansk styrka eller en annan myndighet under USA:s försvarsdepartement.

Första stycket innehåller en uppräkning av den immunitet och de privilegier som följer av bestämmelsen, vilka anges i sex punkter. Att immuniteten och privilegierna enligt punkterna gäller i den utsträckning som följer av avtalet framgår av fjärde stycket.

I punkt 1 regleras undantag från avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, luftfartyg och fartyg. Bestämmelser om detta finns i artikel 11 och 17 i DCA-avtalet. Privilegierna gäller såväl tjänstefordon, dvs. fordon som används av den militära eller civila personalen som omfattas av avtalet, som fordon för personligt bruk. När det gäller fordon för personligt bruk är det sådana fordon som ägs av en medlem av styrkan eller den civila komponenten eller en anhörig till en sådan medlem. Bestämmelsen avser t.ex. vägskatter, trängselskatter, registrerings- och licensavgifter, men inte tullar vid användning av vägar, broar och tunnlar som bekostas av det allmänna. När det gäller luftfartyg som används av de amerikanska styrkorna eller enbart för deras räkning ska de vara befriade från flygtrafikavgifter såsom överflygnings-, undervägs- och terminalavgifter i hela Sverige samt befriade från landnings- och parkeringsavgifter på flygplatser som ägs och drivs av staten. Motsvarande avgiftsfrihet för fartyg som används av de amerikanska styrkorna eller enbart för deras räkning innebär att de är befriade från dels lotsavgifter och andra statliga avgifter, dels hamn- och läktringsavgifter samt liknande avgifter i hamnar som ägs och drivs av staten på svenskt territorium.

Punkt 2 behandlar privilegier beträffande import till och export från Sverige. Bestämmelser om detta finns i artikel 18 och 19 i DCA-avtalet. Tull- och skattefriheten gäller varor, materiel, förnödenheter, utrustning och annan egendom som importeras av en amerikansk styrka eller för slutlig användning av styrkan eller för dess räkning. Även sådan import som sker till stöd för amerikanska militära serviceverksamheter och amerikanska militära postkontor omfattas av bestämmelsen liksom import för privat bruk av styrkans personal, personalens anhöriga och utländska leverantörer. Export från Sverige av ovannämnda varor m.m. ska vara befriad från tull. Tull- och skattefriheten gäller även sådana skatter och andra pålagor som annars skulle påföras för de varorna m.m. efter det att egendomen importerats eller förvärvats.

Tull- och skattefriheten avser t.ex. tullar, import- och registrerings- avgifter liksom användarskatter, punktskatter och mervärdesskatt.

Punkt 3 avser mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige. Bestämmelser om detta finns i artikel 16 och 17 i DCA- avtalet. Skattefriheten gäller förvärv av en amerikansk styrka eller för slutlig användning av styrkan eller för dess räkning. Även förvärv som görs för amerikanska militära serviceverksamheter omfattas liksom förvärv för privat bruk av styrkans personal eller personalens anhöriga.

Punkt 4 behandlar privilegier i fråga om direkta skatter (artikel 17, 21 och 26 i DCA-avtalet) och punkt 5 avser skatteavdrag, uppgift om skatteavdrag och kontrolluppgift (artikel 17 i DCA-avtalet; avseende lokala civilanställda jämför även artikel 24).

Av punkt 6 följer immunitet för officiell information och post. Bestämmelser om detta finns i artikel 20 punkten 3 och artikel 22 punkten 3 i DCA-avtalet. Med officiell information avses sådan

Prop. 2023/24:141

203

Prop. 2023/24:141 information som ägs av USA, produceras av USA eller för dess räkning eller står under USA:s kontroll. Även sådan information omfattas som i

	den dagliga verksamheten står under en leverantörs kontroll eller används
	av en leverantör för den amerikanska regeringens räkning. Bestämmelsen
	omfattar också de amerikanska styrkornas officiella post. Sådan post
	utmärks genom särskild amerikansk officiell märkning. Officiell
	information och post enligt bestämmelsen ska alltså inte få kontrolleras,
	genomsökas eller tas i beslag av svenska myndigheter.
	I andra stycket behandlas leverantörer till den amerikanska styrkan och
	av bestämmelsen följer att dessa i den utsträckning som anges i avtalet ska
	ha sådan immunitet och sådana privilegier som anges i första stycket i
	fråga om verksamhet inom ramen för avtalet. Leverantörer till den
	amerikanska styrkan i den föreslagna lydelsen omfattar såväl utländska
	som svenska leverantörer. Personkretsen är den som anges i artikel 2
	punkterna 4 och 5 i DCA-avtalet. Uttrycket utländska leverantörer, som
	används i berörda lagbestämmelser enligt Lagrådets förslag, har samma
	betydelse som amerikanska leverantörer i DCA-avtalet. Sådana
	leverantörer är dels juridiska personer som varken är registrerade eller har
	hemvist i Sverige enligt svensk lag, inbegripet deras anställda som varken
	är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i Sverige, dels fysiska
	personer som varken är svenska medborgare eller stadigvarande bosatta i
	Sverige. Nämnda anställda har exempelvis privilegier i fråga om inkomst-
	skatt vad gäller lön och annan liknande ersättning som de uppbär genom
	anställning inom ramen för ett avtal eller underleverantörsavtal med en
	amerikansk styrka, men också vad gäller inkomst som de uppbär från
	fysiska personer, juridiska personer eller enheter som inte är svenska
	fysiska eller juridiska personer eller enheter baserade i Sverige i
	skatterättsligt hänseende (se artikel 17 punkten 2 i DCA-avtalet). Svenska
	leverantörer är dels juridiska personer som är registrerade eller har hemvist
	i Sverige enligt svensk lag, inbegripet deras anställda och amerikanska
	leverantörers anställda som är svenska medborgare eller stadigvarande
	bosatta i Sverige, dels fysiska personer som är svenska medborgare eller
	stadigvarande bosatta i Sverige.
	En grundförutsättning för att det ska vara fråga om en utländsk eller
	svensk leverantör till en amerikansk styrka är att leverantören inom ramen
	för ett avtal eller ett underleverantörsavtal med USA:s försvars-
	departement tillhandahåller varor och tjänster i samband med verksamhet
	som omfattas av DCA-avtalet. För en utländsk leverantör gäller även att
	den måste befinna sig på svenskt territorium inom ramen för ett sådant
	avtal eller underleverantörsavtal.
	Av tredje stycket följer att immuniteten och privilegierna för den
	amerikanska styrkan enligt första stycket även omfattar de som inom
	ramen för avtalet inrättar militära serviceverksamheter och utländska
	organisationer som bedriver sådana verksamheter. Militära service-
	verksamheter utgör sådana försäljnings- och andra serviceställen som en
	amerikansk styrka inrättat i Sverige för att användas av styrkans
	medlemmar och deras anhöriga, samt annan personal som Sverige och
	USA kommit överens om. Exempel på sådana serviceverksamheter är
	marketenterier, intendenturer, mässar samt centrum för sociala aktiviteter
	och utbildning. Serviceverksamheterna kan drivas direkt av den
204	amerikanska styrkan eller genom avtal med annan. Det kan exempelvis

vara en utländsk organisation, dvs. en amerikansk eller annan utländsk Prop. 2023/24:141 organisation, som ansvarar för driften av en viss militär serviceverksamhet

i Sverige. Exempel på en sådan utländsk organisation är Amerikanska Röda Korset. Uttrycket utländsk organisation, som införs enligt Lagrådets förslag, har samma betydelse som icke-svensk organisation i DCA-avtalet.

Genom fjärde stycket tydliggörs att den immunitet och de privilegier som anges i paragrafen gäller i den utsträckning som följer av DCA- avtalet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1, 7.2.7–7.2.10 och 7.2.19.

10.4Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

5 a § Den som tillhör en främmande stats militära styrka eller ett Nato- högkvarter, inklusive deras civila komponenter, och omfattas av 7, 8 eller 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska inte folkbokföras.

I paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag, införs inledningsvis bestämmelsen som enligt förslaget blir ett första stycke en hänvisning till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Härigenom tydliggörs att även personal som tillhör en amerikansk styrka under DCA-avtalet inte ska folkbokföras. Vilka som ingår i en amerikansk styrka utvecklas i kommentaren till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Vidare tydliggörs att bestämmelsen även omfattar den som tillhör den civila komponenten till en militär styrka eller ett Natohögkvarter. Med civil komponent avses den civilanställda personalen i styrkan eller Natohögkvarteret.

Genom ett nytt andra stycke tydliggörs att första stycket inte gäller den som är anställd av en utländsk organisation och ingår i den civila komponenten enligt DCA-avtalet, om han eller hon är svensk medborgare.

I ett nytt tredje stycke införs ytterligare undantag från huvudregeln i 3 § folkbokföringslagen om att en person som efter inflyttning anses vara bosatt i Sverige ska folkbokföras. Bestämmelsen innebär att den som är anhörig till en sådan medlem av en styrka som följer av första stycket eller till en person som tillhör ett Natohögkvarter, inklusive deras civila komponenter, som utgångspunkt inte ska folkbokföras. En sådan person ska endast folkbokföras om han eller hon är svensk medborgare eller var bosatt här. Detsamma gäller en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för DCA-avtalet. Med en utländsk leverantör avses såväl en enskild företagare som en anställd hos en sådan utländsk leverantör.

205

Prop. 2023/24:141 För närmare definition av uttrycken utländsk organisation, styrka och leverantör till styrkan som avses 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, se kommentaren till den bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

2 § Ett utländskt företag ska bedriva sin näringsverksamhet i Sverige genom

1.ett avdelningskontor med självständig förvaltning (filial),

2.ett svenskt dotterföretag, eller

3.en agentur med verksamhet i Sverige.

För näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av svenska eller utländska medborgare som är bosatta utanför EES ska det finnas en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den verksamhet som bedrivs här.

Första och tredje styckena gäller inte sådana utländska leverantörer som tillhandahåller varor och tjänster till en amerikansk styrka inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete.

Bestämmelser om att kraven i första stycket i vissa fall inte gäller om näringsverksamheten bedrivs av en försäkringsgivare från USA finns i det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring (EUT L 258, 6.10.2017, s. 4–21).

I paragrafen finns bestämmelser om etablering för viss utländsk närings- verksamhet i Sverige.

Av fjärde stycket, som har nytt innehåll, följer att krav på etablering i enlighet med vad som anges i första stycket och krav på att ha en i Sverige bosatt föreståndare enligt tredje stycket, inte gäller utländska leverantörer som tillhandahåller varor och tjänster till en amerikansk styrka inom ramen för DCA-avtalet. Vad som avses med amerikansk styrka och utländsk leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Som där framgår är en grundförutsättning för att det ska vara fråga om en utländsk leverantör till den amerikanska styrkan bl.a. att leverantören befinner sig på svenskt territorium inom ramen för ett avtal eller ett underleverantörsavtal med USA:s försvarsdepartement om att tillhandahålla varor och tjänster i samband med verksamhet som omfattas av DCA-avtalet. En sådan juridisk eller fysisk person som även bedriver verksamhet som inte omfattas av DCA-avtalet kommer i dessa delar inte omfattas av undantaget.

Nuvarande fjärde stycket blir i stället femte stycket. I tredje och femte stycket görs vissa språkliga justeringar.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.16.

206

10.6	Förslaget till lag om ändring i lagen	Prop. 2023/24:141
	(1992:1300) om krigsmateriel

6 § Krigsmateriel får inte föras ut ur landet och tekniskt bistånd får inte lämnas till någon utanför landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara och tekniskt bistånd likställs med utförsel en överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat liknande sätt.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd enligt första stycket, när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet eller lämnande av tekniskt bistånd utanför landet till ett annat land inom EES eller Amerikas förenta stater

1.om det är fråga om transitering,

2.om den som för ut krigsmaterielen ur landet eller lämnar det tekniska biståndet utanför landet eller mottagaren är en del av ett statligt organ eller en del av försvarsmakten,

3.om det är fråga om leveranser som Europeiska unionen, Nato, Internationella atomenergiorganet (IAEA) eller andra mellanstatliga organisationer gör i syfte att fullgöra sina uppdrag,

4.om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för att genomföra ett samverkande program för krigsmateriel och tekniskt bistånd mellan EES-länder,

5.om utförseln eller lämnandet är kopplat till humanitär hjälp vid en katastrof eller som gåva i en nödsituation, och

6.om utförseln eller lämnandet är nödvändigt för eller efter reparation, underhåll, utställning eller demonstration.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av

1.skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket,

2.skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd,

3.skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2, och

4.sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67).

I paragrafen finns bestämmelser om tillståndskrav för utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd samt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter.

I andra stycket läggs Amerikas förenta stater till de länder för vilka regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet.

I tredje stycket görs en redaktionell ändring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.17.

10.7Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

4 § Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt vad som följer av 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

207

Prop. 2023/24:141 Tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för

1.varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en främmande stats militära styrka eller dess personal, och

2.varor som deklareras för övergång till fri omsättning för ett Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid ett sådant högkvarter.

Tredje stycket gäller för styrkor, personal och Natohögkvarter som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tullfrihet som avses

idenna paragraf.

I paragrafens första och andra stycke regleras tullfrihet för varor avsedda för främmande staters representanter, internationella organisationer och personer knutna till sådana organisationer. I paragrafens tredje och fjärde stycke regleras tullfrihet för varor avsedda för främmande stats militära styrka och dess personal samt Natohögkvarter och dess styrka och personal. Tullfriheten i samtliga dessa fall grundas på internationella konventioner som Sverige tillträtt eller internationella avtal som Sverige ingått.

Ett tillägg görs i form av ett nytt femte stycke. Genom ändringen får regeringen rätt att meddela ytterligare föreskrifter om tullfrihet för varor avsedda för främmande staters representanter, internationella organisationer och personer knutna till sådana organisationer, främmande staters militära styrka och dess personal samt Natohögkvarter och dess styrka och personal.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.8.

10.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

7 kap.

6 § En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på bränsle som har levererats inom Sverige av upplagshavaren eller lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,

och

2. bränslet ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

208

Avdrag får endast göras om

1. skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i Prop. 2023/24:141 vissa fall hade gällt vid förvärv av bränslet,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och

3.det, i de fall som avses i första stycket, av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i tredje stycket 2.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om avdrag för skatt på bränsle i vissa fall. Genom bestämmelserna genomförs den möjlighet till skatte- frihet direkt vid köpet som följer av artikel 16 punkten 2 i DCA-avtalet.

Av första stycket följer att en upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på bränsle som levereras inom Sverige under vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri för den som levererar bränslet. Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de amerikanska styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om en säljare väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom återbetalning.

Två förutsättningar för att bestämmelsen ska kunna tillämpas anges i första stycket. Enligt första punkten krävs att leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater. Detta innebär att leveransen på något sätt ska komma styrkorna till godo. Leveransen behöver dock inte ske direkt till styrkorna, vilket förtydligas i andra punkten. Enligt den ska bränslet användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Att användandet ska ske ”av eller för” styrkorna innebär att även leveranser till ett företag som ska använda bränslet när det fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna omfattas. Företagets användning sker då ”för” styrkorna. Användningen kan även ske av den civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.

Ytterligare villkor för att avdrag ska få göras finns i tredje stycket.

I andra stycket finns en särskild bestämmelse som får användas om upplagshavaren eller lagerhållaren själv är leverantör till de amerikanska styrkorna. I ett sådant fall är avdrag även möjligt för bränsle som har förbrukats av denne för fullgörande av uppgifter som är nödvändiga för att leverera en annan vara eller tjänst till de amerikanska styrkorna. Även i det fallet måste dock villkoren i tredje stycket vara uppfyllda, dvs. bl.a. att det finns ett intyg från de amerikanska styrkorna.

I tredje stycket anges vissa ytterligare krav för att avdrag ska få göras. Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som upplags- havaren eller den godkände lagerhållaren levererar varorna till som avses,

dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller

209

Prop. 2023/24:141 således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCA- avtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa bränsle skattefritt måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefriheten är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det, i de fall som avses i första stycket, av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan information tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefritt bränsle eller inte.

I fjärde stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att bränslet är avsett för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

2 § Den som enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala egenavgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för egenavgifter enligt socialavgiftslagen.

I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning som avses i 3 kap.

6 § socialavgiftslagen.

Första stycket gäller inte den som bara ska betala ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen.

Paragrafen reglerar skyldigheten för den som betalar egenavgifter att för varje år betala allmän löneavgift.

I ett nytt andra stycke görs ett tillägg som innebär att ersättning som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen, dvs. ersättning till s.k. lokala civil- anställda, inte ska ingå i underlaget för allmän löneavgift. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Nuvarande andra stycket blir i stället tredje stycket. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

10.10 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

	1 kap.
	Diplomater m.fl.
	9 § Arbete som utförs av en person som tillhör en utländsk stats beskickning eller
210	karriärkonsulat anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med
210

bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och Prop. 2023/24:141 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även

en sådan persons personliga tjänare.

Paragrafen reglerar undantag från avgiftsskyldighet för diplomater och vissa andra personkategorier.

Tredje stycket är nytt. Bestämmelsen gäller personer som tillhör en amerikansk styrka, anhöriga till sådana personer och leverantörer till styrkan som är fysiska personer. Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och leverantör till styrkan framgår i övrigt av författnings- kommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Arbete som sådana personer utför i Sverige anses som arbete här i landet endast om det är förenligt med DCA-avtalet.

Av artikel 17 punkten 4 i DCA-avtalet följer att inkomst som är befriad från inkomstskatt enligt avtalet inte kan ligga till grund för arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner och uttag av socialavgifter när det gäller personer som inte är stadigvarande bosatta i Sverige eller i någon av medlemsstaterna i EU eller EFTA. I sådana fall är det inte förenligt med DCA-avtalet att anse att personen utför arbete i Sverige vid tillämpning av tredje stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

2 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

8 § Arbetsgivaravgifter ska inte betalas av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om mottagaren av ersättningen är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Paragrafen är ny och innebär att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på ersättning till s.k. lokala civilanställda som anställs av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation för arbete inom en militär service- verksamhet enligt artikel 24 i DCA-avtalet. Dessa anställda ska i stället betala egenavgifter enligt den nya 3 kap. 6 §. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, utländsk organisation och militär serviceverksamhet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

211

Prop. 2023/24:141 3 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

6 § En ersättning för arbete som utförts åt en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete är avgiftspliktig, om den ska tas upp i inkomstslaget tjänst och om det enligt 2 kap. 8 § inte ska betalas arbetsgivaravgifter på ersättningen.

Paragrafen är ny och innebär att s.k. lokala civilanställda som anställs av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation för arbete inom en militär serviceverksamhet enligt artikel 24 i DCA-avtalet ska betala egenavgifter på ersättning för sådant arbete. Av den nya 2 kap. 8 § följer att arbetsgivaravgifter inte ska betalas i dessa fall. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, utländsk organisation och militär serviceverksamhet framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.12.

10.11Förslaget till lag om ändring i fordonslagen (2002:574)

1kap.

2§ Lagen gäller inte

1.fordon som tillhör staten och är tillverkade för särskilda militära ändamål,

2.motordrivna fordon som är avsedda att föras av gående eller släpfordon som har kopplats till något sådant fordon,

3.fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs- eller industriområden eller inom inhägnade tävlingsområden eller andra liknande inhägnade områden,

4.lekfordon, eller

Paragrafen anger vilka fordonskategorier som undantas från lagen. Genom en ny punkt 5 undantas även sådana fordon och släpfordon som

tillhör en amerikansk styrka, en medlem av styrkan, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan och som finns i landet inom ramen för DCA-avtalet. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och utländsk leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.19.

212

10.12 Förslaget till lag om ändring i lagen	Prop. 2023/24:141
(2004:1006) om skadeståndsansvar vid
internationellt militärt samarbete och
internationell krishantering

2 § Om en utländsk fysisk eller juridisk person deltar i samarbete i Sverige enligt 1 § och särskilda bestämmelser gäller för personens skadeståndsskyldighet enligt en internationell överenskommelse, ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med personens tjänsteutövning under vistelsen och för vilken personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten ska dock inte ersätta skada som uppkommer hos en sådan utländsk person.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadestånd i vissa fall. Bestämmelsen ändras på så sätt att statens ersättningsansvar vid

uppkommen skada inom ramen för internationellt militärt samarbete och internationell krishantering gäller oberoende av vilken hemvist skade- vållaren har.

Vidare görs en språklig ändring. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.13.

10.13Förslaget till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

5 § Följande byggnader, andra anläggningar, områden och objekt får också beslutas vara skyddsobjekt:

3.områden där Försvarsmakten har satts in för att hindra en kränkning av Sveriges territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot landet,

6.områden där en utländsk militär styrka bedriver militär verksamhet enligt lagen (2020:782) om operativt militärt stöd,

7.områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete,

8.vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret, och

9.objekten militära fartyg och luftfartyg, fordon som tillverkats särskilt för militära ändamål och militära fordonstransporter av stora mängder vapen, ammunition och sprängämnen eller andra sådana särskilt skyddsvärda transporter, inklusive utländska sådana objekt och transporter inom ramen för internationellt

militärt samarbete eller internationell krishantering.

213

Prop. 2023/24:141

I paragrafen regleras olika byggnader, områden m.m. som huvudsakligen används för militära ändamål som kan beslutas vara skyddsobjekt.

I punkt 7, som har ett nytt innehåll, införs en möjlighet att besluta om att även områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet enligt DCA-avtalet ska vara skyddsobjekt. Vad som avses med amerikansk styrka framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Innehållet i nuvarande punkt 7 flyttas till punkt 8.

Innehållet i punkt 8 flyttas till en ny punkt 9. I den nya punkten tydliggörs att de angivna objekten och transporterna kan vara svenska, men också utländska inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.

9 § För bevakning av ett skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas.

Den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt.

I lagen (2020:782) om operativt militärt stöd finns bestämmelser om att finsk och amerikansk militär personal i vissa fall får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Sådan personal benämns inte skyddsvakt.

I paragrafen anges vilka som får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Tredje stycket, som är en upplysningsbestämmelse, ändras på så sätt att

det av bestämmelsen framgår att även amerikansk militär personal i vissa fall får anlitas för bevakning av skyddsobjekt. Sådan personal är inte att benämna som skyddsvakt. Vad som föreskrivs om skyddsvakt i författning gäller alltså inte för amerikansk personal som anlitas för bevakning. Bestämmelser om vilka befogenheter dessa har framgår i stället av 4 § lagen om operativt militärt stöd.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.

	10.14	Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen
		(2010:500)
	14 kap.
	5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om utländsk militär luftfart i Sverige.
	Paragrafen anger under vilka förutsättningar regeringen får meddela
	föreskrifter eller i ett enskilt fall fatta beslut.
	Ändringen i paragrafen innebär att bemyndigandet för regeringen
	utsträcks till att omfatta all slags verksamhet som utgör utländsk militär
	luftfart i Sverige.
	Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.
	10 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i
	14 kap. 2 eller 6 § får överlämna en förvaltningsuppgift som följer av regeringens
214	eller myndighetens föreskrifter och som gäller skydd för liv, personlig säkerhet

eller hälsa eller trafik till någon annan även om uppgiften innefattar Prop. 2023/24:141 myndighetsutövning.

Regeringen får även meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 § får överlämna en förvaltningsuppgift som gäller flygstridsledning till en behörig myndighet i Nato eller i en stat som är medlem i Nato även om uppgiften innefattar myndighetsutövning.

Paragrafen innehåller regeringens föreskriftsrätt om överlämnande av förvaltningsuppgift.

I ett nytt andra stycke införs ett bemyndigande för regeringen att få meddela föreskrifter om att en myndighet som avses i 14 kap. 2 § får överlämna en förvaltningsuppgift som gäller flygstridsledning till en behörig myndighet i Nato eller i en stat som är medlem i Nato även om uppgiften innefattar myndighetsutövning. Med flygstridsledning avses även den luftbevakning som behövs för att kunna genomföra flygstrids- ledning.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

10.15Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

7 kap.

1 § Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är betalningsskyldig enligt mervärdesskattelagen (2023:200), med undantag för den som är betalningsskyldig bara på grund av

a) förvärv av sådana varor som anges i 3 kap. 2 eller 3 § den lagen, eller b) felaktigt debiterad mervärdesskatt enligt 16 kap. 23 § samma lag,

4.den som i annat fall än som avses i 3 har rätt till

a)avdrag för ingående mervärdesskatt enligt 13 kap. 6, 9, 10 eller 11 § eller 21 kap. 10 eller 11 § mervärdesskattelagen, eller

b)återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 14 kap. 49 § samma lag,

5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt

enligt 10 kap. 50 § mervärdesskattelagen,

6.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och tillhandahåller tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är betalningsskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

7.den som är skyldig att justera ingående mervärdesskatt enligt 12 kap. 27– 31 §§ eller 15 kap. mervärdesskattelagen,

8.den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,

9.den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats,

10.den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

11.en koncernenhet som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt,

och

12.den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980).

215

Prop. 2023/24:141	Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt
	5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.
	Andra stycket gäller inte för en koncernenhet.
	I paragrafen regleras vem som ska registreras hos Skatteverket.
	I tolfte punkten, som är ny, anges förutsättningarna för när en lokal
	civilanställd ska registrera sig när han eller hon själv ska betala
	egenavgifter enligt 3 kap. 6 § socialavgiftslagen. Det ska vara fråga om
	ersättning som är undantagen från arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 8 §
	socialavgiftslagen och som enligt 3 kap. 6 § samma lag getts ut av
	amerikanska styrkor eller utländska (icke-svenska) organisationer för
	arbete på militära serviceverksamheter enligt artikel 24 i DCA-avtalet.
	Vad som avses med amerikanska styrkor, utländska organisationer och
	militära serviceverksamheter framgår av författningskommentaren till
	10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
	Det är endast fråga om personer som skrivit under ett anställningsavtal
	och under anställningsprocessen fått villkoren för anställningen
	presenterade för sig.
	Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.
	2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska
	anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas
	eller övertas.
	Den som driver flera verksamheter som medför skyldighet att betala
	mervärdesskatt eller rätt till avdrag för eller återbetalning av mervärdesskatt ska
	göra en anmälan för varje verksamhet.
	En sådan mottagare av ersättning som avses i 5 kap. 5 § ska anmäla sig för
	registrering hos Skatteverket inom två veckor från det att avtalet ingicks.
	Den som är skyldig att betala egenavgifter för avgiftspliktig inkomst som avses
	i 3 kap. 6 § socialavgiftslagen (2000:980) ska anmäla sig för registrering hos
	Skatteverket inom två veckor från det att anställningsavtalet ingicks.
	I paragrafen regleras vem som ska anmäla sig för registrering.
	Enligt fjärde stycket, som är nytt, ska lokala civilanställda i militära
	serviceverksamheter, som drivs av en amerikansk styrka eller en utländsk
	organisation, som själva ska sköta betalning av egenavgifter enligt 3 kap.
	6 § socialavgiftslagen anmäla sig för registrering hos Skatteverket inom
	två veckor från det att anställningsavtalet ingicks.
	Vad som avses med militär serviceverksamhet, amerikansk styrka och
	utländsk organisation framgår av författningskommentaren till 10 § lagen
	(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
	Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.
	31 kap.
	25 § Om ett avtal som avses i 2 kap. 7 § andra stycket socialavgiftslagen
	(2000:980) har träffats om att arbetsgivaravgifter ska betalas på en viss ersättning,
	ska den som får ersättningen lämna uppgift om detta.
	Om ersättning getts ut och egenavgifter enligt 3 kap. 6 § socialavgiftslagen ska
	betalas på ersättningen, ska den som mottagit ersättningen lämna uppgift om detta.
	I paragrafen regleras vad en inkomstdeklaration ska innehålla för uppgifter
216	avseende beräkning av egenavgifter.

Ett nytt andra stycke införs eftersom det skapas ett system med betalning Prop. 2023/24:141 av egenavgifter enligt 3 kap. 6 § socialavgiftslagen för lokala civil-

anställda i militära serviceverksamheter som drivs av en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som undantagits från att betala arbetsgivar- avgifter enligt 2 kap. 8 § socialavgiftslagen för personerna.

Vad som avses med militär serviceverksamhet, amerikansk styrka och utländsk organisation framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.11.

64 kap.

6 § Den som till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Detta gäller dock inte om någon av följande bestämmelser om återbetalning av skatt är tillämplig på förvärvet:

– 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

– 14 b § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik,

– 15 § lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,

– 12 kap. 10 § lagen (2022:155) om tobaksskatt,

– 12 kap. 10 § lagen (2022:156) om alkoholskatt, eller

– 14 kap. 59–67 c §§ mervärdesskattelagen (2023:200).

I paragrafen regleras vissa möjligheter till återbetalning av skatt vid skattefrihet enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall samt undantag från dessa när regler om återbetalning enligt andra lagar är tillämpliga.

Bestämmelsen ändras så att nya 14 b § lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik respektive nya 14 kap. 67 a och 67 b §§ mervärdesskattelagen (2023:200) läggs till i uppräkningen av bestämmelser som innebär att bestämmelsen inte blir tillämplig. Tidigare 14 kap. 67 a § mervärdesskattelagen benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande. Ändringen innebär att återbetalning av kemikalie- skatt och mervärdesskatt i första hand sker enligt de nämnda

bestämmelserna även om rätt till återbetalning följer av lagen om
immunitet och privilegier i vissa fall.
I fråga om punktskatt föreslås inte några särskilda bestämmelser om
återbetalning i de fall som avses i nya 10 § lagen om immunitet och
privilegier i vissa fall. Återbetalning kommer därmed i de fallen att
hanteras enligt denna paragraf. Återbetalning blir dock inte aktuell om
varorna har levererats utan skatt med stöd av de föreslagna
bestämmelserna i 7 kap. 6 § lagen om skatt på energi, 14 a § lagen om skatt
på kemikalier i viss elektronik, 8 § lagen (2018:696) om skatt på vissa
nikotinhaltiga produkter, 11 kap. 8 § lagen (2022:155) om tobaksskatt
eller 11 kap. 6 § lagen (2022:156) om alkoholskatt. Även om det inte finns
något formellt krav på att uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna
(till skillnad från t.ex. 7 kap. 6 § lagen om skatt på energi) vid en ansökan
om återbetalning är ett sådant intyg normalt ett lämpligt bevismedel för att
visa att en leverans är avsedd för de amerikanska styrkorna. I fråga om
återbetalning av kemikalieskatt finns i nya 14 b § tredje stycket lagen om	217
	217

Prop. 2023/24:141 skatt på kemikalier i viss elektronik en bestämmelse om att vissa schablon- belopp ska tillämpas vid återbetalning av skatt om det inte kan visas att skatt har betalats för varan med högre belopp. Återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall blir aktuell i fråga om förvärv som sker efter ikraftträdandet av den bestämmelsen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

14 a § För en godkänd lagerhållare inträder inte skattskyldighet för en skattepliktig vara som har levererats inom Sverige av lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,

och

2.varan ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Undantag gäller endast om

1.skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varan,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och

3.det av fakturan framgår att leveransen är undantagen skatt på kemikalier i viss elektronik.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om undantag från skatt i vissa fall. Genom bestämmelserna genomförs en möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet i enlighet med artikel 16 punkten 2 i DCA-avtalet.

Av första stycket följer att skattskyldighet inte inträder för varor som en godkänd lagerhållare levererar inom Sverige under vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri för den som levererar varorna (vilket förtydligas i andra stycket tredje punkten). Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de amerikanska styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om en säljare väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom återbetalning.

218

användning sker då ”för” styrkorna. Användningen kan även ske av den Prop. 2023/24:141 civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar,

marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.

I andra stycket anges vissa ytterligare krav för att undantaget ska gälla. Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som den godkände lagerhållaren levererar varorna till som avses, dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCA-avtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa varorna skattefritt måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefriheten är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan information tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefria varor eller inte.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att varorna är avsedda för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

14 b § Skatteverket ska efter ansökan besluta om återbetalning av skatt på varor som har förvärvats av

1.en utländsk beskickning, ett karriärkonsulat i Sverige eller en sådan internationell organisation som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

2.en medlem av den diplomatiska personalen vid en utländsk beskickning i Sverige eller en karriärkonsul vid ett utländskt konsulat i Sverige, under förutsättning att medlemmen eller karriärkonsuln inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige, eller

3.väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land, för styrkornas eget bruk, för civilpersonal som följer med dem eller för mässar och marketenterier, om dessa styrkor deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i Sverige och personal hos en sådan organisation har efter ansökan rätt till återbetalning enligt första stycket, om Sverige har träffat överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation om detta.

Vid återbetalning av skatt enligt denna paragraf eller 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska de belopp som följer av 7 a och 7 b §§ vid tidpunkten för förvärvet av varan tillämpas om det inte kan visas att skatt har

betalats för varan med högre belopp.

219

Prop. 2023/24:141

Genom paragrafen, som är ny, införs en möjlighet till skattefrihet för vissa skattebefriade subjekt.

I första och andra stycket anges de subjekt som har rätt till skattefrihet enligt den nya bestämmelsen. Skattefriheten enligt första och andra styckena har samma omfattning och, förutom vissa språkliga ändringar, utformning som i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, lagen (2022:155) om tobaks- skatt och lagen (2022:156) om alkoholskatt. Den nya möjligheten till återbetalning gäller för förvärv som sker efter ikraftträdandet av lagen.

Av tredje stycket följer att de schablonbelopp som finns i 7 a § ska tillämpas vid återbetalning av skatt om det inte kan visas att skatt har betalats för varan med högre belopp. Av 7 b § följer att de i 7 a § angivna schablonbeloppen omräknas årligen. Det belopp som ska tillämpas vid återbetalningen är det omräknade belopp som gäller vid tidpunkten för förvärvet. Detta gäller såväl vid återbetalning enligt denna paragraf som vid återbetalning enligt 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Bestämmelsen kommer genom hänvisningen till skatteförfarandelagen bli tillämplig bl.a. vid återbetalning i de fall skattefrihet följer av DCA- avtalet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

13 a § En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på e-vätskor eller andra nikotinhaltiga produkter som har levererats inom Sverige av lagerhållaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,

och

2.varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1.skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda,

3.det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

	I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om avdrag för skatt på e-
	vätskor och andra nikotinhaltiga produkter i vissa fall. Genom
	bestämmelserna genomförs en möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet i
	enlighet med artikel 16 punkten 2 i DCA-avtalet.
	Av första stycket följer att en godkänd lagerhållare får göra avdrag för
	skatt på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter som levereras inom
	Sverige under vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri
220	för den som levererar varorna. Även om förutsättningarna är uppfyllda kan

de amerikanska styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om en säljare väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom återbetalning.

Två förutsättningar för att bestämmelsen ska kunna tillämpas anges i första stycket. Enligt första punkten krävs att leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater. Detta innebär att leveransen på något sätt ska komma styrkorna till godo. Leveransen behöver dock inte ske direkt till styrkorna, vilket förtydligas i andra punkten. Enligt den ska varorna användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Att användandet ska ske ”av eller för” styrkorna innebär att även leveranser till ett företag som ska använda varorna när det fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna omfattas. Företagets användning sker då ”för” styrkorna. Användningen kan även ske av den civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.

I andra stycket anges vissa ytterligare krav för att avdrag ska få göras. Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som den godkände lagerhållaren levererar varorna till som avses, dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCA-avtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa varor skattefritt måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan informationen tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefria varor eller inte.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

Prop. 2023/24:141

221

Prop. 2023/24:141

10.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:370) om fordons registrering och användning

6 § Bestämmelserna i 5 § gäller inte i fråga om

1.fordon som används uteslutande inom inhägnade järnvägs-, eller industriområden, inhägnade tävlingsområden eller andra liknande inhägnade områden,

4.fordon som vid besiktning eller inspektion av en polisman eller en sådan besiktningstekniker, bilinspektör eller tekniker som avses i fordonslagen provkörs

iden utsträckning som behövs för att förrättningen ska kunna genomföras,

5.fordon som provkörs vid provning inför ett enskilt godkännande i den utsträckning som behövs för att provningen ska kunna genomföras,

7.ombyggda eller amatörbyggda fordon som provkörs inför en registrerings- besiktning eller ett enskilt godkännande av den som Transportstyrelsen särskilt förordnat att utföra sådan provkörning,

8.fordon som används med stöd av saluvagnslicens enligt 11 §, eller

9.fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av en sådan styrka, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan och som finns i landet inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Om en polisman finner anledning att anta att ett fordon som anträffas i trafik inte är i föreskrivet skick, tillämpas första stycket 4.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka fordon som är undantagna från registreringsplikten i 5 §. Genom en ny punkt 9 undantas även fordon och släpfordon som tillhör en amerikansk styrka, en medlem av en sådan styrka, en anhörig till en sådan medlem eller en utländsk leverantör till styrkan, och som finns i landet inom ramen för DCA-avtalet. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med amerikansk styrka, anhörig och utländsk leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Syftet med den nya punkten är att fordon som tillhör någon av de aktuella personkategorierna ska få föras i trafik i Sverige utan att fordonen behöver registreras i det svenska vägtrafikregistret. Bestämmelsen innebär

222

dock inte ett förbud mot registrering i registret. Den som vill få sitt fordon Prop. 2023/24:141 registrerat har möjlighet att på överenskommet sätt ansöka om registrering.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.19.

10.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd

3 a § Regeringen får besluta att 10 § första stycket 1, 2 och 4, 10 § andra stycket, 13 § och 19 § första stycket polislagen (1984:387) ska gälla även för amerikansk militär personal som befinner sig i Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete när sådan personal agerar för att upprätthålla ordningen inom den amerikanska styrkan.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett bemyndigande för regeringen att genom förvaltningsbeslut ge amerikanska styrkor rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen inom de egna styrkorna oavsett var i Sverige de befinner sig. De befogenheter som kan komma i fråga för amerikansk militär personal vid upprätthållande av ordning inom den egna styrkan anges i paragrafen. I 13 § polislagen (1984:387) regleras förutsättningarna för avvisande, avlägsnande och tillfälligt omhändertagande av den som gör sig skyldig till ordningsstörning eller beter sig på ett sådant sätt att det föreligger fara för att hon eller han ska begå brott. Bestämmelserna i 19 § första stycket polislagen reglerar rätten att göra kroppsvisitation i samband med att någon berövas friheten eller avlägsnas. Kroppsvisitation får då ske i två fall – dels när sådan är nödvändig av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas omhand, dels när det är nödvändigt för att identiteten hos den mot vilken ingripandet görs ska kunna fastställas. Bestämmelserna i 10 § första stycket 1, 2 och 4 polislagen ger amerikansk militär personal rätt att, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i ett antal specifika fall. Våld får för det första användas om en medlem av den amerikanska styrkan möts med våld eller hot om våld. För det andra om någon som ska häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller en medlem av styrkan annars möts av motstånd när han eller hon ska verkställa ett sådant frihetsberövande. För amerikansk militär personal kan det bli aktuellt att använda våld enligt bestämmelsen när ett tillfälligt omhändertagande verkställs enligt 13 §. För det tredje får våld användas om en medlem av styrkan med laga stöd ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken eller vid genomsökning på distans. För amerikansk militär personal utgör bestämmelsen stöd för att använda våld i samband med ett avvisande eller avlägsnande enligt 13 § eller i samband med kroppsvisitation enligt 19 § första stycket. För att våld mot person ska få användas i de fall som avses i första stycket fjärde punkten krävs att medlemmen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd (10 § andra stycket polislagen).

223

Prop. 2023/24:141	Amerikansk militär personal är medlemmar av en amerikansk styrka.
	Vad som avses med en amerikansk styrka framgår av författnings-
	kommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
	vissa fall.
	Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.
	4 § Försvarsmakten får besluta att finsk militär personal som lämnar stöd till
	Sverige i enlighet med 2 och 3 §§ och som är lämplig för uppgiften får anlitas för
	bevakning av sådana skyddsobjekt som avses i 5 § 6 skyddslagen (2010:305).
	Försvarsmakten får besluta att amerikansk militär personal som befinner sig i
	Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas
	förenta stater om försvarssamarbete får anlitas för bevakning av sådana
	skyddsobjekt som avses i 5 § 7 och 9 skyddslagen.
	Det som föreskrivs i 11–17 §§ skyddslagen och i 10 § första stycket 1, 2 och
	4, 10 § andra stycket samt 19 § första stycket 1 polislagen (1984:387) ska även
	gälla finsk och amerikansk militär personal som anlitas för bevakning.
	Paragrafen reglerar förutsättningarna för att anlita utländsk militär
	personal för bevakning av vissa skyddsobjekt.
	Andra stycket, som har ett nytt innehåll, anger förutsättningarna för att
	anlita amerikansk militär personal för bevakning av vissa skyddsobjekt.
	Bestämmelsen innebär att Försvarsmakten får fatta beslut om att
	amerikanska militära styrkor som befinner sig i Sverige inom ramen för
	DCA-avtalet får anlitas för bevakning av sådana skyddsobjekt som består
	av områden där en amerikansk styrka bedriver militär verksamhet inom
	ramen för DCA-avtalet eller objekten militära fartyg och luftfartyg, fordon
	som tillverkats särskilt för militära ändamål och militära fordons-
	transporter av stora mängder vapen, ammunition och sprängämnen eller
	andra sådana särskilt skyddsvärda transporter. Detta gäller oavsett om det
	är fråga om ett svenskt objekt eller en transport eller om objektet eller
	fordonstransporten nyttjas av eller tillhör en främmande stats militära
	styrka inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell
	krishantering. Se vidare kommentaren till 5 § skyddslagen (2010:305).
	Tredje stycket, som är nytt, motsvarar i stort den nuvarande lydelsen av
	andra stycket. Ett tillägg görs om att även amerikansk militär personal som
	anlitas för bevakning har befogenheter enligt vissa bestämmelser i
	skyddslagen och polislagen.
	Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.
	6 § Finsk och amerikansk militär personal som utövar myndighet i Sverige enligt
	3 a, 4 eller 5 § ska vara skyddad enligt 17 kap. 1, 2 och 4 §§ brottsbalken på
	motsvarande sätt som om det hade varit fråga om svensk myndighetsutövning.
	Paragrafen behandlar frågor om straffrättsligt skydd vid myndighets-
	utövning.
	Genom ett tillägg framgår att amerikansk militär personal när den utövar
	myndighet i Sverige är skyddad enligt straffstadgandena om våld eller hot
	eller förgripelse mot tjänsteman (17 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken) och
	våldsamt motstånd (17 kap. 4 § brottsbalken).
	För amerikansk militär personal kan bestämmelsen bli tillämplig när den
	upprätthåller ordningen inom den egna styrkan i enlighet med 3 a § eller
224	vid bevakning av skyddsobjekt i enlighet med 4 §.

Den tidigare bestämmelsen om att finsk militär personal omfattas av Prop. 2023/24:141 svenskt tjänstefelsansvar (20 kap. 1 § brottsbalken) upphävs.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.6.

7 § En amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårds- verksamhet i Sverige när vårdtagarna ingår i den amerikanska styrkan, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Verksamheten får bedrivas i enlighet med de bestämmelser som gäller i Amerikas förenta stater.

En vårdtagare som tar emot sådan vård som avses i första stycket omfattas inte av svenska regler om hälso- och sjukvård och tandvård.

Paragrafen, som är ny, reglerar amerikanska styrkors och utländska leverantörer till styrkornas rätt att bedriva hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet i Sverige inom ramen för DCA-avtalet.

Av första stycket framgår att en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet och tandvårdsverksamhet i Sverige inom ramen för DCA-avtalet när vårdtagarna ingår i den amerikanska styrkan, är anhöriga till medlemmar av styrkan eller leverantörer till styrkan. Vården får under sådana förhållanden utövas i enlighet med amerikansk lagstiftning. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med en amerikansk styrka, en utländsk leverantör till styrkan, en anhörig till en medlem av styrkan och en leverantör till styrkan framgår av författningskommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Av andra stycket framgår att en vårdtagare som tar emot sådan vård som avses i första stycket inte omfattas av bestämmelser i svensk rätt om hälso- och sjukvård och tandvård. Det innebär således att amerikansk rätt kommer att gälla för dessa vårdtagare.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.14.

8 § Sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan verksamhet som avses i 7 och 9 §§ får föras in till och ut från Sverige samt användas i Sverige i enlighet med de bestämmelser som gäller i Amerikas förenta stater.

I paragrafen, som är ny, regleras att sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att bedriva sådan verksamhet som avses i 7 och 9 §§ får föras in till och ut från Sverige samt användas i Sverige i enlighet med amerikansk lagstiftning. Det kan alltså vara fråga om såväl vård- som försäljningsverksamhet. Med sjukvårdsprodukter avses detsamma som i 2 kap. 8 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Övrig utrustning kan t.ex. omfatta blodprodukter som inte är att anse som sjukvårdsprodukter (se prop. 2022/23:45 s. 81).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.14.

225

Prop. 2023/24:141 9 § En militär serviceverksamhet som inrättats av en amerikansk styrka för att i Sverige tillhandahålla service till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga omfattas inte av svenska regler om tillstånd och tillsyn.

Genom paragrafen, som är ny, undantas amerikanska styrkors militära serviceverksamheter från svenska regler om tillstånd och tillsyn. Bestämmelsen omfattar sådana serviceverksamheter som inrättats av en amerikansk styrka i Sverige för att tillhandahålla service till medlemmar av styrkan eller deras anhöriga. Vad som avses med en militär service- verksamhet, en amerikansk styrka och en anhörig framgår av författnings- kommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Svenska regler om tillstånd och tillsyn som rör inrättandet och bedrivandet av en militär serviceverksamhet ska därmed inte tillämpas i fråga om den verksamheten. Bestämmelsen ska tolkas brett och omfattar t.ex. också bestämmelser om registrering och godkännande av verksamheten samt annan kontroll än tillsyn.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.16.

10 § En medlem av en amerikansk styrka och en utländsk leverantör till styrkan får, inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, i Sverige utföra tjänster för styrkans personal, personalens anhöriga eller leverantörer till styrkan, samt för andra personer som gemensamt har bestämts av Sverige och Amerikas förenta stater, utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande krav på tillstånd.

Första stycket gäller under förutsättning att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslegitimation eller yrkeslicens eller en sådan legitimation eller licens från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som godtas av amerikanska myndigheter.

Paragrafen, som är ny, reglerar rätten för medlemmar av amerikanska styrkor och utländska leverantörer till styrkorna att, inom ramen för DCA- avtalet, i Sverige få utöva yrken utan krav på svensk yrkeslegitimation eller liknande krav på tillstånd.

I första stycket anges vilken personal som, inom ramen för DCA-avtalet, får utföra tjänster i Sverige utan krav på svensk yrkeslegitimation, yrkeslicens eller motsvarande krav på tillstånd. Det ska vara fråga om militär eller civil personal som tillhör en amerikansk styrka eller personal tillhörande en utländsk leverantör till en sådan styrka. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Vad som avses med en amerikansk styrka, en utländsk leverantör till styrkan, en anhörig och en leverantör till styrkan framgår av författnings- kommentaren till 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

226

Genom andra stycket avgränsas bestämmelsen i första stycket. Det krävs Prop. 2023/24:141 nämligen att den enskilde har en gällande amerikansk yrkeslicens eller

motsvarande tillstånd eller en sådan licens eller ett sådant tillstånd från en medlemsstat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller andra lämpliga yrkeskvalifikationer som har godkänts av amerikanska myndigheter. Exempel på en sådan amerikansk myndighet är USA:s försvarsdepartement.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.15.

11 § För arbete som utförs av en arbetstagare som är anställd hos en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete ska arbetstidslagen (1982:673) inte gälla.

Första stycket gäller endast arbete som utförs av en sådan arbetstagare som inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige.

I paragrafen, som är ny, regleras ett undantag från arbetstidslagen (1982:673).

Med hänsyn till att arbetstidslagen som utgångspunkt gäller för allt arbete som utförs i Sverige införs genom första stycket ett undantag från lagen i förhållande till sådant arbete som utförs av den som är anställd hos en utländsk leverantör till en amerikansk styrka inom ramen för DCA- avtalet. Eventuellt arbete som utförs hos en annan arbetsgivare vid sidan av anställningen hos en sådan leverantör omfattas inte av bestämmelsen. Med utländsk leverantör avses här endast den juridiska person som varken är registrerad eller har hemvist i Sverige enligt svensk lag, och som befinner sig på svenskt territorium inom ramen för ett avtal eller underleverantörsavtal med USA:s försvarsdepartement om att tillhandahålla varor och tjänster i samband med verksamhet som omfattas av DCA-avtalet. Svenskregistrerade företag omfattas således inte. Utländsk leverantör har därmed samma betydelse som amerikansk leverantör i DCA-avtalet. Bestämmelsen utformas enligt Lagrådets förslag.

Av andra stycket framgår att det endast är arbete som utförs av en arbetstagare som inte är svensk medborgare eller stadigvarande bosatt i Sverige som undantas från arbetstidslagen. Preciseringen följer den definition av anställda hos amerikanska leverantörer som finns i artikel 2 punkten 4 i DCA-avtalet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.20.

10.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:155) om tobaksskatt

11 kap.

Avdrag i samband med skattefrihet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

8 § En upplagshavare eller godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på varor som har levererats inom Sverige av upplagshavaren eller lagerhållaren, om

227

Prop. 2023/24:141 1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater, och

2.varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1.skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och

3.det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

	I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om avdrag för skatt på
	tobaksvaror i vissa fall. Genom bestämmelserna genomförs den möjlighet
	till skattefrihet direkt vid köpet som följer av artikel 16 punkten 2 i DCA-
	avtalet.
	Av första stycket följer att en upplagshavare eller godkänd lagerhållare
	får göra avdrag för skatt på tobaksvaror som levereras inom Sverige under
	vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri för den som
	levererar varorna. Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de
	amerikanska styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet.
	Om en säljare väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skatte-
	friheten genom återbetalning.
	Två förutsättningar för att bestämmelsen ska kunna tillämpas anges i
	första stycket. Enligt första punkten krävs att leveransen är till för väpnade
	styrkor tillhörande Amerikas förenta stater. Detta innebär att leveransen
	på något sätt ska komma styrkorna till godo. Leveransen behöver dock inte
	ske direkt till styrkorna, vilket förtydligas i andra punkten. Enligt den ska
	varorna användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer
	med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära
	serviceverksamheter. Att användandet ska ske ”av eller för” styrkorna
	innebär att även leveranser till ett företag som ska använda varorna när det
	fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna omfattas. Företagets
	användning sker då ”för” styrkorna. Användningen kan även ske av den
	civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar,
	marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära
	serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas
	verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer.
	Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor
	som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.
	I andra stycket anges vissa ytterligare krav för att avdrag ska få göras.
	Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet
	hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet
	och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som upplags-
	havaren eller den godkände lagerhållaren levererar varorna till som avses,
	dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller
	således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier
	i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCA-
228	avtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa varor skattefritt
228

måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att Prop. 2023/24:141 förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda. Intyget är således i normal-

fallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan informationen tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefria varor eller inte.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständig- heterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att varorna är avsedda för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt

11 kap.

Avdrag i samband med skattefrihet enligt lagen om immunitet och privilegier i vissa fall

6 § En upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor som har levererats inom Sverige av upplagshavaren, om

1. leveransen är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,

och

2.varorna ska användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Avdrag får endast göras om

1.skattefrihet enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall hade gällt vid förvärv av varorna,

2.ett intyg från de väpnade styrkorna kan uppvisas som visar att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda, och

3.det av fakturan framgår att leveransen sker utan punktskatt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i andra stycket 2.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om avdrag för skatt på alkoholvaror i vissa fall. Genom bestämmelserna genomförs den möjlighet till skattefrihet direkt vid köpet som följer av artikel 16 punkten 2 i DCA- avtalet.

Av första stycket följer att en upplagshavare får göra avdrag för skatt på alkoholvaror som levereras inom Sverige under vissa förutsättningar. Tillämpning av bestämmelsen är valfri för den som levererar varorna. Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de amerikanska styrkorna

alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om en säljare väljer att

229

Prop. 2023/24:141 inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom återbetalning.

Användningen kan även ske av den civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt 7.2.7.

I andra stycket anges vissa ytterligare krav för att avdrag ska få göras. Av första punkten följer att det ska vara en sådan situation där skattefrihet hade gällt för köparen av varan enligt 10 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Det är därvid situationen för den som upplags- havaren levererar varorna till som avses, dvs. de amerikanska styrkorna eller leverantören. Skattefrihet gäller således genom hänvisningen till 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall i den utsträckning som skattefrihet för köparen följer av DCA-avtalet. Av andra punkten följer att den som vill köpa varor skattefritt måste kunna uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna som visar att förutsättningarna för skattefriheten är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt vid köpet. Av tredje punkten följer att det av fakturan ska framgå att leveransen sker utan punktskatt. Genom att sådan informationen tas in i fakturan blir det tydligt såväl mellan säljare och köpare som för Skatteverket om försäljningen avser skattefria varor eller inte.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet på att uppvisa ett intyg. Detta skulle exempelvis kunna vara aktuellt om det i vissa situationer finns anledning att förenkla förfarandet och det av omständig- heterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda och att varorna är avsedda för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

230

Prop. 2023/24:141

10.22Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (2023:200)

3kap.

4§ Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte föremål för mervärdesskatt enligt denna lag, om

1.förvärvet görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person, och

2.en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt

–10 kap. 69, 70, 71, 72 eller 73 § om leveranser avseende fartyg och luftfartyg,

–10 kap. 78 § om leveranser av motorfordon till utländska beskickningar m.fl., eller

–10 kap. 93 a § om leveranser till väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater.

I paragrafen anges vissa fall då unionsinterna förvärv inte är föremål för mervärdesskatt.

Ändringen innebär att 10 kap. 93 a § om leveranser till väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater läggs till i listan över de fall när unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt. Ett unionsinternt förvärv som görs av en beskattningsbar person eller en juridisk person som inte är en beskattningsbar person ska alltså inte beskattas om en leverans av varorna inom landet skulle vara undantagen från skatteplikt enligt 10 kap. 93 a §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

5 § Med avvikelse från 1 § 2 är unionsinterna förvärv av varor inte heller föremål för mervärdesskatt om förvärvet görs under sådana förutsättningar att det skulle medföra rätt till återbetalning enligt 14 kap. 60–67 c §§.

I paragrafen anges vissa fall då unionsinterna förvärv inte är föremål för mervärdesskatt.

Genom ändringen i första stycket läggs nya 14 kap. 67 a och 67 b §§ till i listan över när unionsinterna förvärv av varor inte är föremål för mervärdesskatt. Ett unionsinternt förvärv ska alltså inte beskattas om förvärvet görs under sådana förutsättningar att det skulle medföra rätt till återbetalning enligt 14 kap. 67 a eller 67 b §.

Tidigare 14 kap 67 a § benämns numera 14 kap. 67 c §, men omfattas fortfarande av hänvisningen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

231

Prop. 2023/24:141 5 kap.

232

25 § Med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning likställs även användning av varor, om

1. varorna används av

a)de väpnade styrkorna i ett EU-land, som deltar i en försvarsinsats för att genomföra en unionsverksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem, eller

b)de väpnade styrkorna i en stat som är part i Nato, för styrkornas eget bruk eller för bruk av den civilpersonal som följer med dem,

2. varorna inte har förvärvats enligt de allmänna regler om beskattning som gäller för ett EU-lands hemmamarknad, och

3. import av varorna till det EU-land som varan överförs till inte skulle omfattas av undantag från skatteplikt enligt 10 kap. 61, 61 a eller 61 b § eller enligt bestämmelser som i det EU-landet motsvarar artikel 143.1 ga eller 143.1 h i mervärdesskattedirektivet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att viss användning av varor som görs av väpnade styrkor ska likställas med unionsinterna förvärv av varor mot ersättning.

I tredje punkten anges som en förutsättning för att regeln ska vara tillämplig att en import av varorna till det EU-land som varan överförs till inte skulle omfattas av undantag från skatteplikt enligt vissa regler. Undantaget i nya 10 kap. 61 a § läggs till i uppräkningen. Ändringen innebär att om en import av varan skulle omfattas av det nya undantaget i 10 kap. 61 a § ska användningen inte likställas med ett unionsinternt förvärv. Tidigare 10 kap 61 a § benämns numera 10 kap. 61 b §, men omfattas fortfarande av hänvisningen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

10 kap.

61 a § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som görs av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater om varorna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem, eller styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.

Från skatteplikt undantas även import som görs av medlemmarna av dessa styrkor, inklusive civilpersonal, eller deras anhöriga, om varorna ska användas för privat bruk.

Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skattefrihet för import inom ramen för DCA-avtalet.

Enligt första stycket undantas import som görs av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater från skatteplikt, om varorna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Regeln gäller enbart för import som görs av styrkorna själva. Om ett företag importerar varor som det avser att sälja vidare till de amerikanska styrkorna omfattas den importen inte av regeln. Dock kommer företaget

normalt antingen ha avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten på Prop. 2023/24:141 sådan import eller rätt till återbetalning enligt nya 14 kap. 67 a §. Ett krav

för att importen ska undantas är att varorna ska användas av styrkorna själva, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter. Att varan ska ”användas” kan i vissa fall inkludera försäljning. Exempelvis har vissa militära serviceverksamheter till uppgift att sälja varor till styrkans medlemmar. Sådan försäljning innebär att varorna används av den militära serviceverksamheten, och att styrkornas import av varorna undantas från skatteplikt.

Enligt andra stycket undantas från skatteplikt även import som görs av medlemmarna av de amerikanska styrkorna, inklusive civilpersonal, eller deras anhöriga, om varorna ska användas för privat bruk. Med ”anhöriga” avses i DCA-avtalet sådana familjemedlemmar som är ekonomiskt, juridiskt eller hälsomässigt beroende av en medlem av styrkorna, försörjs av och bor tillsammans med medlemmen och har fått tillåtelse av de amerikanska styrkorna att följa med styrkorna till Sverige (jämför artikel 2 i avtalet).

Av tredje stycket framgår att undantagen från skatteplikt bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artiklarna 18 och 19, men även artiklarna 2 och 21.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

61 b § Från skatteplikt undantas sådan import av varor som inte omfattas av 61 a § och som görs av väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato om varorna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier, när dessa styrkor deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från mervärdesskatt vid import som görs av väpnade styrkor tillhörande en stat som är medlem i Nato.

Genom ändringen undantas sådan import som omfattas av 61 a § från tillämpningsområdet. Det innebär att de amerikanska styrkornas skatte- frihet vid import i första hand regleras av 61 a §, även om USA är medlem i Nato.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

93 a § Den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster som inte har något annat land som destinationsland får välja att undanta leveransen eller tillhandahållandet från skatteplikt om

1.leveransen eller tillhandahållandet är till för väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater,

3.förvärvaren kan uppvisa ett intyg från de väpnade styrkorna som visar att förutsättningarna i 1 och 2 är uppfyllda.

Undantagen från skatteplikt gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

233

Prop. 2023/24:141	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet i första stycket
	3.
	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skattefrihet direkt vid
	köpet inom ramen för DCA-avtalet.
	I första stycket anges förutsättningarna för skattefrihet. Den som
	levererar varor eller tillhandahåller tjänster som inte har något annat land
	som destinationsland får välja att undanta leveransen eller
	tillhandahållandet från skatteplikt om vissa krav är uppfyllda. Att
	leveransen eller tillhandahållandet inte får ha något annat land som
	destinationsland innebär exempelvis att leveranser till andra länder inte
	undantas även om de skulle beskattas i Sverige. Leveranser eller
	tillhandahållanden som har ett annat EU-land som destinationsland kan
	dock under vissa förutsättningar vara undantagna från skatteplikt enligt
	93 §. Regeln är valfri för den som levererar varan eller tillhandahåller
	tjänsten. Även om förutsättningarna är uppfyllda kan de amerikanska
	styrkorna alltså inte kräva att få skattefrihet direkt vid köpet. Om säljaren
	väljer att inte ge skattefrihet direkt vid köpet hanteras skattefriheten genom
	återbetalning, se 14 kap. 67 a §.
	Förutsättningarna för skattefrihet direkt vid köpet anges i tre punkter.
	Enligt första punkten krävs att leveransen eller tillhandahållandet är till för
	väpnade styrkor tillhörande Amerikas förenta stater. Detta innebär att
	leveransen eller tillhandahållandet på något sätt ska komma styrkorna till
	godo. Leveransen eller tillhandahållandet behöver dock inte ske direkt till
	styrkorna, vilket förtydligas i andra punkten. Enligt den ska varorna eller
	tjänsterna användas av eller för styrkorna, av den civilpersonal som följer
	med dem eller av styrkornas mässar, marketenterier eller liknande militära
	serviceverksamheter. Att användandet ska ske ”av eller för” styrkorna
	innebär att även leveranser till ett företag som ska använda varan när det
	fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna omfattas. Företagets
	användning sker då ”för” styrkorna (se vidare nedan). Användningen kan
	även ske av den civilpersonal som följer med styrkorna eller av styrkornas
	mässar, marketenterier eller liknande militära serviceverksamheter.
	Militära serviceverksamheter är integrerade delar av de amerikanska
	styrkornas verksamhet som ibland kan utföras av organisationer eller
	leverantörer. Det kan exempelvis vara fråga om utbildning eller försäljning
	av varor som riktar sig specifikt till styrkans medlemmar. Se vidare avsnitt
	7.2.7.
	Enligt tredje punkten krävs för skattefrihet att förvärvaren kan uppvisa
	ett intyg från de väpnade styrkorna som visar att förutsättningarna i de två
	första punkterna är uppfyllda. Intyget är således i normalfallet inte enbart
	ett bevismedel, utan ett formellt krav för att få medge skattefrihet direkt
	vid köpet (se vidare kommentaren till tredje stycket).
	Reglerna om skattefrihet direkt vid köpet kan bli aktuella i en rad
	situationer. Utöver försäljning direkt till styrkorna blir reglerna, som
	nämnts ovan, aktuella vid försäljning till ett företag som ska använda varan
	när det fullgör ett kontrakt med de amerikanska styrkorna. Det kan vara
	fråga om amerikanska leverantörer som utför sådana delar av styrkans
	verksamhet som för andra länders väpnade styrkor hade utförts direkt av
234	styrkorna, men det kan också vara fråga om svenska företag som har ett
234

kontrakt med de amerikanska styrkorna. Kretsen kommer i praktiken att Prop. 2023/24:141 begränsas av vilka aktörer de amerikanska styrkorna väljer att utfärda

intyg till. En annan situation som omfattas av bestämmelsen är sådan försäljning som sker inom ramen för de militära serviceverksamheterna. Så länge sådan försäljning riktar sig till den personkrets som omfattas av verksamhetens uppdrag, vilket normalt är styrkans medlemmar eller deras anhöriga, anses leveransen eller tillhandahållandet vara till för de väpnade styrkorna (första punkten). Styrkorna har inrättat de militära service- verksamheterna för att tillhandahålla vissa varor och tjänster till en bestämd personkrets, vilket innebär att leveransen eller tillhandahållandet är till för styrkorna även i fall då varan eller tjänsten i slutänden används för privat bruk av en medlem av styrkan. Vid sådan försäljning anses varorna även användas av eller för styrkorna (andra punkten). Ett sista exempel på när regeln blir tillämplig är Försvarsmaktens tillhandahållande av bränsle och liknande till de amerikanska styrkorna. Ett exempel på en situation då reglerna inte blir tillämpliga är då medlemmar av styrkorna eller deras anhöriga köper varor eller tjänster för privat bruk från någon annan leverantör än en militär serviceverksamhet. Leveransen eller tillhandahållandet anses då inte vara till för de väpnade styrkorna. Skattefrihet i de situationerna hanteras i stället genom återbetalning, se 14 kap. 67 b §.

Av andra stycket framgår att undantagen från skatteplikt bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artikel 16, men även artiklarna 2, 17 och 21.

I tredje stycket finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer en möjlighet meddela föreskrifter, eller i ett enskilt fall besluta, om undantag från kravet att förvärvaren kan uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna. Det skulle exempelvis kunna bli aktuellt när det av omständigheterna är tydligt att förutsättningarna är uppfyllda, såsom när Försvarsmakten tillhandahåller bränsle direkt till amerikanska militärfordon eller när en militär serviceverksamhet säljer varor direkt till amerikanska soldater inom ett avgränsat område.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

13 kap.

10 § En beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt som är hänförlig till sådana transaktioner som avses i 6 och 8 §§, i den utsträckning den beskattningsbara personen använder varorna och tjänsterna för sina transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

– 13 § om läkemedel,

– 26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,

– 34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,

– 42 eller 46 § om unionsinterna leveranser av varor,

– 52 § om transporttjänster – Azorerna och Madeira,

– 63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

– 64, 65, 66 eller 67 § om export,

– 68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

– 69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

235

Prop. 2023/24:141 – 71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,

–73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–76 eller 77 § om vissa leveranser av varor avseende fartyg och luftfartyg,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern,

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU,

–96 § om exportbutiker, eller

–97 § om leveranser vid användning av ett elektroniskt gränssnitt.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 och 5 §§ om varor i vissa lager.

I paragrafen finns bestämmelser om avdragsrätt för transaktioner som är undantagna från skatteplikt, s.k. kvalificerade undantag.

Genom en ändring i första stycket läggs 10 kap. 93 a § till i uppräkningen. Det innebär att en beskattningsbar person får göra avdrag för ingående skatt även om varorna eller tjänsterna används för transaktioner inom landet som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 10 kap. 93 a §. Eftersom regeln i 10 kap. 93 a § är valfri för säljaren krävs det att skattefriheten faktiskt har tillämpats för att det ska bli aktuellt med avdragsrätt enligt 13 kap. 10 §. Om säljaren har valt att inte tillämpa skattefrihet avgörs avdragsrätten av ordinarie regler, även om säljaren skulle ha haft rätt att tillämpa skattefrihet.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

14 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– återbetalning till beskattningsbara personer etablerade i andra EU-länder (3–

32§§),

–återbetalning till beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU (33–48 §§),

–återbetalning vid viss import (49 och 50 §§),

–återbetalning till den som är eller ska vara registrerad för mervärdesskatt (51–54 §§),

–återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder (55–58 §§),

–återbetalning till hjälporganisationer (59 §),

–återbetalning till utländska beskickningar m.fl. (60–63 §§),

–återbetalning till EU och vissa EU-organ (64–66 §§),

–återbetalning till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land (67 §),

–återbetalning till väpnade styrkor som tillhör part i Nato (67 a–c §§),

–gemensamma bestämmelser för 59–67 c §§ (68 och 69 §§),

–att återbetalningsrätten ska styrkas (70 §),

236	– skattetillägg (71 §),

– omprövning i vissa fall (72–75 §§), och	Prop. 2023/24:141
– indrivning och verkställighet (76 §).
I paragrafen anges kapitlets innehåll.
Tionde och elfte strecksatserna justeras så att de omfattar nya 67 a och
67 b §§. Tidigare 67 a § benämns numera 67 c §.
Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

4 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhandahållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

I paragrafen finns bestämmelser om att vissa inom landet tillhandahållna tjänster inte hindrar återbetalning av skatt för en beskattningsbar person etablerad i ett annat EU-land, under förutsättning att de är undantagna från skatteplikt, s.k. tillåtna tjänster.

Genom ändringen i första stycket läggs 10 kap. 93 a § till i uppräkningen över sådana tjänster.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

34 § Den beskattningsbara personen får inom landet ha tillhandahållit transporttjänster och stödtjänster till dessa, under förutsättning att tillhanda- hållandena är undantagna från skatteplikt i enlighet med någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–63 § om tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–89 eller 90 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner utanför EU.

Första stycket gäller även sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med 11 kap. 4 § 2, 3 eller 4 om varor i vissa lager.

I paragrafen finns bestämmelser om att vissa inom landet tillhandahållna
tjänster inte hindrar återbetalning av skatt för en beskattningsbar person	237
	237

Prop. 2023/24:141 som inte är etablerad i något EU-land, under förutsättning att de är undantagna från skatteplikt.

Genom ändringen i första stycket läggs 10 kap. 93 a § till i uppräkningen över sådana tjänster.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

67 a § Väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster som inte har något annat land som destinationsland, om varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar, marketenterier eller andra liknande militära service- verksamheter.

Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars-

	samarbete.
	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om återbetalning av skatt
	relaterad till officiellt bruk inom ramen för DCA-avtalet.
	Enligt första stycket har väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta
	stater efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig
	till förvärv av varor och tjänster som inte har något annat land som
	destinationsland, om varorna eller tjänsterna ska användas av dessa
	styrkor, den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar,
	marketenterier eller andra liknande militära serviceverksamheter. Det är
	enbart styrkorna själva som kan ansöka om återbetalning enligt första
	stycket. Leverantörer till styrkorna hanteras i andra stycket. Eftersom det
	är fråga om en återbetalning av skatt krävs att mervärdesskatt har tagits ut
	vid leveransen eller tillhandahållandet. Om leverantören har valt att
	undanta en leverans från skatteplikt enligt 10 kap. 93 a § är det inte möjligt
	att få återbetalning av skatt för den leveransen och det kommer inte heller
	att finnas någon debiterad mervärdesskatt i fakturan. Att förvärvet inte får
	ha något annat land som destinationsland innebär exempelvis att det inte
	är möjligt att få återbetalning för leveranser till andra länder som har
	beskattats i Sverige. Att varorna eller tjänsterna ska användas av styrkorna,
	den civilpersonal som följer med dem eller styrkornas mässar,
	marketenterier eller andra liknande militära serviceverksamheter har
	samma innebörd som i 10 kap. 93 a §, se kommentaren till den paragrafen.
	Enligt andra stycket har den som har levererat en vara eller tillhanda-
	hållit en tjänst till styrkorna också efter ansökan rätt till återbetalning enligt
	första stycket, i den utsträckning det inte finns rätt till avdrag för ingående
	skatt. Normalt får en beskattningsbar person göra avdrag för ingående
	skatt som är hänförlig till leveranser till de amerikanska styrkorna (se
	13 kap. 10 §). Det kan dock uppkomma situationer då en leverantör inte
	har rätt till avdrag, exempelvis om den inte är en beskattningsbar person.
	I dessa fall föreligger i stället en rätt till återbetalning, under samma
	förutsättningar som i första stycket. Om en leverantör delvis har rätt till
238	avdrag kan återbetalning medges för de delar där det inte finns avdragsrätt.

Möjligheten till återbetalning gäller dock inte för staten, kommuner, Prop. 2023/24:141 kommunalförbund eller samordningsförbund som avses i 4 § lagen

(2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Dessa aktörer kompenseras för den ingående mervärdesskatten på andra sätt.

Av tredje stycket framgår att rätten till återbetalning bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artikel 16, men även artiklarna 2 och 21.Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

67 b § Medlemmar av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater, inklusive civilpersonal, och deras anhöriga har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt för förvärv av varor eller tjänster som inte har något annat land som destinationsland om förvärvet görs för privat bruk.

Rätten till återbetalning gäller bara i den omfattning som framgår av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om återbetalning av skatt för enskilda inom ramen för DCA-avtalet.

I första stycket finns bestämmelser om att medlemmar av väpnade styrkor som tillhör Amerikas förenta stater, inklusive civilpersonal, och deras anhöriga har rätt till återbetalning av ingående skatt under vissa förutsättningar. Med ”anhöriga” avses i DCA-avtalet sådana familje- medlemmar som är ekonomiskt, juridiskt eller hälsomässigt beroende av en medlem av styrkorna, försörjs av och bor tillsammans med medlemmen och har fått tillåtelse av de amerikanska styrkorna att följa med styrkorna till Sverige (jämför artikel 2 i avtalet). Eftersom det är fråga om en återbetalning av skatt krävs att beskattning har skett. Liksom för övriga återbetalningar krävs en ansökan. Ett villkor för återbetalning är att förvärvet inte får ha något annat land som destinationsland. Det innebär exempelvis att det inte är möjligt att få återbetalning för leveranser till andra länder som har beskattats i Sverige. Förvärvet ska vidare ha gjorts för privat bruk. Om en medlem av de väpnade styrkorna förvärvar en vara i syfte att direkt sälja den vidare finns ingen rätt till återbetalning. Att en vara har sålts behöver dock i sig inte utesluta återbetalning. Om till exempel en medlem av styrkorna köper en vara och använder den privat, men sedan säljer den när medlemmens stationering avslutas och den ska lämna Sverige finns fortfarande en rätt till återbetalning. Det avgörande är om själva förvärvet var för privat bruk.

Av andra stycket framgår att rätten till återbetalning bara gäller i den omfattning som framgår av DCA-avtalet, se främst artikel 17, men även artikel 2.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

67 c § Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato har efter ansökan rätt till återbetalning av ingående skatt som hänför sig till förvärv av varor och tjänster, om

1.varorna eller tjänsterna ska användas av dessa styrkor eller av den civilpersonal som följer med dem, eller användas för försörjning av deras mässar eller marketenterier,

2.styrkorna deltar i de gemensamma försvarsansträngningarna, och

3.det inte finns rätt till återbetalning enligt 67 a §.

239

Prop. 2023/24:141 Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till återbetalning av mervärdesskatt för väpnade styrkor som tillhör en stat som är medlem i Nato.

Genom ändringen läggs det till en ny tredje punkt som reglerar förutsättningarna för återbetalning. Enligt den nya punkten får det inte finnas rätt till återbetalning enligt 67 a §. Det innebär att de amerikanska styrkornas rätt till återbetalning i första hand regleras av 67 a §, även om Amerikas förenta stater är medlem i Nato.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

Gemensamma bestämmelser för 59–67 c §§

68 § Skatteverket ska fatta beslut om återbetalning enligt 59–67 c §§. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter

om förfarandet vid återbetalning enligt 59–67 c §§.

Paragrafen innehåller gemensamma bestämmelser för undantag från mervärdesskatt som hanteras genom återbetalning.

Genom ändringen i första stycket läggs de nya 67 a och 67 b §§ till i uppräkningen. Det innebär att det är Skatteverket som ska fatta beslut om återbetalning avseende 67 a och 67 b §§. Tidigare 67 a § benämns numera 67 c § och omfattas fortsatt av uppräkningen.

Andra stycket innehåller en upplysning om att regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter om förfarandet vid återbetalning. Genom ändringen läggs nya 67 a och 67 b §§ till i uppräkningen.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

70 § Rätten till återbetalning enligt 3–54 §§ och 59–67 c §§ ska styrkas.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att rätten till återbetalning enligt vissa bestämmelser ska styrkas.

Bestämmelsen justeras så att den omfattar nya 67 a och 67 b §§. Tidigare 67 a § benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande. Även om det inte finns något formellt krav på att uppvisa ett intyg från de amerikanska styrkorna (se 10 kap. 93 a §) vid en ansökan om återbetalning är ett sådant intyg normalt ett lämpligt bevismedel för att visa ett en leverans eller ett tillhandahållande är avsett för de amerikanska styrkorna.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

74 § En begäran om omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning enligt 59–67 c §§ ska ha kommit in till Skatteverket inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det. I övrigt gäller bestämmelserna i 66 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) vid omprövning av ett sådant beslut.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet vid omprövning av Skatteverkets beslut om återbetalning av mervärdesskatt.

Bestämmelserna justeras så att den omfattar nya 67 a och 67 b §§. Tidigare 67 a § benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

240

18 kap.

Prop. 2023/24:141

9 § I årsomsättningen ingår också värdet av transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt någon av följande bestämmelser i 10 kap.:

–13 § om läkemedel,

–26 § första stycket 2 om framställning och distribution av periodiska publikationer,

–34 § 4 om leverans av guld till Sveriges riksbank,

–64, 65, 66 eller 67 § om export,

–68 § om tjänster i samband med export eller import av varor,

–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

–71 eller 72 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg och luftfartyg,

–73 § om varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg,

–74 § om tjänster som avser fartyg eller luftfartyg,

–75 § om tjänster av mäklare och andra förmedlare,

–76 § om flygbensin och flygfotogen,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–89, 90 eller 91 § om tjänster som tillhandahålls EU, EU-organ och andra internationella organisationer,

–92 § om väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om väpnade styrkor som tillhör part i Nato,

–94 § om vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern, eller

–95 § om förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU.

Av paragrafen framgår att värdet av vissa undantagna leveranser och tillhandahållanden också ska ingå vid beräkningen av årsomsättning.

Ändringen innebär att nya 10 kap. 93 a § läggs till i uppräkningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

20kap.

21§ Från skatteplikt undantas en leverans av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning enligt detta kapitel, under förutsättning att leveransen görs i enlighet med någon av följande bestämmelser om undantag i 10 kap.:

–64, 65 eller 66 § om export,

–69 eller 70 § om leverans av fartyg eller luftfartyg och utrustning till dessa,

–71 § 2 a eller 3 om leverans av varor för försäljning ombord,

–73 § om leverans av varor för försäljning ombord på krigsfartyg,

–78 § om leverans av motorfordon till utländska beskickningar m.fl.,

–84 § om leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer,

–88 § om leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin,

–92 § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land,

–93 eller 93 a § om leverans av varor till väpnade styrkor som tillhör part i Nato, eller

–94 § om leverans av varor till vissa väpnade styrkor stationerade på Cypern.

241

Prop. 2023/24:141 I paragrafen finns bestämmelser om att leveranser av varor som omfattas av vinstmarginalbeskattning ska undantas från skatteplikt om de görs i enlighet med vissa uppräknade bestämmelser i 10 kap.

Ändringen innebär att nya 10 kap. 93 a § läggs till i uppräkningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

24 kap.

3 § Beslut av Skatteverket som överklagas till en förvaltningsrätt ska tas upp av Förvaltningsrätten i Falun om beslutet gäller ärenden om

1.betalningsskyldighet enligt 10 kap. 79 §,

3.betalningsskyldighet och avräkning enligt 14 kap. 47 §, och

4.återbetalning av ingående skatt enligt 14 kap. 59–67 c §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut. Ändringen innebär att det i fjärde punkten görs en hänvisning till nya

14 kap. 67 a och 67 b §§. Det innebär att ett överklagande av Skatteverkets beslut om återbetalning av mervärdesskatt ska tas upp av Förvaltnings- rätten i Falun. Tidigare 14 kap. 67 a § benämns numera 67 c §, men omfattas fortfarande.

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.7.

242

Sammanfattning av promemorian Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (Ds 2024:2)

Prop. 2023/24:141 Bilaga 1

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera landets oberoende och
självständighet, värna suveräniteten, Sveriges intressen, grundläggande
värderingar samt säkerställa svensk handlingsfrihet inför politisk, militär
eller annan påtryckning. Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i
gemenskap och samverkan med andra länder. Genom att bidra till en
säkrare omvärld, ett stabilt närområde och förutsägbara mellanstatliga
relationer ökar Sveriges säkerhet. Sveriges säkerhetspolitik bygger på
sammanhållning i EU och i Nato liksom samarbete i Norden och
Östersjöområdet, inom FN och OSSE (Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa) och med transatlantiska partnerländer. En stark
transatlantisk länk är avgörande för Europas säkerhet.
De senaste åren har Sverige stärkt den nationella försvarsförmågan och
fördjupat de försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena. I februari 2022
inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Det försämrade
säkerhetsläget skapar ett än större och mer akut behov av att fördjupa
samarbetet med andra länder och organisationer. USA:s engagemang är av
avgörande vikt för Europas och Sveriges säkerhet. I maj 2016
undertecknade Sverige och USA en gemensam avsiktsförklaring om
fördjupat bilateralt försvarssamarbete. I maj 2018 ingick Sverige en
trilateral avsiktsförklaring tillsammans med Finland och USA. Vid ett
svenskt medlemskap i Nato blir Sverige och USA allierade.
Mot denna bakgrund undertecknade Sverige och USA den 5 december
2023 ett avtal om försvarssamarbete, Defense Cooperation Agreement
(DCA-avtal). Sverige har ett nära samarbete med USA inom det säkerhets-
och försvarspolitiska området, vilket kommer fördjupas ytterligare med
DCA-avtalet.
DCA-avtalet reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk
militär närvaro i Sverige och förbättrar därmed förutsättningarna för
amerikanskt stöd till Sverige och blir en viktig grund för försvaret i norra
Europa. Avtalet är tröskelhöjande och stabiliserande. Det stärker
säkerheten även för USA och för våra nordiska och baltiska grannländer.
DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar avtalet mellan parterna i
nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) och
avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de
andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor
(PFF SOFA), vars materiella innehåll överensstämmer med Nato SOFA.
Att teckna ett DCA-avtal är en naturlig utveckling av Sveriges och USA:s
långvariga samarbete. Ett DCA-avtal gör det möjligt för Sverige och USA
att arbeta mer effektivt tillsammans, både bilateralt och inom Nato. Ett
sådant avtal är dessutom en förutsättning för att Sverige snabbt och
förberett ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge.
Vidare har ett DCA-avtal i sig en avskräckande effekt, eftersom det
signalerar amerikanskt engagemang och närvaro i Sverige. Det möjliggör
även ett mer effektivt agerande för Nato. Att ingå ett DCA-avtal med USA
är därför ett starkt försvars- och säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.	243
	243

Prop. 2023/24:141 Bilaga 1

244

DCA-avtalet innehåller bestämmelser om den rättsliga statusen för den amerikanska styrkan, dess personal, anhöriga och leverantörer. Därutöver regleras frågor som rätt till tillträde till svenskt territorium, rätt att få använda vissa av Försvarsmaktens anläggningar och områden och rätt att bedriva viss verksamhet till stöd för den egna styrkan och dess personal. Samarbetet enligt DCA-avtalet bygger på Sveriges samtycke och på full respekt för svensk lagstiftning, svensk suveränitet och internationella förpliktelser. Samarbetet sker i enlighet med folkrätten. Alla aktiviteter enligt avtalet ska utföras med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och internationella förpliktelser. Det är precis som tidigare Sverige som har rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium och en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke. Ett av avtalets syften är dock att frigöra samarbetet från betungande administrativa processer inför varje amerikansk närvaro i Sverige. Enskilda beslut ska därmed inte behöva fattas inför varje besök och aktivitet som sker inom ramen för avtalet. DCA-avtalet är tillämpligt varje gång amerikanska styrkor befinner sig i Sverige. Det gäller även när närvaron inte är kopplad till aktiviteter vid de överenskomna anläggningarna och områdena som anges i bilagan till avtalet.

Ipromemorian behandlas DCA-avtalet och förslag till författnings- åtgärder för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som följer av avtalet. DCA-avtalet kompletterar Nato/PFF SOFA i förhållande till USA. DCA- avtalet är således kopplat till Sveriges medlemskap i Nato, men avtalet kommer att kunna gälla även innan Sveriges formella medlemskap. Eftersom DCA-avtalet bygger vidare på Nato SOFA finns det vissa överlappande områden, i form av frågor som regleras i båda avtalen. Vissa av förslagen relaterar därför till förslag som lämnas i departements- promemorian Sveriges anslutning till vissa Natoavtal (Ds 2023:22). De författningsförslag som lämnas är till största del enbart knutna till genomförandet av DCA-avtalet. Vissa av de förslag som lämnas är dock mer generella och gäller alltså även i förhållande till Nato och andra stater som Sverige har ett militärt samarbete med.

Promemorian föreslår dels att DCA-avtalet ska godkännas, dels att ändringar görs i följande författningar: socialförsäkringsbalken, lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbokföringslagen (1991:481), lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., lagen (1992:1300) om krigsmateriel, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, socialavgiftslagen (2000:980), fordonslagen (2002:574), lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering, skyddslagen (2010:305), luftfartslagen (2010:500), skatteförfarandelagen (2011:1244), lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, lagen (2019:370) om fordons registrering och användning, lagen (2020:782) om operativt militärt stöd, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2022:156) om alkoholskatt, mervärdesskattelagen (2023:200), trafikförsäkringsförordningen (1976:359), tillträdes- förordningen (1992:118), förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m., utlänningsförordningen (2006:97), förordningen (2006:311) om transport av farligt gods, fordonsförordningen (2009:211), militärtrafikförordningen (2009:212),

luftfartsförordningen (2010:770), förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor, förordningen (2022:511) om elektronisk kommunikation, och förordningen (2023:363) om samordningsnummer. Därtill föreslås att en ny författning beslutas: lagen (2024:000) med särskilda bestämmelser för straffrättsliga förfaranden inom försvars- samarbetet med Amerikas förenta stater.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer

Prop. 2023/24:141 Bilaga 1

245

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

246

Promemorians lagförslag

Förslag till lag (2024:000) med särskilda bestämmelser för straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som genomför delar av artiklarna 12 och 13 i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

2 § Om en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem berövas friheten efter beslut av en myndighet ska den som ansvarar för verkställigheten av beslutet utan dröjsmål underrätta de amerikanska försvarsmyndigheterna om frihetsberövandet.

3 § En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är anhållen eller häktad får placeras i en amerikansk försvarsmyndighets förvar till dess att det straffrättsliga förfarandet vid den svenska myndigheten eller domstolen har avslutats.

4 § En medlem av en amerikansk styrka får, under de förutsättningar som anges i 46 kap. 15 a § rättegångsbalken, dömas i sin utevaro endast om han eller hon samtycker till det eller om medlemmen olovligen har avvikit från de amerikanska försvarsmyndigheterna.

5 § En medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som döms till fängelse får placeras endast i de kriminalvårds- anstalter som Sverige och Amerikas förenta stater har kommit överens om.

6 § De amerikanska försvarsmyndigheterna har rätt att, under de förutsättningar som anges i häkteslagen (2010:611), besöka en medlem av en amerikansk styrka eller en anhörig till en sådan medlem som är gripen, anhållen eller häktad.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 6 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 5 a §, 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 §, och närmast före 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

5 a §

Den som är medlem av en främmande stats militära styrka eller en civil komponent, som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt sam- arbete eller internationell kris- hantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska inte anses vara bosatt här i landet.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket, anhörig till den som avses i 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, är en leverantör till styrkan eller är anställd hos en civil komponent som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, ska anses vara bosatt i Sverige endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig, leverantör eller anställd.

6kap. 5 §

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

247

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

Arbete som utförs av en person som tillhör amerikanska styrkor, en anhörig till en sådan person eller en leverantör till styrkorna anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.

25 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

15 §1

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som

den försäkrade får från amerikanska styrkor eller icke- svenska organisationer som driver

sådana militära service- verksamheter som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

59 kap.

Ersättning som utges av vissa militära serviceverksamheter

21 §2

Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som

den försäkrade får från amerikanska styrkor eller icke- svenska organisationer som driver

sådana militära service- verksamheter som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta

248	1	Tidigare 25 kap. 15 § upphävd genom 2012:834.
248	2	Tidigare 59 kap. 21 § upphävd genom 2012:834.

stater om försvarssamarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

249

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall1 ska införas en ny paragraf, 10 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

För en amerikansk styrka och

dess personal, personalens anhöriga, och leverantörer till styrkan, som befinner sig i Sverige inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om

1. avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, luftfartyg och fartyg,

2. import till och export från Sverige,

3. mervärdesskatt och punkt- skatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige,

4. direkta skatter,

5. skatteavdrag, uppgift om skatteavdrag och kontrolluppgift, och

6. officiell information och post. Immuniteten och privilegierna för den amerikanska styrkan enligt första stycket omfattar även de som inom ramen för avtalet inrättar militära serviceverksamheter och icke-svenska organisationer som

bedriver sådana verksamheter. Immuniteten och privilegierna

enligt första och andra styckena gäller i den utsträckning som anges i avtalet.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

250	1 Lagen omtryckt 1994:717.

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 5 a § folkbokföringslagen (1991:481) ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

Lydelse enligt Ds 2023:22 Sveriges Föreslagen lydelse tillträde till vissa Natoavtal

5 a §

Den som är medlem av en främmande stats militära styrka eller en civil komponent, som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska inte folkbokföras.

Den som är anhörig till den som avses i första stycket, anhörig till den som avses i 7 och 8 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, är en leverantör till styrkan eller är anställd hos en civil komponent som avses i 10 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbokförs endast om han eller hon är svensk medborgare eller, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han eller hon fick ställning som anhörig, leverantör eller anställd.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

251

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Ett utländskt företag ska bedriva sin näringsverksamhet i Sverige genom 1. ett avdelningskontor med självständig förvaltning (filial),

2.ett svenskt dotterföretag, eller

3.en agentur med verksamhet i Sverige.

För näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av svenska eller utländska medborgare som är bosatta utanför EES ska det finnas en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den här bedrivna verksamheten.

Bestämmelser om att sådana krav som föreskrivs i första stycket i vissa fall inte gäller om näringsverksamheten bedrivs av en försäkringsgivare från USA finns i det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring (EUT L 258, 6.10.2017, s. 4–21).

Första stycket gäller inte heller om näringsverksamheten bedrivs av ett utländskt företag och verksamheten endast innebär tillhandahållande av varor och tjänster till amerikanska styrkor på svenskt territorium inom ramen för avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvars- samarbete.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

252	1 Senaste lydelse 2020:406.

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel1 ska ha följande lydelse.

Prop. 2023/24:141 Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 §2

telekommunikation eller på annat liknande sätt.
Regeringen			får	meddela		Regeringen			får	meddela
föreskrifter	om		undantag		från	föreskrifter	om		undantag		från
kravet på tillstånd enligt första						kravet på tillstånd enligt första
stycket, när det gäller utförsel av						stycket, när det gäller utförsel av
krigsmateriel		ur	landet		eller	krigsmateriel		ur	landet		eller
lämnande	av	tekniskt		bistånd		lämnande	av	tekniskt		bistånd
utanför landet till ett annat land						utanför landet till ett annat land
inom EES						inom EES eller Amerikas förenta
						stater