Skr. 2023/24:140
Bilaga
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
5
Regeringens skrivelse 2023/24:140
2024 års redogörelse för företag med statligt |
Skr. |
ägande |
2023/24:140 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 29 augusti 2024
Ulf Kristersson
Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2023/24. I skrivelsen behandlas också den verk- samhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Indu- strifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.
1
Skr. 2023/24:140
2
Innehållsförteckning
1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt |
|
|
Bilaga |
|
|
|
2023.................................................................................... |
5 |
|
||
|
2024 ..................................................................................... |
|
1 |
Inledande om verksamhetsberättelsen för Skr. 2023/24:140 |
|
bolag med statligt ägande |
Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 – finns i bilagan.
Verksamhetsberättelsen för bolagen med statligt ägande finns även publicerad på regeringens webbplats www.regeringen.se.
Staten som bolagsägare
Regeringen ska aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga ekonomiska värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader.
En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Till följd av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betyd- ligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktningen på deras verksamhet. Många av bolagen har verksamheter och samhälls- uppdrag som motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.
Redovisningens innehåll
I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolags- ägande utvecklades under 2023. Förändringar av styrelseledamöter redo- visas t.o.m. maj 2024. I redovisningen ingår information om dels aktie- bolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels verksamheten i orga- nisationerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.
I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande beslutades i februari 2020 och har inte ändrats sedan dess. Regeringen avser att fortsätta att utveckla bolags- styrningen och att revidera statens ägarpolicy.
Riksdagens konstitutionsutskott genomförde under hösten 2023 en granskning av regeringens styrning av statligt ägda bolag med samhälls- uppdrag (bet. 2023/24:KU10, rskr. 2023/24:116). I sitt betänkande fram- höll utskottet bl.a. betydelsen av att minimera risken för intressekonflikter inom förvaltningen av bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag och vikten av en god offentlighetsstruktur i bolagsförvaltningen. Utskottet
3
Skr. 2023/24:140 behandlade även vissa specifika frågor avseende bl.a. bolagsstämmor, ägardialoger, revisorsmöten och styrdokument. Regeringen avser att fortsätta utveckla förvaltningen av bolagen med statligt ägande med beaktande av de uttalanden som utskottet gjort i sitt betänkande.
Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över tid. Riksdagen får även information om bolagen med statligt ägande i andra sammanhang, t.ex. i budgetpropositionen och i skrivelser till riks- dagen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen.
Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av verksamhetsberättelsen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statliga bolags- portföljen. I årets berättelse presenteras framför allt de tre tematiska områden som är särskilt viktiga för staten som ägare: bolag med statligt ägande som föredömen, operationell excellens och att säkra långsiktigt värdeskapande. I likhet med föregående års verksamhetsberättelse ingår exempelvis detaljerad information om bolagens indirekta växthusgasut- släpp i värdekedjan, huruvida bolagen har fastställt mål för biologisk mångfald och om bolaget avger en s.k. taxonomirapportering.
I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I några avsnitt behandlas Regeringskansliets arbete med bolagens ekonomiska mål och uppdragsmål, dvs. mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen. I verksamhetsberättelsen redogörs även för bolagens arbete med att fastställa strategiska mål för ett hållbart värde- skapande, och en särskild återrapportering görs av Vattenfall AB:s hållbar- hetsmål 2030 och 2040.
Könsuppdelad statistik redovisas för styrelserna, de verkställande direktörerna och ledningsgrupperna, och jämförelser görs med regeringens målsättning för en jämn könsfördelning.
I verksamhetsberättelsen presenteras även en sammanställning av revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut av bolagen. Vidare finns även en sammanfattande redovisning av beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster, presenteras också.
Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen.
4
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
5
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Portföljöversikt
Statens bolagsportfölj bestod av 44 bolag vid årsskiftet 2023/24 och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande. 22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.
Portföljens värde
Per sektor
Konsument, 2% Transport, 2%
Tjänst, 4%
Telekom, 5%
Infrastruktur, 5% |
|
Finans, 8% |
Basindustri/ |
|
Energi, 61% |
Fastighet,13% |
|
Statens bolagsportfölj1)
Uppskattat värde, mdkr
|
|
|
|
|
|
850 |
|
|
|
|
|
|
820 |
|
820 |
||
|
|
700 |
|
|
|
|
||
640 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 2020 2021 2022 2023
Utdelning |
Direktavkastning |
Antal anställda2) |
|||||
22,5mdkr |
2,7% |
137 000 |
|||||
Balanserad könsfördelning3) |
|
|
Summa ordförande |
||||
Styrelseordförande och ledamöter, |
Styrelseordförande, |
och ledamöter |
|||||
andel kvinnor/män, % |
andel kvinnor/män, % |
283 st |
|||||
49/51 |
45/55 |
||||||
Nettoomsättning för portföljen |
Resultat efter skatt |
|
|
|
|
|
|
Exkl. intressebolag |
Bolag med störst resultatpåverkan, |
||||||
531mdkr |
|
|
|
|
|
|
|
LKAB |
|
15,2 |
|
|
|
|
|
Inkl. intressebolag |
Vattenfall |
|
|
10,4 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
576mdkr |
Sveaskog |
|
|
|
|
||
|
|
|
3,6 |
|
|||
SBAB |
|
|
|
||||
|
|
|
2,4 |
|
|||
|
Övriga |
|
|
||||
|
|
|
|
5,7 |
|||
|
|
|
|
|
|||
|
Totalt |
|
37,3 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1)Portföljvärdet justerat för transaktioner.
2)Cirka 137 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.
3)Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.
6
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Sex bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag...
Bolag (ägarandel, %) |
Omsättnings- |
Antal |
Nettoomsättning, mnkr |
Rörelseresultat, mnkr |
fördelninga), % |
anställda |
|||
Vattenfall (100%) |
50,4 |
20 995 |
290 168 |
16 991 |
LKAB (100%) |
7,4 |
4 640 |
42 923 |
16 230 |
PostNord (60%) |
6,8 |
24 604 |
39 301 |
|
Systembolaget (100%) |
6,6 |
3 912 |
38 174 |
418 |
Telia Company (41,1%) |
6,1 |
18 963 |
35 431 |
4 982 |
Apoteket (100%) |
4,0 |
2 885 |
23 270 |
517 |
a) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (576,2 miljarder).
...resterande bolag1) står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.
|
Netto- |
Rörelse- |
|
omsättning |
resultat |
|
mnkr |
mnkr |
Bolag (ägarandel, %) |
||
2023 |
2023 |
|
Akademiska Hus (100%) |
7 651 |
1 441 |
|
|
|
Almi (100%) |
1 206 |
|
|
|
|
APL, Apotek Produktion |
|
|
& Laboratorier (100%) |
871 |
8 |
|
|
|
Arlandabanan Infrastructure (100%) |
58 |
13 |
|
|
|
Bilprovningen (100%) |
766 |
74 |
|
|
|
Dramaten (100%) |
309 |
|
|
|
|
Green Cargo (100%) |
4 519 |
104 |
|
|
|
Göta kanalbolag (100%) |
47 |
|
|
|
|
Infranord (100%) |
4 296 |
108 |
|
|
|
Jernhusen (100%) |
1 827 |
|
|
|
|
Lernia (100%) |
3 482 |
|
|
|
|
Miljömärkning Sverige (100%) |
84 |
|
|
|
|
Operan (100%) |
607 |
0 |
|
|
|
RISE, Research Institutes of Sweden |
|
|
(100%) |
3 993 |
22 |
|
|
|
Samhall (100%) |
9 832 |
182 |
|
|
|
Saminvest (100%) |
0 |
24 |
|
|
|
|
Netto- |
Rörelse- |
|
omsättning |
resultat |
|
mnkr |
mnkr |
Bolag (ägarandel, %) |
||
2023 |
2023 |
|
SAS (21,8%) |
31 824 |
|
|
|
|
SBAB (100%) |
5 317 |
3 070 |
|
|
|
SEK, Svensk Exportkredit (100%) |
2 865 |
1 568 |
|
|
|
SJ (100%) |
10 549 |
534 |
|
|
|
SOS Alarm (50%) |
1 572 |
21 |
|
|
|
Specialfastigheter (100%) |
3 063 |
1 624 |
|
|
|
SSC, Svenska rymdaktiebolaget |
|
|
(100%) |
1 463 |
|
|
|
|
Statens Bostadsomvandling (100%) |
28 |
|
|
|
|
Sveaskog (100%) |
7 863 |
4 775 |
|
|
|
Svedab (100%) |
13 |
1 058 |
|
|
|
Svenska Skeppshypotek (100%) |
225 |
206 |
|
|
|
Svenska Spel (100%) |
5 789 |
2 333 |
|
|
|
Swedavia (100%) |
5 931 |
|
|
|
|
Swedfund International (100%) |
499 |
|
|
|
|
Teracom Group (100%) |
1 319 |
|
|
|
|
Visit Sweden (100%) |
122 |
1 |
|
|
|
Voksenåsen (100%) |
46 |
|
|
|
|
1) Ersättningsmark i Sverige 2 AB, EUROFIMA, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House redovisas inte.
7
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Innehåll
Förord ...................................................... |
1 |
Årets utveckling |
|
Viktiga händelser 2023........................ |
4 |
Utveckling 2023..................................... |
7 |
Värdeutveckling..................................... |
9 |
Jämställdhet.......................................... |
11 |
Hållbara lönenivåer |
|
och anställningsvillkor ....................... |
12 |
Utdelningar och anslag...................... |
14 |
Försäljningar och utdelningar.......... |
15 |
Regeringens förvaltning |
|
Aktivt ägande ....................................... |
18 |
Styrelsenomineringsprocessen.............. |
22 |
Ekonomiska mål .................................. |
24 |
Samhällsuppdrag................................ |
26 |
Uppdragsmål ....................................... |
27 |
Strategiska mål för |
|
hållbart värdeskapande .................... |
29 |
Agenda 2030................................................. |
31 |
Riskhantering ....................................... |
32 |
Bolagsöversikter |
|
Bolag med statligt ägande |
35 |
Övriga bolag och verksamheter...... |
79 |
Avvecklade bolag |
|
och bolag under avveckling.............. |
80 |
Övrigt |
|
Statligt ägande i modern tid............. |
82 |
Propositionsförteckning ................... |
86 |
Statens ägarpolicy............................... |
89 |
Principer för bolagsstyrning |
|
i bolag med statligt ägande....................... |
94 |
Principer för ersättning och andra |
|
anställningsvillkor för ledande |
|
befattningshavare i bolag med |
|
statligt ägande.............................................. |
99 |
Principer för extern rapportering |
|
i bolag med statligt ägande.................... |
102 |
Bolagens rapportdatum.................. |
105 |
Adresser .............................................. |
106 |
Definitioner och förkortningar ...... |
108 |
Omslagets framsida: Svedab är genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet ägare och förvaltare av den svenska
8
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Förord
En stark bolagsportfölj i en utmanande tid
Året 2023 präglades av fortsatt osäkerhet i omvärlden – med fortsatt lidande och förödelse som en följd av Ryss- lands anfallskrig mot Ukraina. Vi har under året i allt högre grad fått förhålla oss till hur vi lever med krig i vårt när- område. Inträdet i Nato och ökad beredskap har stått högt på regeringens agenda.
Lågkonjunkturen innebär påfrestningar för vår ekonomi. Osäkerheten på världsmarknaderna utanför vårt närom- råde är stora. Globala leverantörskedjor påverkas av geo- politiska spänningar som skapar problem i handelsflöden. Den rörelse mot ökande självförsörjning och leveransför- måga i närområdet som inleddes i spåren av pandemin fortsätter, fast nu drivet av andra krafter.
Det är glädjande att konstatera att bolagen med statligt ägande står stabila i osäkra tider. Även om bolagen på olika sätt möts av de risker som omvärldsläget innebär så visar utvecklingen på portföljnivå att bolagen är väl rustade att möta osäkerheter. Den statliga bolagsportföljens betydelse för flera av samhällets mest kritiska funktioner blir särskilt uppenbar i tider som dessa.
Regeringens prioriteringar för den statliga bolagsportföljen är först och främst bolagens lönsamhet och värdeskapande, med ett tydligt fokus på långsiktighet, och att bolagen ska utgöra föredömen för näringslivet och samhället i stort. Bolagen med statligt ägande ska förhålla sig till och hantera risker, men också fånga potentialen i de nya affärsmöjlig- heter som uppstår.
En bolagsportfölj som levererar värde
Portföljvärdet som helhet uppgick vid utgången av år 2023 till 820 miljarder kronor, vilket gör den statliga bolagsport- följen till landets största. Det är av stor vikt att portföljen förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt och att vi fort- sätter att utveckla och utvärdera statens ägarroll.
Den ekonomiska utvecklingen under året har totalt sett varit god. Den sammanlagda omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade och översteg väl 500 miljarder kronor år 2023. Bolagsportföljen utgör därmed en betydande del av svenskt näringsliv. Bolagen levererade ett samman- lagt rörelseresultat om 48,6 miljarder kronor, vilket var högre än föregående år. Bolagen har under 2024 lämnat
”Det är glädjande att konstatera att bolagen med statligt ägande står stabila i osäkra tider.”
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 1
9
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Förord
”Goda ekonomiska resultat i bolagen
är ett kvitto på att bolagen gör rätt saker.”
utdelning om 22,5 miljarder kronor till staten baserat på boksluten för 2023, vilket är i nivå med föregående år. Goda ekonomiska resultat i bolagen är ett kvitto på att bolagen gör rätt saker. Företag med välfungerande verk- samheter levererar över tid bäst resultat.
Kompetenta styrelser förvaltar tillgångarna
En av ägarens viktigaste uppgifter är att säkra rätt kompe- tens i styrelserna som kan bidra med rätt kunskap utifrån bolagens behov och för utvecklingen av verksamheten. Det är även glädjande att den statliga bolagsportföljen är världs- ledande i avseendet att den är helt jämställd på både sty- relse- och
Förmågan att attrahera och behålla rätt kompetens är en förutsättning för portföljbolagens långsiktiga framgång. Kompetensförsörjning och talangutveckling har kommit att bli ett allt viktigare inslag i bolagens dagliga arbete och det är glädjande att bolagen med statligt ägande fortsätter att verka för goda arbetsförhållanden och god arbetsmiljö i den egna verksamheten och i sina leverantörskedjor.
Proaktivitet i det här arbetet är en viktig del i framtids- säkringen av verksamheten i våra statliga bolag.
Ett hållbart värdeskapande
Hållbart värdeskapande är av stor betydelse för staten som ägare. Förväntningar om att företag ska agera hållbart har ökat på senare år och inte minst inom EU har legala krav på hållbarhet växt fram. Den statliga bolagsportföljen har där- för goda förutsättningar i det nya förväntningslandskap som nu formas.
Vattenfall är det största statligt ägda bolaget och har där- med en stor påverkan på värdet av portföljen. Under året har bolagets mål om nettonollutsläpp till 2040 godkänts av Science Based Targets initiative. Det är även glädjande att konstatera att bolaget under året tagit steg mot förlängning av driften av befintlig kärnkraft samt att man tar viktiga steg i planeringen och byggandet av ny kärnkraft. Det är av stor betydelse för hela Sveriges framtida elförsörjning.
Ett annat gott exempel på hur bolag med statligt ägande kan vara en del i möjliggörandet av omställning får vi på sidan 58 från Svensk Exportkredit. Bolagets finansierings- lösningar hjälper svenska företag att genom innovation och export lägga grund för lägre utsläpp och ökad motstånds- kraft.
Insats för Ukraina
Det är med stolthet jag noterar att Swedfund International tillsammans med en rad andra aktörer undertecknat ett samförståndsavtal kring investeringar i den privata sektorn som en del av återuppbyggnaden av Ukraina. Utmaning- arna och behoven i Ukraina är enorma och det är positivt att Swedfund International har som målsättning att bidra till återhämtningen av ekonomin, industrin och infrastruk- turen i landet.
Jag vill avslutningsvis rikta ett varmt tack till alla styrelser, företagsledningar och anställda i bolagen med statligt ägande. Det ni gör är av stor betydelse för hela vårt land. Ert arbete för långsiktig lönsamhet i de statliga bolagen bidrar till ett starkare och rikare Sverige. Det är tack vare er målmedvetenhet och ert hårda arbete som bolagen med statligt ägande står starka även i utmanande tider.
Elisabeth Svantesson Finansminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande
2Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
10
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Årets utveckling
Viktiga händelser 2023....................................... |
4 |
Utveckling 2023.................................................... |
7 |
Värdeutveckling.................................................... |
9 |
Jämställdhet......................................................... |
11 |
Hållbara lönenivåer |
|
och anställningsvillkor ...................................... |
12 |
Utdelningar och anslag..................................... |
14 |
Försäljningar och utdelningar......................... |
15 |
11
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Årets utveckling Viktiga händelser 2023
Viktiga händelser 2023
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Tre områden är särskilt viktiga för staten som ägare: bolag med statligt ägande som föredömen, operationell excel- lens och att säkra långsiktigt värdeskapande.
Bolag med statligt ägande som föredömen
Delningsbara ytor för green tech
AKADEMISKA HUS investerar drygt 200 miljoner kronor i upp- rustning av byggnaden Maskrosen på Campus Ultuna i Uppsala. Med nya attraktiva labb- och kontors- miljöer lockas fler innovativa bolag inom framför allt green tech till området och den gröna profilen stärks. Maskrosen kommer att genomgå en totalrenovering med återbruk i fokus. Byggnaden ut- rustas också med solceller på taket och smarta tekniska lösningar för en minskad energianvändning.
Fortsatt leverans av humanitärt stöd till Ukraina
POSTNORD Kort efter Rysslands invasion av Ukraina vädjade den ukrainska postoperatören Ukrposhta om hjälp. PostNord Sverige insåg snabbt att man kunde göra skillnad. Bolaget erbjöd alla i Sverige att skicka förnödenheter utan kostnad direkt till den ukrain- ska befolkningen. I slutet av novem- ber 2023 hade PostNord Sverige genomfört 126 transporter med cirka 93 400 paket på 3 946 pallar.
Samförståndsavtal om åter- uppbyggnaden av Ukraina
SWEDFUND INTERNATIONAL har tillsammans med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och andra utvecklings- finansiärer skrivit under ett samför- ståndsavtal kring investeringar i den privata sektorn som en del av åter- uppbyggnaden av Ukraina. Part- nerna kommer i nära samråd med respektive regering att främja åtgär- der för att möta de stora finansiella behoven för återuppbyggnaden. Målet är att bidra till återhämt- ningen i ekonomin och industrin, infrastrukturen och återuppbygg- nad av människors försörjnings- möjligheter samt stabiliteten i det internationella samfundet.
Biologisk mångfald i vattenkraften
VATTENFALL tar ytterligare steg i arbetet med biologisk mångfald och satsar 65 miljoner kronor på ett nytt femårsprogram. Pengarna kommer att användas till forskning och konkreta åtgärder i och kring de älvar där Vattenfall har vattenkraft- produktion. Programmet är ett fri- villigt åtagande utöver de åtgärder som kan behövas i samband med miljöprövningar. Vattenfall arbetar för att minska vattenkraftens påver- kan på den biologiska mångfalden och samarbetar med länsstyrelser och universitet för att öka kunska- pen inom området.
Hållbarhetslänkade lån
SVENSK EXPORTKREDIT (SEK) har refinansierat tre lån med alumini- umteknikbolaget Gränges. Samtliga lån är hållbarhetslänkade, det vill säga lånevillkoren är kopplade till Gränges hållbarhetsmål om sänkt klimatavtryck och återvinning. De tre lånen har löptider på två till fyra år.
Första skogsbolag att inkludera EU:s taxonomi
SVEASKOG har förnyat sitt gröna ramverk för hållbara investeringar och tredje part har bedömt att det är i linje med EU:s nya taxonomi.
Därmed är Sveaskog det första skogsbolaget i Europa med ett grönt finansiellt obligationsramverk som är förenligt med taxonomin. För att säkerställa kvaliteten har Sveaskog tagit in en tredjepartsverifiering från CICERO Shades of Green. Ut- fallet av tredjepartsbedömningen är skalans högsta betyg samt betyget ”Excellent” gällande bolagsstyrning.
4Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
12
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Viktiga händelser 2023 Årets utveckling
Operationell excellens
Sveriges mest hållbara besiktningsföretag
BILPROVNINGEN har återigen utsetts till Sveriges mest hållbara besiktningsföretag enligt svenska konsumenter. Det visar resultatet av undersökningen Sustainable Brand Index 2023 som presenterades den 16 mars 2023. När resultatet offent- liggjordes stod det klart att Bilprov- ningen återigen utsetts till ”bransch- bäst” bland företag inom fordons- besiktning. I den totala rankingen ligger Bilprovningen på plats 67, långt före sina branschkollegor.
Utökat samhällsuppdrag med beredskap
APOTEK PRODUKTION & LABORATORIER (APL) Den 13 april 2023 beslutade riksdagen att god- känna regeringens förslag i proposi- tionen Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (prop. 2022/23:45). Beslutet innebär bland annat att APL får ett utökat samhällsuppdrag med beredskap för att upprätthålla verksamheten även i kris, höjd beredskap och ytterst vid krig. Det handlar både om investeringar och organisato- riska frågor, säger APL:s verkstäl- lande direktör Erik Haeffler.
Förväxlingen med Schweiz
VISIT SWEDEN Över 120 000 internationella sökningar har det senaste året gjorts av människor, enbart för att reda ut vilket av län- derna Schweiz och Sverige som är vilket. För att en gång för alla göra det tydligt vilket land som är vilket, och i vilket land man hittar vad, lan- serade Visit Sweden den 24 oktober 2023 en marknadsföringskampanj för att reda ut begreppen. Målet med kampanjen är att skapa räck- vidd i relevanta medier, nå ut brett och attrahera både journalister, researrangörer och resenärer att vilja besöka Sverige och öka sök- ningarna på resmålet Sverige.
18nya yrkeshögskole- utbildningar
LERNIA beviljas 18 nya yrkeshög- skoleutbildningar och växer som aktör med hela 54 pågående utbild- ningar under hösten 2023. Bolaget fortsätter att vara marknadsle- dande inom yrkeshögskoleområ- dena Teknik och tillverkning samt Hälsa och sjukvård. Ett helt nytt utbildningsområde med inriktning på bland annat samhällsuppbygg- nad och digitalisering startar till hösten 2024.
Miljontals bluffsamtal bekämpas
TELIA COMPANY stoppar redan miljontals bluffsamtal varje år, så kallade Wangiri, där folk luras att ringa tillbaka till okända utländska nummer. Men bedragare har fler metoder som behöver bekämpas, särskilt Spoofing – en metod som gör det möjligt för bedragare att dölja sitt riktiga nummer med ett annat. För att bekämpa Spoofing blockeras alla samtal från utlandet med svenska fasta nummer med start den 5 december 2023, i enlig- het med en rekommendation från Post- och telestyrelsen. Samtidigt är Telia först i Sverige med att även införa blockering av ”spoofade” svenska mobilnummer.
Polisen och SOS Alarm i nytt samarbete
SOS ALARM och Polismyndigheten har ingått en överenskommelse som innebär att man delar mer information med varandra och att SOS Alarm snabbare kan överföra sin information till polisen. Förbätt- ringen kommer främst att märkas vid larm som rör händelser där både polis, räddningstjänst och ambulans kan behövas, till exem- pel trafikolyckor. Syftet är att få en snabbare och mer effektiv fram- körning till platsen.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 5
13
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Årets utveckling Viktiga händelser 2023
Säkra långsiktigt värdeskapande
Mer effektiva byggen och byten
INFRANORD lanserar ett nytt kon- cept för mer effektiva byggen och byten av kontaktledningsanlägg- ningar på den svenska och norska marknaden. Samtidigt investerar Infranord i en ny modern maskinpark för kontaktledningsbyten som, till- sammans med de maskiner bolaget redan har, ger en modernare och effektivare metod för byten av kon- taktledningsanläggningar. De nya maskinerna kan drivas på HVO (hyd- rerad vegetabilisk olja), vilket ger en betydande minskning av koldioxid- utsläppen, och är utformade för att vara en bra och säker arbetsplats.
Digitalt passersystem ger säkrare depåer
JERNHUSEN Flera av Jernhusens depåer byggs just nu ut för att möta framtidens behov. Ett exempel är Hagalunds depå i Stockholm som är en av de största i norra Europa och dagligen hanterar hundratals tåg. Bolagets ambition är att utvecklas, samtidigt som man möjliggör kunders digitalisering. Framtids- säkrade system, med enkla och stabila lösningar i bolagets fastigheter, lägger grunden för deras gemensamma digitala transformation. Jernhusen har nu slutit avtal med Telcred om teknik och upplägg. Ett av kraven har varit att inte behöva låsa sig till en viss hårdvara eller mjukvara, utan att utveckla ett öppet system som är framtidssäkert, skalbart och har ett öppet gränssnitt.
RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN (RISE) Med ny
12elektriska lastmaskiner till Kiruna
LKAB och Sandvik har tecknat ett avtal om 12 nya lastmaskiner som är rustade för att köras autonomt, genom så kallad fjärrstyrning. Det handlar om sju eldrivna lastmaski- ner och fem dieselfordon. Investe- ringen möjliggör en stabilare pro- duktion över dygnets alla timmar. Det innebär till exempel att fler maskiner kan nyttjas för fjärrlast- ning nattetid och efter sprängning, vilket inte är möjligt för de manuella maskinerna på grund av spräng- gaserna som utvecklas.
Hållbart flygbränsle
SAS Den viktigaste faktorn för att minska flygsektorns utsläpp är att ersätta fossila bränslen (fotogen) med hållbara flygbränslen. SAS Corporate Sustainability Program är ett initiativ som syftar till att möta behovet av hållbara flygbränslen och samtidigt minska de klimatpå- verkande utsläppen från flygresor och flygfrakt. Skellefteå City Airport blir den första enskilda flygplatsen i Sverige som ansluter sig till pro- grammet. Det innebär att flygplat- sen kommer att köpa hållbart flyg- bränsle för alla sina tjänsteresor med SAS under 2023/2024.
Halvera utsläppsintensiteten i kreditportföljen
SBAB Som en av Sveriges största bolåneaktörer har SBAB ett ansvar att bidra till en positiv utveckling gällande klimat och miljö genom sin finansiering av befintligt och projek- terat boende. SBAB antog i mars 2023 ett klimatmål om att halvera utsläppsintensiteten i sin kredit- portfölj till år 2038. Detta görs som en del i kampen mot klimatföränd- ringar och ligger i linje med det glo- bala
Malmö Airport satsar på elflyg
SWEDAVIA har beslutat att upplåta Malmö Airport som testarena för Heart Aerospaces elflygplan
6Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
14
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Utveckling 2023 Årets utveckling
Utveckling 2023
Den statliga bolagsportföljen utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Nettoomsättning, resultat och utdelning visar hur det har gått under året.
Omsättning
Den sammanlagda nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen ökade med 11,5 procent under 2023 jämfört med helåret 2022 och uppgick till 530,9 (476,2) miljarder kronor. Nettoomsättningen för helåret 2023, inklusive intressebolagen, ökade med 11,3 procent och uppgick till 576,2 (517,7) miljarder kronor.1)
Ökad omsättning i Vattenfall och SAS var de främsta anledningarna till ökningen av den totala nettoomsätt- ningen. Vattenfalls nettoomsättning ökade med 50,5 mil- jarder kronor (inklusive positiva valutaeffekter om 16,8 miljarder kronor), främst till följd av högre elpriser inom kundförsäljningen och till viss del på grund av ökade voly- mer inom företagssegmentet i Frankrike. Vattenfall svarade 2023 för 54,7 (50,3) procent av nettoomsättningen i den statliga bolagsportföljen, respektive 50,4 (46,3) procent om intressebolagen inkluderas. SAS ökade sin omsättning med 32,1 procent eller 1 miljard kronor, främst till följd av ökad produktion och ökad efterfrågan.
Ett antal bolag minskade sin omsättning, exempelvis LKAB. Bolagets omsättning minskade med 7,8 procent eller 3,6 miljarder kronor, främst till följd av lägre pelletspremier och lägre leveransvolymer. Minskningen motverkades delvis av en svagare krona.
1)Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas inte.
Nettoomsättning
Exklusive intressebolag |
|
|
|
|
Mdkr |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
371,4 |
362,9 |
407,8 |
476,2 |
530,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 2020 2021 2022 2023
Omsättningsfördelning
Inklusive intressebolag,
Övriga, 16,6%
Svevia, 2,0% |
Vattenfall, 50,4% |
|
|
Apoteket, 4,0% |
|
Telia Company, 6,1% |
|
Systembolaget, 6,6% |
|
PostNord, 6,8% |
LKAB, 7,4% |
|
De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2023
Mnkr |
Revisions- |
Övriga |
Totalt |
Andel |
Andel av totala |
arvoden |
konsulttjänster |
revisionsarvoden, % |
revisionsarvoden, % |
||
BDO |
1,4 |
0,4 |
1,8 |
76,7 |
1,4 |
Deloitte |
33,9 |
4,3 |
38,2 |
88,7 |
30,7 |
EY |
2,5 |
4,6 |
7,1 |
35,0 |
5,7 |
Grant Thornton |
0,0 |
97,7 |
|||
KPMG |
41,1 |
5,6 |
46,7 |
88,0 |
37,5 |
PwC |
22,3 |
6,5 |
28,8 |
77,4 |
23,1 |
Övriga |
1,2 |
1,3 |
2,5 |
47,0 |
2,0 |
Summa |
101,9 |
22,7 |
124,6 |
81,8 |
100,0 |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 7
15
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Årets utveckling Utveckling 2023
Resultat och utdelning
Det sammanlagda rörelseresultatet för helåret 2023 ökade och uppgick till 48,6 (47,6) miljarder kronor. Det berodde främst på rörelseresultaten för Vattenfall och LKAB. Vatten- falls rörelseresultat ökade med 4,3 miljarder kronor och rörelseresultatet för LKAB uppgick till 16,2 miljarder.
Resultatet efter skatt för helåret 2023 ökade och uppgick till 37,3 (23,3) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det sammanlagda resultatet efter skatt kom från LKAB, Vattenfall, Sveaskog och SBAB. Resultatökningen förklaras främst av att Vattenfalls resultat ökade från 0,0 till 10,4 mil- jarder kronor under perioden. Bolagets resultat för 2022 påverkades kraftigt negativt av tillfälliga effekter från rea- lisering och värdering av el- och bränslekontrakt.
För verksamhetsåret 2023 uppgick utdelningarna från bolagen med statligt ägande till 22,5 (23,0) miljarder kronor. Störst utdelningar kom från LKAB och Vatten- fall, 7,6 respektive 4,0 miljarder kronor.
Hållbart företagande
I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med internationell praxis.
Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt i ton
Vattenfall stod för 67 procent av utsläppen. Vattenfall, SAS, LKAB, SJ och PostNord står för närmare 99 procent av portföljens totala klimatpåverkan. Utsläppen inom Scope 3 uppgick till 34,0 miljoner ton
Olycksfallsfrekvensen på portföljnivå ökade till 12,6 (8,2). Olycksfallsfrekvensen mäts som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med antal miljo- ner arbetade timmar, och inkluderar både anställda och entreprenörer.2)
De totala lönerna och andra ersättningar till de anställda (exklusive sociala kostnader) uppgick till 80,9 (77,0) miljar- der kronor. Vattenfall och bolag som verkar i personalinten- siva branscher, såsom PostNord och Samhall, stod för de största löneutbetalningarna.
1)Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar fem bolag som inte haft denna information tillgänglig.
2)Ett antal bolag har exkluderats då de inte haft denna information tillgänglig. Under året inträffade 5 (2) arbetsrelaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer.
Resultat efter skatt |
|
|
|
Mdkr |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
101,0 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
37,3 |
|
|
|
|
|
|
28,7 |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
23,3 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 2020 2021 2022 2023
Resultat efter skatt |
Mdkr |
Bolag med störst resultatpåverkan, |
|
|
LKAB
Vattenfall
Sveaskog
SBAB
Övriga
Totalt37,3
UtdelningMdkr
|
|
|
|
|
49,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23,0 |
|
22,5 |
|
|
|
|
21,5 |
|
|
|
|
|
||
|
18,7 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 2020 2021 2022 2023
Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2023 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 22,5 miljarder kronor.
8Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
16
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Värdeutveckling Årets utveckling
Stabil utveckling för den statliga bolagsportföljen
Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Bas- industri/energi är den dominerande sektorn med omkring 60 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, finans och infrastruktur.
En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingspunkt är utgången av respektive år.
Något färre än hälften av bolagen i portföljen värderas med såväl avkastningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som relativvärdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämför- bara börsnoterade bolag justerat för skillnader i värdedriv- are och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fast- ighetsbolagen och Sveaskog värderas till substansvärde och noterade innehav till marknadsvärde. Övriga innehav värderas till bokfört eget kapital.
Börsen som helhet rörde sig inte så mycket under större delen av 2023. Under de två avslutande månaderna hade den en exceptionellt stark utveckling till följd av stigande förväntningar på räntesänkningar och en lägre inflation.
Den statliga bolagsportföljen uppvisade emellertid en svagt negativ värdeutveckling 2023. Värdeminskningen förkla- ras i huvudsak av högre avkastningskrav, till följd av ett högre ränteläge. Samtidigt noterades värdeökningar för ett par bolag, bland annat Sveaskog och Specialfastigheter. LKAB bidrog till värdeökningen tack vare fortsatt höga järnmalmspriser, en stark dollar och stigande multiplar i branschen.
Värdeutveckling 2019 till 2023
Vid utgången av 2023 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 820 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner/tillskott var det en ökning med drygt 180 miljarder kronor, eller 28,1 procent, sedan 2019. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med ca 47 procent. Sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala sam- mansättning, varför utvecklingen inte är helt jämförbar. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med bety- dande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, gör också att en direkt jämförelse med Stockholmsbörsen i viss mån blir missvisande.
Portföljens värdeökning, rensat för under perioden genom- förda transaktioner, om 180 miljarder kronor förklaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där LKAB och Vattenfall ingår. Sedan 2019 har innehaven i sektorn basindustri/energi ökat i värde från ca 309 miljar- der kronor till ungefär 503 miljarder kronor. Som en följd av värdeutvecklingen har sektorns andel av den totala stat- liga bolagsportföljen successivt ökat från 49 procent 2019 till 62 procent av värdet vid utgången av 2023.
Utöver basindustri/energi har framför allt
Värdeutveckling
Per sektor (justerat för transaktioner) 1)
820 850 820
700
640
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
||||
Basindustri/ |
|
|
Energi |
(LKAB, Sveaskog, Vattenfall) |
|
Fastighet |
(Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter, |
|
|
|
Statens Bostadsomvandling) |
|
Finans |
(Almi, Saminvest, SBAB, SEK, |
|
|
Svenska Skeppshypotek, Swedfund) |
Telekom |
(Telia Company) |
|
Tjänst |
(APL, Bilprovningen, Lernia, Miljömärkning |
|
|
|
Sverige, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel) |
|
Konsument |
(Apoteket, Systembolaget) |
Transport |
(Green Cargo, PostNord, SJ) |
|
Källa: Finansdepartementet.
1) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan, SAS och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 9
17
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Årets utveckling Värdeutveckling
Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på en all- mänt god utveckling på fastighetsmarknaden samt nybygg- nationer inom exempelvis Akademiska Hus. Inom finans- sektorn har bland annat SBAB utvecklats väl och inom konsumentsektorn har Apoteket haft en god utveckling.
Värdeutveckling 2023
Under 2023 minskade värdet på den statliga bolagsportföl- jen med 31 miljarder kronor, eller 3,7 procent, jämfört med föregående år. Som jämförelse steg den bredare Stockholms- börsen med 19 procent. Utdelningarna till staten under 2023 (för verksamhetsåret 2022) uppgick till 23 miljarder kronor. Sammantaget hade den statliga portföljen därmed en totalavkastning om knappt
Den största värdeförändringen i den statliga bolagsport- följen under det senaste året stod tjänstesektorn för. Totalt minskade sektorn med 31 procent eller 14 miljarder kronor, drivet av ett högre avkastningskrav för framför allt Svenska Spel.
Den största sektorn, basindustri/energi, minskade mar- ginellt. Förändringen berodde på en lägre värdering av Vattenfall på grund av lägre forwardpriser1) på el, medan värderingen av LKAB ökade tack vare fortsatt höga järn- malmspriser och en starkare
Värdet på sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2023 till ca 106 miljarder kronor, vilket var en minskning med knappt 3 miljarder kronor, eller 2,5 procent, jämfört med 2022. Värdeminskningen var främst hänförlig till Akade- miska Hus och Jernhusen. Efter en längre tid med stigande fastighetsvärden har de högre räntorna sedan 2022 drivit direktavkastningskraven uppåt, vilket bidragit till lägre vär- deringar av fastigheter. De statligt ägda fastighetsbolagen, med fastigheter som ofta karaktäriseras av långa kontrakts- tider med kreditvärdiga hyresgäster, har uppvisat en mer stabil utveckling än många andra bolag i sektorn.
Värdet av den resterande statliga bolagsportföljen upp- skattades vid utgången av 2023 till ca 180 miljarder kronor, vilket var en minskning med drygt 6 miljarder kronor. Det var framför allt sektorerna transport och konsument som hade en negativ utveckling. Sektorerna finans och infrastruktur hade en stabil eller svagt positiv utveckling.
Kursutveckling börsnoterade innehav
Under 2023 minskade värdet på innehaven i Telia Company och SAS med 3,5 respektive 95 procent. Den negativa ut- vecklingen för Telia Company var något bättre än för sek- torn i stort. Utvecklingen för SAS kan förklaras av bolagets rekonstruktionsprocess, där bolaget har kommunicerat att det planerar att avnotera och dra in aktierna utan vederlag under 2024. Sammantaget minskade värdet på de börsnote- rade innehaven med 5 procent motsvarande drygt 2,2 mil- jarder kronor.
1) Forwardpris är ett överenskommet pris för en viss tillgång vid en viss tidpunkt i framtiden.
Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2023, % |
|
|
|
|
|
||
Ekonomiska mål, andel bolag |
|
|
Uppdragsmål, andel uppdragsmål |
||||
Lönsamhet |
Kapitalstruktur |
Utdelning |
|
|
|
|
|
18 |
18 |
|
|
|
|
|
Målet uppfyllt |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Målet ej uppfyllt |
||
30 |
|
38 |
35 |
36 |
|
|
|
|
|
|
|||||
53 |
46 |
|
Inget beslutat mål/målnivå |
||||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
||
53 |
30 |
28 |
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
Totalavkastning2), %
Statliga bolagsportföljen |
|
|
Investor |
41,0 |
|
|
|
|
|
Industrivärden |
|
|
|
|
OMX Stockholm GI |
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33,0 |
|
|
|
|
|
|
|
35,0 |
|
|
|
|
|
|
33,0 |
|
34,4 |
|
|
|
39,4 |
|
|
|
||||||
4,3 |
|
12,2 |
|
20,9 |
|
8,9 |
|
|
14,0 |
|
|
|
26,0 |
|
8,0 |
|
22,0 |
|
|
14,6 |
|
|
18,8 |
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: FactSet och respektive bolags hemsida.
2)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar. Utfallet för den statliga bolagsportföljen har justerats för genomförda kapital- tillskott. Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden såväl som för den statliga bolagsportföljen avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.
3)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.
10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
18
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Jämställdhet Årets utveckling
Jämställdhet
Jämställda organisationer mår och presterar bättre.
För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.
Jämställdhetsmål
Bolagen med statligt ägande ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsportföljen (hel- och delägda bolag). De stämmovalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen utgjordes per den 1 maj 2024 av 50 procent kvinnor och 50 procent män. I de börsnote- rade bolagens styrelser var 36 procent kvinnor och 64 pro- cent män.1)
Jämställdheten i respektive bolagsstyrelse ska följa en för- delning gällande hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 91.
I 30 av de 38 bolag med statligt ägande som ingick i stati- stiken för 2023 uppnåddes en balanserad könsfördelning, vilket var lägre än föregående år, då 35 av 38 bolag upp- nådde målsättningen. I de åtta bolag som avvek från mål- sättningen var det en övervikt av män i fyra bolagsstyrelser, och en övervikt av kvinnor i fyra styrelser.
1) Andra
Könsfördelning – vd och ledningsgruppc)
Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- och delägda bolagen uppgick till samma nivå som föregående år, 45 procent. Periodvis har kvinnor även varit i majoritet, senast 2021. Det kan jämföras med andelen kvinnor som är styrelseordförande hos börsbolagen, som uppgick till 8,9 procent år 2023.1)
Könsfördelning
Hel- och delägda bolag
Ordförande |
|
|
|
% |
Ordförande och ledamöter % |
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
49 |
49 |
|
51 |
|
55 |
|
55 |
|
52 |
|
53 |
|
52 |
|
50 |
|
51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
51 |
51 |
|
49 |
|
45 |
|
45 |
|
|
Börsbolag |
b) |
|
|
|
|
|
|
||
a) |
|
|
|
48 |
47 |
|
48 |
|
50 |
|
49 |
|
|||||||
Börsbolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2020 2021 2022 2023 2024 |
2020 2021 2022 2023 2024 |
||||||||||||||||||
Män a) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.
Kvinnor b) Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.
|
|
|
år 2023 |
|
|
år 2022 |
år 2021 |
år 2020 |
|||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
Vd |
20 |
18 |
38 |
53 |
47 |
50 |
50 |
49 |
51 |
42 |
58 |
Ledningsgrupp d) |
117 |
139 |
256 |
46 |
54 |
44 |
56 |
44 |
56 |
44 |
56 |
c)Vid årsskiftet fanns 44 bolag. Utvärderingen för 2023 omfattar inte Ersättningsmark i Sverige 2 AB, EUROFIMA, INSTEX och Sweden House.
d)Ledningsgruppen exklusive vd.
Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämmane)
|
|
|
år 2024 |
|
|
år 2023 |
år 2022 |
år 2021 |
år 2020 |
||||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
Hel- och delägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
17 |
21 |
38 |
45 |
55 |
45 |
55 |
51 |
49 |
51 |
49 |
54 |
46 |
Ledamöter |
138 |
145 |
283 |
49 |
51 |
51 |
49 |
46 |
54 |
47 |
53 |
45 |
55 |
Summa ordförande och |
155 |
166 |
321 |
48 |
52 |
50 |
50 |
47 |
53 |
48 |
52 |
47 |
53 |
ledamöter utsedda av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
16 |
18 |
34 |
47 |
53 |
47 |
53 |
54 |
46 |
54 |
46 |
53 |
47 |
Ledamöter |
123 |
128 |
251 |
49 |
51 |
51 |
49 |
46 |
54 |
47 |
53 |
47 |
53 |
Summa ordförande och |
139 |
146 |
285 |
49 |
51 |
50 |
50 |
47 |
53 |
48 |
52 |
48 |
52 |
ledamöter utsedda av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e)Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar inte Ersättningsmark i Sverige 2 AB, EUROFIMA, INSTEX, Svenska Skeppshypotek, Sweden House och Voksenåsen.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 11
19
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Årets utveckling Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor
Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor
Ersättningar för ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer löner och pensioner som är väl avvägda.
Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyr- ningsfråga såväl i Sverige som i andra länder. En viktig del i styrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersättningarna till de ledande befattningshavarna i bolagen är rimliga och väl avvägda.
Principer för ersättning
Den 27 februari 2020 beslutade regeringen om nya princi- per för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa har tillämpats från och med årsstämman 2020 och ersätter tidi- gare riktlinjer som beslutades 2016. Styrelserna i de statligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens principer till- lämpas. I bolag där staten är en av flera delägare bör reger- ingen i dialog med övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas så långt som möjligt.
Enligt regeringens ersättningsprinciper ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företags- kultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfull- het. Dessa principer ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.
Uppföljning och efterlevnad
Regeringskansliet har gett ett konsultbolag i uppdrag att undersöka hur de ovan angivna ersättningsprinciperna efterlevdes i bolag med statligt ägande 2023. Dessutom har ersättningsnivåerna i bolagen jämförts med marknadsdata från privatägda och publika bolag. Sammanlagt 328 av Stockholmsbörsens samt 102 representativa privata jämfö- relsebolag ingår i undersökningen. Frågeställningen har varit om den totala ersättningen till ledande befattnings- havare varit konkurrenskraftig, men ej löneledande. Med total ersättning avses samtliga ersättningskomponenter till den anställde, vanligen summan av baslön, kort- och lång- siktig rörlig lön, förmåner samt pensioner.
Enligt undersökningen var vid utgången av 2023 sex ledande befattningshavare berättigade till rörlig ersättning i bolag där staten innehar en minoritetsandel. Möjligheten att ge rörlig ersättning till ledande befattningshavare togs bort i regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande från 2009.
Totalersättning 2023
Vd/koncernchef, median |
|
|
|
|
|
|
|
|
559 |
||||||||||||||
TSEK/år |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
799 |
19 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 146 |
|
|
10 952 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
433 |
525 |
4 730 |
5 067 |
5 122 |
4 829 |
5 972 |
6 418 |
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
2 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga ledande befattningshavare, median
TSEK/år
|
|
|
|
1917 |
2045 |
2 123 |
1 884 |
2 651 |
2 914 |
3 066 |
4 916 |
5178 |
5 916 |
|
||||||||||
1 334 |
1 613 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
Grupp 1: bolag med omsättning |
Grupp 2: bolag med omsättning |
mindre eller lika med 850 mnkr. |
Grupp 3: bolag med omsättning 3
Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.
12 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
20
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor Årets utveckling
Andelen ledande befattningshavare som har förmånsbe- stämd pension var relativt oförändrad 2023, jämfört med 2022. Den ökning som framgår av data är hänförlig till två verkställande direktörer vars pension bygger på äldre avtal. År 2023 hade 7,9 procent av alla verkställande direktörer (2,8 procent år 2022) förmånsbestämd pension. För övriga ledande befattningshavare var motsvarande andel 25,7 pro- cent (28,9 procent år 2022). Pensionsökningarna är base- rade på tillämpliga kollektivavtal och är därmed inte i strid med principerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pen- sionsåldern inte understiga 62 år och lägst vara 65 år. Enligt riktlinjerna från 2017 ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande inte understiga 65 år. Under 2023 hade en ledande befattningshavare en pensionsålder understigande 65 år. Individen ingick dock sitt anställningsavtal 2010 och det var då förenligt med de gällande riktlinjerna.
Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsäg- ning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga 6 månader och avgångsvederlag inte utgå längre än i
18 månader. I enlighet med 2017 års riktlinjer ska anställ- ningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande medge avgångsvederlag med högst 12 månadslöner.
År 2023 hade inga ledande befattningshavare avgångs- vederlag överstigande 18 månadslöner.
Bolag med statligt ägande och marknadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper (samt två urval, börsnoterat/ publikt samt privat onoterat) baserat på bolagens omsätt- ning. Medianersättningen till verkställande direktörer i statligt ägda bolag ligger i linje med den privata markna- dens median och något under den publika marknadens median. De statligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sammantaget i linje med marknadens median, men spridningen av obser- vationerna är större jämfört med den privata börsnoterade och den privata onoterade marknaden.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 13
21
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Årets utveckling Utdelningar och anslag
Utdelningar och anslag
Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla medel från statliga anslag.
De statligt ägda bolagens utdelningspolicy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt hållbar utdelning och är en viktig del vid fastställandet av de ekonomiska målen för bolagen.
För de 44 bolag som vid årsskiftet 2023/2024 ingick i den statliga bolagsportföljen har det beslutats om utdelning för 15 för verksamhetsåret 2023. Totalt delade dessa bolag ut 22,5 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2023 kom från LKAB (7,6 miljarder kronor), Vattenfall (4,0 mil- jarder kronor), Telia Company (3,2 miljarder kronor), Aka- demiska Hus (2,2 miljarder kronor) och Svenska Spel (1,9 miljarder kronor). Deras gemensamma utdelningar mot- svarar cirka 85 procent av de totala utdelningarna för 2023.
Vissa bolag erhåller anslagsmedel från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslagsmedel för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag, vilket är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. De anslagsmedel Samhall under 2023 erhöll för sitt sam- hällsuppdrag, 6,6 miljarder kronor, motsvarade 66 procent av de totala anslagsmedlen till bolag med statligt ägande. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslagsme- del är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, som finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 10,4 miljarder kronor i anslagsmedel under 2023.
Utdelning, statens andel
Mnkr |
Ägarandel, % |
år 2023 |
år 2022 |
Akademiska Hus |
100 |
2 218 |
2 905 |
Apoteket |
100 |
263 |
199 |
Bilprovningen |
100 |
36 |
37 |
Infranord |
100 |
65 |
41 |
|
|
|
|
Jernhusen |
100 |
357 |
432 |
|
|
|
|
Lernia |
100 |
0 |
9 |
|
|
|
|
LKAB |
100 |
7 600 |
7 540 |
|
|
|
|
SBAB |
100 |
963 |
833 |
|
|
|
|
SEK, Svensk Exportkredit |
100 |
248 |
0 |
|
|
|
|
Sveaskog |
100 |
1 207 |
1 150 |
|
|
|
|
Svedab |
100 |
0 |
167 |
|
|
|
|
Svenska Spel |
100 |
1 900 |
2 000 |
|
|
|
|
Svevia |
100 |
24 |
236 |
|
|
|
|
Systembolaget |
100 |
409 |
159 |
|
|
|
|
Telia Company |
41 |
3 229 |
3 229 |
|
|
|
|
Teracom Group |
100 |
23 |
29 |
|
|
|
|
Vattenfall |
100 |
4 000 |
4 000 |
Summa |
|
22 543 |
22 965 |
Intäktsförda anslag/totala intäkter för 2023
|
|
Totala |
Andel |
|
Anslag |
anslags- |
|
Mnkr |
intäkter |
finansie- |
|
2023 |
2023 |
ring, % |
|
Almi |
269 |
1 321 |
20 |
|
|
|
|
APL |
50 |
846 |
6 |
|
|
|
|
Dramaten |
258 |
304 |
85 |
|
|
|
|
Göta kanalbolag |
12a) |
50 |
24 |
Miljömärkning Sverige |
3 |
91 |
3 |
|
|
|
|
Operan |
512 |
630 |
81 |
|
|
|
|
PostNord |
16 |
39 301 |
0 |
|
|
|
|
RISE, Research |
|
|
|
Institutes of Sweden |
2 024 |
4 212 |
48 |
|
|
|
|
Samhall |
6 598 |
9 955 |
66 |
|
|
|
|
SOS Alarm |
464 |
1 572 |
30 |
|
|
|
|
SSC |
10a) |
1 463 |
1 |
Swedfund International |
86 |
499 |
17 |
|
|
|
|
Teracom Group |
17 |
1 319 |
1 |
|
|
|
|
Visit Sweden |
107 |
122 |
88 |
|
|
|
|
Voksenåsen |
12 |
41 |
29 |
|
|
|
|
Summa |
10 438 |
61 726 |
17 |
a) Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.
14 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
22
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Försäljningar och utdelningar Årets utveckling
Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar
Regeringen fattade inga beslut om bolagsförsäljningar under 2023. För verksamhetsåret 2023 väntas 22,5 miljar- der kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.
Eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas i regel in till statskassan för att amortera på statsskulden. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags- och aktieförsälj- ningar resulterar även i att de framtida potentiella utdel- ningarna minskar, vilket normalt sett påverkar försälj- ningsvärdet. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genomfördes, har totalt 148,6 miljarder kronor tillförts statskassan i samband med bolags- och aktieförsäljningar. Under 2023 såldes dock inte några bolag av staten.
De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar och att ränte- utgifterna därigenom sjunker. Sedan 2014 har totalt 230,8 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.
Statens finansiella sparande, dvs. de medel som netto- placeras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdel- ningen motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och mins- kar bolagens egna kapital, är det finansiella sparandet opåverkat, eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga en finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparan- det genom extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärderingar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.
Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008
Mdkr |
År |
Intäkt |
Andel av |
bolaget, % |
|||
OMX |
2008 |
2,1 |
6,6 |
Vin & Sprit |
2008 |
57,7 |
100 |
Vasakronan |
2008 |
24,6 |
100 |
Nordea Bank (x3) |
19,0+19,5+21,6 |
6,3+6,4+7 |
|
Arbetslivsresurs |
2011 |
0,1 |
100 |
Vectura |
2013 |
0,9 |
100 |
SAS |
2016 |
0,2 |
4,2 |
Apoteksgruppen |
2017 |
1,7 |
100 |
Metria |
2022 |
0,7 |
100 |
Orio |
2022 |
0,5 |
100 |
Totalt |
|
148,6 |
|
Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande
År |
Mdkr |
2014 |
26,3 |
2015 |
15,4 |
2016 |
13,6 |
2017 |
20,2 |
2018 |
19,9 |
2019 |
18,7 |
2020 |
21,5 |
2021 |
49,7 |
2022 |
23,0 |
2023 |
22,5 |
Totalt |
230,8 |
Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar
|
Inkomster från |
Utdelningar motsvarande |
Utdelningar överstigande |
|
försäljningar av bolag |
rörelseresultatet i bolagen |
rörelseresultatet i bolagen |
Statsskulden |
Minskar |
Minskar |
Minskar |
Statens lånebehov och ränteutgifter |
Minskar |
Minskar |
Minskar |
Finansiellt sparande |
Påverkas inte |
Ökar |
Påverkas inte |
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 15
23
Skr. 2023/24:140 Bilaga
24
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning
Aktivt ägande ...................................................... |
18 |
Styrelsenomineringsprocessen............................... |
22 |
Ekonomiska mål ................................................. |
24 |
Samhällsuppdrag.............................................. |
26 |
Uppdragsmål ..................................................... |
27 |
Strategiska mål för |
|
hållbart värdeskapande .................................. |
29 |
Agenda 2030................................................................... |
31 |
Riskhantering ..................................................... |
32 |
Bild: Detaljer från Skånebankens fasad, en del av Rosenbad. Den massiva fasaden har drag av både jugend och barock och den skulpturala utsmyckningen symboliserar Skånes rikedomar.
25
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Aktivt ägande
Aktivt ägande
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolags- styrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag.
Den statliga bolagsportföljen bestod vid årsskiftet 2023/24 av 37 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på 820 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag ca 109 000 personer och ca 137 000 personer när även intressebolagen inklude- ras. Av bolagen med statligt ägande har 22 ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de ska- par samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.
Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bola- gen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader, varför det är viktigt att de, i likhet med privatägda bolag, agerar lång- siktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utveck- las. Det betyder också att bolag med statligt ägande måste tillämpa konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser på samma sätt som privatägda bolag.
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett
balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.
För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, liksom att överväga bola- gens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.
Regeringens bolagsstyrning
Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel- sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet, medan bolagets ledning sköter den operationella driften. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabellen nedan.
Ramverket för bolag med statligt ägande
Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.
Bolagsstyrningen skiljer sig väsentligt från styrningen av statliga myndigheter.
|
Rättsligt ramverk |
Verksamhet och uppdrag |
Högsta beslutande organ |
|
|
|
|
Bolag med |
• Aktiebolagslagen |
• Bolagsordningens |
Bolagsstämma |
statligt ägande |
• Statens ägarpolicy |
verksamhetsparagraf |
|
|
• Regelverk för emittenter1) |
• Ägaranvisning 2) |
|
|
• Svensk kod för bolagsstyrning |
|
|
|
|
|
|
Börsnoterade |
• Aktiebolagslagen |
• Bolagsordningens |
Bolagsstämma |
bolag |
• Regelverk för emittenter |
verksamhetsparagraf |
|
|
• Svensk kod för bolagsstyrning |
|
|
|
|
|
|
Myndigheter |
• Myndighetsförordningen |
• Regleringsbrev |
Myndighetschef/styrelse |
|
• Förordning med instruktion |
• Särskilda regeringsbeslut |
eller nämnd |
|
för myndigheter |
om uppdrag |
|
|
|
|
|
1)Gäller för extern rapportering.
2)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.
18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
26
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Aktivt ägande Regeringens förvaltning
Aktivt ägande
Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.
Statens ägarpolicy |
|
|
och principer för bolag |
|
|
med statligt ägande 2020 |
h |
|
r |
||
|
||
ö |
|
|
f |
|
|
n |
|
|
e |
|
|
l |
|
|
å |
|
|
m |
|
|
a |
|
|
l |
|
|
a |
|
|
b |
|
|
o |
|
|
l |
|
|
G |
|
å
l
l
b
|
|
|
|
|
ägledande |
pri |
|
|
|
|
|
|
|
:sv |
|
|
|
||
|
|
|
N |
|
nc |
|
|
|
|
|
|
|
F |
|
|
|
ip |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
er |
|
|
|
|
g |
|
|
|
|
f |
|
|
|
|
|
|
|
|
ör |
|
||
|
|
n |
|
|
|
|
|
f |
|
|
|
li |
|
|
|
|
|
ö |
|
|
|
k |
|
|
|
|
|
r |
|
|
|
c |
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
v |
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
g |
|
u |
|
|
|
|
|
|
c |
|
r |
|
|
|
Bolagsgrupper |
|
|
o |
||
|
|
|
|
|
h |
||||
a |
|
|
|
|
|
|
m |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ä |
|
|
|
|
|
|
|
Arbete |
n |
|
|
|
|
|
|
|
|
i |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
s |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
k |
|
Transparens- |
|
|
|
i bolags- |
l |
|||
|
|
|
|
r |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
g |
|
krav |
|
|
|
|
styrelser |
a |
||
|
|
|
|
|
i |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ä |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
Aktivt |
|
|
|
g |
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
ägande |
|
|
|
h |
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r |
Ägardialog |
Nominering |
|
av styrelser |
||
|
Statens ägarpolicy
F
N : s
G l o b a l C o mpact
O
Mål och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fö |
uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
ll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
e |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
n |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
in |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
u |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ör |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
rf |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ECD:s riktlinje |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r
e
t
ag
Statens ägarpolicy
I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål för bolag med statligt ägande, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende styrningen av bolagen. I policyn ingår regeringens principer för bolagsstyrning, principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare och principer för extern rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas.
OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag
Den svenska regeringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive anti
OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda före- tag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att statens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ur- sprungliga riktlinjerna från 2005 och de reviderade rikt- linjerna från 2015. Riktlinjerna är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda före- tag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en internationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventionistisk ägare.
Förvaltningsorganisation
Finansministern ansvarar för att det förs en enhetlig ägar- politik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt stats- råd för huvuddelen av bolagen (se olika departements för- valtningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabellen på sidan 21). Finansdepartementet har en särskild organisation
som är specialiserad på bolagsstyrning och bolagsförvalt- ning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den stat- liga bolagsportföljen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.
Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.
Aktivt ägande
Bolagsgrupper
Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne- haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper
för specifika bolag. En bolagsgrupp leds av en bolagsför- valtare och består vanligen även av specialister inom ana- lys, affärsjuridik, styrelserekrytering och hållbart företa- gande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för gruppens ansvarsområde. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller förändringsagenda varierar bolagsgruppens storlek och sammansättning. Sammansättningen bidrar till att gruppen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker, vilket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolags- grupperna kan analyser av bolagens verksamhet, marknad, konkurrenter och hållbart förtagande göras, vilket bidrar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgruppen hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör det aktuella bolaget, till exem- pel analyser av dess marknad och strategi, styrelseföränd- ringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelningspolicyer, samt måluppfyllelse.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 19
27
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Regeringens förvaltning Aktivt ägande
Arbete i bolagsstyrelser
Mål och uppföljning, Beslutsmandat
En bolagsförvaltare som är ledamot i en styrelse har samma ansvar och uppdrag som övriga leda- möter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagsrätten
se till bolagets bästa. Ett styrelseuppdrag ger en bolags- förvaltare fördjupad kunskap om bolaget, vilket bidrar till bolagsgruppens kunskaper om bolaget och underlättar Regeringskansliets arbete med exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardialoger. Den formella dialo- gen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan politisk ledning och bolagets styrelseordförande. Det är varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.
Nominering av styrelser
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning av dess angelägenheter, vilket bland
annat innebär att styrelsen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart värdeska-
Uppdrag
Ägarpolicy
Ekonomiska Uppdrags-
målmål Strategiska mål
Ägardialog
Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.
I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolags- styrning.
Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effektivt och hållbart, samt underlätta uppföljning.
I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade målen.
pande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrel- serna i bolagen med statligt ägande ska ha en hög kompe- tens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Läs vidare om styrelsenomineringsprocessen på sidorna 22 och 23. Styrel- sens ordförande har en särställning i styrelsen. Ordföran- den ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter, såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bola- get står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ordfö- rande ansvarar även för den löpande dialogen med bolagets ägare.
Mål och uppföljning
Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten som bolagsägare, se figuren till höger. Genom att
bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan deras utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en åtgärdsplan från bolaget. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolags- stämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslu- tade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra ut- värdering av hur väl det särskilt beslutade samhälls- uppdraget utförs.
För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling har ägaren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.
Ägardialog
Finansdepartementet har förvaltningsansvar för huvuddelen av de statligt ägda bolagen. Kul-
turdepartementet och Utrikesdepartementet ansvarar för förvaltningen av vissa bolag, se tabellen på sidan 21. De ansvariga departementens politiska ledningar träffar regel- bundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallade ägardialoger. Vid ägardialogen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet i förhållande till målen diskuteras, liksom eventu- ella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av sty- relsen fastställda strategiska målen för ett hållbart värde- skapande följs upp. Vid ägardialogen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.
Transparenskrav
De statligt ägda bolagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårsrapporter,
bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovisning och ersätt- ningsrapport, ska enligt regeringens principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande, som huvudregel vara lika transparent som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Kra- vet på öppen och professionell informationsgivning i bola- gen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolagsinnehaven syftar till att lång- siktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.
20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
28
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Aktivt ägande Regeringens förvaltning
Internationella riktlinjer
Av statens ägarpolicy framgår att bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om
miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti- korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som är väsent-
liga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multi- nationella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll- barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.
Förvaltningsansvar
Bolagsansvarigt statsråd inom parentes.
Finansdepartementet |
• SAS |
Kulturdepartementet |
(statsrådet Svantesson) |
• SBAB |
(statsrådet Liljestrand) |
• Akademiska Hus |
• SEK, Svensk Exportkredit |
• Dramaten |
• Almi |
• SJ |
• Operan |
• APL, Apotek Produktion |
• SOS Alarm |
• Voksenåsen |
& Laboratorier |
• Specialfastigheter |
|
• Apoteket |
• SSC, Svenska rymdaktiebolaget |
Utrikesdepartementet |
• Arlandabanan Infrastructure |
• Statens Bostadsomvandling |
(statsrådet Billström) |
• Bilprovningen |
• Stiftelsen Industrifonden |
• INSTEX |
• Ersättningsmark i Sverige 2 AB |
• Stiftelsen Norrlandsfonden |
• Sweden House |
• EUROFIMA |
• Sveaskog |
|
• Green Cargo |
• Svedab |
|
• Göta kanalbolag |
• Svenska Skeppshypotek |
|
• Infranord |
• Svenska Spel |
|
• Jernhusen |
• Svevia |
|
• Lernia |
• Swedavia |
|
• LKAB |
• Swedfund International |
|
• Miljömärkning Sverige |
• Systembolaget |
|
• PostNord |
• Telia Company |
|
• RISE, Research Institutes of Sweden |
• Teracom Group |
|
• Samhall |
• Vattenfall |
|
• Saminvest |
• Visit Sweden |
|
Kostnader
Kostnaden för förvaltningsorganisationen inom Regerings- kansliet uppgick under 2023 till 44,2 (42,5) miljoner kronor vilket motsvarade 0,01 procent av det förvaltade kapitalet.
Det sammanlagda arvodet för externt köpta tjänster, såsom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt fram- ställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansli- ets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 33,4 (26,2) miljoner kronor. Kostnaderna för förvalt- ningsorganisationen utgörs huvudsakligen av lönekostna-
der, men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.
Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet
Det finns tre nu gällande bemyndiganden att förändra det statliga ägandet, se tabellen nedan.
Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet
Bolag |
Nuvarande |
Bemyndigande att |
Beslut |
ägarandel, % |
förändra ägandet till, % |
||
Bilprovningen |
100 |
0 |
prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162 |
|
|
|
|
Lernia |
100 |
0 |
prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 |
|
|
|
|
SAS |
21,8 |
0 |
prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220 |
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 21
29
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Aktivt ägande
Styrelsenomineringsprocessen
Förvaltningsorganisationen inom Finansdepartementet har egna styrelserekryterare vars uppgift bland annat är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamöter1).
Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första strategi- möten. Tillsammans med bolagsförvaltaren för respektive bolag analyserar styrelserekryterarna kompetensbehovet utifrån den nuvarande styrelsesammansättningen och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvärderingarna, det vill säga ägarens utvär- dering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgruppernas analyser.
En viktig del i arbetet handlar om att förstå vilka strate- giska och operativa utmaningar bolaget står inför, och för att få en bättre bild av detta genomförs ofta ett samtal med den verkställande direktören. Styrelsen ska ha rätt samlad kompetens, erfarenhet och bakgrund för att kunna förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Det krävs att varje ledamot har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och för- måga att se till bolagets bästa.
Med utgångspunkt i respektive styrelses kompetensbehov fastställs kravprofiler för de styrelseledamöter och ord-
förande som ska rekryteras och styrelserekryterarna in - leder sökprocessen. Urvalet av ledamöter görs från en bred rekryteringsbas för att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Genom att ta in ledamöter med varierad bakgrund får styrelsen bredare kompetens och förbättrad dynamik. Den ökade mångfalden kan minska grupptänk- andet.
Den politiska förankringen, beredningen, pågår löpande under hösten och vintern. Bolagsansvarigt statsråd beslutar sedan om nominering till årsstämman som beslutar om styrelsens sammansättning.
Varje år väljs omkring
Åsa Mitsell och Magnus Johansson arbetar som styrelse- rekryterare på avdelningen för bolag med statligt ägande, Finansdepartementet. På nästa sida svarar de på några vanliga frågor om styrelserekrytering.
1)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och organisationen Svenska skepps- hypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.
Styrelsenomineringsprocessen
Årscykel
Beredning inom Regeringskansliet
Regeringskanslibeslut2) (nomineringsbeslut, förordnande,
instruktion, fullmakt)
Sökprocess
Årsstämma
Kompetensanalys
Styrelsens utvärdering |
Ägarens utvärdering |
2) Beslut av bolagsansvarigt statsråd
22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
30
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Aktivt ägande Regeringens förvaltning
Hur hittar ni rätt ledamöter?
Som grundregel jobbar vi med klassisk headhunting utifrån en fastställd kravprofil. Kravprofilen varierar beroende på bransch, specifik kompetens som krävs och de utmaningar som bolaget står inför. Utgångspunkten för hur kravpro- filen utformas är de strategiska målen och operativa utma- ningarna. Därefter genomförs en kartläggning av kandi- dater med rätt bakgrund och erfarenhet, som sedan kon- taktas. Vi träffar löpande under året även kandidater som visar intresse för styrelseuppdrag i statliga bolag. Utöver det försöker vi vara synliga och delta i event och olika arrange- mang där personer som kan vara aktuella för styrelseupp- drag deltar.
Vad innebär strategisk styrelserekrytering?
I korthet kan strategisk styrelserekrytering beskrivas som en mer långsiktig plan för de förändringar som avses att göras i respektive styrelse. I stället för att endast utvärdera de årliga förändringarna jobbar vi parallellt med att se över vilken kompetens och vilka förändringar som kommer att krävas på tre till fyra års sikt. På så sätt kan vi säkerställa att
vihar kontakt med relevanta kandidater i god tid, som ofta är efterfrågade av andra ägare och valberedningar för olika styrelseuppdrag.
Vilka kompetenskrav finns och
hur skiljer de sig från exempelvis börsbolag?
Våra kompetenskrav är till stor del desamma som för börs- bolagen eller andra privatägda bolag. Att förstå ägaren har en viss betydelse, men det innebär inte att alla i styrelsen behöver känna till staten som ägare. Även privatägda bolag har ofta en ledamot som representerar ägaren eller som utses av en större ägare. I vårt fall innehar bolagsförvaltarna denna roll. Utöver bolagsförvaltaren är det oftast styrelse- ordföranden som har mest löpande kontakt med politisk ledning och i den rollen har det högst relevans. För att vara relevant för styrelseuppdrag behöver kandidaten som regel ha erfarenhet från en ledande befattning, koncernledning eller liknande. Vi försöker säkerställa att det finns åtmin- stone två ledamöter med branschkoppling i styrelsen. Vidare krävs en person som kan leda revisionsutskottet, vilket van- ligtvis är en så kallad
Är det svårt att få personer med relevant kompetens till styrelserna?
Det varierar något mellan bolagen – vissa bolag är helt enkelt mer intressanta eller kända än andra. Många av de kandidater som vi kontaktar ser ett värde i att ge tillbaka och bidra till samhället i något avseende och tycker därför att bolag med statligt ägande är intressanta. När det gäller vissa specifika nyckelkompetenser består svårigheten oftast i att individerna ska ha tid och inte vara i jävskonflikt med andra uppdrag. Den svåraste rollen att attrahera kandidater
Åsa Mitsell och Magnus Johansson, styrelserekryterare på avdelningen för bolag med statligt ägande, Finansdepartementet.
till är rollen som styrelseordförande. Kandidater med ord- förandeerfarenhet är av intresse för många andra bolag och det finns en tydlig begränsning i hur många ordförande- uppdrag som en person kan ha. Rollen kräver mer och tar därmed också mer tid i anspråk. Samtidigt är det en nyckel- position med stor betydelse för styrelsearbetet.
Har styrelseledamöternas roll ändrats över tid?
Generellt sett har styrelsearbetet professionaliserats. Leda- möterna förväntas vara inlästa på material i förväg för att vid mötet kunna diskutera andra frågor eller lyfta ut delar av materialet. Längre dragningar av redan utskickat mate- rial blir mindre vanligt. Styrelseledamöterna förväntas aktivt utveckla sin kompetens inom områden som rör verk- samheten och aktivt bidra med perspektiv på omvärldsfak- torer i styrelsearbetet. De generellt ökade regulatoriska förväntningarna påverkar också vilken kompetens som krävs till styrelsen. För exempelvis finansiella bolag med tydliga krav på regelefterlevnad är det i många fall svårt för en styrelseledamot att kunna bidra om man själv inte har en bakgrund från liknande verksamhet.
Vem bestämmer om vilka som ska väljas in?
Vårt arbete med styrelserekrytering kan jämföras med en valberedning bestående av statssekreterare, styrelserekryte- rare och styrelseordförande. Förslag på nya ledamöter för- ankras även hos Statsrådsberedningen. Ansvarigt statsråd är sedan den som slutgiltigt beslutar om förslagen på nya ledamöter.
Finns det någon skillnad mellan att arbeta i en styrelse för ett statligt ägt och ett privat ägt bolag?
De flesta av våra ledamöter vittnar om att det finns mer likheter än skillnader i det ordinarie styrelsearbetet. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande uppfattas av många som ett välformulerat dokument som beskriver ägarens förväntningar. Det är inte alltid som ägarens uppdrag och mål är lika tydligt uttalade i privat- ägda bolag.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 23
31
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Ekonomiska mål
Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning
Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direktavkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara lång- siktiga, ambitiösa och realistiska.
Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på mark- nadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsättningar som andra aktö- rer på marknaden och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsiktiga värde- utveckling och effektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.
Ekonomiska mål kan utgöra ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursutnyttjande som möjligt. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen, vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning, samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realistiska, uppföljningsbara och ambitiösa.
För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fast- ställs uppdragsmål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål bestäms normalt i samband med uppdragsmålen, eftersom det sär- skilt beslutade samhällsuppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En hållbarhetsanalys ingår i den fundamentala analys av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.
De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.
Syftena med ekonomiska mål
Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att
•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och före- tagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och rea- listiska mål,
•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,
•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,
•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning, samt
•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
Metod för fastställande av ekonomiska mål
Den viktiga kapitalkostnaden
Den metod som används för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapitalkostnaden avgör om av- kastningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital åtmin- stone motsvara kapitalkostnaden.
Metod för fastställande av ekonomiska mål
Utdelningspolicy
Kostnad för eget kapital |
|
|
|
Lönsamhetsmål |
|
|
Konsistensbedömning |
|
Förslag |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur
24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
32
Skr. 2023/24:140 Bilaga
En effektiv kapitalstruktur
Därefter fastställs ett kapitalstrukturmål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bola- gen. Förslag till en lämplig kapitalstruktur tas fram genom att beräkna vilken fördelning mellan eget och lånat kapital som är teoretiskt optimal för att hålla nere bolagets kapital- kostnad. Branschjämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräkningen, för att hitta en effektiv och finansiellt motståndskraftig kapitalstruktur. Kapitalstrukturmålet ska vara långsiktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.
Ett ambitiöst lönsamhetsmål
För att skapa finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhetsmål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge ägaren rimlig kompensation används kapitalkostna- den som golv för lönsamhetsmålet. Analyser av bolagens affärsplaner och branschjämförelser stärker upp målsätt- ningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastnings- mål (på operativt eller eget kapital), medan vissa, som bin- der relativt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål, exempelvis rörelsemarginaler.
En anpassad utdelningspolicy
Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslutas en utdelningspolicy för bolaget. Utdel- ningen ska bygga på en förutsägbar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt att- raktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig
i dessa fall bolagets värdeökning. Investeringsplaner och tillväxtmöjligheter ligger därför till grund för utdelnings- policyn.
Specialfastigheters nya ekonomiska mål syftar till att återspegla förändringar i förutsättningarna i fastighetssektorn. Målen beak- tar även betydande planerade investeringar de kommande åren. Lunds tingsrätt är en av Specialfastigheters säkerhetsfastigheter.
Ekonomiska mål Regeringens förvaltning
Vidare kan investeringar där avkastningen inte direkt upp- når ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkast- ningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden, betraktas som attraktiva och därför genomföras. Samman- taget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år, utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall
i form av ett acceptabelt spann.
Konsistensbedömning
När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genomföras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformule- ringarna och den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning samt till- växt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.
Förslag
Styrelsen behandlar förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolagsstämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolagsstämman.
Uppföljning och utvärdering
De ekonomiska målen ska vara framåtblickande och lång- siktiga. Det betyder att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktur- svängningar. Vid de regelbundna ägardialogerna med bola- get följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyl- lelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar. Måluppfyllelsen utvär- deras i förhållande till bland annat rådande marknadsför- utsättningar, budget och affärsplan.
Revidering av ekonomiska mål
Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekonomiska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revi- dera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomiska förändringar kan också vara en anled- ning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.
Under 2023 antogs nya ekonomiska mål för SOS Alarm och Specialfastigheter. Målprojekt inleddes även under året för Infranord, som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagets årsstämma 2024.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 25
33
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Samhällsuppdrag
Om samhällsuppdrag
Ett samhällsuppdrag beslutas av riksdagen om ett bolag ska bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.
Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verk- samhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statens budget. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från samhällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsupp- draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verk- samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade sam- hällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels- försörjning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.
Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att produ- cera efterfrågade varor och tjänster och därmed skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Genom att arbeten skapas i kundupp- drag, på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnyttjad resurs hos personer med funktionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsuppdraget innebär får Samhall medel från anslag på statens budget.
Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhälls- uppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoholens skade- verkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Andra exempel är Almi och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utomlands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och syssel- sättning, vilket är bra för samhället i stort.
I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabellen här intill.
Apotek Produktion & Laboratorier (APL) har under 2023 fått utökat samhällsuppdrag att kunna upprätthålla verksamheten även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst vid krig.
22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag
• |
Almi |
• |
SSC, Svenska |
• |
APL, Apotek Produktion |
|
rymdaktiebolaget |
|
& Laboratorier |
• |
Statens |
• Dramaten |
|
Bostadsomvandling |
|
• |
Göta kanalbolag |
• |
Sveaskog |
• |
Miljömärkning Sverige |
• |
Svedab |
• |
Operan |
• Svenska Spel |
|
• |
RISE, Research |
• |
Swedavia |
|
Institutes of Sweden |
• |
Swedfund International |
• |
Samhall |
• |
Systembolaget |
• Saminvest |
• Teracom Group |
||
• |
SEK, Svensk |
• |
Visit Sweden |
|
Exportkredit |
• |
Voksenåsen |
• SOS Alarm |
|
|
|
26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
34
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Uppdragsmål Regeringens förvaltning
Uppdragsmål tydliggör
Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast- ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.
Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med respektive bolag. Det sker i en integrerad process för att undvika målkonflikter med exempelvis eko- nomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.
Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 (Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning, RiR 2017:37) har en översyn av processen med fastställande av uppdrags- mål utförts. Översynen har inneburit förtydliganden avse- ende grundförutsättningarna för att ett uppdragsmålspro- jekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Processen och meto- den för fastställande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.
Syftena med uppdragsmål
Syftena med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att
•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,
•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,
•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt
•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.
Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål
Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambi- tion som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.
Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hänsyn till kostnaden för det särskilt be- slutade samhällsuppdraget. Det särskilt beslutade samhälls- uppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämplig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonom- iska mål som kan sättas.
Vissa av bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag får medel från anslag på statens budget. En kostnadsberäk- ning för de särskilt beslutade samhällsuppdragen under- lättar för riksdagen och regeringen att prioritera hur skattebetalarnas pengar ska användas.
Metoden för framtagande av uppdragsmål
VAD |
VARFÖR |
HUR |
Definiera uppdraget |
Definiera varför |
Fastställa uppdragsmål som |
och vad bolaget ska göra. |
uppdraget ska utföras. |
speglar syftet och beskriver |
(enligt riksdagens beslut om bolagets |
(enligt t.ex. propositioner |
hur uppdraget ska utföras. |
verksamhetsföremål, bolagsordning |
och utskottsbetänkanden) |
(t.ex. mål för beläggningsgrad, |
och/eller ägaranvisning) |
|
volymer, effektivitetsmått eller |
|
|
annat mått inom bolagets kontroll) |
Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål
Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 27
35
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Uppdragsmål
År 2023 fastställdes uppdragsmål för SOS Alarm. Förutsättningarna för SOS Alarm har förändrats de senaste åren och de nya målen är utformade för att säkerställa utförandet av samhällsuppdraget, det vill säga tillhandahållandet av
Metoden för framtagande av uppdragsmål
Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Processen kan summeras i tre steg.
1.Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.
2.Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.
3.Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.
I bolagsordningens verksamhetsbeskrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhällsnytta först klar- göras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland måste flera propositioner och utskottsbetänkanden gås igenom för att fastställa samhällsnyttan.
Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kategorier för olika typer av syften eller samhällsnyttor. För dessa kategorier tas exempel på mål fram. Inom infra- strukturområdet används exempelvis måtten beläggnings- grad och kvalitetsindex. Ju högre beläggningsgrad, desto större nytta ger infrastrukturen medan kvalitetsindex ofta används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmät- ningar särskilt viktiga, eftersom det inte finns något natur- ligt omvandlingstryck på bolaget att verka mer effektivt.
Under 2023 fastställdes nya målnivåer och/eller justerade mål för SOS Alarm. Vid utgången av 2023 fanns totalt
15 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolags- portföljen, se tabellen nedan.
Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål
• |
Almi |
• |
Statens |
• |
Göta kanalbolag |
|
Bostadsomvandling |
• |
RISE, Research |
• |
Svedab |
|
Institutes of Sweden |
• |
Svenska Spel |
• |
Samhall |
• |
Swedavia |
• |
Saminvest |
• |
Swedfund International |
• |
SEK, Svensk |
• |
Systembolaget |
|
Exportkredit |
• |
Visit Sweden |
•SOS Alarm
•SSC, Svenska rymdaktiebolaget
Uppföljning och utvärdering
Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredo- visning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet i för- hållande till målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade för- utsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhällsuppdraget och uppfylla uppdrags- målen. Måluppfyllelsen redovisas per bolag i avsnittet med bolagsöversikten.
28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
36
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Strategiska mål för hållbart värdeskapande Regeringens förvaltning
Strategiska mål för hållbart värdeskapande
Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten. I det ingår att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.
Styrelserna för de statligt ägda bolagen ska ta fram strate- giska mål för ett hållbart värdeskapande utifrån bolagets unika situation. Målen bör sammanfatta bolagets strate- giskt viktigaste frågor. Därmed blir målen också en natur- lig utgångspunkt för den dialog som sker mellan ägare och bolag. Ägaren förväntar sig att bolagen har tydligt formule- rade strategiska mål för sin verksamhet, och att hållbart företagande är en integrerad del i bolagets strategi.
Att på ett konstruktivt och positivt sätt följa och utmana hur bolagen med statligt ägande fastställer strategiska mål är en viktig del i bolagsförvaltningens värdeskapande arbete.
Staten har höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom bland annat områdena hållbart företagande, digitali- sering och säkerhet. Utgångspunkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till vär- deskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identifiera och mini- mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänk- ande för ett hållbart värdeskapande. Detta inkluderar såväl
väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett systematiskt säkerhetsarbete.
Då den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.
Mål- och strategiformulering
De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för respek- tive bolags affärsverksamhet och väsentliga hållbarhets- aspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljningsbara, tydliga och jämförbara.
Målen ska, i förekommande fall, vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Därutöver förväntar sig ägaren att bolaget överväger om temat digitalisering och/eller säkerhet bör ingå i målen.
Bolagsförvaltningen för kontinuerligt en dialog med bola- gen och följer deras arbete nära. Ett antal framgångsfakto- rer har identifierats när bolag arbetar med de strategiska målen, se tabellen nedan. Dessa faktorer ses kontinuerligt över.
Beskrivning av de strategiska målen och exempel på tänkbara källor och teman (vilka kan skilja sig åt från bolag till bolag).
|
Vision |
|
Ekonomiska mål |
|
Väsentlighetsanalys |
|
||
(t.ex. lönsamhet) |
|
(materiella hållbarhetsaspekter) |
|
Strategiska mål för |
|
|
ett hållbart värdeskapande |
Övriga bolagsspecifika |
|
|
|
(Uppdragsmål) |
|
strategiinriktningar |
(för bolag med samhällsuppdrag) |
|
(t.ex. affär, digitalisering, säkerhet) |
|
|
|
|
|
|
|
Operativa mål och KPI:er |
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 29
37
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Strategiska mål för hållbart värdeskapande
Identifierade framgångsfaktorer
!Säkerställa att målen sammantaget styr mot bolagets vision, och att målen går att bryta ner till detaljerade KPl:er för verksamhetens operativa styrning.
Vd… ansvarar för framtagandet av målen på Vd styrelsens uppdrag, och får troligen stöd
av funktioner inom affärsutveckling, finans och hållbarhet på företaget.
de strategiska målen vara. |
|
|
|
10+… år bör målen sikta på för att bedömas |
|
10+ |
som långsiktiga. |
Hållbart företagande
Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Regeringen anser att ett proaktivt och integrerat håll- barhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling
(se vidare sidan 31).
Samarbete för ökat värdeskapande
Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Där- för förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa sam- arbeten inom området hållbart företagande.
Internationella riktlinjer
Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa riktlinjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyr- ningen. Fokuset på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom att Regeringskansliet tagit fram en vägledning för styrelser i bolag med statligt ägande om förväntningarna på före- tagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.
Digital transformation
Inom området digital transformation ska bolagen med stat- ligt ägande arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.
Säkerhet
För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeskapande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhets- arbete.
30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
38
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Agenda 2030
Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Bolag med statligt ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till. Det finns en rad exempel på hur de statligt ägda bolagen tagit sig an arbetet med de globala målen och redovisar sitt arbete i sin årsredovisning eller på sina webbplatser.
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tydligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genom- förandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsförmåga för att bidra. När- ingslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de ut- maningar som finns på miljö- och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa accep- tabla arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter.
Agenda 2030 Regeringens förvaltning
Vägledande för bolagen
En viktig utgångspunkt för de statligt ägda bolagen är etablerade internationella riktlinjer för hållbart företa- gande. Regeringen vill att bolag med statligt ägande ska agera föredömligt och har därför inkluderat krav och för- väntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande.
Regeringen ser hållbart företagande som en viktig affärs- strategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en hållbar värld. Bolagen förväntas därför enligt ägarpolicyn även identi- fiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 31
39
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Regeringens förvaltning Riskhantering
Riskhantering
Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upphov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt bolagens möjligheter att lämna utdelning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.
Förutsättningar
Den statliga bolagsportföljen är illikvid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avyttras för att påverka den samlade portföljrisken. Den statliga bolags- portföljen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopp- lade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värdemässigt största bolagen utgör mer än 60 pro- cent av portföljens värde.
Uppföljning och styrning
Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhantering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärsverksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risknivåer och limiter i de statligt ägda bola- gen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.
Riskhantering är en del av förvaltningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp i ägardialoger. Därutöver identifieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.
Affärsmässiga risker
En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolags- portföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är exempelvis försäljning eller uppköp av större verksamhet. Ett konkret exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar, då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka bolagets resultat och likviditet.
Digitaliseringen öppnar för många nya möjligheter, men kan även medföra risker för befintliga aktörer, då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exempel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya
Finansiella risker
Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finan- siella risker, främst för marknadsprisrisker som till exempel priset på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera statligt ägda bolag, exempelvis Akademiska Hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolagsportföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s exponering mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk.
SBAB är exponerat mot bolånekundernas förmåga att åter- betala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostads- priser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster för bolaget.
Som exempel på andra finansiella risker kan nämnas valuta- och ränterisker. Valutarisk avser negativ inverkan från änd- rade valutakurser på bolagens resultat- och balansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträkning och kassaflöde.
Legala och regulatoriska risker
Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre regle- rade marknader. Detta gäller exempelvis Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För- ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande påverkan på dessa bolags, och därmed port- följens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.
Flera bolag påverkas också i stor utsträckning av olika slags tillståndsprocesser, framför allt miljötillstånd. Under 2023 påbörjade LKAB arbetet med en ny tillståndsansökan för fortsatt och utökad verksamhet i Kiruna, och i slutet av året inleddes samrådsförfarandet med myndigheter, organisa- tioner och enskilda, samt med den allmänhet som berörs.
Ett annat bolag som är exponerat mot diverse tillstånds- processer är Vattenfall. Under kommande år ska bland annat alla vattenkraftverks miljötillstånd prövas i domstol, vilket kan komma att påverka bolagets vattenkraft. Pröv- ningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Regeringen beslutade i januari 2023 att omprövningen av vattenkraftverkens miljötill- stånd skulle pausas i 12 månader och i december 2023 för-
32 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
40
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Riskhantering Regeringens förvaltning
År 2023 lämnade LKAB in en historisk ansökan om miljötillstånd som är nödvändig för att påbörja bolagets omställning i Gällivare. Utöver fortsatt gruv- och förädlingsverksamhet omfattar ansökan bland annat etablering av HYBRIT:s första demonstrations- anläggning och ett nytt apatitverk för att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från dagens avfallsströmmar.
längdes detta med två månader för de verksamhetsutövare som skulle lämna in sina ansökningar senast den 1 februari 2024.
Klimatrisker
Klimatförändringarna finns här och nu. Det är därför viktigt att bolagen med statligt ägande arbetar med att identifiera, bedöma, hantera och redovisa verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter, samt att de arbetar för minskad klimat- och miljöpåverkan och för att det så kallade Parisavtalet uppnås. Den gröna omställ- ningen erbjuder även möjligheter till innovation, ökad export och nya arbetstillfällen.
Omvärldsfaktorer
Bolag med statligt ägande kan, i likhet många andra svenska företag, påverkas negativt av politiska och ekono- miska spänningar i vår omvärld. Förutsättningarna för att
bedriva internationell handel kan förändras genom infö- randet av exempelvis tullar eller sanktioner och att kostna- der för vissa insatsvaror ökar.
Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har medfört ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Förutom det stora mänskliga lidandet som kriget fört med sig har även andra följdeffekter noterats. Utvecklingen i omvärlden var tudelad 2023. USA hade en stark tillväxt, medan tillväxten var dämpad i euroområdet. Globalt föll också inflationen tydligt, vilket till stor del förklaras av lägre energipriser, men även inflationen exklusive energi och livsmedel föll. Tjänsteinflationen är däremot fortsatt förhöjd.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 33
41
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolagsöversikter
Akademiska Hus................................................ |
35 |
SJ ............................................................................ |
59 |
|
Almi ....................................................................... |
36 |
SOS Alarm ........................................................... |
60 |
|
APL, Apotek Produktion & Laboratorier ..... |
37 |
Specialfastigheter .............................................. |
61 |
|
Apoteket .............................................................. |
38 |
SSC, Svenska rymdaktiebolaget.................... |
62 |
|
Arlandabanan Infrastructure......................... |
39 |
Statens Bostadsomvandling.......................... |
63 |
|
Bilprovningen..................................................... |
40 |
Sveaskog.............................................................. |
64 |
|
Dramaten ............................................................. |
41 |
Svedab.................................................................. |
65 |
|
Green Cargo ....................................................... |
42 |
Svenska Skeppshypotek.................................. |
66 |
|
Göta kanalbolag ................................................ |
43 |
Svenska Spel....................................................... |
67 |
|
Infranord ............................................................. |
44 |
Svevia.................................................................... |
68 |
|
Jernhusen............................................................ |
45 |
Swedavia.............................................................. |
69 |
|
Lernia.................................................................... |
46 |
Sweden House................................................... |
70 |
|
LKAB ..................................................................... |
47 |
Swedfund International.................................... |
71 |
|
Miljömärkning Sverige...................................... |
49 |
Systembolaget ................................................... |
72 |
|
Operan................................................................. |
50 |
Telia Company.................................................... |
73 |
|
|
|
|||
PostNord .............................................................. |
51 |
Teracom Group................................................... |
74 |
|
|
|
|||
RISE, Research Institutes of Sweden............ |
52 |
Vattenfall.............................................................. |
75 |
|
|
|
|||
Samhall ................................................................ |
53 |
Visit Sweden ....................................................... |
77 |
|
Saminvest............................................................ |
54 |
|||
Voksenåsen ........................................................ |
78 |
|||
SAS........................................................................ |
55 |
|||
Övriga bolag och verksamheter |
79 |
|||
SBAB..................................................................... |
56 |
|||
Avvecklade bolag |
|
|||
SEK, Svensk Exportkredit ................................ |
57 |
|
||
och bolag under avveckling............................ |
80 |
42
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt student- bostäder. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. Som ett ledande fastighetsbolag i framkant bidrar Akademiska Hus också till en hållbar utveckling inom samhällsbyggnadssektorn.
Ordf: Lena Erixon |
Vd: Caroline Arehult |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Lena Erixon Led: Mariette Hilmersson, Mariell Juhlin, Johan Kuylenstierna, Erik Mattsson, Christer Nerlich, Håkan Stenström och Kent Waltersson.
Viktiga händelser 2023
•Minskat driftöverskott och mer ut- manande marknadsförutsättningar.
•Värdet på de förvaltade fastigheterna minskade med 3,5 miljarder kronor.
•Det bedömda fastighetsvärdet upp- gick till ca 115 miljarder kronor.
•Fortsatt nära samarbete med hyresgäs- terna för att utveckla campusmiljöerna.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på det ope- rativa kapitalet ska uppgå till minst 6,0 procent. Utfall: Avkastningen uppgick under 2023 till 1,7 procent och målet nåddes därmed inte. Avkastningen var klart lägre än föregående år och påverka- des negativt av orealiserade värdeföränd- ringar avseende fastigheter, det vill säga värdeförändringar som inte beror på transaktioner.
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent. Utfall: Soliditeten minskade något jämfört med årsskiftet 2022/23 och upp- gick till 47,9 procent, viket således var över målnivån.
•Utdelning:
Strategiska mål
•Kund: År 2023 ska
(NKI) uppgå till 65 procent. Utfall: NKI uppmättes under våren 2023 till 61 pro- cent. Åtgärder för att förbättra resultatet pågår.
•Bolagets index för hållbar lokalanvänd- ning som mäter nyttjandegraden ökade med 2,4 procentenheter under 2023, vil- ket var klart över målet om +1 procent- enhet. Dessutom utvecklas för närva- rande ett hållbart campusindex, vilket kommer att baseras på ekologisk, social, ekonomisk och kulturell hållbarhet.
•Hållbar och resurseffektiv verksamhet: Klimatavtrycket mäts i koldioxidekviva- lenter i absoluta tal, där jämförelser sker med basåret 2019. För 2023 skedde en minskning med 62 procent, vilket var klart bättre än målet om 10 procent. Detta berodde både på minskad bygg- volym och lägre utsläpp från fastighets- driften. Den långsiktiga ambitionen för energireduktion är att minska den levere- rade energin med 50 procent till 2025 jämfört med 2000. År 2023 uppnåddes en reduktion på 44 procent, nästan i linje med delmålet för året om
•Säkra, sunda och utvecklande miljöer: År 2023 uppgick prestationsindex (AHPI)
till 72, vilket understeg årsmålet om 80. I en första mätning av säkerhetskultur- index uppnåddes ett utfall om 87, vilket var något under målnivån om 90.
•Ekonomi: Bolaget ska leverera på ägarens mål för avkastning och soliditet (se ovan).
Förutom dessa mål ska Akademiska Hus successivt minska klimatbelastningen från hela värdekedjan för att nå klimatneutralitet till 2035.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Arb rep: Sofi Sonesson, Josef Mård
Rev: Helena Ehrenborg (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (359) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 179 (174) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
7 651 |
6 954 |
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
Värdeförändringar |
2 418 |
|
|
Rörelseresultat |
1 441 |
7 443 |
|
Resultat före skatt |
491 |
6 909 |
|
Nettovinst |
307 |
5 490 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
130 494 |
130 113 |
|
Anläggningstillgångar |
121 645 |
121 048 |
|
Eget kapital |
62 515 |
65 353 |
|
- varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
35 355 |
30 578 |
|
Operativt kapital |
97 870 |
95 931 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
18,8 |
107,0 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
0,5 |
8,6 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
1,5 |
6,3 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,6 |
0,5 |
|
Soliditet, % |
47,9 |
50,2 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
2 809 |
2 605 |
|
Utdelning, mnkr |
2 218 |
2 905 |
|
Sjukfrånvaro, % |
3,2 |
4,4 |
|
Personalomsättning, % |
8,0 |
16,7 |
|
Antal anställda i medeltal |
559 |
527 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
852 |
695 |
|
Scope 2 |
6 385 |
18 362 |
|
Scope 31) |
24 699 |
26 750 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
20 |
|
|
|
|
18,7 |
|
50 |
44,5 |
44,5 |
49,6 |
50,2 |
47,9 |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
16 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
80 |
70 |
70 |
70 |
70 |
70 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
12 |
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
||
8 |
10,3 |
9 |
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
4 |
|
|
|
|
|
6,3 |
1,7 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||||||
|
|
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Könsfördelning, %
34 66 55 45 38 63
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 35
43
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Almi AB ska, som ett komplement till den privata marknaden, medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksamhet omfattar lån, affärsutveck- ling och riskkapital via dotterbolaget Almi Invest. Syftet med Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Verksamheten ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Lånefonden uppgår till 8,4 miljarder kronor. Riskkapitalverksamheten finansieras huvud- sakligen genom förvaltade fonder på totalt 2,0 miljarder kronor. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet, men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.
Ordf: Cecilia Daun |
Vd: Anders |
Wennborg |
Fagerdahl |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Cecilia Daun Wennborg
Led: Petter Arneback Hjulström, Marie Osberg, Anna Pettersson, Pia Sandvik, Jan Sinclair, Tomas Théren och Emad Zand. Nyval av Erik Mattsson. Hanna Lagercrantz avgick. Arb rep: Karl Grudén, Sebastian van den Bergen
Rev: Henrik Nilsson (Deloitte)
Viktiga händelser 2023
•Antalet nya utbetalda lån uppgick till 2 691 (3 145 år 2022) om totalt 2 141 (2 388) miljoner kronor.
•Almi Invest investerade totalt 233 (348) miljoner kronor i 108 (126) befintliga bolag och 29 (39) nya bolag. Den andra fondgenerationen har nu gått in i förvaltningsläge, vilket förkla- rar det låga antalet nya investeringar. Den tredje fondgenerationen startas upp under 2024.
•Inom området affärsutveckling har det genomförts 17 598 (14 682) insatser.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Koncernens resultat efter finansiella poster ska vara positivt. Utfall: 8
•Kapitalstruktur: Soliditeten i koncer- nen ska överstiga 70 procent.
Utfall: 89,8 (87,4) procent.
Strategiska mål
Hållbar tillväxt i små och medelstora före- tag – Almi ska möjliggöra utveckling av och omställning till hållbart företagande och därmed bidra till att skapa fler hållbara till- växtföretag i hela Sverige.
Ekonomiska mål och uppföljning
Hållbart Almi – Almi som arbetsplats ska präglas av mångfald, jämställdhet och inklu- derande ledar- och medarbetarskap. God affärsetik ska upprätthållas såväl internt som externt, bland annat för att motverka att insatser riktas till företag som bedriver oseriös eller bedräglig verksamhet.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
•Almis verksamhet ska riktas mot företag med potential för hållbar tillväxt som inte får behovet av finansiering och affärsutveckling tillgodosett av markna- dens privata aktörer. Företag som fått en insats från Almi i form av lån, riskkapital eller affärsutveckling följs upp fyra år efter insatsen.
•Enligt Almis ägaranvisning är målet att tillväxten avseende nettoomsättning, tredje året efter insatsåret, totalt ska ha ökat mer än 70 procent för lånekunder och över 100 procent för riskkapitalkun- der. Utfallet redovisas för första gången under 2024.
•Andelen kvinnor som bolaget når ut till ska långsiktigt uppgå till
•Andelen personer med utländsk bak- grund som bolaget når ut till ska lång- siktigt spegla den svenska befolkningen (andelen var 27 procent 2023).
Utfall: 23 (28) procent.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 438 (420) tusen kronor. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 217 (209) tusen kronor.
Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
|
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Nettoomsättning |
1 321 |
1 206 |
|
|
– varav anslag |
269 |
269 |
|
|
Rörelseresultat |
|
||
|
Resultat före skatt |
8 |
||
|
Nettovinst |
8 |
||
|
– varav hänförbart till minoritet |
1 |
||
|
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Balansomslutning |
12 574 |
12 908 |
|
|
Anläggningstillgångar |
6 705 |
7 290 |
|
|
Eget kapital |
11 291 |
11 283 |
|
|
– varav minoritet |
229 |
229 |
|
|
Nettoskuld |
|
||
|
Operativt kapital |
301 |
76 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
||
|
Avkastning – eget kapital, % |
0,1 |
|
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
||
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||
|
Soliditet, % |
89,8 |
87,4 |
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
2 440 |
4 136 |
|
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
|
Sjukfrånvaro, % |
2,5 |
2,7 |
|
|
Personalomsättning, % |
12,3 |
16,3 |
|
|
Antal anställda i medeltal |
549 |
552 |
|
|
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Scope 1 |
4 |
6 |
|
|
Scope 2 |
– |
– |
|
|
Scope 3 |
– |
– |
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Nej |
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej1) |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1) I en process att sätta mål. |
|
|
|
|
LönsamhetKapitalstruktur
EBT, mnkr |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
|||||
300 |
|
|
223,8 |
|
|
100 |
86 |
88,7 |
87,6 |
87,4 |
89,8 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|||
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
100 |
73,8 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
81,7 |
|
|
8,1 |
|
|
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|||||
|
|
Mål: >0 mnkr |
|
|
|
|
|
Mål: >70% |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
36 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
||
54 |
46 |
50 |
50 |
44 |
56 |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|||||
Styrelse vald för 2024/25
44
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL), utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården. Inom svensk hälso- och sjukvård finns ett stort fokus på individanpassad vård och läkemedelsbehandling. Individ- anpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till andra läkemedel.
Ordf: Kjell Johansson |
Vd: Erik Haeffler |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Kjell Johansson Led: Helena Jansson, Lars Johansson, Malin Sandquist, Michael Thorén. Nyval av Anders Hugosson och Janet Hoogstraate vid stämman 2024. Lotta Medelius
Viktiga händelser 2023
•APL fick en förnyad ägaranvisning för ett utökat samhällsuppdrag om beredskap vid en extra bolags- stämma den 29 maj 2023.
•I april 2023 färdigställdes en ny anläggning för tillverkning av sterila extemporeprodukter i Göteborg. Investeringen uppgick till 55 miljoner kronor.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Utfall: 11 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent. Utfall: Soliditeten stärktes tack vare positivt resultat och uppgick till 44 pro- cent.
•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investerings- behov.
Strategiska mål
•Vara en hållbar och pålitlig leverantör. Utfall: Leveransförmågan förbättrades och uppnådde en servicegrad på 98,6 procent för extemporeläkemedel och
89,5 procent för övriga produktflöden. Utsläpp av direkta och indirekta växthus- gaser minskade med 5,8 procent mellan 2022 och 2023, genom effektivisering av transporter och en ökad andel förnyelse- bara energikällor. Inga kritiska avvikelser avseende säkerhet, hälsa och miljö note- rades.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Vara konkurrenskraftigt och lönsamt. Utfall: Rörelseresultatet förbättrades till 47 (8 år 2022) miljoner kronor. Nyförsälj- ningen inom kontraktsverksamheten uppgick till 59 miljoner kronor (mål:
45 miljoner kronor).
•Vara en attraktiv arbetsgivare. Utfall: Net Employer Promoter Score i bolagets medarbetarundersökning ökade till +22
Samhällsuppdrag
APL ska:
•i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvali- tetssäkrat sortiment av extemporeläke- medel och lagerberedningar
•erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke- diskriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedels- försörjning till öppen- och slutenvården
•säkerställa att information om extempore- läkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsrutiner är enkla och användarvänliga samt att leveranser sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider
•upprätthålla verksamheten ovan även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig samt vidta sådan plane- ring och sådana åtgärder som detta kräver.
APL har inte något fastställt uppdragsmål.
Bredhe och Göran Stiernstedt avgick.
Arb rep: Susann Danielsson och Moa Lihammar
Rev: Tomas Mathiesen (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 293,5 (285) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 146 (142) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
|
846 |
871 |
|
– varav anslag |
|
0 |
40 |
|
Rörelseresultat |
|
47 |
8 |
|
Resultat före skatt |
|
37 |
4 |
|
Nettovinst |
|
37 |
4 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
|
777 |
716 |
|
Anläggningstillgångar |
|
489 |
476 |
|
Eget kapital |
|
343 |
306 |
|
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
206 |
273 |
|
Operativt kapital |
|
549 |
579 |
|
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
5,5 |
0,9 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
|
11,3 |
1,2 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
8,2 |
1,4 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
0,6 |
0,9 |
|
Soliditet, % |
|
44,2 |
42,8 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
55 |
101 |
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
5,4 |
6,1 |
|
Personalomsättning, % |
|
8,0 |
11,3 |
|
Antal anställda i medeltal |
|
491 |
471 |
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
67 |
77 |
|
Scope 2 |
|
128 |
159 |
|
Scope 31) |
|
542 |
546 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||
|
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
20 |
|
|
|
|
5,8 |
1,1 |
10,7 |
|
50 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
44,2 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
39,4 |
42,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
30 |
24,4 |
35,8 |
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|||||
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|||||||||||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Mål: >8% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: ≥50% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Könsfördelning, %
63 37 56 44 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 37
45
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Apoteket AB erbjuder läkemedel, apoteksprodukter och hälsotjänster som bidrar till ett liv i hälsa. Apoteket verkar på en konkurrensutsatt marknad på affärsmässiga grunder. Verk- samheten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas.
På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom ca 400 apotek i lan- det, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget bedriver också
Ordf: Ingrid Bonde |
Vd: Rasmus Nerman |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Ingrid Bonde Led: Ingrid Bojner, Barbro Fridén, Pia Gideon, Lars Nilsson, Erik Mattsson och Per Uebel.
Arb rep: Katarina Rabe, Fakhradin Babahajiany,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 443 (430) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 208 (202) tkr. Arvode utgår inte till
Viktiga händelser 2023
•En stark tillväxt och ett förbättrat rörelseresultat jämfört med före- gående år.
•Under det fjärde kvartalet invigdes Apotekets nya
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska långsiktigt uppgå till minst 3 procent. Utfall: 2,1 (2,1 år 2022) procent. Sats- ningar i
•Kapitalstruktur: Apoteket ska ha en pensionsjusterad soliditet på
•Utdelning:
Strategiska mål
Apotekets mål utgår från visionen om ett liv i hälsa och är fördelade på tre fokusområden:
•Hälsosamma människor: Regeldataba- sen Elektroniskt expertstöd ger signaler till farmaceuten om potentiella läkeme- delsrelaterade problem utifrån kundens
Ekonomiska mål och uppföljning
nationer årligen ska genomföras i bola- gets hälsorum. Utfall: 205 344.
•Hälsosam planet: Apoteket målsätter hur många kunder som utnyttjar bola- gets miljöbonus som erhålls när över- blivna läkemedel lämnas in. Målet är att den utnyttjade bonusen ska öka med 5 procent årligen. Utfall: 17 procent. Till 2030 ska Apoteket halvera klimatpåver- kan från varutransporter, energi, bilresor och köldmedia jämfört med basåret 2020. Utfall: 41 procent. Den beräknade minskningen beror framför allt på att en större andel av Apotekets lokaler har för- nybara energikällor. Till 2027 ska 70 pro- cent av bolagets leverantörer, utifrån försäljningsvolym, ha anslutit sig till Science Based Targets initiative. Utfall: 40 (35) procent.
•Hälsosamt företagande: Målet är att öka andelen egenvårdsleverantörer som accepterat bolagets uppförandekod. Det långsiktiga målet är 100 procent. Utfall: 99 (96) procent. Bolaget strävar efter att minska sjukfrånvaro så mycket som möjligt. År 2023 var målet 5,8 pro- cent. Utfall: 6,2 (6,6) procent. Förbätt- ringen beror bland annat på ett systema- tiskt arbete med rehabiliteringsplaner och hälsosamtal.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas. Bolaget ska dock enligt ägaranvisningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Apoteket hade vid årsskiftet 2023/24 strax under 600 apoteks- ombud runt om i Sverige.
ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
|
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
23 270 |
21 293 |
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
Rörelseresultat |
517 |
434 |
|
Resultat före skatt |
819 |
516 |
|
Nettovinst |
652 |
402 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
13 398 |
13 309 |
|
Anläggningstillgångar |
7 573 |
8 052 |
|
Eget kapital |
8 500 |
8 428 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
||
|
Operativt kapital |
7 771 |
7 911 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
2,2 |
2,1 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
7,7 |
10,2 |
Avkastning – operativt kapital, % |
6,6 |
5,8 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|||
Soliditet, % |
63,4 |
48,0 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
69 |
151 |
|
Utdelning, mnkr |
263 |
199 |
|
Sjukfrånvaro, % |
6,2 |
6,6 |
|
Personalomsättning, % |
11,7 |
12,7 |
|
Antal anställda i medeltal |
2 885 |
2 821 |
|
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
95 |
183 |
|
Scope 2 |
826 |
2 477 |
|
Scope 31) |
426 793 |
510 724 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja2) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
2)Enbart rapportering av eligibility.
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
135 |
|
|
|
|
||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
48 |
50 |
48 |
50 |
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
40 |
39 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
60 |
60 |
||||||
|
|
2,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
1,8 |
2 |
2,1 |
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
0 |
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||||||||||||||||
|
Mål: ≥3% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
38 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
18
8240 60 67 33
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
46
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) äger och förvaltar Arlandabanan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är
Ordf: Madeleine |
Vd: Ulf Lundin |
Raukas |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Nyval av Madeleine Raukas vid stämman 2024, Jan Olson avgick Led: Britta Dalunde och Malin Sundvall. Nyval av Peter Viinapuu vid stämman 2024, Tomi Lakkonen avgick.
Rev: Jenny Jansson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 155 (149,5) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 77 (74) tkr.
Viktiga händelser 2023
•Antalet tågresenärer ökade med 6 procent jämfört med 2022. Samtidigt ökade flygresandet till och från Arlanda med 19 procent.
•Tågtrafikens marknadsandel mins- kade från 25 till 22 procent, mätt som antal tågpassagerare i förhållande till antalet flygpassagerare på Arlanda flygplats.
•Den 27 maj 2023 spårade ett av
Arlanda Express tåg ur och skadade båda järnvägsspåren på Arlanda- banan. Reducerad trafik återupptogs den 7 juni och från den 9 oktober gick tågen enligt ordinarie tidtabell.
•Arlanda Express flyttade till annan plats på Stockholm Central och mins- kade turtätheten från fyra till tre tåg per timme under sommaren på begä- ran av Trafikverket.
•Punktligheten försämrades och andelen inställda tåg ökade kraftigt jämfört med 2022.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Ekonomiska mål saknas.
Strategiska mål
•Öka nyttjandet: 8 miljoner passagerare år 2040 och 6,5 miljoner passagerare år 2025. Utfall: Ca 1,7 miljoner under målet för 2025, främst på grund av ett minskat tågutbud och flygplatsens relativt svaga återhämtning från pandemin.
•Ekonomiska åtaganden och resultat: Bolaget ska återbetala 1,9 miljarder kro- nor i villkorslån. Utfall: Erhållen royalty uppgick till 39 miljoner kronor och de totala royaltybetalningarna beräknas av bolaget uppgå till 5,4 miljarder kronor fram till år 2050.
•Minska utsläppen av växthusgaser:
•Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 40 procent av vartdera könet. Utfall: Andelen kvinnor i AIAB,
•Påverkan på våra grannar. Utfall: En ny detaljplan har antagits som inte uppfyller bolagets krav. Planen har överklagats.
•Motverka korruption: Noll korruption.
Utfall: Inga incidenter.
•Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt. Utfall: Noll ären- den anmälda avseende konkurrens.
•Följa lagar och regler. Utfall: Inga regel- överträdelser.
•Kundernas hälsa och säkerhet: Noll
omkomna/skadade. Utfall: Målet upp- nåddes inte. En person avled efter påkör- ning på Trafikverkets spår. Inga resenä- rer och inga arbetstagare skadades allvar- ligt eller omkom under 2023.
•Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.
Utfall: 88 procent av Arlanda Express tåg var i tid och 11 procent av de planerade turerna ställdes in. Inga klagomål lämna- des till bolaget avseende Arlanda Express. Några klagomål har inkommit avseende tredjepartstrafiken som leddes om via Märsta och därmed skapad ökade restider till Arlanda.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
|
58 |
58 |
|
– varav anslag |
|
0 |
0 |
|
Rörelseresultat |
|
14 |
13 |
|
Resultat före skatt |
|
41 |
24 |
|
Nettovinst |
|
33 |
19 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
|
1 723 |
1 747 |
|
Anläggningstillgångar |
|
1 685 |
1 684 |
|
Eget kapital |
|
98 |
66 |
|
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
|||
Operativt kapital |
|
|||
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
23,9 |
22,9 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
|
39,9 |
33,5 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
|
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|
||
Soliditet, % |
|
5,7 |
3,8 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
40 |
|
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
– |
– |
|
Personalomsättning, % |
|
– |
– |
|
Antal anställda i medeltal |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
– |
– |
|
Scope 2 |
|
– |
– |
|
Scope 3 |
|
– |
– |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
Könsfördelning, %
25
75
Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 39
47
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Aktiebolaget Svensk Bilprovning (Bilprovningen) erbjuder fordonsbesiktning och rådgiv- ning av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet i stark konkurrens på en reglerad marknad. Under 2023 förvärvades bolaget SMP Svensk Maskinprovning AB och kunderbjudandet utökades till att även omfatta besiktning, provning och certifiering av utrustning och maskiner. Koncernen bedriver besiktningsverksamhet för fordon vid 110 stationer och för maskiner via en fältorganisation samt säkerhetsverksamhet för maskiner via en anläggning och har 678 medarbetare. Under 2023 utförde Bilprovningen ca 1,3 miljoner besiktningar.
Ordf: Andrea |
Vd: Niklas Stragne |
Gisle Joosen |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Andrea Gisle Joosen Led: Lars Erik Fredriksson, Lena Larsson, Gunnar Malm, Ludvig Nauckhoff, Anna Ullman Sersé och
Viktiga händelser 2023
•Bilprovningen redovisade ett stabilt ekonomiskt resultat och är fortsatt marknadsledande.
•Förvärv av SMP Svensk Maskin- provning AB.
•Under året öppnades fyra nya stationer.
•I undersökningen Sustainable Brand Index utsågs Bilprovningen till Sveriges mest hållbara besiktningsföretag för tolfte året i rad.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst
12 procent. Utfall: 10,8 (10,6 år 2022) procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent. Utfall: 27 (25) procent vid utgången av 2023.
•Utdelning: Minst 80 procent av årets
resultat efter skatt. Utfall: 36 miljoner kronor, vilket motsvarade 80 procent av årets resultat.
De nya ekonomiska målen fastställdes av ägaren på årsstämman i april 2022.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Säkra fordon och förare: Andel som anser att Bilprovningen genom sitt arbete bidrar till en ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 55 procent. Utfall: 58 procent.
•Klimatkloka fordon och förare: Minst 27 procent av Sveriges körkortsinnehavare ska anse att Bilprovningen genom sitt arbete bidrar till en minskad klimat- påverkan. Utfall: 28 procent.
•Det hållbara företaget: Andelen kvinnor anställda på station ska som lägst uppgå till 18 procent. Utfall: 16 procent.
Andelen medarbetare med utländsk bakgrund ska som lägst uppgå till 19 pro- cent. Utfall: 19 procent. Klimatpåverkan: Påverkan ska minskas med 80 procent
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (240) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 121 (112,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
|
855 |
766 |
– varav anslag |
|
0 |
0 |
Rörelseresultat |
|
93 |
74 |
Resultat före skatt |
|
82 |
51 |
Nettovinst |
|
63 |
37 |
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
|
668 |
310 |
Anläggningstillgångar |
|
493 |
88 |
Eget kapital |
|
183 |
82 |
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
220 |
0 |
Operativt kapital |
|
402 |
82 |
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
|
10,8 |
9,6 |
Avkastning – eget kapital, % |
|
37,5 |
21,7 |
Avkastning – operativt kapital, % |
|
25,7 |
74,3 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
1,2 |
0,0 |
Soliditet, % |
|
27,3 |
51,8 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
100 |
26 |
Utdelning, mnkr |
|
36 |
37 |
Sjukfrånvaro, % |
|
6,5 |
7,1 |
Personalomsättning, % |
|
16,9 |
21,0 |
Antal anställda i medeltal |
|
681 |
575 |
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
|
125 |
155 |
Scope 2 |
|
1 266 |
1 114 |
Scope 3 |
|
– |
– |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
15 |
|
|
12,9 |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
13,6 |
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
150 |
143 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
10,6 |
10,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
9 |
|
|
|
|
60 |
|
55,3 |
55,1 |
|
|
100 |
|
100 |
100 |
100 |
|
|||||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
3 |
3,7 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
24,9 |
27,3 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|||||||||
|
|
Mål: ≥12% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: ≥80% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
40 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
17
83 33 67 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
48
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag (Dramaten) är Sveriges nationalscen för talteater.
Ordf: Raoul Grünthal |
Vd: Kitte Wagner |
Statens ägarandel: 100%
Viktiga händelser 2023
•Dramaten hade under året 29 egna produktioner, varav 18 nya, på reper- toaren. Man genomförde 924 före- ställningar och arrangemang och antalet besökare uppgick till 216 531. Dramaten gästspelade på flera inter- nationella festivaler och spelade till- sammans med Riksteatern föreställ- ningar runt om i Sverige. Tre interna- tionella gästspel presenterades under Bergmanfestivalen och under rubriken Dramaten Doc har en serie texter från konfliktdrabbade områ- den gett röst åt författare och konst- närer i kris och krig.
•För att göra verksamheten angelägen och tillgänglig för fler har arbetet med att stärka relationen till nya publik- grupper fortsatt. Genom samarbete med skolor, turnéer, gästspel och digi- tala utsändningar kan fler ta del av verksamheten. Tillsammans med Sta- tens fastighetsverk görs Dramaten- huset mer tillgängligt.
•Arbetet med att tillsammans med Operan etablera ett produktions- center i Flemingsberg fortsatte inför inflyttning 2024.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Dramatens verksamhet syftar inte till att ge ett ekonomiskt överskott. Bolagets vinst ska över tid användas för att främja bolagets ändamål. Årets resultat uppgick till 5,6
Strategiska mål
•Utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Utfall: Dramaten säkrar konst- närlig utveckling och förnyelse genom att engagera och rekrytera de skickligaste upphovspersonerna inom scenkonst- området. Internationella utbyten, sam- arbeten och gästspel berikar repertoaren och utbudet för publiken.
•Varierad repertoar. Utfall: Dramaten har ett brett förhållningssätt där ställningen som nationalscen understryks av ett internationellt perspektiv, med inrikt- ning både på den samtida dramatiken och traditionens pjäser. Dramaten är en mötesplats för aktuella samtal genom aktiviteter som publiksamtal. Under året genomfördes totalt 83 övriga arrange- mang.
•Tillgänglighet och mångfald – teater för hela Sverige. Utfall: Dramaten arbe- tar aktivt med repertoarval och aktivite- ter för nya publikgrupper. Dramaten producerade under året 5 (11) produktio- ner för barn och unga, varav två sampro- duktioner med Riksteatern. Totalt spela- des 250 (274) föreställningar för 18 388 (36 922) besökare. Arbetet med att för- bättra Dramatenhusets tillgänglighet och att tillgängliggöra teaterproduktionerna fortsatte.
•Hållbar arbetsplats – medarbetare och produktionssätt. Dramaten arbetar syste- matiskt med utveckling av scener och utrustning. De tillverkande och tekniska avdelningarna undersöker material och metoder för hållbar och cirkulär produk- tion.
Samhällsuppdrag
•Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. Utfall: Dramaten håller en hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverksskickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller en hög klass och bidrar till utveckling inom området.
•Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkul- turellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och det natio- nella kulturarvet inom teaterns område. Utfall: Genom att framföra och bearbeta klassiska och moderna verk har Drama- ten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Raoul Grünthal Led: Jesús Azpeitia Seron, Ulrika Dellby, Maria Eka, Angelica Hadzikostas, Biljana Pehrsson och Mads Thygesen
Arb rep: Jens Thiman, Hulda Lind Johannsdottir
Rev: Jennifer
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
97 (93) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 46 (44,3) tkr.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
||
Nettoomsättning |
304 |
309 |
|
|
– varav anslag |
258 |
261 |
|
|
Rörelseresultat |
2 |
|||
Resultat före skatt |
6 |
|
||
Nettovinst |
6 |
|
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
|
178 |
174 |
|
Anläggningstillgångar |
|
109 |
90 |
|
Eget kapital |
|
33 |
27 |
|
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
25 |
2 |
|
Operativt kapital |
|
58 |
30 |
|
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
0,7 |
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
|
18,6 |
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
5,1 |
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
0,7 |
0,1 |
|
Soliditet, % |
|
18,6 |
15,8 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
29 |
9 |
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
2,8 |
3,3 |
|
Personalomsättning, % |
|
9,4 |
14,2 |
|
Antal anställda i medeltal |
|
272 |
272 |
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
77 |
62 |
|
Scope 2 |
|
148 |
138 |
|
Scope 31) |
|
0 |
– |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
22
54 |
46 |
78 |
57 |
43 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 41
49
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom hållbar järnvägslogistik och en viktig logistikpartner till svenskt näringsliv. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige och med partners når företaget tusentals platser på den europeiska kontinenten. Bolagets kunder finns främst inom basindustrin, där skog, stål och papper dominerar, men även inom branscher som kemi, energi, verkstadsindustri, fordonsindustri och dagligvaru- handel. 98 procent av Green Cargos transportarbete sker med eltåg där klimatpåverkan är nära noll.
Ordf: Andreas Regnell |
Vd: Henrik Dahlin |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Andreas Regnell Led: Catarina Fritz, Crister Fritzson, Charlotte Hansson, Urban Lindskog, Karin Strömberg och Leif Ljungqvist. Michael Thorén avgick.
Arb rep: Göran Ringqvist, Jonas Blomqvist
Rev: Linda Corneliusson (PwC)
Viktiga händelser 2023
•Henrik Dahlin tillträdde som ny verk- ställande direktör för Green Cargo i september.
•Modernisering och effektivisering av fordonsflottan genom inhyrning av
10 stycken nya Siemens
•Nya transportavtal med ett kontrakts- värde om 1 066 (1 331 år 2022) miljoner kronor tecknades.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt
kapital 10 procent. Utfall: Avkastningen var negativ,
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings-
grad
•Utdelning: 50 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av nettoskuld- sättningsgraden. Utfall: Ingen utdelning lämnades för 2023.
Strategiska mål
Green Cargo styr och leder verksamheten utifrån ett brett perspektiv med stöd av ett balanserat styrkort. Av de samlade hållbar- hetsmålen har Green Cargos styrelse fast- slagit långsiktiga målsättningar för ett antal av dessa. Basår är, där det är relevant, 2019 och alla mål ska vara uppfyllda till år 2030 om inget annat anges.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 468 (458) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 200 (191) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
4 168 |
4 519 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
104 |
|
Resultat före skatt |
43 |
|
Nettovinst |
43 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
3 456 |
3 454 |
Anläggningstillgångar |
2 220 |
2 247 |
Eget kapital |
659 |
731 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
1 484 |
1 055 |
Operativt kapital |
2 143 |
1 786 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
2,1 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
6,3 |
|
|
Utfall |
Mål |
Utfall |
Mål |
|
Hållbarhetsmål |
2023 |
2023 |
2022 |
2030 |
||
Säkerhet |
Trafiksäkerhetsindex |
94,3 |
95,8 |
95,5 |
98 |
|
|
Sjukfrånvaro, % |
4,4 |
4,5 |
5,2 |
n/a |
|
Med- |
Engagemangsindex, Green Cargo AB |
76 |
79 |
76 |
85 |
|
arbetare |
Ledarskapsindex, Green Cargo AB |
74 |
76 |
73 |
n/a |
|
|
Andel kvinnor, Green Cargo AB, % |
21 |
22 |
21 |
30 |
|
Miljö |
Gram CO2e/nettotonkm |
2,25 |
2,24 |
2,28 |
1,5 |
|
kWh/tonkm, järnväg med eldrift |
0,036 |
0,035 |
0,036 |
0,030 |
||
|
||||||
Kund & |
Kundnöjdhet, utvalda kunder, (skala |
3,20 |
4,00 |
3,13 |
n/a |
|
Punktlighet till kund, lastad vagn till kund inom utlovad timme, % |
87,4 |
93,9 |
84,8 |
95 |
||
kvalitet |
||||||
Regularitet, andel avvecklade av totala tåg (utrullad plan), % |
95,2 |
96,0 |
94,8 |
n/a |
||
|
||||||
|
Rörelseresultat Green Cargo AB i mnkr (moderbolaget) |
n/a |
160 |
n/a |
||
Finans |
Nettoomsättning i mnkr (moderbolaget) |
3 998 |
n/a |
4 067 |
n/a |
|
Avkastning på operativt kapital, % (koncern) |
n/a |
5,2 |
n/a |
|||
|
||||||
|
Nettoskuldsättningsgrad (koncern ) ggr |
1,8 |
n/a |
1,4 |
n/a |
|
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
20 |
|
|
20,6 |
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
7,4 |
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
5,2 |
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
4 |
3,5 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
2 |
|
|
|
2,5 |
1,4 |
1,7 |
20 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|||||||||||||
|
|
|
Mål: ≥10% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: 50% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
42 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Avkastning – operativt kapital, % |
5,2 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
2,3 |
1,4 |
|
Soliditet, % |
19,1 |
21,2 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
173 |
244 |
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
4,4 |
5,2 |
|
Personalomsättning, % |
2,0 |
2,2 |
|
Antal anställda i medeltal |
1 799 |
1 878 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
17 967 |
20 195 |
|
Scope 2 |
4 993 |
3 489 |
|
Scope 31) |
493 |
3 911 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
21
79 33 67 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
50
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med mer än tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids- och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också omfat- tande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslagsmedel från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten, förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.
Ordf: Magnus Hall |
Vd: Roger Altsäter |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Magnus Hall Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, Jenny Lahrin, Magnus Ling, Johanna Palmér och Fredrik Persson. Bengt- Olov Gunnarson avgick vid stämman 2023. Arb rep: Therese Sjöberg
Rev: Mikael Berlin (EY)
Viktiga händelser 2023
•Göta kanals nationella cykelled invigdes.
•Internationella gäster har hittat till Sverige efter pandemin och utgjorde nästan 40 procent av fritidsbåts- gästerna.
•Kryssningsbåtarna hade en bra säsong och flertalet rederier valde att sälja sina kryssningar via den nya destionationsplattformen som lanse- rades i april.
•Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0 fortsatte under vintersäsongen.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet:
till minst 0 procent. Utfall: 0,03 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till mellan
Strategiska mål
Enligt affärsplanen har bolaget tre övergri- pande mål – bevarande (teknisk tillgänglig- het på kanalanläggningen), attraktivitet för varumärket Göta kanal samt hållbart värde- skapande (omsättningstillväxt).
Ekonomiska mål och uppföljning
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Uppdragsmål finns för följande områden:
–Tillräcklig båttrafik för att behålla attrak- tionskraften
–Bevarande
–Kundnöjdhet
–Ekoturism
•Reguljär passagerarbåtstrafik (kryss- ningsbåtstrafik) bedrevs över hela kanal- sträckan. Ett fortsatt starkt intresse fanns under året för att besöka Göta kanal med fritidsbåt. Med 1 756 sålda båtbiljetter överträffades målet 1 700.
•Kanalen var tillgänglig 94,5 procent av tiden under säsongen och ingen olycka inträffade som berodde på anläggning- ens skick. Av de bevarade sluss- och bro- vaktarbostäderna var utfallet 98 procent för hus med
•Mål för kundnöjdhet är betyg lägst 4,0 av 5,0. Målet uppfylldes förutom för grup- pen Officiell Partner, ett företagsnätverk längs Göta kanal. Utfallet för landbesö- kare var 4,6, fritidsbåtar 4,5, rederierna 4,3 och för företagsmedlemmar i Offi- ciell Partner 3,6. Arbete pågår för att skapa aktiviteter som främjar ökad nöjd- het hos medlemmarna i Officiell Partner.
•Att bibehålla alléträden längs med kanalen och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd. Under året planterades 50 träd.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 109 (106) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 73 (71) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
|
50 |
47 |
|
– varav anslag |
|
12 |
10 |
|
Rörelseresultat |
|
|||
Resultat före skatt |
|
0 |
0 |
|
Nettovinst |
|
0 |
0 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
|
180 |
202 |
|
Anläggningstillgångar |
|
49 |
47 |
|
Eget kapital |
|
40 |
40 |
|
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
|||
Operativt kapital |
|
|||
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
|||
Avkastning – eget kapital, % |
|
0,0 |
0,2 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
8,4 |
0,8 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|
||
Soliditet, % |
|
22,0 |
19,6 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
3 |
0 |
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
1,7 |
4,1 |
|
Personalomsättning, % |
|
9,8 |
20,6 |
|
Antal anställda i medeltal |
|
44 |
43 |
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
– |
– |
|
Scope 2 |
|
– |
– |
|
Scope 3 |
|
– |
– |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
(RFR 2) |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
|
LönsamhetKapitalstruktur
5,0 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
||||
2,5 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
0,0 |
|
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2020 2021 2022 2023 |
|
|||||||||
|
|
|
Mål: ≥0% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||
Könsfördelning, %
20
32 |
68 |
80 |
43 |
57 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 43
51
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Infranord AB är det ledande järnvägsentreprenadbolaget i Sverige och en av de största aktörerna i Norge. Infranord levererar underhåll och moderniserar dagens järnvägar samt utvecklar och bygger framtidens järnvägsspår. Därutöver tillhandahåller Infranord maskintjänster, elkrafttjänster samt järnvägstekniska komponenter och produkter. Genom sin verksamhet bidrar Infranord till hållbara transportlösningar för samhället. Infranord har ett heltäckande erbjudande och medarbetare med hög teknisk kompetens och lång erfarenhet av järnväg.
Ordf: Jan Bardell |
Vd: Stefan Gustavsson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Jan Bardell Led: Charlotte Bergman, Ulrika Danielsson, Lucien Herly, Magnus Meyer, Caroline Ottosson och Jan Moström
Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth
Rev: Helena Nilsson (KPMG)
Viktiga händelser 2023
•Ökad nettoomsättning och förbätt- rad rörelsemarginal jämfört med föregående år.
•Stark orderingång med bland annat nya uppdrag i storstadsområdena.
•Ny permanent verkställande direktör, Stefan Gustavsson, från och med april 2023. Ett omfattande transfor- mationsprogram påbörjades under den nya ledningen med fokus på affärsmässighet och intern effek- tivitet.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Utfall: 14,0 (9,5 år 2022) procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet om minst
33 procent. Utfall: 34,5 (34,2) procent.
•Utdelning:
efter skatt. Utfall: För 2023 uppgick utdelningen till 65 (41) miljoner kronor vilket motsvarade 50 (50) procent av koncernens resultat efter skatt.
Strategiska mål
•Säkerhet: Målet för olycksfallsfrekvensen är mindre än 2,0 till år 2027, mätt som totalt antal arbetsskador (en dags sjuk- skrivning eller mer) delat med antal mil- joner arbetade timmar. Utfall: 8,5. Områ- det Säkerhet inkluderar även ett mål till år 2027 om maximalt 6 obehöriga stopp- signalpassager per år. Utfall: 21 stycken.
•Nöjda kunder:
minst 8,7 till år 2027. Utfall: 7,8.
•Engagerade medarbetare: Sjukfrånvaro maximalt 3,5 procent till år 2027. Utfall: 4,0 procent.
•Lönsamhet: Omsättning minst 4,4 mil-
jarder kronor till år 2027. Utfall: 5,2 mil- jarder kronor.
•Operationell excellens: Utsläpp CO2 maximalt 1,6 ton per miljon kronor omsättning. Utfall: 1,4 ton per miljon kronor omsättning. Kapitalbindning i upparbetade projektkostnader (netto
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 455 (445) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 220 (216) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
5 200 |
4 296 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
175 |
108 |
Resultat före skatt |
167 |
106 |
Nettovinst |
130 |
82 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
1 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
2 775 |
2 646 |
Anläggningstillgångar |
927 |
912 |
Eget kapital |
957 |
906 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
431 |
|
Operativt kapital |
1 388 |
730 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
3,4 |
2,5 |
Avkastning – eget kapital, % |
14,0 |
9,5 |
Avkastning – operativt kapital, % |
15,6 |
13,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,5 |
|
Soliditet, % |
34,5 |
34,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
124 |
40 |
Utdelning, mnkr |
65 |
41 |
Sjukfrånvaro, % |
4,5 |
3,9 |
Personalomsättning, % |
21,0 |
15,0 |
Antal anställda i medeltal |
1 544 |
1 630 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
7 069 |
8 642 |
Scope 2 |
786 |
708 |
Scope 3 |
– |
– |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej1) |
|
1) I en process att sätta mål.
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
32,4 |
|
|
34,2 |
34,5 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
10 |
|
|
|
8,2 |
9,5 |
14,0 |
30,3 |
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
0,3 |
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
50 |
50 |
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|||||||||||||||||
|
|
|
Mål: ≥16% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥33% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
44 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
12
88 45 55 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
52
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och ut- veckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken. I samverkan med transportsystemets aktörer bidrar Jernhusen till att uppfylla de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.
Ordf: Anette Asklin |
Vd: Biljana Pehrsson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Anette Asklin Led:
Viktiga händelser 2023
•En robust ekonomisk ställning där högre fastighetsintäkter bidrog till ett förbättrat förvaltningsresultat, men negativa värdeförändringar på fastig- heter och derivat bidrog till ett nega- tivt resultat för året.
•Fastigheternas marknadsvärde upp- gick till 21 967 (21 305 år 2022) miljo- ner kronor.
•Målet om 100 procent grön finans- iering uppnåddes vid årets slut.
•Uppsala Centralstation utsågs till Årets Station av konsumentorganisa- tionen Resenärerna. Viktiga steg för framväxten av en stationsnära stads- del togs när en byggrätt i Göteborg förvärvades i syfte att uppföra ett nytt stationshus som blir en huvud- ingång till Västlänkens station. En depåutbyggnad som trefaldigar kapa- citeten i Göteborg slutfördes och fast- igheter förvärvades utanför Malmö i syfte att uppföra en av Nordeuropas största depåer.
•Kerstin Gillsbro informerade att hon slutar som verkställande direktör.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Totalavkastningen ska uppgå till minst 6,0 procent under en konjunkturcykel. Utfall: 0,8 procent.
Den genomsnittliga totalavkastningen de senaste tio åren uppgick till 7,1 pro- cent.
•Kapitalstruktur: Belåningsgrad
procent. Utfall: 40,8 procent. Den genomsnittliga belåningsgraden för de
senaste tio åren uppgick till 45,6 procent. Räntetäckningsgrad minst 2,0 ggr. Utfall: 5,5. Justerat målintervall till
•Utdelning: Den ordinarie utdelningen ska uppgå till
Strategiska mål
•Säkert, sunt och tryggt för alla: Noll personer allvarligt skadade. Utfall: En person allvarligt skadad.
•Lönsam tillväxt: Totalavkastning om minst 6 procent över en konjunkturcykel. Utfall: 0,8 procent.
•Klimatneutralt: Klimatpåverkan hal- verad jämfört med 2020 senast 2030 och klimatneutralt senast 2045. Utfall: En ökning med 32 procent jämfört med basåret 2020. Utsläppen inom förvalt- ningen minskade men ökade totalt inom bolaget till följd av nybyggnadsprojekt. Ett kompletterande mått visar att energi- intensiteten per kvadratmeter bruksarea har minskat med 39 procent sedan basåret 2008.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Arb rep: Charlotte Mattsson, Mari Therus
Rev: Konstantin Belogorcev (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 309 (294) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (142) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
||
Nettoomsättning |
1 827 |
1 638 |
||
– varav anslag |
0 |
0 |
||
Värdeförändringar |
1 285 |
|
||
Rörelseresultat |
2 165 |
|||
Resultat före skatt |
2 038 |
|||
Nettovinst |
1 637 |
|||
– varav hänförbart till minoritet |
1 |
|||
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
||
Balansomslutning |
24 249 |
23 448 |
||
Anläggningstillgångar |
22 229 |
21 717 |
|
|
Eget kapital |
10 093 |
10 756 |
||
– varav minoritet |
36 |
37 |
|
|
Nettoskuld |
8 972 |
8 093 |
|
|
Operativt kapital |
19 190 |
18 849 |
||
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
||
Rörelsemarginal, % |
132,2 |
|||
Avkastning – eget kapital, % |
16,2 |
|||
Avkastning – operativt kapital, % |
11,9 |
|||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,9 |
0,8 |
||
Soliditet, % |
41,6 |
45,9 |
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 541 |
825 |
||
Utdelning, mnkr |
357 |
432 |
||
Sjukfrånvaro, % |
2,1 |
2,6 |
||
Personalomsättning, % |
6,9 |
13,2 |
||
Antal anställda i medeltal |
181 |
175 |
||
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
82 |
41 |
|
Scope 2 |
|
925 |
1 390 |
|
Scope 31) |
|
21 448 |
19 997 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|||||||||||
Totalavkastning, % |
|
|
|
Belåningsgrad, % |
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
12 |
|
|
|
|
10,4 |
9,1 |
|
50 |
46,7 |
|
|
|
|
80 |
|
|
|
70 |
70 |
|
|||||
8,6 |
|
|
40 |
|
|
45,9 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
9 |
|
|
|
|
|
41,2 |
38 |
40,8 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
55 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
33 |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
1,6 |
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
0,8 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|||||||||||
|
|
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
42 58 63 37 57 43
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 45
53
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Lernia AB är en av Sveriges ledande matchningsaktörer med tjänster inom bemanning, rekrytering, vuxenutbildning, matchning och omställning. Med ett brett tjänsteutbud arbetar bolaget med att tillgodose kompetensbehov på hela arbetsmarknaden. Lernia har verksamhet på ca 100 orter över hela Sverige och är auktoriserat som
Ordf: Kjell Hasslert |
Vd: Veronica Rörsgård |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Kjell Hasslert Led: Peter Blomqvist, Niklas Flyborg, Tommy Ohlström, Gunilla Rittgård, Gunilla Spongh och Karin Svensson. Rev: Tomas Mathiesen (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 363 (354) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 169 (165) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2023
•Lernia ökade tack vare bemannings- verksamheten omsättningen med
7 procent under året. Det redovisade resultatet var negativt, bland annat på grund av försämrade marginaler inom bemannings- och matchningsverk- samheten samt engångskostnader.
•Ca 12 000 personer fick nytt jobb under året med hjälp av Lernias tjänster.
•Bemanningsverksamhetens rörelse- marginal uppgick till 2,1 procent. Yrkeshögskolan uppvisar god tillväxt, lönsamhet och förbättrade mark- nadsandelar.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på eget kapi- tal ska uppgå till minst 13 procent. Utfall:
•Kapitalstruktur: Soliditet
procent. Utfall: 33 procent.
•Utdelning: Den ordinarie utdelningen ska uppgå till mellan 30 och 70 procent av årets resultat, med ett riktvärde om 50 procent, under förutsättning att solidi- teten efter utdelning hamnar inom målintervallet samt med beaktande av genomförandet av koncernens strategi och investeringsbehov. Utfall: Ingen utdelning lämnades för 2023.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Jobbskapande:
Målet för antalet personer som med hjälp av Lernias tjänster skulle få ett nytt jobb 2023 uppgick till 15 000. Utfall: 12 000.
•Arbetsmiljö:
Medarbetare som rekommenderar Ler- nia som arbetsgivare ska uppnå eNPS (employee Net Promoter Score) 25 för stationära medarbetare och bemannings- konsulter. Utfall: 9 respektive 25. Antalet arbetsrelaterade skador ska minska med 10 procent årligen. Utfall: Antalet olycksfall med frånvaro per 1 000 personer uppgick till 13,8 (12,7 år 2022).
•Mångfald:
Jämn könsfördelning inom Lernia. Utfall: Andelen kvinnor uppgick till 31 procent.
Lernia ska spegla samhället avseende andel medarbetare med utländsk bak- grund. Utfall: 47,5 procent.
Motverka ungdomsarbetslöshet genom att minst 50 procent är under 24 år. Utfall: 61 procent.
Inga oskäliga löneskillnader ska finnas i stort. Utfall: Kvinnors löner uppgick till 96 procent av mäns.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
|
3 482 |
3 269 |
– varav anslag |
|
14 |
0 |
Rörelseresultat |
|
44 |
|
Resultat före skatt |
|
39 |
|
Nettovinst |
|
30 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
|
1 255 |
1 286 |
Anläggningstillgångar |
|
178 |
296 |
Eget kapital |
|
419 |
475 |
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
63 |
79 |
Operativt kapital |
|
482 |
554 |
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
|
1,3 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
|
6,5 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
8,4 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
0,2 |
0,2 |
Soliditet, % |
|
33,4 |
36,9 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
8 |
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
9 |
Sjukfrånvaro, % |
|
3,4 |
3,2 |
Personalomsättning, % |
|
2,3 |
4,1 |
Antal anställda i medeltal |
|
5 314 |
5 494 |
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
|
93 |
148 |
Scope 2 |
|
1 177 |
1 376 |
Scope 31) |
|
201 |
67 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
40 |
|
|
|
|
32,7 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
36 |
37 |
33 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
31 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
36 |
|
|
||
|
|
|
|
|
6,5 |
20 |
18 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
0 |
0 |
|
9 |
0 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||||||
|
|
|
|
Mål: ≥13% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
46 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
31 69 38 63 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
54
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Ordf: Anders Borg |
|
|
Vd: Jan Moström |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
nologisk gruv- och mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalms- |
|
|
Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
produkter för ståltillverkning. LKAB bryter och förädlar järnmalm till klimateffektiva |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
produkter till kunder över hela världen. Industrimineraler och strategiska produkter och |
|
|
Ordf: Anders Borg Led: Catrin Fransson, |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
tjänster som stödjer huvudaffären ingår i verksamheten. LKAB planerar att säkra sin lång- |
|
|
Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Kerstin |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
siktiga konkurrenskraft genom stegvis omställning till noll utsläpp av koldioxid från egna |
|
|
Konradsson, Lotta Mellström och |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Wedin. Nyval av Carina Andersson och Alrik |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
processer och produkter till 2045, att ta ett steg fram i värdekedjan samt att utvinna kritiska |
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Danielsson vid stämman 2024, Göran Persson |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
mineraler ur gruvavfall. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Gunilla Saltin avgick. Arb rep: Anders |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Elenius, Tomas Larsson, Stefan Tallfjärd |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rev: Helena Arvidsson Älgne (KPMG) |
|
|
|
||||||||||||
|
Viktiga händelser 2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till |
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål |
Mål |
|
|
|
750 (721) tkr. Arvode till stämmovald ledamot |
||||||||||||||||
|
• Starkt resultat med högre produk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2023 |
2022 |
2026 2030 |
|
|
|
uppgår till 335 (325) tkr. Arvode utgår inte till |
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Stabil och effektiv verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
ledamot som är anställd i Regeringskansliet. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
tion, som dock motverkades av lägre |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
leveranser till följd av utmaningar |
|
|
|
Se ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
med kapaciteten på Malmbanan. |
|
|
|
Klimateffektiv och hållbar omställning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
|
år 2022 |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Industriklivet beviljade LKAB 3,1 mil- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
Energianvändning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoomsättning |
|
|
|
42 923 |
46 543 |
|
|||||||||||||||||||
|
|
jarder kronor för etablering av den |
|
|
|
(kWh/ton färdig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
första demonstrationsanläggningen |
|
|
|
produkt) |
|
|
|
165 |
|
176 |
162 |
|
154 |
|
|
|
– varav anslag |
|
|
|
|
0 |
0 |
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rörelseresultat |
|
|
|
16 230 |
20 799 |
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Koldioxidutsläpp (Kt) |
|
645 |
|
661 |
608 |
|
536 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
för produktionen av järnsvamp i Gälli- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
vare. Tester av vätgaslagret visade att |
|
|
Biologisk mångfald |
|
|
– |
|
– |
– |
– |
|
|
|
Resultat före skatt |
|
|
|
19 158 |
18 680 |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettovinst |
|
|
|
|
15 220 |
15 080 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
produktionen är kommersiellt gång- |
|
|
|
|
Säker, sund och utvecklande arbetsplats |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
– varav hänförbart till minoritet |
14 |
7 |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
bar på elmarknaden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Olycksfall med från- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
|
år 2022 |
|
|||||||||||||
|
• Ansökan om miljötillstånd för verk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
varo (antal/miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
samheten i Gällivare och ansökan om |
|
|
arbetade timmar) |
|
|
|
|
6,3 |
|
6,5 |
4,0 |
|
2,0 |
|
|
|
Balansomslutning |
|
|
|
106 948 |
97 624 |
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
|
58 152 |
54 183 |
||||||||||||||||||||||||
|
|
bearbetningskoncession för den nya |
|
|
|
|
Lång sjukfrånvaro (%) |
|
|
0,7 |
|
0,7 |
0,8 |
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eget kapital |
|
|
|
|
80 861 |
71 320 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
fyndigheten i Kiruna lämnades in. |
|
|
|
|
Andel kvinnor (%) |
|
|
|
|
27 |
|
26 |
30 |
|
– |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
Arbetet med en ny tillståndsansökan |
|
|
|
|
Andel kvinnliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
– varav minoritet |
|
|
|
54 |
40 |
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoskuld |
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
för fortsatt och utökad verksamhet i |
|
|
|
|
chefer (%) |
|
|
|
|
29 |
|
28 |
30 |
|
– |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Operativt kapital |
|
|
|
61 587 |
59 142 |
|
|||||||||||||||||||||
|
|
Kiruna påbörjades. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
• Fortsatt framgångsrik prospektering |
|
|
|
• |
LKAB följer branschorganisationen |
|
|
Övriga nyckeltal |
|
|
|
år 2023 |
|
år 2022 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
har lett till att mineraltillgångarna har |
|
|
|
SVEMIN:s färdplan för biologisk mång- |
|
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
37,8 |
44,7 |
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
ökat med ytterligare 43 procent. |
|
|
|
|
|
fald. Målet är att till 2030 bidra till ökad |
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
20,0 |
21,7 |
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
26,9 |
34,8 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
biologisk mångfald i de regioner där |
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LKAB verkar. Delmål till 2026 är att |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
75,6 |
73,1 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LKAB då ska ha etablerat ett systema- |
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
5 442 |
4 944 |
|
|||||||||||||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tiskt arbetssätt för att arbeta för ökad |
|
|
Utdelning, mnkr |
|
|
|
7 600 |
7 540 |
|
||||||||||||||||||||||
• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
biologisk mångfald. Utfall: Under 2023 |
|
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
|
4,0 |
4,8 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
ska överstiga 9 procent. Utfall: 20 pro- |
|
|
|
har utbildning, systematisk kartläggning |
|
|
Personalomsättning, % |
|
8,0 |
7,6 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
cent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal anställda i medeltal |
|
4 640 |
4 513 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av påverkan på biologisk mångfald och |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
• |
Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
inventering av naturvärden genomförts. |
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
|
år 2022 |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
grad <60 procent. Utfall: |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Utdelning: |
|
|
|
• Målet andel kvinnor och kvinnliga |
|
|
|
|
Scope 1 |
|
|
|
|
637 220 |
647 369 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
chefer ersätts av mål om könsfördel- |
|
|
Scope 2 |
|
|
|
|
8 138 |
13 641 |
||||||||||||||||||||||||||||
|
vinst. Utfall: Utdelningen för 2023 upp- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
ning 60/40 i ledningsgrupper till 2030. |
|
|
Scope 31) |
|
|
|
|
0 |
|
– |
||||||||||||||||||||||||||||
|
gick till 7 600 miljoner kronor, motsva- |
|
|
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
rande en utdelningsandel om 50 procent. |
|
Samhällsuppdrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
Ja |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas. |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
|
Ja |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1) Skillnader mellan år förklaras delvis av |
|
|
|
|||||
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skillnader i omfattning. |
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, % |
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
40 |
|
|
|
39,0 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
30 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
60 |
60 |
55 |
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
20 |
20,8 |
|
21,7 |
20,0 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
50 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
29 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
73 |
|
71 |
56 |
44 |
|
Kvinnor |
|||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
2019 2020 |
|
2021 2022 2023 |
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
2019 |
2020 2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Mål: ≥9% |
|
|
|
|
|
|
Mål: <60% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse vald för 2024/25 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 47
55
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd
Bakgrund
LKAB:s strategi syftar till att uppnå noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045 och säkra bolagets verksamhet bortom 2060. Strategin bygger på tre huvudsakliga omställningsspår: Ny världsstandard för gruvbrytning, kol- dioxidfri järnsvamp med vätgasteknik och att utvinna kritiska mineraler ur gruvavfall. LKAB:s omställning som kommer att ske stegvis förutsätter lyckosam prospektering, tillgång till mark, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser samt omfattande investeringar i bolagets egen verksamhet. Därut- över krävs massiva investeringar i utbyggnad av fossilfri el och vätgas, infrastruktursatsningar inom transport, nya bostäder och ny kompetens. Gruvdriften och LKAB:s framtidssats- ningar kräver långsiktiga planeringshorisonter och sam- hällsomvandlingarna ställer höga krav på bolagets förmåga att samverka med alla sakägare och övriga intressenter, såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, närboende, samer och samebyar. Det förutsätter respekt för omgivningen, ansvar för miljön samt öppen och transparent kommunikation. LKAB tar ansvar för den påverkan som gruvbrytningen har genom att kompensera och underlätta omflyttningen för de som påverkas.
Händelser under 2023
I Kiruna är samhällsomvandlingen inne i ett intensivt skede och för att underlätta omlokalisering till utvecklingsområden är Kirunas nya centrum ett prioriterat område. LKAB har genomfört flera viktiga byggprojekt av nya bostäder, kontors- och butikslokaler samt hotell. Projekt med bostäder i tre kvarter om totalt 297 lägenheter och Kirunas nya polishus slutfördes under året. Projektportföljen av bostäder överensstämmer med behoven enligt avvecklingstakten för närvarande. Men det är viktigt med fortsatt strategiskt arbete för att driva utvecklingen snabbare än avvecklingen, vilket kräver gott samarbete med kommunen. Under året har avvecklingsarbetet i Kirunas gamla centrumkärna och det förberedande arbetet inför flytten av Kirunas kyrka fortsatt. Förhandling med Region Norrbotten om ersättning för nytt sjukhus i Kiruna pågår och i slutet av året kom Region Norrbotten och Kiruna kommun överens om placeringen av ett nytt sjukhus.
LKAB lämnade i november in en begäran om planföreläggande till regeringen för ett område i östra Malmberget, då Gällivare kommun inte antagit en nödvändig detaljplaneändring, vilket riskerar att hindra pågående miljötillståndsprocess.
Samhällsomvandlingarna i Malmberget och Gällivare har varit i en intensiv fas de senaste åren och framtidens stadsbild i Gällivare börjar ta form. Nya bostadsområden har byggts, flera kommunbyggnader tagits i drift, kulturhus flyttats och byggan- det av nya multiaktivitetsarenan pågår. Utöver kommunbygg- naderna har LKAB vid årsskiftet förvärvat och ingått avtal med fastighetsägare omfattande 98 procent av fastigheterna inom avvecklingsområdena. Genom pågående projekt kommer det produceras 315 bostäder utöver de 1 463 bostäder som redan byggts. Anläggningsprojektet Gladan, som är ett av norra Sveriges största byggprojekt, fortskrider och byggnationen
av replikan av disponentvillan i Malmberget färdigställdes.
Ansvarsförhållanden
Utvecklingen för LKAB och verksamhetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter. Enligt den senaste undersökningen har 86 procent av befolk- ningen i Kiruna och Gällivare stort förtroende för bolagets för- måga att ta sitt ansvar i samhällsomvandlingen. LKAB mäter kontinuerligt gruvbrytningens påverkan och har en central roll i förändringsprocesserna. Kommunerna och bolaget kommer överens om tidsplaner för samhällsomvandlingarna. Kommu- nerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen finansierar LKAB de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör omvandlingarna nödvändiga. Bolaget är en aktiv part, både som beställare av nya fastigheter och som sam- verkanspartner. LKAB har inte något särskilt beslutat samhälls- uppdrag i förhållande till samhällsomvandlingarna i Malm- fälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lagstiftning.
Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och bygglagen samt miljöbalken följs. Kommunerna har planmonopol och har ett ansvar att bygga infrastruktur samt att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras vid behov. Bygg- och anläggningsföretag deltar i byggandet av de nya samhällena. Principen om utveckling före avveckling är en ledstjärna i samhällsomvandlingarna.
Dialog, samverkan och samråd genomförs direkt och indirekt med intressenter, där samer och samebyar har en särställning som intressentgrupp. För att minimera den negativa påverkan på samebyar och renskötseln har LKAB ingått avtal om sam- verkan med de tre samebyar som direkt berörs av gruvverk- samheten. Avtalen bygger i tillämpliga delar på principen FPIC (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.
Risker och riskhantering
LKAB:s påverkan på samhällena i Malmfälten innebär att bolaget behöver få tillgång till den mark som påverkas av gruvdriften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är oförutsägbara och långsamma detaljplaneprocesser hos kommunerna som leder till fördröjningar och att kostnaderna för samhällsomvand- lingen blir högre än beräknat.
För att hantera riskerna ser LKAB till att löpande anpassa gruv- brytningsplanerna till marktillståndsfrågorna. God framför- hållning i tidsplanerna för förvärvs- och ansökningsprocesser hos myndigheter är högt prioriterad. Ersättningsreglerna för reglering av skador finns för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom processen, samtidigt som LKAB undviker att betala för stor ersättning. Bolaget har stora åtaganden kopplade till ansvaret för den påverkan som gruvproduktionen medför och säkerställer dessa genom buffertkapital för samhälls- omvandling och efterbehandling.
48 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
56
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag det nordiska miljömärket Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Bolaget deltar i arbetet med ut- formning och utveckling av kriterier för olika varor och tjänster och licensierar produkter som klarar kraven. En licensierad produkt får märkas. Syftet är att genom frivillig märk- ning underlätta för företag att utveckla sina produkter med hänsyn till miljö och klimat och på ett enkelt sätt kommunicera det till konsumenterna, så att de i sin tur enklare kan välja mer miljöanpassade varor och tjänster. Miljömärkning Sverige bidrar därmed till en mer hållbar produktion och konsumtion. Svanen är ett mycket starkt varumärke –
97 procent av allmänheten känner igen märkningen. Kännedomen om Blomman är lägre, men stiger. Undersökningar visar att konsumenter ser miljömärkningar som det bästa verktyget för att göra hållbara val.
Ordf: Annika Helker |
Vd: Anna Linusson |
Lundström |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Annika Helker Lundström Led: Jan Peter Bergkvist, Anita Falkenek, Naznoush Habashian, Jörgen Olofsson och Lars Erik Fredriksson. Nyval av Bengt Lagerman vid stämman 2024. Arb rep: Elinor Holén, Johan Husberg
Rev: Joakim Söderin (Grant Thornton)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (170) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 73 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2023
•De ekonomiska utmaningarna inom byggsektorn påverkade bolaget och medförde att ett sparprogram genomfördes under året.
•
•Den första nordiska reklamkampanjen med gemensamt reklamkoncept och budskap genomfördes.
•Nya produktgrupper och licenser såsom
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.
Strategiska mål
Följande mål gällde för
•Svanenmärkta varor: Öka omsättningen av Svanenmärkta varor med 34 procent jämfört med 2019. Utfall: 37 procent högre än 2019.
•Svanenmärkta tjänster: Öka intäkterna från licenser från Svanenmärkta tjänster med 43 procent jämfört med 2019.
Utfall: 15 procent högre än 2019.
•Blommanmärkta varor: Öka omsätt- ningen av Blommanmärkta varor från de som sökt licens i Sverige med 30 procent jämfört med 2019. Utfall: 52 procent högre än 2019.
•Netto noll klimatavtryck: Målet skärptes 2021 till netto noll klimatavtryck år 2030, med etappmålet att minska klimatutsläp- pen med 30 procent till år 2023, jämfört med 2019. Utfall: 71 procent lägre än 2019.
•Ökad digitalisering internt och för bola- gets kunder: År 2023 kom 50 procent av bolagets intäkter för Svanenmärkning från produktgrupper med en digitalise- rad kundprocess.
•En väl fungerande nordisk organisation.
Samhällsuppdrag
Miljömärkning Sverige har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljö- synpunkt är bättre än andra i övrigt jämför- bara produkter. Ett anslag på statens budget, som 2023 motsvarade ca 3 procent av om- sättningen, får användas till bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsumentprodukter och vid behov till information om märkningen. Uppföljning av verksamheten sker genom ägardialoger och granskning av bolagets officiella rappor- ter. Bolaget bedöms ha uppfyllt sitt samhälls- uppdrag väl under 2023, givet omständig- heterna. Uppdragsmål har ännu inte tagits fram.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
|
91 |
84 |
|
– varav anslag |
|
3 |
4 |
|
Rörelseresultat |
|
3 |
||
Resultat före skatt |
|
5 |
||
Nettovinst |
|
4 |
||
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
|
31 |
28 |
|
Anläggningstillgångar |
|
6 |
10 |
|
Eget kapital |
|
22 |
18 |
|
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
|||
Operativt kapital |
|
13 |
15 |
|
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
3,7 |
||
Avkastning – eget kapital, % |
|
18,1 |
||
Avkastning – operativt kapital, % |
|
24,3 |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|||
Soliditet, % |
|
70,0 |
64,5 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
0 |
||
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
4,0 |
4,0 |
|
Personalomsättning, % |
|
23,2 |
9,8 |
|
Antal anställda i medeltal |
|
80 |
83 |
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
0 |
0 |
|
Scope 2 |
|
0 |
0 |
|
Scope 31) |
|
8 |
9 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
68 33 45 55 43 57
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 49
57
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Kungliga Operan Aktiebolag (Operan) är Sveriges nationalscen för opera och balett.
Ordf: Mikael Storåkers Vd: Fredrik Lindgren
Statens ägarandel: 100%
Viktiga händelser 2023
•Operan firade under året 250 år som nationalscen. Med anledning av jubileet presenterades bland annat en stor jubileumsgala.
•Jubileumsåret lockade en publik i linje med rekordåren före pandemin. Drygt 286 000 besökare tog del av Operans föreställningar och aktivite- ter och beläggningen var så hög som 81 procent.
•Operan fortsätter att digitalisera sina föreställningar för att nå publiken som inte kan ta sig till Operahuset. Operan sänder via Operan Play, men också via SVT, SR, Folkets Hus och Parker och den internationella ström- ningskanalen OperaVision. Dessa kanaler hade sammanlagt 458 000 (358 000 år 2022) digitala besökare under 2023.
•Operahuset har stora renoverings- behov. I juni 2023 gav regeringen fas- tighetsägaren Statens fastighetsverk i uppdrag att göra en förstudie för en heltäckande renovering av Operahuset.
•Det gemensamma arbetet med Dramaten om etablering av nytt produktionscenter i Flemingsberg fortsatte inför inflyttning 2024.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Operans verksamhet syftar inte till att ge ett ekonomiskt överskott. Bolagets vinst ska över tid användas för att främja bolagets ändamål. Det egna kapitalet ska ge en stabil ekonomisk grund för verksamheten. Resul- tatet för 2023 uppgick till 0,8 miljoner kronor (1,0). Det egna kapitalet uppgick till 86,2 mil- joner kronor (85,4).
Strategiska mål
•Konstnärlig kvalitet, utveckling och förnyelse: Operan fortsätter att attrahera internationellt erkända kreatörer och artister och skickliga medarbetare, vilket är avgörande för att hålla högsta konst- närliga kvalitet. Av årets tjugo produktio- ner var fyra nyskrivna operaverk, en nyskriven barnopera och två nyskapade dansverk. Produktioner av högsta konst-
närlig kvalitet kräver också hantverks- skicklighet i ateljéer och verkstäder. Ope- ran fortsätter att förvalta och utveckla kunskapen inom områdets alla discipli- ner.
•Publiken ska växa i mängd och mångfald: Genom att Operan möter publiken på andra platser i Stockholm blir verksam- heten tillgänglig för fler. De digitala vis- ningarna är också ett viktigt komple- ment. Enligt den publikundersökning som gjordes 2023 är publiken nu yngre än något av de tidigare år som mätning- arna genomförts. Operan fortsätter sin satsning på barn och ungdomsverksam- het, nu under namnet Unga Operan. Under 2023 nådde Unga Operan 47 000 barn, unga och vuxna med föreställ- ningar, konserter och andra aktiviteter.
•Operan arbetar aktivt för att öka andelen kvinnliga upphovspersoner i verksam- heten liksom för att öka mångfald och jämställdhet i produktioner (konstnärliga team) och bland medarbetare. Av de operaverk som beställts för kommande säsonger har fyra av nio kvinnor som upphovspersoner.
Samhällsuppdrag
•Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Operan håller hög konstnärlig kvalitet och vid dess ateljéer och verkstäder finns en hant- verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del av kulturarvet.
•Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkultu- rellt utbyte: Omfattande internationella samarbeten genom bland annat gästspel och turnéverksamhet leder till förnyelse, inspiration och utveckling och bidrar till Operans goda internationella renommé.
•Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Operan erbjuder en varierad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klassiska verk.
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Michael Storåkers Led: Magnus Aspegren, Anders Bäck, Chrissie Faniadis, Kasper Holten, Ingela Lindh, Åsa Söderberg och Örjan Wikforss (vice ordf.). Ordförande Lena Olving avgick.
Arb rep: Daniel
Rev: Jennifer
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 97 (93) tkr respektive 78
(75)tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 46 (44,3) tkr.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
|
630 |
607 |
|
– varav anslag |
|
512 |
507 |
|
Rörelseresultat |
|
0 |
|
|
Resultat före skatt |
|
1 |
1 |
|
Nettovinst |
|
1 |
1 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
|
346 |
352 |
|
Anläggningstillgångar |
|
197 |
194 |
|
Eget kapital |
|
86 |
85 |
|
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
|
||
Operativt kapital |
|
59 |
52 |
|
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
||
Avkastning – eget kapital, % |
|
0,9 |
1,2 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
|
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|
||
Soliditet, % |
|
24,9 |
24,2 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
18 |
18 |
|
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
5,8 |
6,1 |
|
Personalomsättning, % |
|
4,4 |
6,7 |
|
Antal anställda i medeltal |
|
601 |
596 |
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
60 |
66 |
|
Scope 2 |
|
– |
– |
|
Scope 31) |
|
– |
– |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Nej |
|
||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
53 47 70 30 38 63
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
50 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
58
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
PostNord kopplar ihop företag, myndigheter och privatpersoner. Genom bolagets nätverk möjliggörs affärer, handel och kommunikation till, från och inom Norden. År 2023 levere- rade PostNord totalt 243 miljoner paket samt 994 miljoner brev och andra försändelser.
PostNord bildades genom samgåendet mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen ägs till 40 procent av danska staten och till 60 procent av svenska staten. Rösterna är fördelade 50/50. Moderbolaget, PostNord AB, är ett svenskt publikt bolag med huvudkontor i Solna.
Ordf: Christian Jansson Vd: Annemarie Gardshol
Statens ägarandel: 60%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Christian Jansson Led: Sonat Burman Olsson, Christian Frigast (vice ordf.), Eva Kjer Hansen, Jenny Lahrin, Charlotte Møller, Per Sjödell och Thomas Voss
Viktiga händelser 2023
•Resultatet påverkades negativt av nedskrivningar, minskade paket- volymer och minskad lönsamhet i
•Bolaget fortsätter att anpassa sin kapacitet, justera priserna och upprätthålla hög takt i förbättrings- programmen.
•Fortsatt hög intensitet i bolagets ambitiösa hållbarhetsagenda.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 10,5 procent. Utfall:
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till
•Utdelning:
efter skatt. Utfall: Ingen utdelning beslu- tades för 2023.
Strategiska mål
PostNord har definierat tre åtaganden inom hållbar logistik:
•Vi manifesterar klimatledarskap: Det övergripande målet är fossilfria transporter och verksamhet till 2030. Mer specifikt styr bolaget mot två verk- samhetsmål och två vetenskapsbaserade mål. De vetenskapsbaserade målen är godkända av Science Based Targets initia- tive. Basår för alla klimatmål är 2020.
Mål: −80 procent växthusgasutsläpp
i scope 1 och 2 till 2030. Utfall: −55 procent jämfört med basåret.
Mål: −50 procent växthusgasutsläpp per paket i scope 3 till 2030.
Utfall: −22 procent jämfört med basåret.
•Vi värnar om våra medarbetare:
Det övergripande målet är att erbjuda säkra arbetsplatser och att verka för rättvisa villkor för leverantörers med- arbetare.
Mål: Inga arbetsolyckor med dödlig
utgång. Utfall: 0.
Mål: Arbetsskadefrekvens (LTIFR) klart
under benchmark. Utfall: Redovisas landsvis (se bolagets årsredovisning). Mål: Truck Transport Social Guidelines ska vara genomförda i verksamheten 2025. Utfall: Genomförande pågår. Mål: Responsible Procurement Index (RPI) 100 till 2026. Utfall: 93 (90).
•Vi frigör kraften i mångfalden: Det övergripande målet är att vara en inkluderande arbetsplats.
Mål: Inkluderingsindex klart över
benchmark (82). Utfall: 77 (76).
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas. Bolaget har ett uppdrag om samhällsom- fattande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet i Sverige för leveranskvalitet under 2023 var att 95 procent av de inrikesbrev som har lämnats in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar. Utfall: 92,4 procent.
Arb rep: Theresia Dissel, Daniel Hansen, Sandra Svensk
Rev: Anneli Pihl (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 755 (726) tkr respektive 564 (542) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 337 (324) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
||
Nettoomsättning |
39 301 |
40 212 |
|
|
– varav anslag |
16 |
15 |
|
|
Rörelseresultat |
357 |
|
||
Resultat före skatt |
158 |
|
||
Nettovinst |
|
|||
– varav hänförbart till minoritet |
1 |
2 |
|
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
||
Balansomslutning |
29 393 |
33 892 |
|
|
Anläggningstillgångar |
18 829 |
22 645 |
||
|
Eget kapital |
11 045 |
13 744 |
|
|
– varav minoritet |
1 |
2 |
|
|
Nettoskuld |
3 817 |
1 137 |
|
|
Operativt kapital |
14 863 |
14 881 |
|
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
||
Rörelsemarginal, % |
0,9 |
|
||
Avkastning – eget kapital, % |
|
|||
|
Avkastning – operativt kapital, % |
2,6 |
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,5 |
0,1 |
|
Soliditet, % |
37,6 |
40,6 |
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 303 |
1 868 |
|
|
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
|
Sjukfrånvaro, % |
6,4 |
7,2 |
|
|
Personalomsättning, % |
– |
– |
|
|
Antal anställda i medeltal |
24 604 |
26 701 |
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
||
Scope 1 |
32 072 |
44 216 |
|
|
Scope 2 |
5 608 |
6 435 |
|
|
|
Scope 31) |
447 101 |
627 916 |
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
Ekonomiska mål och uppföljning
|
Lönsamhet |
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||
|
Rop, % |
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, % |
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
20 |
|
18,6 |
19,2 |
150 |
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
102 |
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
10 |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
1,6 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
0 |
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
2,6 |
|
|
|
|
38 |
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
20 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
0 |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
2019 2020 2021 2022 2023 |
2019 2020 2021 2022 2023 |
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Mål: ≥10,5% |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
32 68 50 50 50 50
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 51
59
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) är ett oberoende, statligt forsknings- institut som erbjuder unik expertis och ett
Ordf: Jan Wäreby |
Vd: Malin Frenning |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Jan Wäreby Led: Klas Bendrik, Mikael Hannus, Torbjörn Holmström, Pernilla Jonsson, Hanna Lagercrantz, Cristina Petrescu och
Viktiga händelser 2023
•Malin Frenning blev ny verkställande direktör för RISE från den 2 oktober.
•SEEL (Swedish Electric Transport Laboratory) invigdes av energi- och näringsminister Ebba Busch tillsam- mans med representanter från part- nerföretagen. SEEL ägs av RISE och Chalmers tekniska högskola.
•RISE invigde sitt nya labb för säkerhetskritisk provning där alla typer av batterier och batteripack testas.
•Europeiska kommissionen utsåg RISE till referenslaboratorium för medicin- tekniska produkter för in
•RISE fick i uppdrag att inrätta ett kun- skapsnav för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom animalie- produktion.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: RISE är vinstdrivande, men inte vinstutdelande. Bolagets rörel- semarginal ska vara minst 3 procent från och med 2020. Utfall: 1,8 (0,6 år 2022) procent. Justerat för omställningskost- nader blev utfallet 2,3 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Hållbar framtid. Nettopositivt bidrag till globala målen. Nyckelresultat under utveckling.
•Samhällets utmaningar. RISE bidrag till omställning som möter samhällets utma- ningar. Nyckelresultat under utveckling.
•Nöjda kunder. Nyckelresultat: Nöjd-
•Ekonomiskt hållbar verksamhet. Nyckel- resultat: Rörelsemarginal >3 procent. Utfall: 2,3 procent justerat för omställ- ningskostnader.
•Engagerade medarbetare. Nyckelresultat: Engagemangsindex >70. Utfall: 68.
•Socialt hållbar verksamhet. Nyckelresul- tat: Arbetsmiljöindex >68. Utfall: 68.
•Miljömässigt hållbar verksamhet. Nyckelresultat: Koldioxidutsläpp <43 456 ton CO2e. Utfall: 54 826 ton CO2e.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
I ägaranvisningen anges bolagets uppdrags- mål och återrapporteringskrav gällande verksamhet som finansieras med strategiska kompetensmedel. Återrapporteringen till Regeringskansliet i mars 2023 är tillgänglig på bolagets webbplats. RISE uppnådde samtliga sina uppdragsmål.
Arb rep: Ulf Nordberg, Marie Sjölinder och Mats Lidbeck samt suppl Stacy Trey, Yvonne Nordin och Magnus Wikander
Rev: Jennifer
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 398 (386) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 195 (192) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
|
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
4 212 |
3 993 |
|
– varav anslag |
2 024 |
1 991 |
|
Rörelseresultat |
74 |
22 |
|
Resultat före skatt |
94 |
73 |
|
Nettovinst |
136 |
55 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
18 |
15 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
4 711 |
4 723 |
|
Anläggningstillgångar |
3 163 |
2 435 |
|
Eget kapital |
979 |
842 |
|
– varav minoritet |
45 |
27 |
|
Nettoskuld |
1 273 |
237 |
|
Operativt kapital |
2 252 |
1 079 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
1,8 |
0,6 |
Avkastning – eget kapital, % |
15,0 |
6,9 |
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
4,4 |
2,1 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,3 |
0,3 |
|
Soliditet, % |
20,8 |
17,8 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 096 |
854 |
|
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
3,4 |
3,8 |
|
Personalomsättning, % |
9,5 |
10,9 |
|
Antal anställda i medeltal |
3 123 |
3 094 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
1 035 |
800 |
Scope 2 |
2 130 |
1 880 |
|
Scope 31) |
51 662 |
1 761 |
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja |
(alignment |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
LönsamhetKapitalstruktur
Rörelsemarginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %
4 |
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
130,1 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
1,8 |
120 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
0,6 |
0,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1 |
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
30 |
19,2 |
7,4 |
17,4 |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
23,8 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|||||
|
|
Mål: ≥3% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
52 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
42 58 50 50 50 50
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
60
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Samhall Aktiebolag ska, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Samhall har ca 24 000 medarbetare på närmare 800 orter. Samhall erbjuder anställda arbetstillfällen inom en rad olika områden, till exempel arbetsplats- och fastighetsservice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice.
Ordf: Cecilia Schelin |
Vd: Sara Revell Ford |
Seidegård |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Ylva Berg, Josefine Ekros Roth, Hillevi Engström, Lars Engström, Ylva Thörn och Lars Täuber.
Viktiga händelser 2023
•Rörelseresultatet blev
•Bolaget har under året fokuserat på granskning och uppföljning av verk- samheten efter Riksrevisionens rap- port och Konkurrensverkets gransk- ning. Regeringen har beslutat att till- sätta en utredning av bolagets upp- drag, verksamhet och förutsätt- ningar.
•Under året har bolagets mål varit att fortsätta växa i linje med strategin, framför allt inom områden som tvätt och industri.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital
ska uppgå till 5 procent. Utfall: 4 (0 år 2022) procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet om minst
30 procent. Utfall: 40 (41) procent.
•Utdelning: Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.
Strategiska mål för ett hållbart värdeskapande
•Jobb och utveckling för alla
–Index för medarbetarutveckling: Nytt index som ännu ej var målsatt för 2023. Utfall: 38.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Ansvarsfull och värdeskapande samhällsaktör
–Samhällsnytta: Måltal kommer att beslutas under 2024.
–Anseende: Nytt index som ännu ej var
målsatt för 2023. Utfall: 29.
–
CO2. Utfall: ca 3 272 ton CO2.
•Långsiktig kundnytta
–
Utfall: 26.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Uppdragsmålen för 2023 var följande:
•Antalet arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 32,84 miljoner lönetimmar. Utfall: 32,98 (32,65) miljoner.
•Samhall ska erbjuda tidsbegränsad anställning med lönebidrag för utveck- ling i anställning uppgående till minst 2,99 miljoner lönetimmar. Utfall: 2,84 (2,97) miljoner.
•Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 50 procent. Utfall: 57 (63) procent.
•Övergångar från anställda i kärnupp- draget och anställda med lönebidrag för utveckling i anställning till andra anställningar ska uppgå till minst 1 500 personer. Utfall: 1 166 (1 483) över- gångar. För andelen kvinnor som gör övergångar är målet att andelen ska öka. Utfall: 30 (32) procent.
•Andel återgångar med målet att andelen ska minska. Utfall: 60 (50) procent. Andelen ökade till följd av sämre kon- junktur och ökad osäkerhet på arbets- marknaden.
Nyval av Hosni
Hans Abrahamsson, Pia Litbo Rev: Anneli Pihl (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (359) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 180 (173) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
9 955 |
9 832 |
|
– varav anslag |
6 598 |
6 539 |
|
Rörelseresultat |
182 |
|
|
Resultat före skatt |
76 |
|
|
Nettovinst |
72 |
1 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
4 831 |
4 974 |
|
Anläggningstillgångar |
1 121 |
1 027 |
|
Eget kapital |
1 935 |
1 863 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|||
Operativt kapital |
|||
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
1,9 |
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
3,8 |
0,0 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
29,5 |
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||
Soliditet, % |
40,1 |
41,3 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
106 |
85 |
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
15,8 |
16,1 |
|
Personalomsättning, % |
11,3 |
13,6 |
|
Antal anställda i medeltal |
22 584 |
20 086 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
1 281 |
1 495 |
|
Scope 2 |
2 975 |
72 |
|
Scope 31) |
88 831 |
2 231 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
(RFR 2) |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
LönsamhetKapitalstruktur
Re, % |
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
|
|
||||||
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
41 |
41 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
35 |
38 |
40 |
|
||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
15,6 |
15,7 |
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,6 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
5,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
0,1 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
||||||||
|
|
|
Mål: 5% |
|
|
|
|
|
|
≥30% |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Könsfördelning, %
|
|
25 |
|
|
44 |
56 |
75 |
56 |
44 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 53
61
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Saminvest AB är ett riskkapitalbolag med uppdrag att investera indirekt via fonder i inno- vativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förvaltade av primärt nya team på venture
Ordf: Marianne |
Vd: Magnus Skåninger |
Dicander Alexandersson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Marianne Dicander Alexandersson Led: Hans Ek, Lennart Jacobsson, Jenny Lahrin, Alexandra Nilsson, Siduri Poli och Anders Wiger Rev: Magnus Svensson Henryson (PwC)
Viktiga händelser 2023
•821 miljoner kronor i utfästelser till nya fonder och affärsängelprogram.
•Sju nya utfästelser, varav fem avser fonder och två avser så kallade ängel- investeringsbolag.
•Saminvest investerade indirekt i 114 tillväxtbolag.
•Fyra av dotterbolagens portföljbolag avyttrades, varvid 65 miljoner kronor i exitlikvider och utdelningar erhölls.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Över tid ska Saminvest vara ett självfinansierande system och bibehålla kapitalbasen genom positiv avkastning på investeringarna. Utfall:
Det egna kapitalet uppgick till 6,1 miljar- der kronor per den 31 december 2023. Vid bolagets start uppgick det till 5,0 miljarder kronor.
•Kapitalstruktur: Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter ska uppgå till maximalt 10 procent av balans- omslutningen. Utfall: Inga räntebärande skulder eller ingångna kreditmöjligheter fanns vid räkenskapsårets utgång.
•Utdelning: Ordinarie utdelning utgår inte.
Strategiska mål och uppdragsmål
Saminvest har fyra strategiska mål för håll- bart värdeskapande som också utgör upp- dragsmål:
•Komplettera marknaden. Årlig beskri- vande uppföljning till ägaren. Utfall: Två investeringsbarometrar genomförda.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Utveckla ekosystemet för riskkapital. Samtliga fonder ska kvantifiera sina investeringars påverkan på de globala målen enligt FN:s Agenda 2030. Utfall:
64 procent. Andel nya team >2/3. Utfall: 96 procent. Ökat engagerat privat kapital genom saminvestering; Saminvests andel av totalt investerat kapital <50 procent.
Utfall: 20 procent. Jämställdhet; Andelen kvinnor i investeringsteamen ska öka till dess att
•Förnya det svenska näringslivet. Utfäst kapital ≥9 000 miljoner kronor. Utfall: 4 777 miljoner kronor.
•Bibehålla kapitalbasen över tid; Eget kapital >5 000 miljoner kronor i reala termer. Utfall: 6 136 miljoner kronor.
Samhällsuppdrag
Saminvest har ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag. Syftet med bolaget är att utveckla och förnya det svenska näringslivet och skapa fler växande företag i hela Sverige. Saminvests investeringar ska vara mark- nadskompletterande, vilket innebär att det vid tidpunkten för bolagets investering inte ska finnas privat kapital i tillräcklig omfatt- ning. Genom att Saminvests investeringar stimulerar det privata kapitalet att satsa på nya segment och i huvudsak nya team, bidrar bolaget till att utveckla marknaden för risk- kapital och ekosystemet för finansiering av innovativa bolag med hög tillväxtpotential. Vidare ska bolaget ansvara för en ansvarsfull hantering och avyttring av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Fourier- transform och Inlandsinnovation.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 449 (440) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 221 (218) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
0 |
0 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
24 |
|
Resultat före skatt |
50 |
|
Nettovinst |
40 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
6 157 |
6 113 |
Anläggningstillgångar |
2 358 |
2 031 |
Eget kapital |
6 136 |
6 096 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
5 677 |
6 089 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Avkastning – eget kapital, % |
0,7 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
0,4 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
|
Soliditet, % |
99,7 |
99,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
366 |
666 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
4,8 |
7,0 |
Personalomsättning, % |
0,0 |
8,7 |
Antal anställda i medeltal |
11 |
11 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
0 |
0 |
Scope 2 |
0 |
0 |
Scope 3 |
– |
– |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
LönsamhetKapitalstruktur
Eget kapital, mdkr |
|
|
|
|
|
Skuldsättningsgrad, % |
|
|
|
|||||||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
5,9 |
6,2 |
6,1 |
6,1 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|||||||||
|
|
|
Mål: tillväxt ≥ inflation |
|
|
|
|
|
Mål: <10% |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
54 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
|
|
|
25 |
|
56 |
44 |
75 |
50 |
50 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
62
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flyg- bolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på den internationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de natio- nella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt samlat moderbolag. Efter försäljning av aktier motsvarande 4,2 procentenheter hösten 2016, en nyemission hösten 2017 och den rekapi- talisering som genomfördes under 2020, har svenska staten 21,8 procent av rösterna i SAS. Bolaget ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Pandemin har påverkat SAS i grunden – från nedstängningar och reserestriktioner till förändringar i människors resmönster. Under 2022 lanserade SAS därför planen SAS FORWARD. I planen ingår att dra nytta av SAS varumärke, uppnå konkurrenskraftiga enhetskostnader, justera storleken på flottan och att bygga en hållbar framtid. Bolagets omstrukturerings- och kapitalanskaffningsprocess fortsatte under 2023. Under året har bolaget kommunicerat att inget värde kommer att finnas kvar för befintliga aktieägare, efter det att rekonstruktionsprocessen slutförts.
Ordf: Carsten Dilling |
Vd: Anko Van der Werff |
Svenska statens ägarandel: 22%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Carsten Dilling Led: Nina Bjornstad, Michael Friisdahl, Henriette Hallberg Thygesen,
Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 630 (630) tkr respektive 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 320 (320) tkr.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
42 043 |
31 824 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Viktiga händelser 2023
•Castlelake, Air
•Det totala antalet passagerare som reste med SAS ökade med 33 pro- cent, och uppgick till 23,7 miljoner under 2022/23.
•Resultatet före skatt uppgick till
•SAS kommunicerade under 2023 att bolaget förväntar sig en förhållande- vis liten ersättning till oprioriterade borgenärer, ingen ersättning alls till efterställda borgenärer och att inget värde bedöms vara kvar för befintliga aktieägare i SAS, efter att rekonstruk- tionsprocessen slutförts.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:
•Lönsamhet: Avkastning på investerat kapital (ROIC) över 5 procent över en konjunkturcykel. Utfall:
•Kapitalstruktur: Nettoskuld/justerad
EBITDA under 3,5 ggr. Utfall: 20,4 ggr.
•Finansiell beredskap: Likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 procent av de fasta kostna- derna. Utfall: 35 procent.
Strategiska mål
•Reducera totala koldioxidutsläpp med
25 procent till 2025 (jämfört med 2005).
•SAS mål för 2030 är bland annat:
–Inblandning av hållbart flygbränsle motsvarande all SAS inrikestrafik (i genomsnitt 18 procent de senaste fem åren). Under 2022/23 användes omkring 6 049 ton hållbart flygbränsle.
–Reducera buller med 50 procent jämfört med år 2010.
•Till år 2050 nå netto noll koldioxid- utsläpp i linje med IATA:s uppdaterade ambition.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Rörelseresultat |
|
||
Resultat före skatt |
|
||
Nettovinst |
|
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
55 844 |
63 157 |
|
Anläggningstillgångar |
43 308 |
49 303 |
|
Eget kapital |
762 |
|
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
24 633 |
33 657 |
|
Operativt kapital |
18 523 |
34 419 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
||
Avkastning – eget kapital, % |
213,2 |
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
44,1 |
||
Soliditet, % |
1,2 |
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
4 069 |
5 093 |
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
5,9 |
6,8 |
|
Personalomsättning, % |
9,7 |
10,0 |
|
Antal anställda i medeltal |
7 959 |
7 033 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, MtCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
3, 07 |
2,4 |
|
Klimatavtryck, tCO2e |
5 100 |
5 600 |
|
Scope 2 |
5 100 |
5 600 |
|
Scope 31) |
10 338 |
4 220 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej2) |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
2)I en process att sätta mål.
LönsamhetKapitalstruktur
|
ROIC, % |
|
|
|
|
Nettoskuld/justerad EBITDA, ratio |
||||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
23,3 |
20,4 |
|
|
|||
10 |
|
|
8 |
|
|
|
0 |
|
3,7 |
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
2019 2020 |
2021 2022 |
2023 |
|
2019 2020 2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
Mål: >5% |
|
|
|
|
|
|
Mål: <3,5 ggr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolaget |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Könsfördelning, %
38 |
62 |
38 |
63 |
29 |
|
|
71 |
|
Kvinnor |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
||||
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 55
63
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
SBAB Bank AB (publ) erbjuder lån, sparande samt andra tjänster för bättre boende och boendeekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är den femte största banken i Sverige. Bankens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnaffär, bolån och bostadsfinansiering, stöttat med sparkonto. Under 2016, i samband med förvärvet av Booli, valde banken att bredda sitt erbjudande med tjänster inom boende och boendeekonomi. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har ökat sina ut- och inlåningsvolymer.
Ordf: Jan Sinclair |
Vd: Mikael Inglander |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Jan Sinclair Led: Lars Börjesson,
Arb rep: Margareta Naumburg, Karin Neville
Viktiga händelser 2023
•SBAB hade för femte respektive sjätte året i följd Sveriges nöjdaste kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex vad gäl- ler bolån till privatpersoner respek- tive fastighetslån till företag och bostadsrättsföreningar.
•Den totala inlåningen ökade under året med 18,0 procent till 215,2 miljar- der kronor.
•Under det fjärde kvartalet såldes samtliga aktier i Boappa AB till Our- Living AB. Köpeskillingen uppgick till 1 krona på skuld- och kassafri basis. Affären offentliggjordes den 26 okto- ber och verksamheten gick över till de nya ägarna per den 30 november 2023.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över en konjunkturcykel om minst 10 procent. Utfall: 11,5 procent.
•Kapitalstruktur: Kärnprimärkapital- relation och total kapitalrelation om minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade krav. Utfall: Både målet för kärnprimärkapital- relation och målet för total kapitalrela- tion överstegs, med 2,2 respektive 2,6 procentenheter.
•Utdelning: Ordinarie utdelning om minst 40 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av koncernens kapital-
Ekonomiska mål och uppföljning
struktur. Utfall: En utdelning om 40 pro- cent av koncernens resultat efter skatt, motsvarande 963 miljoner kronor, beslu- tades på bolagsstämman i april 2024.
Strategiska mål
Följande mål gällde för 2023:
•Långsiktigt värdeskapande:
Mål: Avkastning på eget kapital om
minst 10 procent. Utfall: 11,5 procent.
•Nöjda kunder:
Delmål 1: Marknadsandel Bolån:
8,4 procent. Utfall: 8,40 procent.
Delmål 2: Marknadsandel Företag:
18,3 procent. Utfall: 17,86 procent.
Delmål 3: Marknadsandel Bostads-
rättsföreningar: 11,0 procent. Utfall: 11,08 procent.
•Hållbart samhälle:
Mål: Utsläppsreduktion (från den egna verksamheten och utlåningsportföljen) om 4,0 procent. Utfall: 1,6 procent.
•Effektiv verksamhet:
Mål:
•Attraktiv arbetsplats:
Mål: Engagemangsindex (sammanvägt resultat av medarbetarundersökning) om minst 4. Utfall: 4,1.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Rev: Malin Lüning (Deloitte)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 591 (567) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 285 (273) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Räntenetto |
5 446 |
4 655 |
|
Provisionsnetto |
12 |
|
|
Nettoresultat fin. poster |
|
||
Övriga rörelseintäkter |
50 |
49 |
|
Totala intäkter |
5 367 |
4 681 |
|
Rörelseresultat |
3 070 |
2 639 |
|
Resultat före skatt |
3 070 |
2 639 |
|
Nettovinst |
2 408 |
2 081 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
650 553 |
634 485 |
|
Utlåning till allmänheten |
517 400 |
509 492 |
|
Eget kapital |
24 090 |
19 949 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Kreditförlustnivå, % |
0,0 |
0,0 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
11,5 |
10,5 |
|
Kärnprimärkapitalrelation, % |
12,3 |
12,8 |
|
Total kapitalrelation, % |
17,0 |
17,8 |
|
Utdelning, mnkr |
963 |
832 |
|
Sjukfrånvaro, % |
3,7 |
4,1 |
|
Personalomsättning, % |
10,7 |
15,1 |
|
Antal anställda i medeltal |
948 |
849 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
0 |
0 |
|
Scope 2 |
30 |
39 |
|
Scope 31) |
59 464 |
58 274 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej2) |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
2)I en process att sätta mål.
Lönsamhet |
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
Kärnprimärkapitalrelation, % |
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
15 |
|
|
|
|
|
|
15 |
13,1 |
|
13,4 |
|
13,5 |
12,8 |
12,3 |
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
11,7 |
|
11,1 |
|
11,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
10,8 |
10,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
40 |
40 |
40 |
|
||
5 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
|
2020 |
|
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|||||||||||
|
|
Mål: ≥10% |
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥10,7% |
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥40% |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
56 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
52 48 42 58 56 44
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
64
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) ska på kommersiella grunder bedriva svensk och internationell finansiell verksamhet med syfte att främja verksamhet med svenskt intresse som direkt eller indirekt avser svensk exportindustri, inklusive svensk infrastruktur, och i övrigt stärka det svenska näringslivets internationalisering och konkurrenskraft. Att admi- nistrera statens system för statsstödda exportkrediter
Ordf: Lennart Jacobsen Vd: Magnus Montan
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Lennart Jacobsen Led: Paula da Silva, Håkan Berg, Reinhold Geijer, Hanna Lagercrantz, Katarina Ljungqvist och Eva Nilsagård. Nyval av Carl Mellander. Anna Brandt avgick.
Rev: Peter Scott (PwC)
Viktiga händelser 2023
•Räntenettot uppgick till 2,9 miljarder kronor, det högsta någonsin.
•Nyutlåningen uppgick till 80 miljarder kronor, varav projektfinansiering upp- gick till 8 miljarder kronor, det högsta någonsin. Låneportföljen växte med 4 procent.
•SEK:s låneram i Riksgäldskontoret uppgick till 175 miljarder kronor under året. En sänkning till 125 miljarder kro- nor beslutades efter förslag i budget- propositionen för 2024.
•Bolaget emitterade 6,0 miljarder kronor i gröna obligationer under året.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital efter skatt ska uppgå till minst 5 procent. Utfall: 5,6 procent.
•Kapitalstruktur: Den totala kapitalrela- tionen ska uppgå till mellan 2 och 4 pro- centenheter över det av Finansinspektio- nen kommunicerade kravet, och kärnpri- märkapitalrelationen till minst 4 procent- enheter över kravet. Utfall: Den totala kapitalrelationen var marginellt över målet. Målet för kärnprimärkapital nåd- des.
•Utdelning:
20 procent för 2023 beslutades på bolags- stämman i mars 2024.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Grön finansiering: 17 procent av låne- portföljen ska klassas som grön. Utfall:
11 procent.
•Hållbar finansiering: 21 procent av låne- portföljen ska klassas som hållbar. Utfall: 16 procent.
•Hållbar arbetsplats: SEK mäter och följer upp två index för att säkerställa en hållbar arbetsplats. Målet är att Empowerment (som bland annat innefattar motivation och befogenheter) ska överskrida index- värde 80. För Attraktiv arbetsgivare är målsättningen ett värde över 85. Utfall: 78 respektive 85.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Att SEK ska administrera
Utfall: Kundundersökningen genomförs vartannat år. Under 2022 ändrade bolaget till ett sammanvägt resultat av flera frågor för att bättre möta kraven i ägaranvis- ningen. Under 2023 genomfördes ingen kundundersökning. Under 2023 genom- förde SEK intressentdialoger i flera format, bland annat genom kundintervjuer. SEK genomförde under året också ett antal kundseminarier och möten. Ett antal av 2023 års intressentdialoger med investerare hade fokus på specifika frågor som biolo- gisk mångfald och mänskliga rättigheter.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 550 (550) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 265 (265) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Räntenetto |
2 895 |
2 179 |
Provisionsnetto |
||
Nettoresultat fin. poster |
21 |
69 |
Övriga rörelseintäkter |
0 |
0 |
Totala intäkter |
2 865 |
2 217 |
Rörelseresultat |
1 568 |
1 471 |
Resultat före skatt |
1 568 |
1 471 |
Nettovinst |
1 244 |
1 166 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
Balansräkning, mnkr |
|
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
365 929 |
375 474 |
Utlåning till allmänheten |
224 165 |
207 737 |
Eget kapital |
22 846 |
21 575 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Kreditförlustnivå, % |
0,2 |
0,0 |
Avkastning – eget kapital, % |
5,6 |
5,5 |
Kärnprimärkapitalrelation, % |
21,3 |
20,6 |
Total kapitalrelation, % |
21,3 |
20,6 |
Utdelning, mnkr |
248 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
1,9 |
2,9 |
Personalomsättning, % |
12,8 |
19,3 |
Antal anställda i medeltal |
273 |
266 |
Klimatavtryck, tCO2e |
|
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
0 |
0 |
Scope 2 |
9 |
7 |
Klimatavtryck, MtCO2e |
|
|
Scope 31) |
157 |
318 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
|
Total kapitalrelation, % |
|
% |
|
|
|
|
|
|
||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
20,6 |
21,8 |
21,6 |
20,6 |
21,3 |
50 |
|
|
|
40 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
30 |
|
|
|
|||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
20 |
|||
5,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
4 |
4,9 |
5,1 |
5,5 |
5,6 |
10 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
10 |
|
0 |
|
|
0 |
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||
|
|
|
Mål: ≥5% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Könsfördelning, %
48 52 42 58 50 50
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 57
65
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Finansiering på hållbara grunder och en kraft i omställningen
SEK stärker företagens konkurrenskraft och bidrar till hållbar utveckling genom att ställa krav vid kreditgivning och erbjuda finansieringslösningar för klimatomställning. Innovativa lösningar och export på hållbara grunder kan bli Sveriges största bidrag till klimatomställningen.
Klimatmål
Hållbarhet är en central del av SEK:s verksamhet och bolaget ska agera föredömligt inom hållbart företagande. Det innebär att verksamheten ska bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De verksamheter som SEK finansierar ska dessutom nå netto noll växthusgasutsläpp senast år 2045.
Kreditgivning på hållbara grunder
De projekt och verksamheter som SEK finansierar ska efterleva internationella riktlinjer avseende bland annat miljöhänsyn, antikorruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärs- etik. Stora projekt och affärer på högriskmarknader innebär risker för både människor och miljö. Som finansiär identifierar SEK risker för människor i samband med utlåning och ställer krav på företag att följa internationella riktlinjer.
Klimatrådet
År 2021 upprättade SEK och Exportkreditnämnden (EKN) ett klimatråd. Detta rådgivande expertorgan ska säkerställa att SEK:s affärsbeslut överensstämmer med vad forskningen menar behövs för att nå Parisavtalets
Samverkan för hållbara exportfinansieringssystem
Under COP28 lanserades
58 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
66
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
SJ AB bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. SJ är verksamt på marknaden för regionala och långväga resor i Sverige och Norge samt till Köpenhamn och sedan 2022 även till Hamburg. Bolaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och upp- handlad trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala kollektiv- trafikmyndigheter). SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmäs- siga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer samt med bil, flyg och buss. Hållbart företagande är en naturlig och integrerad del av SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affärsidé och värderingar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekono- miskt ansvar genom mätning och uppföljning av fyra styrområden. Att arbeta för att för- bättra punktligheten är ett av målen.
Ordf: Kenneth |
Vd: Monica Lingegård |
Bengtsson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Kenneth Bengtsson Led: Pär Ekeroth, Malin Frenning, Per Matses, Ulrik Svensson, Klas Wåhlberg och Cecilia Marlow. Nyval av Jessica Enbacka vid stämman 2024.
Arb rep: Per Hammarqvist, Christer Forslund,
Stefan Zetterlund Rev: Martin Johansson (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 488 (479) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
uppgår till 216 (211) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2023
•En resandeökning om 6 procent bidrog till ett rörelseresultat om 534 miljoner kronor.
•Inställda avgångar i december på grund av en sträng vinter, men också till följd av en allvarlig hjulskada på ett
•SJ ingick avtal med Region Stockholm om att ta över pendeltågstrafiken.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genomsnitt. Utfall: 10,1 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings-
grad på
•Utdelning: Ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resultat. Utfall: Ingen utdelning beslutad för 2023.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
Styrelsen har beslutat om nya strategiska mål och arbete pågår med att fastställa presta- tionsindikatorer och målnivåer (nedan redo- visas tidigare mål).
•Punktlighet: Målet för SJ:s långdistans- tågs punktlighet uppgick för 2023 till 95 procent. Utfall: 72 procent. Målet för medeldistanstågens punktlighet uppgick för 2023 till 95 procent. Utfall: 91 pro- cent. Målet för kortdistanstågens punkt- lighet för 2023 uppgick till 95 procent. Utfall: 93 procent.
•Mångfald, andel medarbetare med utländsk bakgrund enligt Statistiska centralbyråns definition: Mätetal saknas, målet omformulerat.
•Hot och våld, andel medarbetare som har upplevt hot och våld: Under 2023 uppgav hälften av alla tågvärdar att de varit ut- satta för hot och våld i arbetet det senaste året. Enligt SJ är utvecklingen kring andel medarbetare som utsätts för hot och våld oacceptabel och bolaget har ytterligare stärkt sitt fokus på att minska hot och våld från resenärer.
•Marknadsandel jämfört med flyg: Mål och utfall anges inte av konkurrensskäl.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
||
Nettoomsättning |
10 549 |
10 403 |
|
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
|
Rörelseresultat |
534 |
449 |
|
|
Resultat före skatt |
538 |
398 |
|
|
Nettovinst |
422 |
314 |
|
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
||
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
||
Balansomslutning |
9 204 |
8 588 |
|
|
Anläggningstillgångar |
7 743 |
6 555 |
|
|
Eget kapital |
3 450 |
3 049 |
|
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
|
Nettoskuld |
2 374 |
1 447 |
||
Operativt kapital |
5 824 |
4 496 |
||
|
|
|
||
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
||
Rörelsemarginal, % |
5,1 |
4,2 |
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
13,0 |
10,9 |
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
10,5 |
10,2 |
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,7 |
0,5 |
|
|
Soliditet, % |
37,5 |
35,5 |
|
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 032 |
1 421 |
|
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
|
Sjukfrånvaro, % |
6,2 |
7,1 |
|
|
Personalomsättning, % |
11,0 |
16,0 |
|
|
Antal anställda i medeltal |
4 336 |
4 710 |
|
|
|
|
|
||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
|
48 081 |
46 933 |
|
Scope 2 |
|
2 996 |
34 |
|
Scope 31) |
|
3 810 |
2 910 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Lönsamhet |
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||
Rop, % |
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
30 |
|
16,2 |
13,3 |
10,1 |
2 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
0,5 |
0,5 |
0,7 |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
2019 2020 |
2021 2022 |
2023 |
2020 2021 |
2022 |
2023 |
2019 2020 2021 2022 2023 |
||||||||||||||||||
|
|
|
|
Mål: ≥7% |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Könsfördelning, %
40 60 50 50 38 63
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 59
67
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
SOS Alarm Sverige AB ska på uppdrag av staten ansvara för
Ordf: Ulrica Messing |
Vd: Madeleine Raukas |
Statens ägarandel: 50%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Ulrica Messing Led: Göran Angergård, Gunilla Asker, Lena Dahl, Inge Lindberg, Marie Morell, Ann Persson Grivas,
Viktiga händelser 2023
•SOS Alarm fortsätter att expandera som leverantör av trygghetslarm.
•Svarstiderna under året låg i snitt på 10,9 (25,6 år 2022) sekunder. För okto-
•Personalomsättningen minskade till 15,0 (24,9) procent. Att förbättra per- sonalläget, minska personalomsätt- ning och nå en långsiktigt hållbar arbetssituation var prioriterat. Arbetsbelastningen på centralerna var hög under året.
•Riksrevisionen har granskat verk- samheten och lämnat en rapport där de bland annat konstaterar att bola- get inte når målen för svarstider.
•Den 10 februari genomfördes 112- dagen med närmare 900 deltagare.
•Larmcentral i samverkan – ett gemen- samt arbete etablerades med regio- nerna Blekinge, Kronoberg och Kalmar.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen i koncernen ska uppgå till minst 2 procent exklusive alarmeringsavtalet. Utfall:
1,7 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditeten ska i kon- cernen uppgå till
Ekonomiska mål och uppföljning
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst
Strategiska mål
•Stolta och kompetenta medarbetare. Mäts via ambassadörskap (eNPS) med mål 2023 ≥ 7. Utfall: 38.
•Självklara valet för kunderna. Mäts via antalet avtalsparter inom områdena vård, och räddning vid utgången av 2023 med mål 2023 ≥ 160. Utfall: 160.
•Erbjuder innovativa lösningar som ska- par mervärde för kunder. Mäts via kund- nöjdhet med mål 2023 ≥ 70. Utfall: 61.
•Utvecklar nästa generations
•Innehar ett högt förtroende hos allmän- heten. Mäts via allmänhetens förtroende (index) med mål 2023 ≥ 85. Utfall: 80.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Svarstid 112:
•Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder. Utfall: 10,9 sekunder.
•Tid till identifierat hjälpbehov: Tiden från tidpunkten då operatören besvarar samtalet för 112 till tidpunkten då opera- tören sätter index i
•Kundnöjdhet, årlig intressentdialog för främjande av samverkan med regioner och kommuner ska genomföras. Målet uppnåddes.
•Allmänhetens förtroende (index) ska uppgå till lägst 80. Utfall: 80.
Peter Olofsson och Michael Thorén. Arb rep: Mats Lundgren, Lars Thomsen Rev: Jimmy Almqvist (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 265 (258) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 122 (112) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
|
1 572 |
1 448 |
– varav anslag |
|
464 |
426 |
Rörelseresultat |
|
21 |
17 |
Resultat före skatt |
|
28 |
13 |
Nettovinst |
|
22 |
9 |
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
|
1 160 |
1 116 |
Anläggningstillgångar |
|
761 |
823 |
Eget kapital |
|
342 |
320 |
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
|
101 |
64 |
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
|
1,3 |
1,2 |
Avkastning – eget kapital, % |
|
6,6 |
2,9 |
Avkastning – operativt kapital, % |
|
25,6 |
24,5 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||
Soliditet, % |
|
29,5 |
28,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
299 |
186 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
|
9,3 |
10,0 |
Personalomsättning, % |
|
15,0 |
24,9 |
Antal anställda i medeltal |
|
1 276 |
1 172 |
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
|
64 |
51 |
Scope 2 |
|
302 |
303 |
Scope 31) |
|
5 043 |
794 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
47,2 |
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
2,7 |
3,3 |
|
|
|
|
|
|
34,1 |
|
|
|
60 |
|
|
50 |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
1,3 |
|
|
27,3 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
27,3 |
28,7 |
29,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
0 |
|
0 |
0 |
0 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|||||||||
|
|
|
|
Mål: ≥2% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
60 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
22
69 |
31 |
78 |
56 |
44 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
68
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag (Specialfastigheter) äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för kunder med höga säkerhetskrav och är marknadsledande inom området säkerhetsfastigheter. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. Den huvudsakliga målgruppen är kunder med säkerhetsbehov. De största kunderna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Försvarsmakten och Försvarets materiel- verk. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets cirka 260 medarbetare. Bolaget har delat huvudkontor i Linköping och Stockholm. Specialfastigheters verksamhet är långsik- tig och affärsmässig, och utmärks av långa kontrakt, vilket skapar stabilitet i det finansiella resultatet.
Ordf: Eva Landén |
Vd: Alexandra Laurén |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Eva Landén Led: Peter Blomqvist, Britta Dalunde, Mikael Lundström, Lotta Niland, Pierre Olofsson och Åsa Wirén. Nyval av
Siv Malmgren, Charlotte Hybinette avgick. Arb rep: Tomas Edström, Kajsa Marsk Rives Rev: Helena Ehrenborg (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 314 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (143) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2023
•Stabil ekonomisk utveckling med god tillväxt av hyresintäkterna och ett starkt förvaltningsresultat.
•Ökade investeringsvolymer under året och fortsatt ökad efterfrågan på säkerhetsfastigheter gav växande projektvolym.
•Akut platsbrist hos flera kunder.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på operativt kapital ska över tid uppgå till minst
5 procent. Utfall: 5,2 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent. Utfall: 32,4 procent.
•Utdelning: Utdelningen ska uppgå till 50 procent av årets resultat efter skatt, efter återläggning av årets värdeföränd- ringar och därtill hörande uppskjuten skatt med beaktande av framtida inves- teringsbehov och finansiell ställning. Utfall: Mot bakgrund av bolagets stora investeringsvolym har utdelningarna till ägaren pausats.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Aktiv kompetensförsörjning (attrahera och behålla rätt kompetens för uppdra- get): Under 2023 blev utfallet för eNPS 16, vilket överträffade målet om 11.
•Specialfastigheter ska vara bäst på säker- hetsfastigheter (tillgodose marknadens behov av säkerhetsfastigheter och stärka bolagets position): 5,5 miljarder kronor investerades i säkerhetsfastigheter och målet för 2023 var att investera minst
4 miljarder kronor.
•Långsiktig lönsamhet (skapa långsiktigt värde för kund och samhälle): Se ekono- miska mål.
•Ansvar för miljö och klimat (minska de absoluta utsläppen i Scope 1 och 2 med 50 procent till 2030 och uppnå netto- nollutsläpp i hela värdekedjan 2045): Mål: Minska till 2 450 ton. Utfall: Mins- kade 2023 till 2 456 ton. Mål: I bolagets investeringar ska utsläppen i Scope 3 per kvadratmeter BTA, minska med 50 pro- cent jämfört med 2018: Utfall: Minsk- ningen uppskattades till minst 15 pro- cent, vilket motsvarar målet för 2023.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
3 063 |
2 456 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Värdeförändringar |
||
Rörelseresultat |
1 624 |
146 |
Resultat före skatt |
1 296 |
|
Nettovinst |
1 020 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
46 371 |
40 123 |
Anläggningstillgångar |
44 721 |
38 623 |
Eget kapital |
15 047 |
14 027 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
21 622 |
17 540 |
Operativt kapital |
36 669 |
31 567 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
53,0 |
6,0 |
Avkastning – eget kapital, % |
7,0 |
7,3 |
Avkastning – operativt kapital, % |
4,8 |
0,5 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,4 |
1,3 |
Soliditet, % |
32,4 |
35,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
6 376 |
5 405 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
2,1 |
2,0 |
Personalomsättning, % |
12,0 |
14,6 |
Antal anställda i medeltal |
226 |
179 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
141 |
11 |
Scope 2 |
2 439 |
2 488 |
Scope 31) |
29 870 |
51 344 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Ja2) |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
2)Enbart rapportering av eligibility.
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
20 |
|
|
|
|
|
50 |
|
|
40,9 |
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
40 |
39,2 |
39,5 |
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
15 |
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
32,4 |
60 |
50 |
50 |
50 |
|
|
|
|
||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
5,2 |
20 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||||
|
Mål: ≥5% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Könsfördelning, %
|
|
|
13 |
|
31 |
69 |
88 |
63 |
38 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 61
69
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Svenska rymdaktiebolaget (SSC) svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange) och tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden. SSC är en global koncern med knappt 700 anställda representerade i elva länder. Verksam- heten bedrivs i fyra divisioner. Science Services erbjuder uppsändningstjänster av sond- raketer och stratosfäriska ballonger för forskning och teknisk utveckling. Divisionen svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta driften och utvecklingen av rymdbasen Esrange. SSC Connect säljer tjänster inom satellitkommunikation och satellitkontroll. SSC är ägare till ett av världens största nätverk av markstationer för satellitkommunika- tion. Engineering Services tillhandahåller ingenjörstjänster åt internationella rymdorga- nisationer. New Ventures innehåller bland annat affärsområdet Data Analytics Services.
Ordf: Anna Kinberg |
Vd: Charlotta Sund |
Batra |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Anna Kinberg Batra Led: Anne Gynnerstedt, Gunnar Karlson, Per Lundkvist, Maria Palm, Joakim Reiter, Gunilla Rudebjer och Joakim Westh Arb rep: Alf Vaernéus, Petra Keiser, Martin Cousins och Björn Johansson Rev: Tomas Mathiesen, för bolagen i Sverige (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 340 (330) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
Viktiga händelser 2023
•Invigning av kontinentala Europas första anläggning för uppskjutning av satelliter, Spaceport Esrange. Eventet ägde rum den 13 januari i samband med att Sverige tog över
•För första gången i Europa, och andra gången i världen, genomfördes för- bränningen av en privat utvecklad rymdrakets första steg framgångs- rikt. Testet utfördes på rymdbasen Esrange av det tyska bolaget Rocket Factory Augsburg.
•Riksdagen bemyndigade 2022 reger- ingen att under
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt
kapital minst 6 procent. Utfall:
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad
•Utdelning: Lägst 30 procent av vinst
efter skatt. Utfall: Någon utdelning lämnades inte.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•SSC skapar kundvärde: SSC återinveste- rar i utvecklingen av sitt samhällsupp- drag samtidigt som bolaget levererar på sina finansiella mål.
•SSC är en fantastisk arbetsplats: SSC säkerställer rätt kompetens och tankesätt för att nå sina mål genom en kundfoku- serad och värderingsdriven affärskultur.
•SSC möjliggör en mer hållbar värld: SSC säkerställer och erbjuder bolagets kunder en stark, säker och robust rymdinfrastruktur som stärker Europa.
•SSC är ledande inom sina affärsområden: SSC är ett hållbarhetsdrivet teknik- utvecklingsföretag som är pionjärer inom sina innovativa affärsområden.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
•För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.
•För Science Services:
1.Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange ska uppgå till minst 70 procent. Utfall: 71 procent.
2.Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och därtill hörande tjänster ska uppgå till minst 80 procent.
Utfall: 69 procent.
uppgår till 169 (164) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
1 463 |
1 263 |
– varav anslag |
10 |
0 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
||
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
2 441 |
2 227 |
Anläggningstillgångar |
1 373 |
1 230 |
Eget kapital |
613 |
491 |
– varav minoritet |
||
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
548 |
456 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
||
Avkastning – eget kapital, % |
||
Avkastning – operativt kapital, % |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
25,1 |
22,1 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
278 |
243 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
1,9 |
2,4 |
Personalomsättning, % |
10,1 |
12,5 |
Antal anställda i medeltal |
677 |
695 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
336 |
379 |
Scope 2 |
1 607 |
1 771 |
Scope 31) |
36 045 |
35 711 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Lönsamhet |
|
|
Kapitalstruktur |
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|||||||||||
Rop, % |
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
20 |
|
5 |
0 |
1,2 |
|
|
1,0 |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
0 |
|
1,0 |
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
0,8 |
0,6 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
0,6 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
0,4 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
2019 2020 2021 2022 2023 |
0 |
|
|
|
|
||||||||||||||||
2019 2020 2021 2022 2023 |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
Mål: |
|
|
Mål: ≥30% |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
62 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
28
72 38 62 50 50
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
70
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens Bostadsomvandling AB förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastigheter som |
|
Ordf: |
Vd: Ann Eriksson |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på ombyggnation av |
|
Nordmark Nilsson |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
befintliga fastigheter till moderna bostäder med god tillgänglighet. Bolaget har ett sam- |
|
Statens ägarandel: 100% |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
hällsuppdrag att bistå med den omstruktureringsprocess som behövs för att skapa fler till- |
|
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ordf: |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
gänglighetsanpassade bostadslägenheter till överkomlig hyra i områden med svag bostads- |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Led: Jessika Lundgren, Håkan Steinbüchel och |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
marknad, vilket bidrar till fungerande bostadsmarknader i landet, ökad utvecklingskraft och |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
effektivt resursutnyttjande för kommuner samt ökad livskvalitet för äldre. Fastigheterna |
|
Linda Lausson lämnade vid stämman 2024. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
avyttras vid lämplig tidpunkt på marknadsmässiga villkor. År 2021 övertog bolaget statens |
|
Rev: Jonas Bergström (Ernst & Young AB) |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
aktier i Vasallen AB och fick uppdraget att slutföra avvecklingen av bolaget. |
|
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
182 (175) tkr. Arvode till stämmovald ledamot |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppgår till 86,5 (82,5) tkr. |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategiska mål |
|
Nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
Viktiga händelser 2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
• |
Utvecklad bostadsmarknad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
• Bolaget drev under året program- |
|
|
|
Mål 1 och 2: Se uppdragsmål nedan. |
|
Resultaträkning, mnkr |
|
|
år 2023 |
|
år 2022 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
arbeten för ombyggnadslösningar |
|
|
• |
Hållbar fastighetsomvandling |
|
Nettoomsättning |
|
|
28 |
|
26 |
|
|||||||||||||||||||||
|
|
för fastigheter i Ljusnarsberg, Högsby, |
|
Mål 3: Fastigheterna ska efter ombyggna- |
|
– varav anslag |
|
|
|
0 |
|
0 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Rörelseresultat |
|
|
|
11 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
Torsby, Kramfors, Skinnskatteberg, |
|
|
|
tion uppnå en beräknad genomsnittlig |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Resultat före skatt |
|
|
22 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
Flen, Hultsfred och Nordmaling. |
|
|
|
årsenergiförbrukning om max 85 respek- |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Nettovinst |
|
|
|
22 |
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
Syftet är att uppföra omkring 122 |
|
|
|
tive 80 kWh/m2 och år för bostäder |
|
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
|
0 |
|||||||||||||||||||||||
|
|
moderna bostäder för äldre. Dialog |
|
|
|
respektive lokaler. Utfall: 85 kWh/m2. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||
|
|
om programarbete har förts med |
|
|
|
Mål 4: Bolaget ska främja ökad |
|
Balansräkning, mnkr |
|
|
år 2023 |
|
år 2022 |
|
|||||||||||||||||||||
|
|
ytterligare tre kommuner. |
|
|
|
|
|
|
|
resurseffektivitet och minskad klimat- |
|
Balansomslutning |
|
|
985 |
|
940 |
|
|||||||||||||||||
|
• Bolaget arbetade med ombyggnatio- |
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
528 |
|
494 |
||||||||||||||||||||||||||
|
|
ner i Hofors, Vilhelmina, Härjedalen |
|
|
|
belastning vid ombyggnationer. Utfall: |
|
Eget kapital |
|
|
|
952 |
|
929 |
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
Målet uppnåddes och utvecklingsarbete |
|
– varav minoritet |
|
|
0 |
|
0 |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
och Nordmaling. Fastigheterna i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
Vilhelmina, Härjedalen och Nordma- |
|
pågår. |
|
Nettoskuld |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
• |
Långsiktigt hållbar ekonomi |
|
Operativt kapital |
|
|
496 |
|
485 |
|||||||||||||||||||||||||
|
|
ling förvärvades under året. Projektet |
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
i Hofors färdigställdes i december. |
|
|
|
Mål 5 och 6: Se ekonomiska mål ovan. |
|
Övriga nyckeltal |
|
|
år 2023 |
|
år 2022 |
|
|||||||||||||||||||||
|
|
Dessa fyra ombyggnadsprojekt |
|
|
Samhällsuppdrag och uppdragsmål |
|
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
43,1 |
||||||||||||||||||||||||
|
|
omfattar 61 nya bostäder för äldre. |
|
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
|
2,4 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolaget har ett särskilt beslutat samhällsupp- |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
|
|
2,2 |
|||||||||||||
Mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
drag att skapa fler tillgänglighetsanpassade |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bostadslägenheter i områden med svag |
|
Soliditet, % |
|
|
|
96,6 |
|
98,8 |
||||||||||||||||||
Ekonomiska mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bostadsmarknad, med följande uppdrags- |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
|
83 |
|
1 |
|
|||||||||||||||
• Lönsamhet: Bolaget ska för färdig- |
|
|
mål: |
|
|
|
|
|
Utdelning, mnkr |
|
|
0 |
|
0 |
|
||||||||||||||||||||
|
ställda projekt uppvisa en genomsnittlig |
• Mål om hög omvandlingstakt: |
|
Sjukfrånvaro, % |
|
|
0,0 |
|
2,7 |
|
|||||||||||||||||||||||||
|
återvinningsgrad motsvarande |
|
Bolaget ska i genomsnitt färdigställa 70 |
|
Personalomsättning, % |
|
|
0,0 |
|
33,0 |
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Antal anställda i medeltal |
|
|
3 |
|
3 |
|
||||||||||||||||||||||||||
|
procent av de totala projektkostnaderna. |
|
lägenheter per år och löpande utvärdera |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
Utfall: 51 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
det fortsatta behovet av bostadsomvand- |
|
Klimatavtryck, tCO2e |
|
|
år 2023 |
|
år 2022 |
|
|||||||||||||||
• Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå |
|
lingar. Utfall: 18 färdigställda lägenheter. |
|
Scope 1 |
|
|
|
|
– |
|
– |
||||||||||||||||||||||||
|
till minst 95 procent. Utfall: 99 procent. |
|
(43 lägenheter under produktion och |
|
Scope 2 |
|
|
|
|
– |
|
– |
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
Scope 3 |
|
|
|
|
– |
|
– |
|||||||||||||||||||||||||
|
Bolaget ska löpande utvärdera det fort- |
|
pågående programarbeten för 145 lägen- |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||
|
satta behovet av bostadsomvandlingar. |
|
heter.) Utvärdering har skett genom en |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
Om bolaget bedömer att det finns ett |
|
|
|
bostadsmarknadsanalys. |
|
Redovisar enligt IFRS |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
behov av att höja omvandlingstakten |
|
|
• Mål om tillgängliga bostäder: |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
i syfte att möta samhällets behov ska en |
|
100 procent av de lägenheter som erbjuds |
|
Bolaget har satt klimatmål |
|
|
Nej |
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
dialog initieras med ägaren. |
|
|
|
|
|
|
|
ska vara tillgängliga för personer med |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
• Utdelning: Bolaget ska inte ge någon |
|
|
|
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
utdelning till ägaren. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall: 100 procent. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
Ekonomiska mål och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
Återvunna projektkostnader, % |
Soliditet, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
99 |
99 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
59 |
58 |
58 |
58 |
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Könsfördelning, % |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
60 |
51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
67 |
100 |
40 |
|
60 |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
|
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
Anställda |
Ledning |
Styrelse |
|
Män |
||||||||||||
|
|
Mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål: ≥95% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse vald för 2024/25 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
Utfall |
|
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 63
71
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar 3,9 miljoner hektar (ha) mark över hela landet med tyngdpunkt i norra Sverige. Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk, som ska bedrivas affärsmässigt. Sveaskog förvaltar ca 3 miljoner ha produktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin, främjar klimatnyttan samt skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter.
Ordf: Kerstin |
Vd: Erik Brandsma |
Lindberg Göransson |
|
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Marie Berglund, Måns Nilsson, Elisabet Salander Björklund, Uno Brinnen och Timo van’t Hoff. Nyval av Cecilia Ardström och Stefan Öhlén vid stämman 2024. Anna Belfrage och
Viktiga händelser 2023
•Ny strategisk inriktning: Sveaskogs övergripande långsiktiga vision är att vara världsledande på hållbart värde- skapande i skogen.
•Svagare efterfrågan på skogsråvaran har kompenserats av fortsatt höga priser.
•Sveaskog överförde ersättningsmark för skydd av värdefulla skogar mot- svarande ca 21 500 ha till staten.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på justerat operativt kapital ska över tid uppgå till minst 2,5 procent med resp. utan intresse- företag. Utfall: 3,3 resp. 3,6 procent.
•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings-
grad på
•Utdelning:
Därtill 100 procent av utdelningar som bolaget erhållit föregående år från in- tresseföretagen. Utfall: 1 207 miljoner kronor, vilket utgjorde 100 procent.
Strategiska mål
Målen för 2023 utgjordes av ökad tillväxt, ökad virkesskörd och ökad biologisk mång- fald. Dessa hade brutits ned i ett antal fram- gångsfaktorer och mål:
Satsningar på skogen och skogsbruket:
•Optimalt plantval: Förädlingsvinst satta
plantor (procent). Mål: 13,6. Utfall: 14,9.
Ekonomiska mål och uppföljning
•Ökning av nya trädinslag, lärk och björk, planterad ha/år. Mål: 333. Utfall: 276.
•Utökad röjning i renskötselområdet, (ha/år). Mål: 3 310. Utfall: 2 917.
Effektiv och skonsam leverans:
•Effektiv leverans/logistikindex. Mål: 90.
Utfall: 85.
•Skonsam leverans/andel
•Koldioxidutsläpp jämfört med 2020. Mål: 12 procent. Utfall: 14 procent.
Ökade ekologiska värden på markinnehavet:
•Hänsynsindex. Mål: 99. Utfall: 97.
•100 nya våtmarker fram till 2026. Nya våtmarker per år. Mål: 25. Utfall: 46.
En stark företagskultur:
•Ledarindex. Mål: Minst 4,0. Utfall: 4,1.
•Engagemangsindex. Mål: Minst 3,9.
Utfall: 3,9.
•Andel kvinnor av de anställda. Mål: Minst 31 procent. Utfall: 28,6 procent.
•Andel anställda med utländsk bakgrund. Mål: Minst 8,5 procent. Utfall: 6,9 pro- cent.
Acceptans och förtroende för skogsbruket:
•Varumärkesindex. Mål: 59. Utfall: 57.
•Anseendeindex. Mål: 45. Utfall: 30.
Samhällsuppdrag
Sveaskog har ett samhällsuppdrag att avyttra upp till 60 000 ha produktiv skogsmark inom det fjällnära området som ska kunna användas som ersättningsmark. Något sär- skilt uppdragsmål har inte tagits fram. Svea- skog har dock haft i uppdrag att ta fram ett ersättningsmarksprogram om högst 25 000 ha produktiv skogsmark, nedanför det fjäll- nära området, som skulle överföras till äga- ren. Uppdraget slutfördes 2023.
Leif Ljungqvist avgick.
Arb rep: Kenneth Andersson, Sara Östh
Rev: Joakim Thilstedt (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande utgår med 530 (515) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 225 (216,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
7 863 |
7 760 |
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
Värdeförändringar |
3 376 |
499 |
|
Rörelseresultat |
4 775 |
2 465 |
|
Resultat före skatt |
4 549 |
2 339 |
|
Nettovinst |
3 562 |
1 979 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
105 959 |
95 380 |
|
Anläggningstillgångar |
102 675 |
91 426 |
|
Eget kapital |
73 808 |
66 192 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
8 253 |
7 433 |
|
Operativt kapital |
82 061 |
73 625 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
60,7 |
31,8 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
5,1 |
3,1 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
6,1 |
4,9 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,1 |
0,1 |
|
Soliditet, % |
69,7 |
69,4 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
641 |
298 |
|
Utdelning, mnkr |
1 207 |
1 150 |
|
Sjukfrånvaro, % |
3,4 |
4,2 |
|
Personalomsättning, % |
9,8 |
8,2 |
|
Antal anställda i medeltal |
880 |
810 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
9 329 |
9 700 |
|
Scope 2 |
938 |
770 |
|
Scope 31) |
249 908 |
248 100 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
1) Skillnader mellan år förklaras delvis av |
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ratio |
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
125 |
|
|
|
100 |
100 |
|||||
8 |
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
88 |
89 |
88 |
|||||||
6 |
5,2 |
3,6 |
5,2 |
4,9 |
|
0,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
4 |
|
|
|
|
|
|
3,3 |
0,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
0,3 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|||||||||||||
|
|
|
Mål: ≥2,5% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
64 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
skillnader i omfattning. |
Könsfördelning, %
28
72 50 50 50 50
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
72
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Ordf: Bo Lundgren |
Vd: Ulf Lundin |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Bo Lundgren Led: Lars Erik Fredriksson och Ulrika Hallengren. Nyval av Lars Ljungälv. Malin Sundvall lämnade vid årsstämman. Rev: Malin Åkesson (KPMG)
Viktiga händelser 2023
•Resultatandelen i Öresundsbrokon- sortiet förbättrades ytterligare, och uppgick till 1 120 (845 år 2022) miljoner kronor.
•De löpande driftkostnaderna blev något högre jämfört med 2022, vilket främst berodde på ett asfalterings- arbete vid trafikplatsen Vintrie under 2023.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Kapitalstruktur: Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. Utfall vid årets slut: 2 172 miljoner kronor.
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt. Utfall: Ingen utdel- ning lämnades.
•Bolaget ska disponera sådana av bolags- stämman fastställda utdelningsbara medel som kan finnas i bolaget i följande ordning:
a)avveckla fordran på villkorade aktie- ägartillskott
b)avveckla räntefordran på villkorade aktieägartillskott
c)ställa till bolagsstämmans disposition genom förslag om utdelning till aktie- ägaren.
Samtliga dispositioner ska ske med beak- tande av stämmobeslutad utdelningspolicy. Utdelning ska ske efter det att bolagets lån i Riksgäldskontoret är helt återbetalda.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Anläggningen öppen för trafik. Tillgäng- ligheten ska vara 100 procent för vägtra- fik och 99,6 procent för järnvägstrafik.
Utfall: 100 respektive 99,8 procent.
•Förnybar egenproducerad energi. Målet är 188 MWh produktion i förhållande till investeringsprognos. Utfall: 197 MWh solcellsproduktion.
•100 procent av den förbrukade energin ska vara förnybar. Utfall: Sedan 2014 är 100 procent av den förbrukade energin förnybar.
•Svedab ska på sikt minska energiförbruk- ningen. Utfall: Energiförbrukningen ökade med 25 procent under året.
•Överträdelse av miljödomar. Målet är noll och utfallet var noll.
•Ingen ska omkomma eller skadas allvar- ligt på Svedabs anläggning, vilket upp- fylldes under året.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Svedab har ett särskilt beslutat samhällsupp- drag att äga och förvalta det svenska ägandet i Öresundsbron samt anslutningarna till bron. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansie- ras genom anslag på statens budget. För den del som avser järnvägs- och vägförbindelser till Öresundsförbindelsen gäller följande uppdragsmål:
•Bilväg: målvärde 100 procent tillgänglighet
•Järnväg: målvärde minst 99,6 procent tillgänglighet exklusive banarbeten.
Utfall: Båda tillgänglighetsmålen uppnåddes under året.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (136) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
13 |
12 |
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
Rörelseresultat |
1 058 |
789 |
|
Resultat före skatt |
979 |
751 |
|
Nettovinst |
777 |
596 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
8 257 |
7 391 |
|
Anläggningstillgångar |
8 116 |
7 276 |
|
Eget kapital |
2 172 |
1 625 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
5 796 |
5 408 |
|
Operativt kapital |
7 968 |
7 034 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
7 868,6 |
6 136,8 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
40,9 |
45,1 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
14,1 |
12,2 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
2,7 |
3,3 |
|
Soliditet, % |
26,3 |
22,0 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 055 |
1 239 |
|
Utdelning, mnkr |
0 |
167 |
|
Sjukfrånvaro, % |
0,0 |
0,0 |
|
Personalomsättning, % |
0,0 |
0,0 |
|
Antal anställda i medeltal |
3 |
3 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
– |
– |
|
Scope 2 |
– |
– |
|
Scope 3 |
– |
– |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
|
||
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
||||||||||
Eget kapital, mnkr |
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
2 500 |
|
|
|
|
2 172 |
120 |
|
100 |
100 |
100 |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
2 000 |
|
|
|
1 625 |
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
1 500 |
1 341 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
906 |
1 018 |
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28 |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|||||||
|
|
Mål: ≥500 mnkr |
|
|
|
|
|
Mål: ≥50% |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
Könsfördelning, %
25
33 67 10075
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 65
73
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Svenska skeppshypotekskassan (Skeppshypotek) bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp.
Ordf: Michael Zell |
Vd: Arne |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Michael Zell Led: Anna Öberg, Lars Höglund (vice ordf.), Ragnar Johansson, Elizabeth Kihlbom, Kenny Reinhold och Anders Thyberg. Suppl: Anna Clemert Eriksson, Anna Gagner- Geeber
Rev: Mikael Ekberg (KPMG)
Viktiga händelser 2023
•Nyutlåningen uppgick till 1 038 (3 082 år 2022) miljoner kronor under året.
•Räntenettot ökade med drygt 36 procent.
•Utlåningsvolymen uppgick vid årets utgång till 8,1 (10,1) miljarder kronor.
Mål och uppföljning
Ekonomiska restriktioner
Lagen om Svenska skeppshypotekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksam- heten vad gäller:
•Soliditet, lägst 10 procent. Utfall: 27 (23) procent.
•Total kapitalrelation, lägst 12 procent. Utfall: 28 (22) procent.
Strategiska mål
•Hållbar fartygsfinansiering: Skepps- hypotek ska utvärdera och hantera de hållbarhetsrisker som uppstår i samband med kreditgivning till rederiverksamhet och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljövänlig sjöfart. Utfall: Skeppshypoteks arbete utgår ifrån klassificeringen ”Välj bort”, ”Påverka” och ”Välj ut” beroende på det kreditansökande rederiets verksamhet.
•Affärsetik och
•Egen miljöpåverkan: Skeppshypotek ska minska den egna miljöpåverkan med
målsättningen att hålla
för de
Samhällsuppdrag
Verksamheten styrs av lagen om Svenska skeppshypotekskassan.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 162 (156) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 65 (62,4) tkr.
Nyckeltal
|
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Nettoomsättning |
221 |
163 |
|
|
– varav anslag |
206 |
0 |
|
|
Rörelseresultat |
206 |
130 |
|
|
Resultat före skatt |
206 |
130 |
|
|
Nettovinst |
0 |
130 |
|
|
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Balansomslutning |
10 295 |
11 486 |
|
|
Anläggningstillgångar |
8 117 |
10 101 |
|
|
Eget kapital |
2 801 |
2 594 |
|
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Kreditförlustnivå, % |
0,1 |
0,0 |
|
|
Avkastning - eget kapital, % |
7,6 |
5,6 |
|
|
Kärnprimärkapitalrelation, % |
27,7 |
21,9 |
|
|
Total kapitalrelation, % |
27,7 |
21,9 |
|
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
|
Sjukfrånvaro, % |
0,0 |
0,5 |
|
|
Personalomsättning, % |
0,0 |
0,0 |
|
|
Antal anställda i medeltal |
8 |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
|
Scope 1 |
– |
15 |
|
|
Scope 2 |
– |
– |
|
|
Scope 3 |
– |
– |
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
(RFR 2) |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej1) |
|
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1) I en process att sätta mål.
Könsfördelning, %
50 |
50 |
100 |
44 |
56 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
66 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
74
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Koncernen Svenska Spel är organiserad i tre affärsområden med separata spelkonton och kunddatabaser. AB Svenska Spel har licens för lotterier och för spel på värdeautomater. Dotter- bolaget Svenska Spel Sport & Casino AB har licens för kommersiellt onlinespel och vadhåll- ning och dotterbolaget Casino Cosmopol AB har licens för spel på landbaserade kasinon. Svenska Spel är certifierat enligt European Lotteries spelansvarsstandard och World Lottery Associations spelansvarsprinciper. Casino Cosmopol är certifierat enligt European Casino Association Responsible Gaming Framework. Svenska Spel har som mål att vara bransch- ledande inom spelansvar för att värna om kunder och bidra till en sundare bransch.
Ordf: Erik Strand |
Vd: Anna Johnson |
|
tillträdde posten |
|
i juni 2024 |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Erik Strand Led: Eivor Andersson, Gunilla Herlitz, Lars Nilsson, Nyamko Sabuni och Anne Årneby. Nyval av Stefan Berg och Hanna Lagercrantz vid stämman 2024. Leif Ljungqvist avgick. Arb rep: Peter Andersson, Martina Ravn, Stella Susko Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)
Viktiga händelser 2023
•Kundbasen växte totalt 3 procent och målet om en miljon hållbara spelare nåddes.
•Stärkta spelansvarsåtgärder i flera delar av koncernen gjorde att ande- len sunda intäkter, det vill säga intäk- terna från kunder utan förhöjd risk för spelberoende, ökade. Andelen har aldrig varit högre.
•Svenska Spel utsågs till spelbran- schens mest hållbara varumärke i Sustainable Brand Index 2023.
•Flera nya produkter och spelupp- levelser lanserades.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska uppgå till minst 30 procent. Utfall:
29 (30 år 2022) procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
procent. Utfall: 31 (39) procent.
•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt och med beaktande av fastställt kapitalstrukturmål så att solidi- teten över tid inte över- eller underskrider målintervallet. Utfall: Utdelningen för 2023 uppgick till 1,9 miljarder kronor, vilket utgjorde 98 procent av årets vinst.
Strategiska mål
•Fler av bolagets kunder är medvetna om sitt spelande och gör val utifrån det. Färre av bolagets kunder har/utvecklar spelproblem. Mål: Spelkollsindex ska uppgå till minst 90. Utfall: 88 (87).
Ekonomiska mål och uppföljning
•Jämn könsfördelning bland chefer. Utfall: 42 (40)/58 (60) procent kvinnor respektive män.
•100 procent av de leverantörer som iden- tifierats i bolagets riskanalys har genom- gått screening avseende mänskliga rättig- heter. Utfall: 94 (100) procent.
•Andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom koncernen ska uppgå till minst 30 procent. Utfall: 26 (28) procent.
•Koncernen är 100 procent fri från diskri- minering, kränkningar och trakasserier. Utfall: 99 (93) procent.
•Sponsringsmedel ska fördelas jämställt. Utfall: 48 (48)/52 (52) procent har för- delats till kvinnor respektive män.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Inom ramen för spellagen och bolagsord- ningen ska Svenska Spel eller dess helägda dotterbolag erbjuda spelverksamhet på land- baserade kasinon samt spel på värdeautoma- ter på andra platser än kasinon. För dessa spelformer ska Svenska Spel iaktta särskild måttfullhet avseende marknadsföring av spelverksamheten till konsument och ha en inriktning vid marknadsföringen som är socialt ansvarstagande så att den inte upp- fattas som påträngande (utöver kraven på omsorgsplikt som ställs i spellagen, spel- förordningen och i Spelinspektionens föreskrifter), följa utvecklingen av problem relaterade till överdrivet spelande och vidta åtgärder för att motverka dessa.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 450 (422) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 205 (195) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettospelintäkter |
8 029 |
8 036 |
Nettoomsättning |
5 789 |
5 725 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
2 333 |
2 387 |
Resultat före skatt |
2 451 |
2 515 |
Nettovinst |
1 942 |
1 995 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
6 537 |
6 606 |
Anläggningstillgångar |
2 109 |
2 478 |
Eget kapital |
2 487 |
2 546 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
||
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
40,3 |
29,7 |
Avkastning – eget kapital, % |
77,1 |
66,5 |
Avkastning – operativt kapital, % |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
38,1 |
38,5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
157 |
308 |
Utdelning, mnkr |
1 900 |
2 000 |
Sjukfrånvaro, % |
3,7 |
4,0 |
Personalomsättning, % |
19,5 |
17,0 |
Antal anställda i medeltal |
1 417 |
1 314 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
308 |
302 |
Scope 2 |
218 |
226 |
Scope 31) |
15 888 |
2 408 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
1) Skillnader mellan år förklaras delvis av |
skillnader i omfattning. |
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
||||||||||||
Rörelsemarginal, % |
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
120 |
|
|
100 |
100 |
100 |
98 |
||||
|
|
28,7 |
31,2 |
30,3 |
29,7 |
29,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|||||||
30 |
|
|
60 |
|
54,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
39,3 |
46 |
38,5 |
38,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||
|
|
Mål: ≥30% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: ≥80% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ny definition för rörelsemarginal |
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
(mål och utfall) tillämpas sedan 2019. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Könsfördelning, %
35 65 44 56 63 38
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 67
75
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Svevia AB (publ) bildades 2009 när Vägverkets enhet Vägverket Produktion bolagiserades. Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering och öka produktiviteten på marknaden. Svevia bedriver
Ordf: Magnus Meyer |
Vd: Joachim Hallengren |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Magnus Meyer Led: Catarina Fritz, Göran Landgren,
Arb rep: Oscar Burlin, Thomas Skoog
Rev: Gabriel Novella (EY)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 475 (463,5) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 233 (228) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Viktiga händelser 2023
•Nettoomsättningen var oförändrad jämfört med föregående år och upp- gick till 11 194 miljoner kronor.
•Orderingången ökade och uppgick till 13 440 (12 970 år 2022) miljoner kro- nor. Orderstocken ökade och uppgick den 31 december till 12 470 (10 316) miljoner kronor.
•Rörelseresultatet minskade till
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent. Utfall: 2,9 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå
till
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt, dock med hänsyn tagen till koncernens framtida kapitalbehov samt förekommande investerings- och för- värvsplaner. Utfall: 24 miljoner kronor, vilket var förenligt med målet.
Strategiska mål
Se tabellen Strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
11 286 |
11 293 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
72 |
422 |
Resultat före skatt |
65 |
404 |
Nettovinst |
48 |
301 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
5 451 |
5 502 |
Anläggningstillgångar |
1 998 |
2 203 |
Eget kapital |
1 494 |
1 696 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
267 |
|
Operativt kapital |
1 761 |
1 159 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
0,6 |
3,7 |
Avkastning – eget kapital, % |
3,0 |
18,6 |
Avkastning – operativt kapital, % |
5,0 |
39,1 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,2 |
|
Soliditet, % |
27,4 |
30,8 |
Strategiska mål för ett hållbart värdeskapande |
Utfall 2023 |
Utfall 2022 |
Mål 2028 |
||
Lönsam |
Avkastning på eget kapital (nytt 2023) |
2,9% |
18,6% |
>20% |
|
|
|
|
|
||
tillväxt |
Soliditet (nytt 2023) |
27,4% |
30,8% |
||
|
|
|
|
|
|
Säkra |
Arbetsskadefrekvens |
6,0 |
4,8 |
<3,0 |
|
arbetsplatser |
|||||
|
|
|
|
||
Inkluderande |
Machoindex (nytt 2023) |
29,0 |
26,0 |
<15,0 |
|
arbetsplatser |
|||||
|
|
|
|
||
Nöjda kunder |
NKI (Nöjd kund index) (nytt 2023) |
5,6 |
5,6 |
>5 |
|
Cirkulär |
Återvinning (nytt 2023) |
43% |
33% |
50% |
|
produktion |
|||||
|
|
|
|
||
Sunda |
Sunda leverantörer |
87% |
84% |
90% |
|
leverantörer |
|||||
Minskad |
Utsläpp av växthusgaser (nytt 2023) |
50% |
|||
klimatpåverkan |
|||||
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
||||||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
120 |
|
|
|
|
|
|
||
30 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
33,4 |
|
|
|
90 |
|
|
92 |
|
78 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
31,3 |
30,8 |
|
|
|
|
72 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
29,8 |
2,9 |
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
21,5 |
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
20 |
|
|
|
19,6 |
18,6 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
51 |
|
|
|
50 |
|||||
10 |
12,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
2,9 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||
|
|
|
Mål: ≥20% |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: ≥50% |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
68 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
314 |
438 |
||
Utdelning, mnkr |
|
24 |
236 |
||
Sjukfrånvaro, % |
2,8 |
3,2 |
|||
Personalomsättning, % |
|
10,0 |
12,0 |
|
|
Antal anställda i medeltal |
|
2 102 |
1 982 |
||
|
|
|
|||
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
||
Scope 1 |
|
22 741 |
27 604 |
||
Scope 2 |
|
3 315 |
3 996 |
||
Scope 31) |
|
5 022 |
258 |
||
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
||
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
||
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|||
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
||
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
||
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
1714
83 |
86 |
67 |
33 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
76
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Swedavia AB driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, som enligt beslut av regeringen utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastigheter och exploater- bar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom i uppdrag att affärsmässigt aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transportsektorn och bidra till de av riks- dagen beslutade transportpolitiska målen.
Ordf: Ulrika Francke |
Vd: Jonas Abrahamsson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Ulrika Francke Led: Peter Blomqvist, Tor Clausen, Nina Linander, Lars Mydland, Eva Nygren, Per Sjödell och Annica Ånäs.
Åke Svensson och Lottie Svedenstedt avgick. Arb rep: Agne Lindbom, Robert Olsson
Viktiga händelser 2023
•Totalt reste 32,1 (27,6 år 2022) miljoner passagerare till eller från Swedavias flygplatser, vilket var en ökning med 16,5 procent jämfört med 2022. Antalet motsvarar 80 procent av de passagerare som reste 2019, före
•I takt med flygets återhämtning fort- sätter Swedavias omsättning att öka och bolaget redovisade ett förbättrat, om än fortsatt negativt, rörelseresul- tat jämfört med föregående år. Kassa- flödet från den löpande verksam- heten var positivt.
•På Arlanda öppnade under året den nya säkerhetskontrollen och den nya marknadsplatsen. Ett ökat utbud har sammantaget förbättrat resenärs- upplevelsen på flera av Swedavias flygplatser.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6 procent. Utfall:
•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad
om
•Utdelning: Den ordinarie utdelningen ska uppgå till mellan 10 och 50 procent av resultatet efter skatt. De årliga beslu- ten om utdelning ska beakta bolagets verksamhet, genomförandet av bolagets strategi och den finansiella ställningen. Vid utvärderingar ska särskilt beaktas bolagets bedömda förmåga att framgent uppnå kapitalstrukturmålet. Utfall: Ingen utdelning lämnades för 2023.
Strategiska mål
•73 procent nöjda kunder år 2023. Utfall: 69 procent.
•65 procent engagerade ledare och med- arbetare år 2023. Utfall: 64 procent.
•Andelen förnybart flygbränsle ska minst uppgå till 1 procent år 2023. Utfall:
1,8 procent.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Swedavia ska enligt bolagsordningen inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transport- politiska målen uppnås.
Bolaget ska inom ramen för transportpoliti- kens funktions- och hänsynsmål mäta och redovisa utfall för nedanstående sex upp- dragsmål:
Uppföljning uppdragsmål |
2023 |
2022 |
Andel nöjda resenärer, % |
79 |
76 |
Antal passagerare inrikes, miljoner |
8,3 |
7,5 |
Antal passagerare utrikes, miljoner |
23,8 |
20,0 |
Antal utrikesdestinationer |
263 |
245 |
Antal haverier eller allvarliga tillbud |
0 |
1 |
Koldioxidavtryck, kton a) |
392 |
364 |
a)Avtryck per flygplats vilket inkluderar mark- transporter och flygtrafik. Koldioxidavtrycket hänförligt till flygtrafik uppgick till 259 (233), marktransporter 133 (133) och Swedavias egna verksamhet 1 (2). Koldioxidavtrycket per passagerare uppgick till 12,2 (13,2).
Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 493 (484) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 244 (241) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
5 931 |
4 846 |
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
Rörelseresultat |
|
||
Resultat före skatt |
|
||
Nettovinst |
|
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
26 717 |
26 288 |
|
Anläggningstillgångar |
24 334 |
23 778 |
|
Eget kapital |
11 212 |
11 084 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
11 630 |
11 157 |
|
Operativt kapital |
22 842 |
22 241 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
|
||
Avkastning – eget kapital, % |
|
||
Avkastning – operativt kapital, % |
|
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,0 |
1,0 |
|
Soliditet, % |
42,0 |
42,2 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
3 229 |
1 814 |
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
4,6 |
5,0 |
|
Personalomsättning, % |
7,0 |
12,0 |
|
Antal anställda i medeltal |
2 603 |
2 364 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
194 |
194 |
|
Scope 2 |
237 |
203 |
|
Scope 31) |
399 000 |
370 000 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
|||||||||||||
Rop, % |
|
|
|
|
|
Skuldsättningsgrad, ratio |
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
5 |
|
|
|
|
|
|
1,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
4,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
|
1,1 |
1,0 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
1,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
0,5 |
|
|
|
0,8 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||
|
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|||||||||||||||||||||||
|
|
|
Mål: ≥6% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Könsfördelning, %
34 66 50 50 50 50
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 69
77
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Sweden House är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har dispositionsrätten till fastighetskomplexet Sverigehuset, som innehåller ca 4 400 kvm uthyrningsbar yta, med tillhörande mark under 49 år. Sverigehuset ligger i centrala Sankt Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Sedan 2016 lämnar bolaget utdelning till aktieägarna.
Ordf: Jan Borekull |
Vd: Ett management- |
|
bolag sköter vd:s |
|
åtagande |
Statens ägarandel: 36%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Jan Borekull Led: Evgeny Grigoriev, Sofya Kiseleva, Jan Lundin och Björn Odin Rev: KBM Limited
Viktiga händelser 2023
•Hyresintäkterna 2023 var oföränd- rade jämfört med 2022, medan netto- vinsten ökade med 45 procent, varav en stor del berodde på valutakurs- förändringar.
•Den 1 september 2023 upphörde verksamheten för Sveriges general- konsulat i fastigheten i samband med att konsulatet stängdes. Till följd av detta sades generalkonsulatets hyreskontrakt upp.
Uppföljning
•Även om tillkomsten av nya fastigheter har sjunkit i Sankt Petersburg så har ett antal nya eller renoverade kontorsfastig- heter öppnats, varför konkurrensen är fortsatt utmanande. Efterfrågan från ryska företag är stabil, medan utländska företag i stort sett försvunnit från mark- naden. På lägenhetssidan har utbudet ökat väsentligt med åtföljande prispress.
•I och med att Sveriges generalkonsulats hyreskontrakt för kontorslokalerna har sagts upp kommer vakansgraden att öka kraftigt från och med juni 2024. Kon- torslokalerna är i stort behov av renove- ring, vilket är utmanande med tanke på kraftigt ökade byggkostnader och brist på lämpligt byggmaterial.
•Givet den höga servicenivån, det centrala läget och den omfattande renoveringen av byggnadens övriga lokaler och moder- niseringen som har genomförts under de senaste åren, hoppas Sweden House kunna attrahera nya hyresgäster. Dock kommer bolaget notera en kraftig minsk- ning av sina hyresintäkter, med en väsentlig resultatförsämring som följd.
Arvode utgår varken till styrelsens ordförande eller ledamöter.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
14 |
15 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
8 |
9 |
Resultat före skatt |
11 |
9 |
Nettovinst |
9 |
7 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
50 |
48 |
Anläggningstillgångar |
9 |
11 |
Eget kapital |
47 |
44 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
7 |
7 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
55,6 |
61,3 |
Avkastning – eget kapital, % |
19,0 |
17,0 |
Avkastning – operativt kapital, % |
111,8 |
151,2 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
94,0 |
90,5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
– |
– |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
0,0 |
0,0 |
Personalomsättning, % |
– |
– |
Antal anställda i medeltal |
2 |
1 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
– |
– |
Scope 2 |
– |
– |
Scope 3 |
– |
– |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Nej |
|
Redovisar enligt IFRS |
Nej |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
Könsfördelning, %
20
10080
Anställda Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
70 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
78
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Swedfund International AB (Swedfund) är en utvecklingsfinansiär och biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, kapacitetsstöd och stöd till projektutveckling för investeringar i låg- och medel- inkomstländer. Investeringar sker i länder som enligt OECD/DAC kvalificerar sig för ut- vecklingsfinansiering och bidrar till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling och internationella bistånd. I slutet av 2023 hade Swedfund 73 investeringar i företag, finansiella institutioner och fonder där 62 procent av portföljen är inriktad mot Afrika, huvudsakligen söder om Sahara.
Ordf: Catrin Fransson |
Vd: Maria Håkansson |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Catrin Fransson Led: Torgny Holmgren, Catrina Ingelstam, Caroline af Kleen,
Anna Stellinger, Josefine Ekros Roth och Roshi Motman. Nyval av Johan Mörnstam vid stämman 2024, Kerstin Borgelin avgick. Rev: Jesper Nilsson (EY)
Viktiga händelser 2023
•Swedfund rapporterade ett negativt rörelseresultat för 2023. Det ekono- miska målet uppnåddes inte.
•Det negativa resultatet berodde bland annat på valutakurseffekter.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelseresultatet ska vara positivt mätt som ett genomsnitt över en femårsperiod. Utfall: 1 miljon kronor över en femårsperiod. Resultatet för 2023 uppgick till −103 (151) miljoner kronor.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Swedfund har särskilda samhällsuppdrag och uppdragsmål, där hållbart värdeska- pande är i fokus liksom Agenda 2030. Styr- elsen har beslutat att uppdragsmålen även ska utgöra Swedfunds strategiska mål för hållbart värdeskapande. Portföljbolagens resultatutveckling redovisas med ett års eftersläpning och årets redovisning utgår från resultaten 2022. Swedfund har följande uppdrgsmål:
•Ekonomiskt hållbara investeringar: Omsättning och lönsamhet ska öka
i minst 60 procent av bolagets investe- ringar under innehavsperioden. Utfall: Av Swedfunds direktinnehav uppvisade 67 procent en ökning av både omsättning och lönsamhet år 2022, medan 29 pro- cent uppvisade en minskning enligt en eller båda parametrarna.
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet
EBIT, mnkr
200197,1
41,4151
0
|
•Bolagets additionella roll: Swedfunds investeringsportfölj ska mobilisera minst 30 procent i privat kapital. Utfall: Bolaget beräknas ha bidragit med privat kapital- mobilisering motsvarande 39 (20) pro- cent av totalt kontrakterat värde under året, vilket var tydligt högre jämfört med de föregående två åren.
•Miljö- och klimatmässigt hållbara in- vesteringar: Investeringsportföljen ska senast år 2045 vara klimatneutral, enligt IPCC:s definition. Portföljens samlade utsläpp av växthusgaser per investerad krona ska minska över tid, med 2020 som basår. Utfall: Under år 2022 mins- kade växthusgasutsläppen per miljon investerad krona till 28,381) tCO2e.
•Kvinnors egenmakt: Ökad jämställdhet i bolagets investeringsportfölj i termer av 2X
•Jobb med anständiga arbetsvillkor: Anständiga arbetsvillkor enligt ILO:s kärnkonventioner ska efterlevas i 100 procent av bolagets investeringar senast tre år från investeringstillfället. Utfall: 90 procent av portföljbolagen som inne- hafts kortare tid än tre år anses agera konsekvent med ILO:s kärnkonventio- ner, och 97 procent av portföljbolagen som innehafts längre än tre år uppfyller kraven.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 264 (253) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (125) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
499 |
527 |
|
– varav anslag |
86 |
64 |
|
Värdeförändringar |
|
||
Rörelseresultat |
151 |
|
|
Resultat före skatt |
317 |
|
|
Nettovinst |
254 |
|
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
10 669 |
9 160 |
|
Anläggningstillgångar |
5 008 |
4 135 |
|
Eget kapital |
10 191 |
8 768 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
7 336 |
6 427 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
28,7 |
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
3,2 |
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
2,4 |
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||
Soliditet, % |
95,5 |
95,7 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 503 |
1 025 |
|
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
|
Sjukfrånvaro, % |
0,5 |
0,8 |
|
Personalomsättning, % |
10,0 |
6,1 |
|
Antal anställda i medeltal |
70 |
62 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
0 |
0 |
|
Scope 2 |
4 |
2 |
|
Scope 31) |
132 825 |
595 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
(RFR 2) |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
25
|
|
|
1) Omräknade siffror från tidigare år inkluderar |
|
|
ytterligare en utsläppskategori. |
|||
2019 2020 |
2021 2022 2023 |
|||
|
|
Mål: >0 mnkr |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
||
56 44 63 38 75
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 71
79
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Systembolaget Aktiebolag bedriver, med ensamrätt, detaljhandelsförsäljning av starköl, vin, spritdrycker och alkoholdrycksliknande preparat till allmänheten i Sverige. Bolaget har som uppdrag att sälja med ansvar och god service och att informera om alkoholens skadeverkningar. Syftet med Systembolagets ensamrätt är att bidra till förbättrad folkhälsa, dels genom att privata vinstintressen med detaljhandel utesluts, dels genom begränsning av tillgängligheten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kon- troll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat inte säljs till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns anledning att misstänka langning.
Ordf: Göran Hägglund Vd: Ann Carlsson
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Göran Hägglund Led: Viveca Bergstedt Sten, Frida Johansson Metso, Anders Ehrling, Ulrika Eriksson, Anna Bäck, Leif Ljungqvist, Pernilla Walfridsson, Katarina Areskoug Mascarenhas och Håkan Åkerström
Arb rep: Robert Adrell, Andreas Bengtsson
Rev: Anneli Pihl (Deloitte)
Viktiga händelser 2023
•Fler kundbesök, men lägre volymer under 2023. Intäktsökningen under året var en följd av höjda priser till följd av leverantörernas prishöjningar och en ändrad alkoholskatt.
•Första plats i Förtroendebarometerns årliga mätning av svenska företag för 2023.
•Satsningar på ökad utvecklingstakt för att förbättra kundservicen och de digitala tjänsterna samt för att öka andelen hållbara produkter i sorti- mentet.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital om
•Kostnadseffektivitet: Bolagets kostna- der dividerat med bolagets intäkter (K/I) ska uppgå till högst 19 procent basåret 2022 och därefter uppvisa en sjunkande trend. Utfall: 18,1 (18,7).
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent. Utfall: 15,9 (15,0) procent.
•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt med beaktande av kapitalstrukturmålet. Utfall: En utdel- ning om 100 procent av moderbolagets resultat beslutades på årsstämman 2024.
Ekonomiska mål och uppföljning
Strategiska mål
•Minskad klimatpåverkan: Målet för kol- dioxidutsläpp från dryckesförpackningar 2023 var 151 000 ton. Utfall: 165 200 (172 400) ton CO2e.
•Målet för koldioxid från distributionen 2023 var 11 200 ton. Utfall: 11 400 (11 600) ton.
•
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverkningar. Bolaget har följande uppdragsmål:
•NKI ska över tid inte underskrida 80. Mål för 2023: 81,5. Utfall: 80,3 (80,7).
•Redovisning av alkoholkonsumtionen i Sverige: Den totala konsumtionen per person 2022 ökade till 8,8 (8,7) liter, varav andelen som införskaffats hos Sys- tembolaget uppgick till 70,3 (75) procent. Rapporteras med ett års eftersläpning.
•Alkoholindex: Systembolaget mäter befolkningens attityd till alkohol i olika situationer. Indexet ska över tid ha en positiv utveckling, innebärande en mer restriktiv attityd. Under 2023 minskade indexnivån till 59,5 (60,0), vilket indi- kerar en mer tillåtande attityd.
•Systembolaget ska kontrollera att de inte säljer till någon som är under 20 år. Kon- trollköp av extern part resulterade i utfall om 97,5 (97,0) procent för helåret 2023.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 395 (365) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 193 (181) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
38 174 |
37 182 |
– varav anslag |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
418 |
349 |
Resultat före skatt |
550 |
248 |
Nettovinst |
434 |
192 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
11 589 |
11 128 |
Anläggningstillgångar |
6 877 |
7 040 |
Eget kapital |
1 844 |
1 668 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
||
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
1,1 |
0,9 |
Avkastning – eget kapital, % |
24,7 |
11,5 |
Avkastning – operativt kapital, % |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
15,9 |
15,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
||
Utdelning, mnkr |
409 |
159 |
Sjukfrånvaro, % |
6,0 |
6,2 |
Personalomsättning, % |
9,8 |
9,7 |
Antal anställda i medeltal |
3 912 |
3 903 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
159 |
227 |
Scope 2 |
2 602 |
2 740 |
Scope 31) |
177 870 |
185 259 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej2) |
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
2)I en process att sätta mål.
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
50 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
120 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
||||
40 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
100 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
30 |
|
|
27,9 |
|
|
24,7 |
30 |
25,9 |
26,3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
20 |
15,5 |
|
20,9 |
|
|
20 |
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
11,5 |
|
10 |
|
|
|
16,1 |
15,9 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
Mål: ≥80% |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
72 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
Könsfördelning, %
56 44 43 57 60 40
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
80
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Telia Company AB (Telia) har bidragit till att driva utvecklingen inom kommunikation och digitalisering av samhället de senaste 170 åren. I Norden och Baltikum är Telia ledande inom telekommunikation. Telia är ett nordiskt mediahus som förser konsumenter, företag och kunder inom offentlig verksamhet med kritisk digital infrastruktur,
Ordf: |
Vd: Patrik Hofbauer |
Jarnheimer |
|
Statens ägarandel: 41,1%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf:
Viktiga händelser 2023
•Telia fortsatte att leda
•Telia och Ericsson lanserade NorthStar- programmet för att hjälpa Sveriges ledande industriföretag att få tillgång till och använda 5G.
•I april 2023 undertecknades ett avtal om försäljning av Telias danska verk- samhet till Norlys till ett förväntat rörelsevärde om 6,25 miljarder danska kronor. Transaktionen slutför- des i april 2024.
•För 13:e året i rad rankade svenskarna Telia som det mest hållbara telekom- varumärket i den årliga undersök- ningen Sustainable Brand Index.
•Telia belönades igen med EcoVadis platinamedalj. Med ett totalbetyg om 83 av 100 finns Telia bland de 1 000 bästa av mer än 100 000 företag som utvärderats globalt.
•Allison Kirkby lämnade Telia och ersattes i februari 2024 av Patrik Hofbauer som verkställande direktör och koncernchef.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:
•Kapitalstruktur/kreditvärderings- mål: Solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) samt nettolåneskuld i rela- tion till justerad EBITDA om
•Utdelning: Telia avser följa en progres- siv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie och en ambition om låg till medelhög ensiffrig procen- tuell tillväxt. Utfall: Utdelning för 2023 var 2,00 kronor per aktie.
Strategiska mål
Telias ambition är att vara industriledande på flera hållbarhetsområden. Särskilt fokus läggs på tre områden där bolaget bedöms kunna göra störst skillnad: Klimat och cir- kularitet, Digital inkludering samt Integritet och säkerhet.
Klimat och cirkularitet:
•Den långsiktiga ambitionen är att uppnå netto noll koldioxidutsläpp till år 2040 och under 2023 fick Telia detta mål vali- derat av Science Based Target initiative. Till 2023 ska utsläppen minst halveras (basår 2018). Bolaget har även utarbetat Science Based Targets för år 2025 för- ankrade i
•Bolagets ambition är att 2030 inte gene- rera avfall inom den egna verksamheten. Det ska uppnås genom att anamma cirku- lära principer och undvika, minska, åter- använda och återvinna material, i stället för att avfall förbränns eller deponeras.
Utfall: 27 procent av avfallet gick 2023 till förbränning och 1 procent till deponi.
Digital inkludering:
•Delmål: Eftersom tidigare delmål redan uppnåtts beslutade Telia under 2023 att sätta ett högre nytt mål: att nå totalt 2,2 miljoner människor fram till 2026 (ackumulerat från och med 2021). Utfall (ackumulerat): 1 363 194 personer.
•Fokus ligger på att, i takt med att digitali- seringen utökas, bygga digitala färdighe- ter hos grupper som är utsatta eller risk- erar att halka efter, dvs. att minska den
så kallade digitala klyftan. Huvudsakliga målgrupper är äldre, barn, invandrare och små- och mellanstora företag.
Integritet och säkerhet:
•Delmål: Toppositioner när det gäller integritet på alla marknader 2025. Utfall: Rankad som nummer 1 eller 2 på tre av sex marknader.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Gustafson och Jeanette Jäger. Jimmy Mayman avgick. Arb rep: Stefan Carlsson, Martin Sääf, Rickard Wäst
Rev: Joakim Thilstedt (KPMG)
Enligt beslut av årsstämman 2024 i Telia Company, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 2 040 (2 000) tkr för ordför- anden, 955 (940) tkr till vice ordföranden och med 685 (670) tkr.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
88 785 |
90 827 |
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
Rörelseresultat |
4 982 |
|
|
Resultat före skatt |
1 105 |
|
|
Nettovinst |
897 |
|
|
– varav hänförbart till minoritet |
594 |
474 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
226 468 |
222 793 |
|
Anläggningstillgångar |
172 878 |
185 090 |
|
Eget kapital |
56 994 |
67 673 |
|
– varav minoritet |
3 526 |
3 434 |
|
Nettoskuld |
65 585 |
71 397 |
|
Operativt kapital |
122 579 |
139 070 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
5,6 |
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
1,4 |
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
3,9 |
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,2 |
1,1 |
|
Soliditet, % |
25,2 |
26,8 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
15 333 |
16 832 |
|
Utdelning, mnkr |
7 864 |
7 864 |
|
Sjukfrånvaro, % |
2,8 |
3,0 |
|
Personalomsättning, % |
13,2 |
16,5 |
|
Antal anställda i medeltal |
18 963 |
19 202 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
5 500 |
6 000 |
|
Scope 2 |
3 000 |
3 000 |
|
Klimatavtryck, MtCO2e |
|
|
|
Scope 31) |
1,15 |
1,2 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Nej |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Könsfördelning, %
27
36 |
64 |
73 |
50 |
50 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 73
81
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Teracom AB bildades 1992 för att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv- program. Bolaget har en viktig roll för att hela befolkningen ska kunna nås av radio och tv via marknäten. Teracom äger en rikstäckande infrastruktur, vilken utgör basen för mark- nätet. Bolaget erbjuder, utvecklar och driver också kommunikationslösningar med fokus på hög tillgänglighet, säkerhet och robusthet riktade till samhällsviktiga aktörer. Elektro- niska kommunikationer med hög driftsäkerhet och starkt skydd är av mycket stor vikt för samhällets funktionalitet och säkerhet samt för dess möjligheter att hantera olika krisför- lopp.
Ordf: Erik Heilborn |
Vd: Åsa Sundberg |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Erik Heilborn Led: Anders Danielsson, Jonas Haggren, Leif Ljungqvist och Annika Viklund. Nyval av Erik Heilborn, Charlotta Björklund och Eva Stoppel. Anitra Steen, Maria Kihl och Cecilia Ardström avgick.
Arb rep: Jessica Orwald, Niklas Bellander
Rev: Helena Nilsson (KPMG)
Viktiga händelser 2023
•Betydande utvecklingstakt och inve- steringar i det mobila samhällsnätet.
•God tillväxt inom uppdrag kopplade till bolagets strategi. Avvecklade affä- rer, som inte bidrar till totalförsvaret, har dock dragit ner den totala omsättningstillväxten.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital,
mål 17 procent. Utfall: 1 (1 år 2022) pro- cent. Det nuvarande avkastningsmålet speglar inte bolagets nuvarande verksam- het. Ett nytt mål planeras att tas fram under 2024.
•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå
till minst 30 procent. Utfall: 70 (74) pro- cent.
•Utdelning:
tatet. Utfall: 23 (29) miljoner kronor, mot- svarande 60 procent av nettoresultatet.
Strategiska mål
Teracom har nya strategiska mål för hållbart värdeskapande från och med 2023. Målen är kopplade till Teracoms fyra strategiska håll- barhetsområden och sträcker sig till år 2032.
•Ansvar för medarbetare:
–Engagemangsindex ska uppgå till ≥84. Utfall: 79 (82).
•Ansvar för uppdragsgivare och samhälle:
–Antal myndigheter och statliga bolag inom totalförsvaret med vilka bolaget har ett årligt avtalsvärde på minst 50
miljoner kronor ska uppgå till minst 5. Utfall: 5.
–Kundnöjdheten avseende Teracoms innovationsförmåga kopplad till leve- ranser ska uppgå till minst 4 på en
–Antal myndigheter och statliga bolag inom totalförsvaret med vilka uppdrags- diskussioner som innefattar spektrum- behov, ska vid vart tillfälle uppgå till minst 2 aktiva dialoger. Utfall: 2.
•Ansvar för våra affärer:
–Avkastningsmålet avses fastställas 2024.
•Ansvar för framtiden:
–Antalet uppdrag med en gemensam klimatambition ska utgöra minst 80 pro- cent av Teracoms totala avtal 2032. Utfall: 0.
–Energiförbrukningen per intäktskrona ska minska med 50 procent jämfört med basåret 2022. Nedbrutet mål för 2023:
−5. Utfall: −4.
Samhällsuppdrag
Teracom har ett särskilt beslutat samhälls- uppdrag att bedriva utsändning och överfö- ring av radio- och
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 350 (334) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 165 (159) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
1 319 |
1 310 |
|
– varav anslag |
17 |
22 |
|
Rörelseresultat |
56 |
|
|
Resultat före skatt |
50 |
60 |
|
Nettovinst |
38 |
49 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
5 280 |
5 085 |
|
Anläggningstillgångar |
4 331 |
3 996 |
|
Eget kapital |
3 719 |
3 761 |
|
– varav minoritet |
0 |
0 |
|
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
2 219 |
2 047 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
4,3 |
|
|
Avkastning – eget kapital, % |
1,0 |
1,3 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
2,8 |
|
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||
Soliditet, % |
70,4 |
74,0 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
253 |
419 |
|
Utdelning, mnkr |
23 |
29 |
|
Sjukfrånvaro, % |
3,0 |
2,9 |
|
Personalomsättning, % |
10,2 |
14,4 |
|
Antal anställda i medeltal |
475 |
477 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
1 225 |
2 139 |
|
Scope 2 |
45 |
43 |
|
Scope 31) |
297 |
225 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej2) |
|
|
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet |
|
|
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|||||||||||
Re, % |
|
|
|
|
|
|
|
Soliditet, % |
|
|
|
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
75 |
77 |
77 |
74 |
70 |
80 |
60 |
60 |
60 |
60 |
60 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|||||||||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
5 |
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
2 |
2 |
1 |
1 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
0 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
||||||||||||
|
|
Mål: 17% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: 30% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
74 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
2)I en process att sätta mål.
Könsfördelning, %
19
81 50 50 38 63
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
82
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
Vattenfall AB är en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme med ca 20 000 anställda. Bolagets huvudmarknader är Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. Vattenfall arbetar för fossilfrihet och för att skapa en fram- tid där alla kan välja fossilfria sätt att transportera, producera och leva. Därför driver man på omställningen till ett hållbart energisystem genom satsningar på förnybar produktion och klimatsmarta lösningar för sina kunder. Periodens resultat för 2023 uppgick till 10,4 miljarder. Underliggande rörelseresultat uppgick till 20,0 miljarder kronor.
Ordf: Mats Granryd |
Vd: Anna Borg |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Mats Granryd Led: Ingemar Engkvist, Per Lindberg, Carola Puusteli och Fredrik Rystedt. Nyval av Pär Ekeroth vid extrastämman hösten 2023 och av Nina Linander och Christian Levin vid stämman 2024. Ann Carlsson Meyer, Håkan Erixon och Daniel Kristiansson avgick.
Viktiga händelser 2023
•Lägre elpriser i både Norden och på kontinenten jämfört med före- gående år.
•Invigning av den havsbaserade vindparken Hollandse Kust Zuid i Nederländerna och den landbase- rade vindkraftsparken South Kyle i Storbritannien.
•Försäljning av värmeverksamheten i Berlin till delstaten Berlin och försälj- ning av Norfolk Offshore Wind Zone till RWE.
•Vattenfalls mål om nettonollutsläpp år 2040 godkändes av Science Based Targets initiative.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till ≥8 procent. Utfall: 5,3 procent (6,3 procent justerat för engångseffekter). Utfallet påverkades negativt av främst prissäkringar på konti- nenten, lägre elpriser och lägre produk- tionsvolymer.
•Kapitalstruktur: Internt tillförda medel (FFO)/justerad nettoskuld ska uppgå till
Ekonomiska mål och uppföljning
•Utdelning: Måluppfyllelsen för kapital- strukturen var lägre än målintervallet
Strategiska mål
•Kundengagemang, som mäts med verk- tyget Net Promoter Score ska år 2025 uppgå till +18. För 2023 uppgick det uppmätta värdet till +11.
•Utsläppsintensiteten ska år 2025 uppgå
till högst 86 gCO2e/kWh. För 2023 upp- gick utsläppsintensiteten till 69 gCO2e/ kWh.
•Den olycksrelaterade frånvaron, uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 miljon arbetade timmar, ska år 2025 högst uppgå till 1,0.
För 2023 låg värdet på 1,5.
•Index över medarbetarengagemang ska år 2025 uppgå till lägst 75 procent. För 2023 uppgick detta index till 80 procent.
Samhällsuppdrag
Särskilt beslutat samhällsuppdrag saknas.
Arb rep: Robert Lönnqvist, Rolf Ohlsson,
Jeanette Regin Rev: Eva Carlsvi (PwC)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 965 (909) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 435 (417) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Nettoomsättning |
290 168 |
239 644 |
|
– varav anslag |
0 |
0 |
|
Rörelseresultat |
16 991 |
12 645 |
|
Resultat före skatt |
16 222 |
|
|
Nettovinst |
10 394 |
21 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
1 749 |
1 123 |
|
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
|
Balansomslutning |
588 591 |
792 327 |
|
Anläggningstillgångar |
362 683 |
400 965 |
|
Eget kapital |
139 429 |
128 937 |
|
– varav minoritet |
25 963 |
18 464 |
|
Nettoskuld |
76 765 |
|
|
Operativt kapital |
100 192 |
205 702 |
|
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
|
Rörelsemarginal, % |
5,9 |
5,3 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
7,7 |
|
|
Avkastning – operativt kapital, % |
78,5 |
5,9 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
|
|
Soliditet, % |
23,7 |
16,3 |
|
Bruttoinvesteringar, mnkr |
42 340 |
24 624 |
|
Utdelning, mnkr |
4 000 |
4 000 |
|
Sjukfrånvaro, % |
3,3 |
3,0 |
|
Personalomsättning, % |
9,0 |
10,2 |
|
Antal anställda i medeltal |
20 995 |
19 362 |
|
|
|
|
|
Klimatavtryck, MtCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
|
Scope 1 |
7,9 |
9,5 |
|
Scope 2 |
7,2 |
0,1 |
|
Scope 31) |
14,9 |
16,1 |
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Ja (alignment) |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Ja |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
Lönsamhet |
|
|
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Utdelning |
|
|
|
|
|
||||||||||
ROCE, % |
|
|
|
|
|
FFO/justerad nettoskuld, % |
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
30 |
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
171,2 |
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22,2 |
|
|
150 |
|
|
|
|
|
80 |
|
62 |
|
|
|
|
|
|||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
60 |
|
50 |
|
|
|
|
||||||
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
10 |
8,5 |
|
|
|
|
50 |
26,5 |
|
|
|
|
28 |
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
||||||||||
5 |
|
|
|
5,7 |
|
|
5,3 |
|
|
55 |
21,5 |
|
|
|
n/a |
n/a |
|||||||||
0 |
|
|
|
|
4,2 |
0 |
|
28,8 |
|
|
|
0 |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|||||||||||
|
|
|
Mål: ≥8% |
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Könsfördelning, %
29 |
|
|
25 |
71 |
60 |
40 |
75 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 75
83
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Vattenfalls hållbarhetsmål 2030 och 2040
Vattenfall har åtagit sig att minska sina utsläpp i linje med klimatveten- skapen. Vattenfalls Scope 1 och
För att kunna uppnå målen om minskade
Vattenfall har satt upp specifika utsläppsminskningsmål för hela värdekedjan:
Leverantörer |
|
Vattenfalls verksamhet |
|
Kunder |
Mål 2030 |
|
Mål 2030 och 2040 |
|
Mål 2030 |
|
|
|||
Utsläppsintensitet |
|
Utsläppsintensitet |
|
Absoluta utsläpp |
Bolagets leverantörers utsläpp Scope 3, |
|
Egna utsläpp |
|
Våra kunders utsläpp |
kapitalvaror, varor och tjänster: 50% |
|
Scope 112) och 23): |
|
Scope 3, användning av sålda produkter: |
minskning av utsläppsintensiteten till 2030 |
|
Minskning av utsläppsintensiteten |
|
Minst 54% minskning av absoluta |
jämfört med 2020 |
|
från 153 gCO2e/kWh till |
|
utsläpp till 2030 |
Affärsresor |
|
35 gCO2e/kWh |
|
Nettonollutsläpp till 2040 |
|
|
|
||
Förbli under 50% av |
|
|
|
>90% minskning av absoluta utsläpp i hela |
2019 års utsläpp |
|
|
|
värdekedjan jämfört med basåret 2017 |
|
|
|
|
|
Nettonollutsläpp till 2040
>90% minskning av absoluta utsläpp i hela värdekedjan jämfört med basåret 2017
2)Utsläpp från egen verksamhet.
3)Köpt el, värme och ånga.
Leverantörer
Vattenfall har som mål att minska utsläppen i leverantörskedjan av varor och tjänster med 50 procent till 2030, vilket innebär arbete tillsammans med leverantörer för att fatta klimatsmarta beslut i upphandlingsprocessen. Till exempel tittar man på hur man kan minska utsläppen under byggprocessen för vindkraft- verk. Vattenfall har också, som medlem i First Movers Coalition1), förbundit sig att till och med 2030 se till att minst 10 procent av det stål och cement som köps in har
Vattenfalls verksamhet
Vattenfall är på god väg att nå 1,5°C
Kunder
Utsläppen från sålda varor kommer till övervägande del från den naturgas som säljs till privat- och företagskunder för upp- värmning. I Nederländerna, där gasförsäljningen är som störst, erbjuder Vattenfall biogas och har utvecklat innovativa och prisvärda värmelösningar som ersätter gaseldade värmepannor.
1)World Economic Forum – First Movers Coalition (FMC), lanserades under FN:s klimattoppmöte COP26. FMC är ett globalt initiativ och brett samarbete mellan olika sektorer för att skapa en starkare efterfrågan på den nya teknik som krävs för att minska koldioxidutsläppen, särskilt från de sektorer som har störst svårigheter att göra detta, så kallade ”hard to abate sectors”.
76 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
84
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolag med statligt ägande
V.S. VisitSweden AB:s (Visit Sweden) uppdrag är att genom effektiva kommunikations- kanaler marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attrak- tionskraft som besöksmål. Bolaget får på marknadsmässiga villkor och med marknads- mässig avkastning bedriva PR- och marknadsföringsåtgärder avseende enskilda destina- tioner i Sverige och Sverige som turistland. Visit Sweden arbetar för att nå rätt målgrupper genom att öka intresset för Sverige och därigenom skapa förutsättningar för ökade export- intäkter och ökad sysselsättning i Sverige.
Ordf: Karin Johansson Vd: Susanne Andersson
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2024/25 Ordf: Karin Johansson Led: Gunilla Asker, Lars Johansson, Jenny Lahrin, Magnus Lönn, Jonas Siljhammar, Per Sjödell och Richard Törnblom. Arb rep: Lena Gunnerhed, Anneli Lemon Chrichlow
Viktiga händelser 2023
•Visit Sweden slutförde och avrappor- terade de omställningsåtgärder som krävts för att bolaget ska kunna leve- rera den samhällsnytta som verksam- heten innebär.
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
•Lönsamhet: Rörelsemarginal >0,5 pro-
cent (enligt IFRS). Utfall: 0,5 procent.
•Kapitalstruktur: Soliditet
cent (enligt IFRS). Utfall: 41 procent.
•Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till 0 procent av resultatet efter skatt. Utdelning bör ske om bolaget bedriver verksamhet på marknadsmäs- siga villkor som genererar ett utdelnings- bart överskott. De årliga besluten om utdelning ska beakta bolagets verksam- het samt den finansiella ställningen.
Strategiska mål
Bolagets strategiska mål är desamma som uppdragsmålen, se nedan, förutom följande mål som enbart är strategiska mål:
•Medarbetare upplever att Visit Sweden erbjuder en attraktiv arbetsplats. Årligt mål: Stadigt över årligt index >7,5.
Utfall: 8,2 (7,9).
•Visit Sweden arbetar proaktivt för att framtidssäkra sin organisation: Mål A: Alla medarbetare använder Visit Sweden Academy (nyttjandegrad 100 procent). Utfall: 77 procent.
Ekonomiska mål och uppföljning
Mål B: Alla medarbetare arbetar mot individuella mål (efterlevande av Visit Swedens målprocess 100 procent).
Utfall: 80 procent.
Samhällsuppdrag och uppdragsmål
Visit Sweden har ett särskilt beslutat sam- hällsuppdrag och verksamhet inom ramen för samhällsuppdraget finansieras med anslag. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet. Visit Sweden har följande uppdragsmål:
•Bolaget arbetar med effektiva kommuni- kationskanaler. En årlig intressentdialog bland besöksnäringens intressenter, privata och offentliga, genomförs. Målnivån för 2025 är 7/10 och för 2030 är den 7,5/10. Utfall: 6,8 (6,6 år 2022).
•Upplevd affärsnytta av Visit Swedens marknadsföringsåtgärder i hela landet. En årlig undersökning bland besöks- näringens intressenter, privata och offentliga, genomförs. Målnivån för 2025 är 7/10 och för 2030 är den 8/10. Utfall: 7 (6,6).
•Intresset av att besöka Sverige ska öka. I den internationella målgruppen ska
65 procent vilja besöka Sverige år 2025 och 70 procent år 2030. Utfall: 57 (62) procent. Motsvarande målnivåer för den svenska målgruppen är 64 respektive 66 procent. Utfall: 62 (61) procent.
Rev: Tomas Mathiesen (KPMG)
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (180) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 90 (85,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
|
122 |
150 |
– varav anslag |
|
107 |
135 |
Rörelseresultat |
|
1 |
1 |
Resultat före skatt |
|
1 |
1 |
Nettovinst |
|
1 |
1 |
– varav hänförbart till minoritet |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
|
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
|
51 |
64 |
Anläggningstillgångar |
|
12 |
16 |
Eget kapital |
|
21 |
20 |
– varav minoritet |
|
0 |
0 |
Nettoskuld |
|
||
Operativt kapital |
|
||
|
|
|
|
Övriga nyckeltal |
|
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
|
0,5 |
0,6 |
Avkastning – eget kapital, % |
|
4,1 |
2,9 |
Avkastning – operativt kapital, % |
|
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
|
||
Soliditet, % |
|
40,7 |
31,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
|
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
|
0 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
|
2,9 |
4,1 |
Personalomsättning, % |
|
8,0 |
14,0 |
Antal anställda i medeltal |
|
48 |
48 |
|
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
|
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
|
0 |
0 |
Scope 2 |
|
19 |
25 |
Scope 31) |
|
220 |
206 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
|
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
|
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
|
Bolaget har satt klimatmål |
Nej |
|
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
LönsamhetKapitalstruktur
Rörelsemarginal, %Soliditet, %
2 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
41 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|||
1 |
|
|
|
|
|
0,6 |
0,5 |
|
|
|
|
31 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
25,2 |
|
|
||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|||
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
|
|||||||
|
|
|
Mål: >0,5% |
|
|
|
|
|
|
|
Mål: |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
Nytt mål antaget av bolagsstämman |
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
Könsfördelning, %
1920
81 |
80 |
29 |
71 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2024/25
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 77
85
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande
Voksenåsen AS är ett norskt aktiebolag, helägt av den svenska staten, som förvaltas av Kul- turdepartementet. Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack för den huma- nitära hjälpen under andra världskriget och har som syfte att främja
Ordf: Lena Ek |
Vd: Maria af Klinteberg |
|
Herrestahl |
Statens ägarandel: 100%
Styrelse och revisorer valda för 2023/24 Ordf: Lena Ek Led: Espen Daae, Johanna Danielsson, Jan Gulliksen, Niels Righolt, Anna Sjöström Douagi och Knut Storberget. Lubna Jaffery lämnade styrelsen i juni 2023. Rev: Kristoffer Valle (BDO)
Viktiga händelser 2023
•Med stöd av särskilda bidragsmedel från staten har Voksenåsen fortsatt att utveckla arbetet med hågkomst- resor till Förintelsens minnesplatser i Norge. Under 2023 tog Voksenåsen emot närmare 500 svenska skolelever från grundskolor och gymnasium samt studerande vid folkhögskolor, inom ramen för Hågkomstprojektet.
•Tillsammans med bland andra Nor- ges ambassad deltog Voksenåsen med en
Mål och uppföljning
Ekonomiska mål
Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.
Strategiska mål
Styrelsen antog 2021 en strategi för institu- tionen som gäller till 2026. I centrum står mötet mellan människor.
•Voksenåsen ska vara en plats för lärande som är präglat av delaktighet, tvärsekto- riella möten, hög kompetens och service. Genom samarbeten och breda nätverk skapas unika ungdomskurser och arrang- emang på en hög nivå. Voksenåsen ska positionera sig som en central aktör inom mänskliga rättigheter och demokrati- frågor, precis som man är inom historia och musik.
•Voksenåsen som destination ska förstär- kas genom att utveckla platsen och dess unika kvaliteter. Hotellverksamheten ska därför knytas tätare till de unika natur- och kulturupplevelser som finns i när- området.
Samhällsuppdrag
Nationalgåvan Voksenåsen har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att genom olika former av kontaktskapande verksamhet:
•Stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.
•Vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge. Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myndig- heter och organisationer i Norge och Sverige samt ett varierat programutbud.
•Erbjuda konkurrenskraftig boendemiljö och hävda sig väl i konkurrens med lik- nande anläggningar i
Programverksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna och genomförs i aktiv samverkan med organisa- tioner, institutioner och aktörer från Norge, Sverige och andra länder. Under 2023 fort- satte Voksenåsen att leva upp till visionen om att vara en arena för viktiga nordiska samtal. Arbetet med hågkomstresor och demokratikonferenser för unga, Nordic Youth Con, har ytterligare stärkt Voksen- åsens roll som en central aktör i samhällsfrå- gor och ökat kännedomen om institutionen. Kultursamarbetet stärks genom bland annat sommarakademin för musik och deltagande i externa samarbeten som Bokmässan i Göteborg.
Voksenåsen utvecklade under 2023 sitt håll- barhetsarbete genom en kartläggning av verksamhetens påverkan och en intressant- analys, vilket resulterade i tre prioriterings- områden under de kommande åren: social hållbarhet, klimat och miljö samt verksam- hetsstyrning.
Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 75 (70) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (27,5) tkr.
Nyckeltal
Resultaträkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Nettoomsättning |
46 |
40 |
– varav anslag |
12 |
16 |
Rörelseresultat |
2 |
|
Resultat före skatt |
1 |
|
Nettovinst |
1 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
|
|
|
Balansräkning, mnkr |
år 2023 |
år 2022 |
Balansomslutning |
19 |
24 |
Anläggningstillgångar |
7 |
8 |
Eget kapital |
7 |
11 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
1 |
1 |
Operativt kapital |
8 |
12 |
|
|
|
Övriga nyckeltal |
år 2023 |
år 2022 |
Rörelsemarginal, % |
5,9 |
|
Avkastning – eget kapital, % |
12,9 |
|
Avkastning – operativt kapital, % |
20,7 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,1 |
0,1 |
Soliditet, % |
37,9 |
44,8 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
2 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Sjukfrånvaro, % |
2,0 |
3,8 |
Personalomsättning, % |
0,0 |
– |
Antal anställda i medeltal |
42 |
32 |
|
|
|
Klimatavtryck, tCO2e |
år 2023 |
år 2022 |
Scope 1 |
1 |
17 |
Scope 2 |
0 |
0 |
Scope 31) |
15 |
13 |
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
Ja |
|
Redovisar enligt IFRS |
Nej2) |
|
En taxonomirapportering avges |
Nej |
|
Bolaget har satt klimatmål |
Ja |
|
Mål satta för biologisk mångfald |
Nej |
|
1)Skillnader mellan år förklaras delvis av skillnader i omfattning.
2)Följer annan standard
Könsfördelning, %
52 |
48 |
100 |
50 |
50 |
Anställda Ledning Styrelse
Styrelse vald för 2023/24
78 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
86
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övriga bolag och verksamheter Bolagsöversikter
Övriga bolag och verksamheter
Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norr- landsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy. Bolaget Ersättningsmark i Sverige 2 AB är ett tillfälligt verktyg för överlåtelse av skog och bolaget tillämpar därför inte statens ägarpolicy.
Ersättningsmark i Sverige 2 AB
Riksdagen beslutade den 30 mars 2022 att bemyndiga regeringen att under 2022 och 2023 överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att användas som ersättningsmark, och att avyttra de tillgångar som häri- genom överförs till staten. Överföringen ska ske genom utdelning av fastigheter eller genom utdelning av aktier i ett av Sveaskog ägt dotterföretag, varvid dotterföretagets fastigheter senare ska kunna överföras till staten.
Sveaskog har i samverkan med Naturvårdsverket identi- fierat lämpliga arealer och överfört dessa fastigheter till ett av Sveaskog helägt dotterbolag, Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB2). Aktierna i ESAB2 överfördes till staten den 20 december 2023. Överlåtelserna av fastigheterna från ESAB2 till Naturvårdsverket pågår. Därefter kommer bolaget att avvecklas.
Ordf: Anna
Led: Henrik Vesterberg, Magnus Bergström.
Rev: Johanna Sällvin (KPMG).
Arvode utgår inte till ordförande och ledamöter som är anställda i Regeringskansliet.
EUROFIMA
EUROFIMA European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock (EUROFIMA) erbjuder finansie- ring av järnvägsfordon till sina aktieägare. Aktieägare är huvudsakligen europeiska järnvägsföretag. Bolaget bild- ades 1956 utifrån ett internationellt fördrag mellan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess, med en gradvis liberalisering av järn- vägsmarknaden för persontåg, står bolaget inför ett antal utmaningar. Genom att anpassa strategin och bolagets statuter till dessa förändringar kan bolagets relevans öka i framtiden. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).
Viktiga händelser 2023
•Christoph Pasternak tillträdde som ny verkställande direktör under året.
•Bolaget var fortsatt aktivt på kapitalmarknaden och emit- terade obligationer i bland annat euro samt amerikanska
och australiensiska dollar. EUROFIMA gav ut majorite- ten av sina obligationer under det så kallade Green Bond Framework som är fullt ut anpassat till EU:s taxonomi.
•Under 2023 uppgick utlåningen till 1 218 miljoner euro och lånestocken till oförändrade 12,3 miljarder euro. De huvudsakliga låntagarna var Schweizerische Bundes- bahnen, Renfe och Ferrovie dello Stato Italiane.
EUROFIMA beslutade om utbetalning av utdelning för 2023. Sveriges andel uppgick till 252 000 (36 000 år 2022) euro.
Industrifonden
Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Fondens syfte är att främja industriell tillväxt och förnyelse i Sverige genom att på affärsmässig grund finansiera små och medel- stora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt.
Allt överskott används för nya investeringar. Industrifon- den investerar riskkapital i bolag med svenskt intresse. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Investeringshorisonten är som regel
Industrifonden har 26 medarbetare, varav 13 kvinnor och 13 män. Kapitalbasen (bokförda värden) uppgick den 31 december 2023 till 5,2 miljarder kronor, varav knappt hälften var investerad i 66 bolag. Under verksamhetsåret 2022/23 investerades 710 miljoner kronor, varav 285 miljo- ner kronor i 16 nya bolag. Resterande del var följdinveste- ringar i befintliga portföljbolag.
Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden 1 maj
Ordf: Birgitta Stymne Göransson
Led: Åsa Hedin, Lars Gatenbeck, Josefine Ekros Roth, Charlotta Nilsson, Christian Salomon, Maria Strömme och Åsa Sundberg
Rev: Jonas Ståhlberg, Daniel Wassberg (Deloitte). Arvode till styrelsen ordförande uppgår till 210 (200) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 105 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 79
87
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Bolagsöversikter Avvecklade bolag och bolag under avveckling
Norrlandsfonden
Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961. Stiftelsekapi- talet har tillskjutits av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja utveckling i företag med tillväxtambitio- ner i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbot- tens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt. Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skulde- brev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Dessutom är Norrlandsfonden del- ägare i ett antal bolag med riskkapital- och inkubatorverk- samhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd Holding och Arctic Business Incubator.
Under 2023 uppgick det egna kapitalet i stiftelsen till knappt 1,5 miljarder kronor. Norrlandsfonden hade ett totalengagemang om 965 miljoner kronor i förhållande till sammanlagt 481 kunder, varav 70 tillkom under 2023. Norrlandsfonden hade 16 medarbetare under 2023, varav 9 kvinnor och 7 män.
Norrlandsfondens styrelse och revisorer utses av reger- ingen. För perioden 1 juli
Ordf: Gunnar Olofsson
Led: Leif Boström, Ulf Ejelöv, Marita Fransson, Caroline Jonsson, Stina Jonsson,
Rev: Johanna Sällvin, Andreas Vretblom (KPMG). Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (216) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 115 (108) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Avvecklade bolag och bolag under avveckling
INSTEX
Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) grundades 2019 av Frankrike, Tyskland, och Storbritan- nien. INSTEX upprättades i form av ett aktiebolag med säte i Frankrike och hade som syfte att underlätta betal- ningar i samband med legitim handel mellan Europa och Iran. Regeringen förvärvade under 2020, i enlighet med riksdagens bemyndigande, aktier till ett värde av 100 000 euro i INSTEX. Den svenska statens ägarandel uppgår till 1 procent. Även Belgien, Danmark, Finland, Nederlän- derna, Norge och Spanien ingår som aktieägare.
Ett viktigt skäl till svenskt delägarskap var att regeringen, liksom övriga EU, fäste stor vikt vid att Iran fortsatt kvar- stod i den kärntekniska överenskommelsen (Joint Compre- hensive Plan of Action – JCPOA). INSTEX ansågs vara en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar för att åstadkomma detta och skulle bidra till att europeiska länder kunde leva upp till sina ekonomiska åtaganden under
JCPOA.
På grund av bristande samarbete från Irans sida har INS- TEX inte kunnat fullgöra sitt mandat. I mars 2023 beslu- tade de tio ägarländerna därför att likvidera bolaget.
Likvidationen pågår.
80 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
88
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övrigt |
|
Statligt ägande i modern tid............................ |
82 |
Propositionsförteckning .................................. |
86 |
Statens ägarpolicy.............................................. |
89 |
Principer för bolagsstyrning |
|
i bolag med statligt ägande......................................... |
94 |
Principer för ersättning och andra |
|
anställningsvillkor för ledande |
|
befattningshavare i bolag med |
|
statligt ägande................................................................ |
99 |
Principer för extern rapportering |
|
i bolag med statligt ägande...................................... |
102 |
Bolagens rapportdatum................................ |
105 |
Adresser ............................................................ |
106 |
Definitioner och förkortningar .................... |
108 |
89
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övrigt Statligt ägande i modern tid
Statligt ägande i modern tid
Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tid. Sammanställningen nedan sammanfattar de viktigare händelserna i bolagsportföljen.
1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.
1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom
1974
1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar
1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.
1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.
1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för
20 procent av landets industriinvesteringar.
1981 Staten överlåter sin andel i
1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fortsätter.
1984 Nokia köper 70 procent av satellit- och
1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.
1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum och Olje- konsumenternas förbund (OK) går ihop och bildar OK Petroleum (OKP) med statliga finska Neste som delägare. Första delprivatiseringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.
1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.
1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.
1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor bildar den nya
1990
1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera
35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till försvarskoncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildas till aktiebolag, samt köper Bofors.
1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfalls- verk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt inte- grerat inrikesflyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problem- krediter som uppstått i Nordbanken till följd av finans- krisen.
1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvars- koncernen Celsius, men behåller röstmajoriteten, och aktien noteras på Stockholms Fondbörs
82 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
90
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Statligt ägande i modern tid Övrigt
Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en viktig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. Sammansättningen i portföljen förändras över tid och med tiden.
skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB.
1994
1995 V&S Vin & Sprits monopol på tillverkning av sprit- drycker och på import av sprit, vin och starköl upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.
1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Amu- Gruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.
1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offent- liggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNord- banken.
1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepar- tementet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.
1999 Statens resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anläggnings- provning i samband med att besiktningsmonopolet avskaffa- des), och Värdepapperscentralen (VPC).
2000 Statens återstående aktieinnehav i Celsius (25 pro- cent) säljs till försvarskoncernen Saab. Telia börsintroduce- ras. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går sam- man med UniDanmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järnvägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafiken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraffiCare och Unigrid.
2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän. SAS, som tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag vilket tidigare aktieägare får nyemitte- rade aktier. Staten äger därefter 21,4 procent av SAS AB.
2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Staten äger därefter 46 procent av TeliaSonera.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 83
91
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övrigt Statligt ägande i modern tid
2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.
2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. Svensk kod för bolagsstyrning, som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpolitik. Innovationsbron bildas med upp- gift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.
2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hante- ringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.
2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera (nuvarande Telia Company) och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 procent i bolaget. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja ett flertal av bolagen med statligt ägande.
2008 Staten säljer sina innehav i OMX till Borse Dubai (varefter Nasdaq tar över ägandet), i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. För- säljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljarder kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, och i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fouriertrans- form bildas i syfte att investera i forsknings- och utveck- lingsverksamhet inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riksgäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker för att värna stabiliteten i den finansiella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.
2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) och Apotekens Service avskiljs från Apoteket. Statens aktie i Kasernen Fastighetsaktiebolag förs över till Vasallen AB.
2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksamhet. Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio natio- nellt strategiska flygplatser från Luftfartsverket. Staten del- tar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett cen-
trum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansieringsverksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.
2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. Sta- ten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar pro- duktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. Metria, som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information, bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivstjänster) säljs för
145 miljoner kronor.
2012 SAS brottas med stora lönsamhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet beslutas staten att, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, delta i en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprovningen slut- för en delförsäljning av stationsnätet genom att dela bola- get i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försäljning medan majoritetsägaren, staten, behåller resterande del av Bilprovningen och blir därmed ensam ägare av bolaget.
2013 Almi och Innovationsbron slås samman i Almi i syfte att skapa en gemensam organisation för finansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Automobile Parts (senare Orio), reservdelstillverkaren vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltill- verkaren Saab, flyttas till Finansdepartementet. Staten avvecklar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (13,4 procent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.
2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsam- het och stärkt den finansiella ställningen via en emission av preferensaktier på kapitalmarknaden. Apotekens Service avbolagiseras, då ansvar och verksamhet överförs till den nya
84 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
92
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Statligt ägande i modern tid Övrigt
2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finansdepartementet till Näringsdepartementet. Det senare ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser.
2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsför- farande tillsammans med norska staten. Efter försäljningen äger staten ca 17,2 procent av antalet stamaktier. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 miljoner kronor. Efter beslut av riksdagen bildas det nya riskkapitalbolaget Saminvest. Bolaget ska investera i investeringsteam, så kallade venture
2017 Den 1 januari överförs aktierna i de två statliga risk- kapitalbolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation till Saminvest. SAS genomför en nyemission av stamaktier. Svenska staten tecknar inte aktier i denna nyemission, var- för statens ägarandel sjunker från 17,2 procent till 14,8 pro- cent. Den danska och den svenska regeringen ingår avtal om att stödja genomförandet av den nya produktionsmo- dellen för PostNords danska verksamhet (Post Danmark). LKAB och Vattenfall bildar tillsammans med SSAB ett joint venture för att utveckla initiativet HYBRIT, med mål- sättningen att ta fram en tillverkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. Regeringen beslutar att sälja Apoteksgruppen i Sverige Holding AB till Euro- apotheca UAB.
2018 Bostadsgaranti försätts i frivillig likvidation. Svenska Spel anpassar organisationen inför en ny spelreglering och Telia Companys utträde ur Eurasien slutförs. Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) avyttras av Trafikverket.
2019 Staten förvärvar Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. VisitSweden AB och blir ensam ägare av bolaget. Telia Company förvärvar samtliga aktier i Bonnier Broadcasting, inklusive varumärkena TV4, C More och finska MTV.
Swedesurvey försätts i frivillig likvidation.
2020 Staten tillskjuter till följd av
2021 I oktober 2021 övertar Statens Bostadsomvandling AB (Sbo) statens aktier i Vasallen AB. Överlåtelsen från staten sker genom ett aktieägartillskott.
2022 I februari 2022 tillkännager SAS sin omfattande trans- formationsplan för verksamheten, SAS FORWARD. Staten säljer Metria till Sikri Holding AS och Orio till Hedin Mobi- lity Group AB. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 och 2023 överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att användas som ersättningsmark och att avyttra de tillgångar som härigenom överförs till sta- ten. Riksdagen bemyndigar i juni 2022 regeringen att besluta om kapitaltillskott på totalt högst 880 miljoner kronor under
2023 Sveaskog identifierar, i samverkan med Naturvårds- verket, lämpliga arealer och överför dessa fastigheter till ett av Sveaskog helägda dotterbolag, Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB2). Utdelningen av aktierna i ESAB2 till staten verkställs den 20 december 2023. Bolaget kommer nu att avvecklas. De tio ägarländerna beslutar att likvidera INS- TEX. På grund av bristande samarbete från Irans sida har bolaget inte kunnat fullgöra sitt mandat.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 85
93
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övrigt Propositionsförteckning
Propositionsförteckning
Bolag / Proposition
Akademiska Hus
(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)
(prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utg.omr. 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)
Almi
(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:NU28)
(prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:296)
(prop. 2023/24:1 utg.omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:108)
APL, Apoteket, Apoteksgruppen
(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)
(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)
(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)
(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333) (prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24, rskr. 2017/18:353) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145) (prop. 2022/23:45, bet. 2022/23:SoU11, rskr. 2022/23:164) (prop. 2022/23:45, bet. 2022/23:SoU11, rskr. 2022/23:164) (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9, bet. 2023/24:SoU1, rskr. 2023/24:88)
Arlandabanan Infrastructure
(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)
Bilprovningen
(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)
(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)
(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)
Dramaten
(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
(prop. 2023/24:1 utg.omr 17, bet 2023/24:KrU1, rskr 2023/24:79)
EUROFIMA (prop. 1955:211)
(prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:348)
Green Cargo
(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)
Bolag / Proposition
Göta kanalbolag
(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)
(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224) (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)
Industrifonden
(prop. 1978/79:123, bet. 1978/79:NU59, rskr. 1978/79:415) (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145) (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300)
Infranord
(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)
Jernhusen
(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293) (prop. 2011/12:76, bet. 2011/12:TU5, rskr. 2011/12:247)
(prop. 2015/16:1 utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:90)
Lernia
(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364) (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254)
LKAB
(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)
(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)
(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)
Miljömärkning Sverige
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282)
Operan
(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
(prop. 2023/24:1 utg.omr 17, bet 2023/24:KrU1, rskr 2023/24:79)
PostNord
(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU3, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
(prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28, rskr. 2017/18:114)
86 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
94
Bolag / Proposition
RISE, Research Institutes of Sweden
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU:5, rskr. 2001/02:64) (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103)
Samhall
(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr. 1977/78:74)
(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)
(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249) (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103)
(prop. 2011/12:1 utg.omr. 14, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88) (bet. 2021/22:AU4, rskr. 2021/22:10)
Saminvest
(prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23, rskr. 2915/16:295)
SAS
(prop. 1989/90:16, bet. 1989/90:TU6, rskr. 1989/90:35) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1992/93:59, bet. 1992/93:TU20, rskr. 1992/93:209) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17, rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102) (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364) (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419) (prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99)
(prop. 2023/24:1 utg.omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:108)
SBAB
(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)
(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr.
(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
SEK, Svensk Exportkredit
(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)
(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)
(prop. 2015/16:1, utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)
(prop. 2023/24:1 utg.omr. 24, bet. 2023/24:NU1, rskr. 2023/24:47)
SJ
(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (Skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281)
(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)
SOS Alarm
(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Propositionsförteckning Övrigt
Bolag / Proposition
Specialfastigheter
(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252) (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1, rskr. 2021/22:113)
SSC, Svenska rymdaktiebolaget
(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)
(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305) (prop. 2021/22:99, bet. 2021/22:FiU21, rskr. 2021/22:402)
(prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108)
Statens Bostadsomvandling
(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)
(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BOU10, rskr. 2002/03:216)
(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)
Sveaskog
(prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1utg.omr. 24, bet. 1999/2000:NU1,rskr. 1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)
(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)
(prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)
(prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18, rskr. 2021/22:207)
Svedab
(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)
(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)
(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:TU1, rskr. 2022/23:86)
Svenska Skeppshypotek (prop. 1929:160)
(prop. 1963:78)
(prop. 1965:99, bet. 1965:BaU38, rskr. 1965:289) (prop. 1971: 76, bet. NU 1971:18)
(prop. 1980/81:58, bet. 1980/81:NU21, rskr. 1980/81:110) (prop. 1987/88:25, bet. 1987/88: NU12, rskr. 1987/88:112) (prop. 1990/91:190, bet. 1991/92:NU32)
(prop. 1993/94:216, bet.1993/94:NU27) (prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU03)
(prop. 1997/98:136, bet.1997/98: KU31, rskr. 1997/98:119)
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99: FiU11)
(prop. 2003/04:128, bet. 2003/04: FiU21, rskr. 2003/04:273) (skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46, rskr. 2019/20:345)
Svenska Spel
(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
Svevia
(prop. 2008/09:23, bet. 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)
Swedavia
(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)
Sweden House
(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 87
95
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övrigt Propositionsförteckning
Bolag / Proposition
Swedfund
(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)
(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)
Systembolaget
(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)
(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4, rskr. 2010/11:36) (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239)
Telia Company
(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)
(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)
(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
(prop. 2018/19:40, bet. 2018/19:NU9, rskr. 2018/19:168) (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) (prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1, rskr. 2022/23:99)
Teracom Group
(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)
(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)
(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)
(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)
(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)
Bolag / Proposition
Vasallen a)
(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)
Vattenfall
(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)
Visit Sweden
(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)
(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295) (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)
Voksenåsen
(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)
(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72)
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97) (2023/24:1 utg.omr. 17, bet 2023/24:KrU1, rskr 2023/24:79)
a) Under 2021 övertog Statens Bostadsomvandling statens aktier i Vasallen och fick uppdraget att slutföra avvecklingen av bolaget.
88 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
96
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Statens ägarpolicy Övrigt
Statens ägarpolicy
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Policyn ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades den 22 december 2016. Regeringens principer för bolagsstyrning, ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering i bolag med statligt ägande ingår i statens ägarpolicy.
1.Inledning
Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen förvaltas på ett aktivt och professio- nellt sätt med långsiktigt värdeskapande som över- gripande mål.
Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart före- tagande i bolagsstyrningen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart före- tagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.
En förutsättning för att bolagen med statligt ägande ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrens- kraft i hela landet är att staten tillämpar god bolags- styrning. Den svenska regeringens förvaltningsprin- ciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolags- styrning respektive
Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Många av bolagen har sitt ursprung i affärsverksamhet inom
myndighet, affärsverk eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av bolagen med statligt ägande. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betyd- ligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och in- riktning. Inriktningen på många av bolagens verk- samhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även framgent är en betydande bolagsägare.
I denna ägarpolicy redogör regeringen för uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrå- gor avseende styrningen av bolag med statligt ägande.
Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas. Bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet ska på motsva- rande sätt tillämpa statens ägarpolicy.
Regeringen lämnar en årlig redogörelse för företag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redo- görelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande samt redovisa hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under året. Vidare redogörs för bola- gens måluppfyllnad och efterlevnad av regeringens principer för bolag med statligt ägande.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 89
97
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
2.Staten som bolagsägare
2.1 Regeringens förvaltningsmandat
Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får reger- ingen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte heller utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhets- föremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande för- valtningen.
2.2 Förvaltningen av bolag med statligt ägande
Bolag med statligt ägande förvaltas i normalfallet av Regeringskansliet. Merparten av bolagen förvaltas av Näringsdepartementet som har en särskild orga- nisation för förvaltning av bolag med statligt ägande. Näringsdepartementet ansvarar även för frågor gäl- lande statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Regeringens principer för aktiv förvaltning och styrning av bolagen med statligt ägande omfattar därmed samtliga bolag med statligt ägande.
I syfte att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete. Förvaltningen sker bl.a. genom att Regeringskansliet nominerar styrelseledamöter, fastställer mål och följer upp och utvärderar bolagens verksamhet.
2.3 Lagstiftning
Bolagen med statligt ägande lyder under samma la- gar som privatägda bolag, t.ex.
Därutöver kan de bolag med statligt ägande som är verksamma inom en viss sektor, liksom privatägda bolag, lyda under särskild sektorslagstiftning. Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för särskild sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande. Därigenom upprätthålls en åtskillnad mellan statens roll som ägare och lagstiftare.
EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt som privat ägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlems- stat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (MEOP – Market Economy Operator Principle) tillämpas bland annat vid kapital- tillskott i bolag med statligt ägande. Normalt är MEOP uppfylld om kapitaltillskott lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.
2.4 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning
I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets- ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 3.1 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av styrelse i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.
1)Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), konkurrenslagen (2008:579), bokföringslagen (1999:1078), säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt värdepappers- och insiderlagstiftningen med bl.a. lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.
2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.
90 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
98
Skr. 2023/24:140 Bilaga
3.Styrelserekrytering till bolag med statligt ägande
3.1 Styrelsenomineringsprocessen
Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.
Regeringens mål är att styrelserna i bolagen med stat- ligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och fram- tida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en struk- turerad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.
För de bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige bereder Regeringskansliet förslag till val av styrelse och arvodering. I bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige och där staten har ett betydande ägarintresse utser eller no- minerar staten en ledamot till bolagets valberedning.
Styrelsenomineringsprocessen inom Regeringskans- liet koordineras av Näringsdepartementet. För varje bolag analyseras kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar, sty- relsens sammansättning samt genomförda styrelseut- värderingar. I Regeringskansliets arbete med styrelse- nomineringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser. Därefter fastställs eventuella rekryterings- behov och rekryteringsarbetet inleds.
3.2 Styrelsens sammansättning
För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Styrelsens ordförande väljs av bolags- stämman. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolagsstämman. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansätt- ning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfaren- het och bakgrund. Vid sammansättningen ska även mångfaldsaspekter såsom etnisk och kulturell bak- grund vägas in. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens
Statens ägarpolicy Övrigt
roller och därför ska verkställande direktören inte vara ledamot i styrelsen.
Utgångspunkten för varje nominering av en styrelse- ledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens samman- sättning är sådan att styrelsen alltid har sådan bransch- kunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl- den förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom detta område.
För att en person ska komma i fråga för ett styrelse- uppdrag fordras en hög kompetens inom bolagets affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor, hållbart företagande eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra själv- ständiga bedömningar av bolagets verksamhet.
Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portfölj- nivå. För den statligt ägda bolagsportföljen (hel- och delägda bolag) ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent. För respektive bolagsstyrelse ska följande gälla. Om bolagets styrelse har
•högst tre av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas personer av båda könen,
•fyra eller fem av bolagsstämman valda styrelse- ledamöter, ska bland dessa finnas minst två personer av vardera kön,
•
•nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst fyra personer av vardera kön, eller
•fler än nio av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst 40 procent av vardera kön.
Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryte- ringsbas i syfte att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bak- grund och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 91
99
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
3.3 Styrelsens arvoden
Styrelseledamöter får ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelse- ordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden beslutas av bolagsstäm- man. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i av styrelsen inrättat utskott ska beslutas på bolags- stämma. För att utskottsarvodering ska lämnas ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning.
Vid perioder av särskilt hög arbetsbelastning kan utskottsarvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseleda- möter i bolag med statligt ägande lämnas som regel inget styrelse- eller utskottsarvode. Arvode kan dock i undantagsfall lämnas till anställd i Regeringskansliet efter beslut på bolagsstämma. Ersättning till arbets- tagarrepresentanter ska normalt inte lämnas.
Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden gör Regeringskansliet en analys där arvodenas nivå jäm- förs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvo- dena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknads- ledande.
4.Mål och uppdrag för bolag med statligt ägande
4.1 Bolagsordning
Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. I bolag med statligt ägande har verk- samhetsföremålet sin grund i riksdagens beslut. Bolagsordningarna för bolagen med statligt ägande utgår ifrån aktiebolagslagens regler för publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en regle- rad marknad i Sverige, koden och statens ägarpolicy.
4.2 Ägaranvisning
Genom ägaranvisning ger ägaren instruktioner till bolagets styrelse. I bolag med statligt ägande används ägaranvisningar i huvudsak när bolaget har ett sär- skilt beslutat samhällsuppdrag, får anslag, befinner sig i omstrukturering samt vid avregleringar och andra liknande väsentliga förändringar. Ägaranvis- ningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga samt formaliseras genom beslut på bolagsstämma. Om ett uppdrag lämnas i en ägaran- visning, ska det i ägaranvisningen tydligt framgå hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.
4.3 Ekonomiska mål
Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i bolagsstyr- ningen av bolagen med statligt ägande. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att
•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål
•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital
•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå
•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom håll- bara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning
•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvär- dera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:
•lönsamhetsmål
•kapitalstrukturmål
•utdelningsmål.
En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompen- sation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmålet utgör kostnaden för eget kapital en lägsta nivå, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden inne- bär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapital- strukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning.
Andra viktiga utgångspunkter som används vid fast- ställandet av mål är analys av risker och möjligheter inom hållbart företagande, analys av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.
De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman och dokumenteras i stämmoprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman.
4.4 Särskilt beslutade samhällsuppdrag
Vissa bolag med statligt ägande har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag, dvs. ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att
92 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
100
Skr. 2023/24:140 Bilaga
generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten.
4.5Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag
För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs fastställs i rele- vanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att
•säkerställa att de särskilt beslutade samhälls- uppdragen utförs väl
•tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen
•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter
•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.
Utgångspunkter för fastställande av uppdragsmål ska vara dels föremålet för bolagets verksamhet, dels verksamhetens syfte, dvs. de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet.
Eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och att generera avkastning kan vara inbördes beroende, ska framtagande av upp- dragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genom- föras samordnat. Då kan ambitionsnivån för upp- dragsmålen vägas mot den kostnad i termer av på- verkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett uppdragsmål innebär.
Uppdragsmål beslutas av bolagstämman genom en ägaranvisning till bolaget.
4.6 Uppföljning av mål
Uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägardialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen följs upp inom ramen för ägardia- logen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen.
4.7 Revisor
Revisorns uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisor ligger alltid hos ägaren och val av revisor beslutas på årsstämman.
Statens ägarpolicy Övrigt
I tillägg till en bolagsstämmovald revisor har Riks- revisionen enligt vad som framgår av lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. rätt att utse revisor i de bolag som staten har ett bestämmande inflytande i och i bolag vars verksamhet regleras i författning.
4.8Regeringens principer för bolag med statligt ägande
Regeringen har beslutat om principer för bolagsstyr- ning, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna för bolags- styrning avser att åstadkomma en god bolagsstyrning i bolag med statligt ägande och att förtydliga inne- börden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företagande, digitalisering och säkerhet. Principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare avser att säkerställa att bolagen med statligt ägande behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. Principerna för extern rapportering avser att säkerställa att bolag med statligt ägande han- terar redovisning, rapportering och övrig informa- tionsgivning på ett transparent och professionellt sätt.
Ovan nämnda principer ingår som delar av statens ägarpolicy och ska därmed tillämpas i bolag med stat- ligt majoritetsägande. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tilläm- pas. Regeringens uppföljning av att bolagen med stat- ligt ägande följer principerna redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 93
101
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
Principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.
1.Inledning
Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effek- tivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. En förutsättning för att uppnå detta är att bolagen tilläm- par en god bolagsstyrning. I syfte att främja ett lång- siktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart företagande i bolagsstyr- ningen. Dessa principer avser även att förtydliga innebörden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företa- gande, digitalisering och säkerhet.
Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
1.1 Tillämpningsområde
Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tillämpas. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att dessa principer beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag.
Styrelsen ska i bolagsstyrningsrapporten beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räken- skapsåret.
1.2 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning
I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets-
ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 4 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av revisor i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i
Sverige.
2.Bolagsstämman
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Inför bolagsstämman i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige lämnar Regeringskansliet eller, om Regeringskansliet inte lämnat något förslag, bolagets styrelse, förslag till ordförande vid bolags- stämman. Förslaget till ordförande ska inkluderas i kallelsen till bolagsstämman.
Bolagen med statligt ägande ska tillämpa aktiebo- lagslagens (2005:551) regler för publika aktiebolag avseende bolagsstämman. Utöver reglerna i aktie- bolagslagen och koden gäller följande principer för bolagsstämmor i bolag med statligt ägande.
Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolags- stämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksda- gens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till bolagsstämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.
94 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
102
I bolagen med statligt ägande bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrange- mang i samband med årsstämman där även allmän- heten bereds möjlighet att ställa frågor till styrelsen och bolagsledningen.
Årsstämman i bolag med statligt ägande ska äga rum senast den 30 april och eventuell utdelning ska beta- las ut senast två veckor efter respektive årsstämma.
3.Bolagets styrelse
3.1 Styrelseledamöter
Styrelseledamöter i bolag med statligt ägande förvän- tas ha hög kompetens som är väl anpassad till respek- tive bolags verksamhet, situation och framtida utma- ningar. Därutöver förväntas styrelseledamöterna i bolag med statligt ägande ha en hög grad av integritet och gott omdöme. Det krävs även att ledamöterna har den tid och det engagemang som behövs för upp- draget samt god förmåga att se till bolagets bästa. Mot denna bakgrund ska ledamöterna informera styrelseordföranden om sina andra uppdrag.
När Regeringskansliets nomineringsprocess har avslutats ska det beslutade förslaget offentliggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler. Därut- över ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webbplats.
3.2 Styrelsens ansvar
Styrelsen i respektive bolag där staten har ägarintres- sen ansvarar för att bolaget sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar och statens ägarpolicy. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för- valtningen av dess angelägenheter. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhan- tering och regelefterlevnad. Enligt vad som framgår av koden ska styrelsen årligen utvärdera behovet av internrevision. Styrelsen ska verka för att bolaget uppnår uppställda mål och att god hushållning sker med samtliga resurser i verksamheten. Det är styrel- sens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet.
En del i arbetet med att säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verk-
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Statens ägarpolicy Övrigt
samheten relevanta policydokument och att årligen utvärdera gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.
Styrelsen ansvarar även för att upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt för upprättande av den särskilda ersättningsrap- porten över ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med vad som närmare beskrivs i regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande och principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande.
3.3 Styrelseledamöters oberoende
En ledamot i styrelsen för ett bolag med statligt ägande ska besitta en hög grad av integritet och får inte stå i sådant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att ledamotens självständighet kan ifråga- sättas. En avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamö- ters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsled- ningen, inte redovisas i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Skälet till denna avvikelse är att kodens krav huvudsakligen tar sikte på bolag med ett spritt ägande och syftar till att skydda minoritets- ägare. I bolag med statligt ägande vars aktier inte
är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.
Det ska undvikas att en styrelseledamot eller styrelse- suppleant anlitas som konsult i bolaget och därmed får konsultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker, ska uppdraget prövas av styrelsen i varje enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelse- uppdraget, avgränsat i tid och reglerat i skriftligt avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för sådana konsultarvoden omfattas av sådana riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av bolagsstämman.
3.4 Styrelsens ordförande
Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i aktie- bolagslagen och koden. De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i styrelsearbetet ska preci- seras i arbetsordningen för styrelsen.
I bolag med statligt ägande är en sådan särskild upp- gift som åligger styrelseordföranden det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen genom styrelseord-
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 95
103
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
föranden skriftligen samordna sin syn med företrä- dare för ägaren. Det är styrelsen som ska ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.
3.5 Styrelsens arbetsformer
Det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska kodens principer vara vägledande för utskottens arbete och skriftliga instruktioner upprättas med arbetsfördelningen mellan styrelsen och utskotten. Även i övrigt ska kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende styrelsens arbetsordning. I bolag med statligt ägande bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening, där minst en av firmatecknarna är styrelseledamot eller verk- ställande direktör.
3.6 Beslut om verkställande direktör
I bolag med statligt ägande ska en verkställande direktör utses. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende instruktion för den verkställande direktören.
3.7 Utvärdering av styrelserna
Styrelseordföranden ska se till att styrelsens arbete årligen utvärderas. I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet informeras om utvärderingens resultat och detta bör ske senast vid årsskiftet. I sam- band med avrapportering av styrelseutvärderingen ska styrelseordföranden även informera Regerings- kansliet om samtliga styrelseledamöters andra upp- drag.
4.Bolagets revisor
Förslag till val av revisor och revisorsarvode i bolag med statligt ägande ska lämnas av styrelsen och tas fram av bolaget med tillämpning av de regler om upp- handling och val av revisor som gäller för bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt EU:s revisorsförordning.1) För bolag som sak- nar revisionsutskott ska styrelsen vidta de åtgärder och ha det ansvar avseende upphandling av revisor som åligger revisionsutskottet enligt revisorsförord- ningen.
Förslag till val av revisor ska offentliggöras på bolagets webbplats, inklusive information om den rekommen- dation från styrelsen eller styrelsens revisionsutskott som ligger till grund för förslaget, samt inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med aktiebolags- lagens och kodens regler.
En revisor som väljs av årsstämman ska utses för en mandatperiod om ett år. I bolag med statligt ägande ska även revisorsförordningens regler om rotation av revisionsbolag tillämpas, vilket innebär att ett revi- sionsbolag som huvudregel inte får väljas om för en längre tidsperiod än 20 år samt att fullständig upp- handling av revisor måste ske minst vart tionde år.
5.Hållbart värdeskapande och strategiska mål
Ett långsiktigt och hållbart värdeskapande förutsätter att bolag beaktar och hanterar för verksamheten väsentliga aspekter och intar ett strategiskt förhåll- ningssätt till dessa aspekter. Staten som ägare har särskilt identifierat vissa områden inom vilka det är av stor vikt att bolagen med statligt ägande har ett aktivt arbete för att uppnå ett hållbart värdeskapande. Dessa innefattar bl.a. ett hållbart företagande och hantering av digitaliseringens möjligheter och risker. Det är styrelsens ansvar att utveckla bolagets övergripande strategi och fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.
De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga håll- barhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljningsbara, tydliga och jämför- bara. Målen ska även, i förekommande fall, vara rele-
1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.
96 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
104
Skr. 2023/24:140 Bilaga
vanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Utfallet gentemot målen ska diskuteras inom ramen för ägardialogen mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen.
5.1Hållbart företagande 5.1.1 Inledning
Hållbart företagande är en viktig del av ett hållbart värdeskapande. Utgångspunkten för hållbart företa- gande är att bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds- ställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till håll- bart värdeskapande genom innovativa affärsmodeller och lösningar.
Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Internatio- nella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för detta arbete.
Det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för följande.
•En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänsk- liga rättigheter, inklusive barns rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsättningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inkluderande kultur.
•En miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatom- rådet och arbeta för att de av riksdagen beslutade nationella miljö- och klimatmålen samt det s.k.
Parisavtalet ska uppnås. De nationella miljömålen är en viktig del i genomförandet av Agenda 2030.
•Identifiering, bedömning, hantering och trans- parent redogörelse för verksamhetens klimatrela- terade finansiella risker och möjligheter.
Statens ägarpolicy Övrigt
•En god affärsetik och ett aktivt
•Att i övrigt säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bl.a. genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer, exempelvis avseende betalningstider.
•Ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.
5.1.2Krav på arbetsrättsliga villkor vid inköp
Bolag med statligt ägande ska, när det är behövligt, ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer vid inköp.2) De arbetsrättsliga kraven ska avtalas med leverantörer och ska minst gälla villkor avseende lön, arbetstid och semester. Leverantörer ska därvid tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollek- tivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara dem som följer av lag. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska leverantören minst tillförsäkra sina anställda villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner.
De arbetsrättsliga krav som ställs ska avse de av leve- rantörens anställda som utför arbete för att framställa den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. Kraven på huvudleverantören ska också gälla för eventuella underleverantörer i alla led som direkt medverkar till framställandet av varan eller tjänsten. Det ska åläggas huvudleverantören att säkerställa att underleverantörer minst tillförsäkrar sina anställda villkor motsvarande dem som följer av de arbetsrättsliga krav som ska ställas på huvudleve- rantören enligt ovan.
Ett bolag med statligt ägande bör ställa krav utöver vad som här anges om det är ändamålsenligt. Skyldig- heten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”.
2)Avser inköp till ett värde som överstiger tröskelvärdet för centrala upphandlande myndigheters upphandling av varor och tjänster enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, inklusive flera inköp från samma leverantör då det sammanlagda värdet av inköpen under ett räkenskapsår kan beräknas överstiga tröskelvärdet. Skyldigheten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer enligt vad som här anges gäller inte vid en upphandling genomförd av ett bolag med statligt ägande i enlighet med upphandlingslagstiftningen, dvs. av en upphandlande myndighet eller enhet.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 97
105
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
5.1.3 Internationella riktlinjer
Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor,
•de tio principerna i FN:s Global Compact
•FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
•OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samar- bete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet väg- ledning i hantering av risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande. Det är viktigt att bolag med statligt ägande, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, identifierar och hanterar risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande.
5.1.4Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
Världens länder har kommit överens om en gemen- sam agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 globala mål som gäller fram till 2030 – Agenda 2030. I arbe- tet att genomföra agendan är alla samhällets aktörer viktiga och näringslivet har en central roll. Bolag med statligt ägande ska inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verk- samhet påverkar och bidrar till. Bolagen ska även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen.
5.1.5 Transparens
Genom att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter ska bolagen med statligt ägande agera transparent avseende hantering av risker och möjligheter inom området hållbart företagande. Vidare ska bolag med statligt ägande kommunicera sitt arbete med hållbart företagande såväl externt som internt.
5.1.6 Samarbete
Bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartner, kunder, leverantörer och andra relevanta aktörer i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten i arbetet inom området hållbart företagande.
5.1.7 Beslut och uppföljning
Arbetet med hållbart företagande ska innefatta policy- beslut på styrelsenivå, ändamålsenliga processer för att identifiera, hantera och följa upp relevanta om- råden och mål, inklusive efterlevnaden av de arbets- rättsliga krav som ska ställas på leverantörer, samt transparent rapportering av arbete och åtgärder med fokus på väsentlighet.
5.2 Digital transformation
Bolag med statligt ägande ska arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.
6.Säkerhet
För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeska- pande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete. Samtliga bolag med stat- ligt ägande bedriver verksamhet eller äger tillgångar som till någon grad behöver skyddas mot angrepp såsom stölder, utpressning, spioneri eller sabotage. Säkerhetsarbetet ska kravställas och regelbundet följas upp av styrelsen.
Bolag med statligt ägande ska vidare analysera huru- vida de till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och därmed omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585). Bolag som omfattas av säkerhetsskyddslagen ska identifiera och skydda säkerhetskänslig verksamhet och information med stöd av berörda tillsynsmyndigheter och vid behov i samverkan med andra relevanta aktörer.
98 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
106
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Statens ägarpolicy Övrigt
Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare i bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer för ersätt- ning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare i bolag med statligt ägande som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.
1.Inledning
Styrelserna i bolag med statligt ägande ska behandla frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. De ska vidare försäkra sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd samt bidrar till en god etik och företagskultur.
Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
2.Tillämpningsområde
Dessa principer omfattar lön och annan ersättning, exklusive ersättning som beslutas av årsstämman, till ledande befattningshavare. Med ledande befattnings- havare avses styrelseledamöter, verkställande direk- tör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen. Principerna ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. Dessa bolag ska vidare säkerställa att principerna tillämpas i bolagens dotter- företag. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna tillämpas. Ingångna avtal med ledande befattnings- havare som strider mot dessa principer bör omför- handlas.
3.Styrelsens ansvarsområde
Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska, på mot- svarande sätt som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, tillämpa reglerna om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska vara förenliga med dessa principer. I de fall reg- lerna om ersättningar till ledande befattningshavare i Svensk kod för bolagsstyrning (koden) avviker från regeringens principer ska regeringens principer gälla. Av styrelsens förslag till riktlinjer ska det bl.a. framgå hur riktlinjerna bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.
Styrelsen i sin helhet är ansvarig för att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättning ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstäm- man. Styrelsen ska även säkerställa att den verkstäl- lande direktören ser till att bolagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna i de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.
Bolag med statligt majoritetsägande får som utgångs- punkt inte avvika från regeringens ersättningsprinci- per. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för att avvika från regeringens ersättningsprinciper, ska sty- relsen redovisa dessa. Denna möjlighet till avvikelse ska tillämpas restriktivt.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 99
107
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
4.Principer för ersättning i bolag med statligt ägande
4.1 Former och villkor för ersättning
Den totala ersättningen till ledande befattningsha- vare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamåls- enlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.
Ersättningen till ledande befattningshavare får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, avgångs- vederlag, pensionsförmåner och övriga förmåner.
Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Det är däremot möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda, förutsatt att det sker med beaktande av dessa principer i övrigt.
Premien för pensionsförmåner ska vara avgiftsbe- stämd och inte överstiga 30 procent av den fasta årliga kontantlönen, såvida inte dessa förmåner följer en på bolaget tillämpad kollektiv pensionsplan. I ett sådant fall bestäms premien av pensionsplanens vill- kor. Eventuell utökning av en kollektiv pensionsplan över den lönenivå som täcks av planen ska vara avgiftsbestämd med en avgift om högst 30 procent av överskjutande lönedel. I anställningsavtal ingångna efter 1 januari 2017 ska pensionsåldern inte understiga 65 år.
I det fall löneväxling erbjuds för att förstärka pen- sionsförmåner ska en sådan lösning vara kostnads- neutral för bolaget.
Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom ska följa villkor om sjuklön och sjukpension i tilläm- pat kollektivavtal eller, om bolaget inte har kollektiv- avtal, motsvara nivåer som gäller enligt kollektivavtal som tillämpas i branschen. Eventuell utökning av en kollektiv sjukförsäkring över den lönenivå som täcks av kollektivavtal ska motsvara marknadspraxis.
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pen- sionsförmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller etablerad lokal praxis, varvid dessa principers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
4.2 Upphörande av anställning
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägnings- tiden inte överstiga sex månader. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings- avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas med högst arton månads- löner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det upp- sägande bolaget reduceras med ett belopp som mot- svarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön och avgångsvederlag avser.
4.3 Beslutsprocess för ersättningsriktlinjer
Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolags- lagens regler för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige avseende riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare. Bolagets styrelse ska upprätta förslag till nya riktlinjer för ersättning och årligen lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman.1) I riktlinjerna ska det anges hur styrelsen ska säkerställa att ersätt- ningarna följer bolagets beslutade riktlinjer. Riktlin- jerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.
1)Förändringar i bolagets ersättningsriktlinjer som krävs för att dessa ska överensstämma med 8 kap. 52 § aktiebolagslagen ska, så långt möjligt, införas i det förslag till riktlinjer som styrelsen lägger fram för beslut vid årsstämman 2020 och vara fullt införda i det förslag som läggs fram för beslut vid årsstämman 2021.
100 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
108
Skr. 2023/24:140 Bilaga
5.Redovisning
Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebolags- lagen, årsredovisningslagen (1995:1554) och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare i bolagen med statligt ägande sär- redovisas i ersättningsrapporten. Ersättningsrappor- ten ska därtill inkludera en redogörelse för hur reger- ingens principer för ersättning och andra anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har tillämpats för anställda i bola- get och bolagets dotterföretag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.
Vidare ska bolagets revisor med tillämpning av reg- lerna i aktiebolagslagen för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige inför varje årsstämma lämna ett yttrande över om de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts. Revisorns yttrande ska även offentliggöras på bolagets webbplats.
Härutöver ska styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavar- nas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslutade riktlinjerna.
Statens ägarpolicy Övrigt
6.Definitioner
•Avgiftsbestämd pension: (premiebestämd pensi- on) att pensionspremien är bestämd som en viss procent av pensionsmedförande lön.
•Dotterföretag: de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen.
•Ersättning: alla ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare, såsom lön, pensions- förmåner, övriga förmåner och avgångsvederlag, förutom ersättning som beslutas av årsstämman. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.
•Kollektiv pensionsplan: en förmånsbestämd eller premiebestämd plan som följer av kollektivavtal (eller om bolaget inte har kollektivavtal, en bolags- specifik pensionsplan), och som tillämpas generellt för anställda i bolaget. Som kollektiv pensionsplan räknas även en på bolaget tillämpad policy om alternativ ITP, eller motsvarande policy för andra kollektivavtalade planer än ITP, förutsatt att av- gifterna i denna policy inte överstiger bolagets avgifter i den traditionella planen.
•Ledande befattningshavare: styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen.
•Pensionsförmån: ålders- och efterlevandeförmån.
•Premie och avgift: försäkringspremie, eller annan avsättning, som finansierar en pensionsförmån.
•Rörlig lön: exempelvis incitamentsprogram, grati- fikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, bonus, provisionslön och liknande ersättningar.
•Övriga förmåner: olika former av ersättning för arbete som ges utöver lön, exempelvis bil- och bostadsförmån och andra skattepliktiga förmåner.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 101
109
Skr. 2023/24:140
Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
Principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande
Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds från och med den 1 januari 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.
1.Inledning
Styrelserna i bolag med statligt ägande ska hantera bolagens redovisning, rapportering och övrig infor- mationsgivning på ett transparent och professionellt sätt.
Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
2.Tillämpningsområde
Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att princi- perna ska tillämpas. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagens redovisning och rapportering följer gällande regelverk och dessa prin- ciper. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att principerna beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag. Principerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed.
Principerna ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan göra avvikel- ser från principerna om en tydlig förklaring med mo- tivering till avvikelsen lämnas i bolagets årsredovis- ning. Styrelsen ska i årsredovisningen även beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret.
3.Informationsgivning
3.1 Regelverk
Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, exempelvis aktiebolagslagen (2005:551), bokföringslagen (1999:1078) och årsredo- visningslagen (1995:1554). Bolagen med statligt ägande ska dock, utöver gällande redovisningslag- stiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, delårsrapporter, boksluts- kommuniké samt bolagsstyrningsrapport i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Det innebär också att bolagen med statligt ägande ska redovisa i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (koden) samt de regler i bl.a. årsredovisningslagen och lag (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.
För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). De bolag med statligt ägande som omfattas av transpa- renslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts.
Ytterligare redovisningsregler finns bl.a. för bolag som bedriver verksamhet inom vissa branscher i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter. Vidare finns krav på särredovisning för verksamhet som bedrivs av bl.a. monopolföretag och andra företag i liknande särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.
De rapporteringsregler som ska tillämpas av bolagen med statligt ägande förändras och uppdateras löpande. Bolagen med statligt ägande ska följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommendatio- ner i takt med att de förändras. Styrelsen ska hålla sig
102 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
110
Skr. 2023/24:140 Bilaga
informerad om utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.
3.2 Transparens och hållbarhet
Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bolagen med statligt ägande är att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. De statligt ägda bolagens externa rap- portering, som omfattar årsredovisning, delårsrap- porter, bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovis- ning och ersättningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, möjligheter och utma- ningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppfölj- ning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål.
Regeringen har högt ställda ambitioner på bolagens arbete med hållbart företagande, vilket framgår av regeringens principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Genom dessa principer fastställer regeringen sina krav på rapportering och redovisning inom detta område. Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att med transparens i fokus driva arbetet med hållbart företagande framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagen presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsam- mans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning.
4.Principer för extern rapportering
4.1 Årsredovisning
Bolagen med statligt ägande ska i årsredovisningen ge en rättvisande bild av utvecklingen av bolagens verk- samhet, ställning och resultat i enlighet med gällande lagstiftning, normer och rekommendationer samt god redovisningssed.
Bolagen med statligt ägande ska upprätta årsredovis- ning och delårsrapporter baserade på tillämpliga internationella redovisningsstandarder (IFRS) på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sve- rige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till han-
Statens ägarpolicy Övrigt
del på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.
Bolag med statligt ägande ska rapportera i enlighet med kraven i lagstiftning, koden och IFRS med samma transparens och tydlighet som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Detta inkluderar bl.a. följande områden.
•De mest väsentliga omvärldsfaktorerna som påverkar företagets verksamhet.
•Affärsmodell, strategi, verksamhet, marknad, kunder, konkurrenter och organisation. Om bola- get fastställt strategiska prioriteringar, ska även dessa redovisas med rapportering om utfall av före- gående års strategiska prioriteringar samt eventu- ella förändringar i de strategiska prioriteringarna inför kommande år.
•Risker och riskhantering, möjligheter och hot samt känslighetsanalys som beskriver bolagets huvud- sakliga finansiella risker.
•En beskrivning av bolagets väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer av betydelse som kan påverka bolagets resultat, ställning och framtidsutsikter.
•Styrelsens förslag till nya riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.
Årsredovisningen i bolagen med statligt ägande ska också innehålla en redogörelse för följande.
•Beslutade finansiella och
•Bolagets arbete med hållbarhetsfrågor innefattande principer och riktlinjer, hur dessa har omsatts i handling, måluppfyllelse samt effekter på de strate- giska målen inför kommande år.
•Bolagets arbete med att tillämpa statens ägarpolicy där dessa principer om extern rapportering, princi- per för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande samt principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande ingår.
•Bolagets uppdragsmål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.
4.2 Hållbarhetsredovisning
En hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt GRI:s riktlinjer (GRI Standards) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentlig- göras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggörandet av bolagets årsredovisning. Håll- barhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en integrerad del i årsredovis- ningen.
Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023 103
111
Skr. 2023/24:140 Bilaga
Övrigt Statens ägarpolicy
Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolags- stämman.
Vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska bolagen med statligt ägande följa de regler om håll- barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Det innebär bl.a. att hållbarhetsredo- visningen ska innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsredovisningen ska särskilt upplysa om frå- gor som rör miljö, personal och sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, där dessa bedöms väsentliga för bolaget eller dess intressenter.
En hållbarhetsredovisning bör även i övrigt innehålla:
•En väsentlighetsanalys innefattande en diskussion om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksamheten, i bolagets värdekedja och för bolagets intressenter.
•En redogörelse för hur bolagets verksamhet styrs med avseende på dessa frågor, vilket innefattar men inte begränsas till viktiga policyer, strategiska prio- riteringar och mål på kort och lång sikt.
•En tydlig redovisning av genomförd intressentana- lys och intressentdialog.
•En redogörelse för aktiviteter som utförts under året med avseende på de väsentliga hållbarhetsfrå- gorna och vad som gjorts för att förstärka den posi- tiva påverkan och minimera den negativa påverkan.
•En redogörelse för relevanta kvantitativa och kvali- tativa resultatindikatorer som hänger samman med de prioriteringar och mål som fastställts.
•En redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.
4.3Delårsrapporter
Bolagen ska kvartalsvis offentliggöra delårsrapporter som upprättas i enlighet med de krav som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med stat- ligt ägande vars aktier eller andra överlåtbara värde- papper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.
4.4 Ersättningsrapport
Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel
på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebo- lagslagen, årsredovisningslagen och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattnings- havare i bolagen med statligt ägande särredovisas i ersättningsrapporten. Rapporten ska därtill inkludera en redogörelse för hur regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har till- lämpats för anställda i bolaget och bolagets dotter- företag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.
4.5 Format och tidpunkter
för offentliggörande av rapporter
Bolagen med statligt ägande vars aktier inte är upp- tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska offentliggöra delårsrapporter, bokslutskommuniké, års- och hållbarhetsredovisning inklusive bolagsstyr- ningsrapport samt ersättningsrapport på bolagets webbplats vid de tidpunkter som anges nedan. Års- redovisningen ska även finnas tillgänglig för allmän- heten vid bolagets årsstämma.
•Bokslutskommunikén (Q4) ska offentliggöras senast den 15 februari.
•Års- och hållbarhetsredovisningen ska offentlig- göras senast den 31 mars.
•Bolagsstyrningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.
•Ersättningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.
•I förekommande fall ska redovisning av finansiella förbindelser enligt transparenslagen offentliggöras senast den 31 mars.
•Delårsrapporten för
•I förekommande fall ska rapport om betalningar till myndigheter offentliggöras senast den 30 juni.
•Halvårsrapporten (Q2) ska offentliggöras senast den 15 augusti.
•Delårsrapporten för
I förekommande fall ska även redovisning av finan- siella förbindelser enligt transparenslagen och/eller rapport om betalningar till myndigheter offentlig- göras på bolagets webbplats.
Alla redovisningshandlingar inklusive revisions- berättelser ska finnas tillgängliga på bolagets webb- plats under minst tio år.
104 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2023
112